1(1) 2004-01-07 STYRKOR OCH SVAGHETER I PLANERINGS- OCH ETABLERINGSPROCESSEN FÖR VINDKRAFT I SKÅNE. Samrådsredogörelse med genomgång och slutsatser av remissvar. Region Skånes kommentarer och slutsatser av de inkomna synpunkterna nedan redovisas indraget med kursiv stil. Sammanfattning Totalt har det inkommit 37 stycken remissvar varav 22 från Skånes kommuner. Svaren är mycket positiva och de flesta skriver att länsstyrelsens och Region Skånes rapporter kompletterar varandra. Många av kommentarerna går ut på att bekräfta och lyfta fram särskilt viktiga punkter i Region Skånes rapport. Exempel på sådana punkter är samordningen mellan miljöbalken (MB) och planoch bygglagen PBL och behovet av regional samordning / strategier, samordning mellan kommuner etc. I stället för effekt bör totalhöjd samt antal verk gälla som storlek vid miljöprövning mm. Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Länsstyrelsen i Kronobergs län Osby kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Ängelholms kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott som dock bifogat sin kommunala policy, som innehåller väsentliga synpunkter, vilka är tillämpningsbara även vad gäller vindkraftsutbyggnad i Skåne län. ALLMÄNT OM RAPPORTEN Boverket Boverket tycker att rapporten är en bra sammanställning av styrkor och svagheter i planerings- och etableringsprocessen. Man instämmer i mycket av rapportens beskrivning av problem och behov av förändringar. Särskilt gäller detta behovet av förstärkt planering och regional samverkan. Boverket har liksom i utredningen påpekat behovet av förändringar i lagstiftningen och bättre samordning mellan processerna enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Utredningens slutsatser bör delges de kommittéer, som arbetar med översyn av plan- och bygglagen och miljöbalken.
2(2) De avgörande problemen med att få tillstånd såväl en smidig process som lämplig lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar är dock enligt Boverkets uppfattning relaterade till anläggningarnas faktiska påverkan, inte minst på landskapsbild och ljudmiljö, och till erfarenheterna av uppförda verk. Även brister i exploatörernas ansökningshandlingar och information bidrar till problemen. Exempel på redovisning av analyser, illustrationer av landskapspåverkan och redovisning av alternativ redovisas i Boverkets skrifter Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, Förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen, samt CD:n Att illustrera vindkraftverks landskapspåverkan. Problemen kan inte endast tillskrivas brister i aktörernas beteende. Brister i lagstiftningen är den huvudsakliga anledningen till problemen. Tydligare lagar och regler för processen är sannolikt den viktigaste förutsättningen för en smidigare process. Energimyndigheten Energimyndigheten anser att rapporten är mycket bra. Den innehåller mycket intressant information och behandlar problem och behov av förändringar beträffande många frågor på ett överskådligt sätt. Energimyndigheten anser att de problem och svagheter som utredningen pekar på inte bara rör Skåne utan är ett nationellt problem. Försvarsmakten Intervjuer och slutsatser i utredningen pekar på de centrala problem och frågeställningar som även Försvarsmakten stöter på i vindkraftsärenden. Fiskeriverket Fiskeriverket menar att Region Skånes slutsatser av analysen är välgrundade och har inga erinringar. Helsingborgs stad, byggnadsnämnden Rapporten ger en god inblick i planerings- och etableringsprocessen med de roller och ansvarsområden som olika aktörer har. Den analys som görs över olika aktörers strategiska överväganden, planering, prövning, genomförande och drift är värdefull. Höganäs kommun, kommunstyrelsen Utredarna har på ett förtjänstfullt sätt klargjort ett flertal problem. Bland de angivna problemområdena bör särskild uppmärksamhet riktas mot statens agerande, svårigheterna att planera regionalt, information/acceptans, prövningssystemet, frågan om avveckling samt uppföljning. Hörby kommun, kommunledningskontoret/kommunstyrelsens ordförande Rapporten ses som en bra inventering av nuvarande förhållanden och ett antal områden där förändringar bör göras pekas ut. Kristianstad kommun, kommunstyrelsen Den uppfattning om etableringsprocessen som ges i rapporten överensstämmer i huvudsak med kommunens egen erfarenhet.
3(3) Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Föreliggande rapport och länsstyrelsens rapport Vindkraft i Skåne analys och konsekvenser av olika scenarier utgör kompletterande material, som kommunerna torde ha stor nytta av i sin planläggning och prövning av vindkraftverk. Landskrona kommun, kommunstyrelsen Byggnadsnämnden menar liksom miljönämnden att rapporten är en bra sammanställning av planerings- och etableringsprocessen avseende vindkraftverk, och har inget att erinra mot huvuddragen i rapporten. Lantbrukarnas riksförbund Utredningen berör ett aktuellt och viktigt område och det är positivt att Region Skåne engagerar sig och verkar för förtydliganden och förenklingar. Lomma kommun, kommunstyrelsen Lomma kommun uppfattar utredningen som mycket gedigen och att regionens och länsstyrelsens kompletterar varandra väl och tillsammans ger ett bra underlagsmaterial för planering. Det hade varit naturligare om regionen hade studerat de strategiska planeringsfrågorna och länsstyrelsen processfrågorna och inte som nu skett. Kommunen har dock full förståelse för varför uppdelningen blev som den blev. Luftfartsverket Verket har deltagit i referensgruppen och har inget att erinra mot rapporten. Lunds kommun, byggnadsnämnden Utredningen ger en förtjänstfull redovisning av de prövningar, som krävs enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Lunds kommun, miljönämnden Eftersom konkreta slutsatser och förslag till fortsatt arbete saknas är det svårt att bedöma dokumentets användbarhet. Rapportens syfte är att ge ett konkret underlag genom att sammanställa styrkor och svagheter i processerna och dra slutsatser, som kan ligga till grund för förbättringar. Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen har med intresse tagit del av Region Skånes utredning och instämmer huvudsakligen med de behov av förändringar som redovisas vad gäller statens roll, planeringsinsatser, prövningsförfarande och information. Länsstyrelsen i Halland Som helhet ger remissen en uttömmande dokumentation av de möjligheter och svårigheter som planeringsprocessen innebär. Problemområdena är identifierade. Såväl exploatörer, berörda grannar, planerare och myndigheter efterlyser kunskap och erfarenheter för att förändra processen. Utredningen ger därför stora möjligheter att förbättra hanteringen av vindkraftsetablering.
4(4) Länsstyrelsen Jönköpings län Enligt länsstyrelsens bedömning redovisar rapporten på ett bra sätt de styrkor och svagheter som finns i processen kring etablering av vindkraftverk. I analysen med kommentarer och slutsatser lämnas även värdefulla uppslag till förbättringar. Förslagen är i många fall sådana att de bör tillställas Plan- och byggutredningen eller Miljöbalkskommittén för överväganden. Ett syfte med rapporten är att ge underlag för förbättringar av lagar och regelverk. Rapporten tillsammans med denna remissammanställning inklusive kommentarer kommer därför att tillställas berörda utredningar och kommittéer. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen har tagit del av de intressanta rapporterna och instämmer i huvudsak med de slutsatser som framförs. I huvudrapporten anges förslag och behov av förändringar inom ett antal områden. Länsstyrelsen instämmer till fullo i dessa. Rapporten ger en bra överblick och ger en värdefull sammanställning av fakta och utpekande av punkter i processen, som behöver förändras. Länsstyrelsen hade förväntat sig fler förslag och även förtydliganden och fördjupningar av förslag. Vid överarbetning av rappoarten med anledning av remissynpunkterna kommer att övervägas om fördjupning och förtydligande av föreslagna förbättringar kan göras och om fler förslag till förbättringar kan anges. delar i stort sett den analys som genomförts. Det finns betydande utrymme för förbättringar både när det gäller lagstiftningen och hur man tillämpar reglerna. hänvisar därvid till rapporten 1999:14 Vindkraft: Att söka tillstånd enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och kulturminneslagen. Samtidigt fungerar tillståndsgivningen så pass bra att det finns fler beviljade tillstånd än uppförda verk. I Skåne saknas en heltäckande vindkartering, vilket kan betyda att alternativa lokaliseringar till det konfliktbelastade Sydvästskåne missas. Det finns utrymme för att utföra regionplanering för vindkraft i planlagstiftningen. Möjligheten nämns i kapitel 4.2 Regionplanering, men kommer att förtydligas. Se även avsnitt 8.2.1. Malmö stad, kommunstyrelsen Malmö stad har i stort sett samma syn på problematiken med vindkraftsanläggningar som Region Skåne. Man anser att den framlagda rapporten utgör en bra sammanställning av planeringsprocessen och de problem och svårigheter som kan uppkomma vid vindkraftsetableringar. Resultaten från intervjuundersökningarna borde dock inarbetats bättre i huvudrapporten.
5(5) Ambitionen har varit att resultatet av intervjuundersökningarna är integrerat i rapporten, vilket kanske inte framgår tydligt, då undersökningen inte direkt citerats av utrymmesskäl och för att inte tappa överskådlighet. Naturvårdsverket Verket har deltagit i referensgruppen och anser att länsstyrelsens och Region Skånes rapporter kompletterar varandra. Region Skånes huvudrapport ger en klar och systematisk lägesanalys av förutsättningarna för planering och etablering av vindkraft med betoning på den mycket komplexa situationen i Skåne. Riksantikvarieämbetet RAÄ anser att utredningen på ett tydligt och välskrivet sätt reder ut och synliggör problematiken kring vindkraftsutbyggnad. De behov av förändringar som tas upp förefaller relevanta. Simrishamns kommun, kommunstyrelsen Kommunstyrelsen anser att rapporten ger en god bild av de frågeställningar som är aktuella och nödvändiga i diskussionen om vindkraftens roll i samhällsplanering och tillståndsprövning. Rapporten utgör en god grund för fortsatta diskussioner mellan berörda parter. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Sjöbo kommun anser att Region Skånes utredning på ett utmärkt sätt belyser den problematik som föreligger i samband med etablering av vindkraft i det Skånska kulturlandskapet. Skurups kommun, kommunstyrelsen Region Skånes studie visar på ett tydligt sätt att möjligheterna att överblicka alla turer i ett vindkraftsärende är näst intill omöjlig. Svalövs kommun, kommunstyrelsen Rapporten är en ambitiös genomgång av faktorer som påverkar vindkraftsetableringar i Skåne. Utredningen sammanfattar intressanta slutsatser som är bra att ha med i den fortsatta utbyggnaden av vindkraften. Svedala kommun, kommunstyrelsen Svedala kommun delar i stort synen på vilka problem systemet brottas med i dag. Utredningens slutsatser att vindkraften bör ha en huvudman och tydligare lagstiftning analogt med planeringen för vägar, järnvägar och ledningar är bra liksom att det är i kommunernas översiktsplaner de strategiska övervägandena bör ske. Kombinerat med att den pågående översynen av plan- och bygglagen och miljöbalken förväntas medföra en större samsyn mellan de båda lagarna, utgör egentligen tillräckliga slutsatser för utredningen. Tomelilla kommun, miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden delar de synpunkter och förslag som redovisas i utredningen. Trelleborgs kommun, kommunstyrelsen Sammantaget utgör rapporten ett mycket bra bidrag till de förändringar av processerna som krävs om målen om att mer omfattande och effektivt utnyttjande
6(6) av vindkraften skall uppnås samtidigt som intressekonflikter minimeras. Byggnadsnämnden bejakar ett fortsatt arbete med förbättringar och förändringar av incitament, motiv, styrmedel och processer mm inom området. Kommunerna skulle, genom detta, kunna bidra mycket mer till genomförandet av de högt ställda målen för vindkraft i stället för att behöva, m h t oklarheterna i processen enligt rapporten, inta en avvaktande och passiv hållning. Vellinge kommun, kommunstyrelsen Vellinge kommun har tagit del av remissmaterialet och delar i allt väsentligt utredningens slutsatser. Östra Göinge kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Östra Göinge kommun har inget att erinra mot rapporten. Rapporten kommer att kunna användas vid eventuella nya etableringar av vindkraft i kommunen. 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Det är tveksamt om acceptansen är större för enskilda verk. Acceptansen kan bli högre för grupper än för enstaka verk genom att samråd och remissförfarande möjliggör mer delaktighet för allmänheten. 2 PROBLEM OCH BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR Bjuvs kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Bjuvs kommun delar länsstyrelsens uppfattning att det i Skåne är olämpligt med landbaserade vindkraftverk. Länsstyrelsen Jönköpings län Figur i kap. 2 bör kompletteras med pilar som visar att en upprättad plan eller lämnat bygglov kan överklagas. Komplettering kommer att ske. Processchemat är svårläst. Processchemat, som visas var endast avsett att illustrera processens oöverskådlighet och krånglighet och är följaktligen svårtytt! Schemats roll endast som illustration av hur krånglig processen är kommer att förtydligas, alternativt utgår illustrationen. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Det är förenat med många konflikter att etablera vindkraft på land p g a motstående intressen och p g a störningar på omgivningen.
7(7) 2.1 Problem Försvarsmakten Respekten från de sökande att bedömningar av ett ärende kan av resursbrist ta tid. Detta främst att ansökningarna är omfattande och komplexa. Prövningsnivån bestäms av uteffekt. Effektslag vid prövning kommer att rättas. Listan stämmer alltför väl. Verksamhetsutövarnas problem med ständigt skiftande ekonomiskt regelverk, ändrade subventioner m.m. borde också nämnas. Komplettering kommer att ske. I Västra Götaland har försvarets intressen utgjort problem, då man inte funnit möjlighet att presentera underlag, som behövs för översiktliga bedömningar, men däremot givit tidiga besked för enskilda verk. Detta har missgynnat en översiktlig helhetssyn. Komplettering kommer att ske. När det gäller att trixa ansökningar gäller detta inte bara verksamhetsutövarna. Miljööverdomstolens dom 2003-0603 om vindkraftverk i Skivarp Skurups kommun bör ge bra ledning. Komplettering kommer att ske beträffande myndigheters möjlighet att utnyttja lagar och regelverk på sätt, som inte är avsikten. Ett problem är att nya verksamhetsutövare kan vilja bygga i närheten av en etablerad grupp. Med avsevärda men för landskapsbilden. Gränsdragningen här är viktig. Komplettering kommer att ske angående bristen på stöd för helhetssyn vid prövning enligt miljöbalken och vid bygglovsprövning utan detaljplan. Se även avsnitt 8.3.3 SVAGHETER Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Lokalisering av vindkraft sker ofta med hjälp av ett förfarande, där lokaliseringen tenderar att styras av olika markägares intresse och inställning snarare en helhetssyn med tonvikt på optimal placering, där olika intressen vägs samman. Skurups kommun, kommunstyrelsen Kommunens möjlighet att påverka lokaliseringar försvåras av att staten inte beslutat i riksintressefrågan. Kommunen förutsätts i stället göra dessa bedömningar i varje enskilt fall. Fullmäktige har beslutat att i avvaktan på klarläggandet inte tillåta nya etableringar.
8(8) Skurups kommun har vid ett flertal tillfällen konstaterat att överprövande myndighet inte accepterar de planeringsinriktningar som kommunen beslutat. Man exemplifierar med att överprövning tar så lång tid att tänkt vindkraftverk gått ur produktion, med att man vid överprövning bortsett från detaljplanekrav enligt områdesplan samt att man vid överprövning bortsett från översiktsplan och två grannkommuners avstyrkande. Komplettering angående brister i att beakta kommunala planer vid överprövning kommer att ske. 2.2 Behov av förändringar Hörby kommun, kommunledningskontoret/kommunstyrelsens ordförande Man uppmanar Region Skåne att redovisa förslag till hur arbetet med att förbättra planerings- och etableringsprocessen skall bedrivas. Se kapitel 2.2 punkt 1 21. Det har inte varit projektets avsikt att lösa problemen i första hand, utan att visa på dem och peka på möjliga lösningar. I några fall kan Region Skåne eventuellt agera direkt, men i de flesta fall måste andra aktörer agera. Malmö stad, kommunstyrelsen Man anser att de behov av förändringar som redovisas i rapporten kap 2.2 är i högsta grad nödvändiga. Dock anser man att ansvarig myndighet för förändringsförslagen måste pekas ut. Syftet med rapporten är att identifiera problem och dra slutsatser, som kan utgöra underlag för förbättringar. Där det varit möjligt har ansvaret pekats ut. PUNKT 1 EN MER AKTIV STATLIG NIVÅ Höganäs kommun, kommunstyrelsen Särskilt viktiga bland de förändringar som föreslås är statens ansvar för sambandet mellan mål och faktisk utbyggnad. Riksantikvarieämbetet Kopplingen mellan nationella utbyggnadsmål och genomförande är av särskilt intresse. Svedala kommun, kommunstyrelsen Utredningens slutsatser att vindkraften bör ha en huvudman och tydligare lagstiftning analogt med planeringen för vägar, järnvägar och ledningar är bra. PUNKT 2 REFORMERA NUVARANDE PLANINSTRUMENT Lantbrukarnas riksförbund Vindkraft är en ren och förnyelsebar energikälla. Därför kan det ifrågasättas varför vindkraften betraktas som miljöfarlig verksamhet.
9(9) Komplettering med förslag om annan kategorisering kommer att övervägas. Höganäs kommun, kommunstyrelsen Vikten av bra arbetsredskap i den nödvändiga fysiska planeringen, tillståndsgivningen samt uppföljningen betonas. PUNKT 3 DEFINIERA VILKA SOM PÅVERKAS Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Adekvat avgränsning av sakägarkretsen är väsentlig. Visuell påverkan samt att etablering kan medföra begränsningar för kringliggande markägare att avstycka bostadstomter i framtiden gör att bygglovprövning av verk bör föregås av prövning i detaljplan. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Eftersom det finns en oklarhet kring vilka som är berörda av ett ärende och för att få en tillfredsställande avvägning mellan allmänna och enskilda intressen anser kommunen att man måste upprätta detaljplan. PUNKT 4 STORLEK OCH ANTAL BÖR STYRA PRÖVNINGSKRAV Kristianstad kommun, kommunstyrelsen Gränserna och kriterierna för tillstånd enligt miljöbalken bör ses över. Antal verk och deras totalhöjd har större betydelse för påverkan på landskapsbilden och omgivningen än den samlade effekten. Lantbrukarnas riksförbund Det är inte effektstorleken som avgör påverkan på omgivningen utan totalhöjd och rotationshastighet. Komplettering med att rotationshastighet kan vara ett kriterium för prövningsnivå kommer att övervägas. Lunds kommun, miljönämnden Rapporten argumenterar för totalhöjd och antal verk skall gälla som storleksgräns vid miljöprövning. Höjd är visserligen kopplat till problemen med roterande skuggor och reflexer, men bullerproblemen kan bli mindre vid ökad höjd. Det är därför rimligt att endast antalet verk gäller som storleksgräns. Ett skäl att även ha med storleksgräns är inverkan på landskapsbilden. Länsstyrelsen i Blekinge län Man framför att ett exempel på en viktig förändring är att prövningen enligt miljöbalken bör ändras till att utgå från storlek på verken och antal verk i stället för uteffekt. Totalhöjd och antal verk är liksom uteffekt ingen bra gräns vad gäller vilken instans som ska miljöpröva anläggningen. Det kan leda till att man inte optimerar områden vad gäller antal verk och deras storlek. I stället kan t.ex. Länsstyrelsen
10(10) tillståndspröva anläggningar på land och miljödomstolarna anläggningarna till havs. Om det krävs samma prövning för alla verk på land är det en fördel för projektörerna att bygga ut ett område på en gång, samtidigt som allmänheten får en helhetslösning på en gång. Frågan om alternativa kriterier för prövningskrav till effekt kommer att kompletteras med ytterligare alternativ möjlighet med samma prövningsmyndighet oberoende av storlek och antal aggregat enligt länsstyrelsens förslag. Om länsstyrelsen ska vara enda prövningsmyndighet t.ex. på land bör rollen som tidig samrådspart samtidigt vägas in, med hänsyn till att viss kritik framkommit mot sammanblandade roller. Riksantikvarieämbetet Storlek och antal som styrande prövningskrav är av särskilt intresse. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott I stället för effekt bör storlek t.ex. totalhöjd samt antal verk gälla som storleksgränser vid miljöprövning i olika instanser och vid statens lokaliseringsprövning. PUNKT 5 BYGGLOV BÖR KUNNA TIDSBEGRÄNSAS Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Möjligheten att tidsbegränsa bygglov för vindkraftverk och samordna bygglovet med miljötillståndet bör införas. PUNKT 6 RIVNINGSKRAV FÖR UTTJÄNTA VERK I tillståndsbeslut från länsstyrelsen i Skåne anges när vindkraftverken ska vara nedmonterade. Komplettering kommer att ske om att länsstyrelsen i Skåne i sina tillstånd anger när vindkraftverken ska vara nedmonterade. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Möjligheten att kräva rivning av uttjänta verk eller verk som tagits ur bruk samt återställning av marken bör utredas. PUNKT 7 EN REGIONAL STRATEGI MED SKÅNEPERSPEKTIV BÖR UPP- RÄTTAS Boverket När Energimyndigheten fastlagt områden av riksintresse för vindkraft finns möjlighet för ett helhetsgrepp i länet. Planeringsmålet ställer län och kommuner inför en delvis ny situation. Motivet till att planera för vindkraft är nu inte bara att parera trycket från vindkraftsexploatörerna. Det är nu också ett allmänt nationellt intresse att få till stånd en viss utbyggnad.... Med en bra planering som tar ett helhetsgrepp på utbyggnaden i länet och där kommunerna samverkar bör målet kunna uppnås utan större konflikter med andra intressen. Med en sådan planering i botten bör också tillståndsprövningen enligt miljöbalken kunna underlättas.
11(11) Komplettering med anledning av synpunkten kommer att ske. Helsingborgs stad, byggnadsnämnden Helsingborg instämmer i de slutsatser som rapporten drar, bl.a. behovet av en regional strategi för vindkraftens utveckling. Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Föreliggande rapport utgör kompletterande material, som kommunerna torde ha stor nytta av i sin planläggning och prövning av vindkraftverk. Behov av ett särskilt regionalt policydokument torde därmed inte föreligga. Lomma kommun, kommunstyrelsen Kommunen instämmer i att den regionala nivån är viktig vid planering av vindkraft bl.a. eftersom anläggningarna syns över stora områden. Kommunen ställer sig positiv till att ta fram en policy som belyser konflikter för Skånes land- och kustområden. Länsstyrelsen i Blekinge län Det kan också finnas ett behov av samverkan mellan Skåne och Blekinge vad gäller eventuell vindkraftsutbyggnad i länsangränsade områden t ex om utbyggnad i Hanöbukten skulle bli aktuell. Samverkan avseende vindkraft tas upp i Bromölla kommuns översiktsplan. Länsstyrelsen är positiv till ett mellankommunalt / regionalt samarbete. Komplettering enligt framförd synpunkt kommer att ske. Det är tveksamt om en ny regional policy bör tas fram. Länsstyrelsen i Skåne tog redan 1996 fram en vindkraftspolicy. Eventuellt kan fördjupade översiktsplaner för vissa avgränsade områden vara ett bättre redskap. Flera remissinstanser framhäver att regional samverkan är önskvärd. Frågan om även annat instrument är lämpligt redskap för samordning kommer att prövas i revideringen. Länsstyrelsens vindkraftpolicy 1996 kommer att föras in i referenslistan. Analysen har betydande bärkraft, men länsstyrelsen kan inte ge en slutlig ståndpunkt. Beträffande behovet av regional strategi, bör anges vem som ska ansvara. Ansvarsfrågorna kring en regional strategi utvecklas. De senaste utredningarna tyder på att etablering av ytterligare vindkraft på land blir begränsad. Riksantikvarieämbetet Behov av regionala strategier är av särskilt intresse. Svedala kommun, kommunstyrelsen Att föreslå regional planering är inte meningsfullt. Ett policydokument är till intet förpliktigande och kommunernas översiktsplane arbete kommer med all sannolikhet att styras via de riksintresseavgränsningar som staten planerar att avser
12(12) att genomföra. Tydligare statliga direktiv och bättre samspel mellan plan- och bygglagen och miljöbalken är tillräckligt. Den mellankommunala samordningen skall länsstyrelsen ansvara för. Vellinge kommun, kommunstyrelsen Det är angeläget med en regional strategi och samverkan mellan kommunerna vid etablering av vindkraftverk. PUNKT 8 MER SAMVERKAN MELLAN REGIONALA ORGAN OCH KOMMU- NERNA Boverket Se punkt 7 ovan. Burlövs kommun, planeringsutskottet Burlövs kommun ställer sig positiv till projektet för utredning om vindkraft samt till ett eventuellt samarbete kring etablering av vindkraftverk, men skall inte definieras som vindkommun. Försvarsmakten Det finns behov av planeringsberedskap i form av regionala detalj- och översiktsplaner. Höörs kommun, kommunstyrelsen Utredningen har nedtecknat en del viktiga synpunkter vars slutsatser Höörs kommun delar, speciellt att det är nödvändigt med samverkan mellan kommunerna och regionala organ. Kristianstad kommun, kommunstyrelsen Eftersom samarbetet inom kommunen och med berörda grannkommuner fungerar väl ser kommunen inget behov av mellankommunal samordning på regional nivå. I projektet och i remissvaren har dock behovet framstått tydligt. Lunds kommun, byggnadsnämnden Man instämmer i slutsatsen att en samordning krävs mellan kommunerna i Skåne. Region Skåne bör dock tydligare ange hur en sådan regional samordning ska ske och vilken roll som Region Skåne är beredd att ta och hur samordningen med länsstyrelsen tänks. Man efterlyser en beskrivning av vad som är möjligt att uträtta för de regionala organen och hur ett frivilligt samarbete med kommunerna kan ske. Ett möjligt sätt att samverka mellan kommunerna och med regionen är i form av dialogprojekt med inriktning på en icke bindande skånsk samsyn. Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen instämmer i att det finns ett stort behov av både mellankommunal och regional samverkan.
13(13) Länsstyrelsen i Kalmar län Man vill särskilt framhålla behovet av regional och mellankommunal samverkan. Ett sådant projekt har nyligen avslutats i södra Kalmar sund. Malmö stad, kommunstyrelsen Man är helt överens med Region Skåne om behovet regional samverkan när det gäller utbyggnad av vindkraft. Naturvårdsverket Naturvårdsverket delar också uppfattningen att det behövs en helhetstänkande, optimering av vindkraften samt regional och kommunal samordning. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Det behövs en samordning mellan kommunerna och på regional nivå om energimålen ska vara realistiska och en optimal vindkraftsetablering ska uppnås. Trelleborgs kommun, kommunstyrelsen Om Skåne skall kunna leva upp till planerings målen krävs en regional strategi med ökad kommunal samverkan men även en förändrad syn på behovet av förnyelsebar energi som är lokalt producerad. PUNKT 9 MER SAMVERKAN MELLAN KOMMUNERNA Kävlinge kommun, kommunstyrelsen God mellankommunal samordning är av största vikt. Denna kan ske genom såväl underhandskontakter som formella samråd men också i form av gemensamt framtagna plandokument. Möjligheten till gemensam eller samordnad planläggning mellan kommuner kommer att föras in. Lunds kommun, byggnadsnämnden Man anser att någon form av delregionala översiktsplaner är en modell, där flera kommuner samordnat upprättar fördjupningar av översiktsplanen för områden vid kommungräns. Förslaget är intressant och komplettering av rapporten kommer att ske. Motsvarande förfarande med samordnad detaljplaneläggning vore också en möjlighet. Lunds kommun, miljönämnden Rapporten argumenterar för optimal vindkraftsetablering. Det är inte realistiskt att begära att vindkraften skall optimeras. Optimering är inte ett krav som ställs på andra sektorer av näringslivet. Det är av stor vikt att lyfta fram behovet av samverkan mellan olika kommunala myndigheter och mellan grannkommuner, inte bara på planeringsstadiet utan även i det enskilda ärendet. Med optimering avses här inte marknadsekonomisk optimering. Optimering avser att man inom ett område med möjlighet att placera flera vind-
14(14) kraftverk kan få ut mer energi ur vinden genom bl.a. god samordning och planering, vilket är i linje med miljömålen. PUNKT 10 BÄTTRE KRITERIER FÖR OCH KUNSKAPER OM HAVSBASE- RADE VERK Boverket Det behöver byggas några pilotanläggning i havsmiljöer för att undanröja bristen på kunskap om effekterna på det bilogiska livet och konsekvenserna för bl.a. fiskenäringen, försvaret och sjöfarten. Se även Boverkets rapport Förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen. Komplettering om pilotprojekt kommer att göras. Övriga synpunkter finns i rapporten. Länsstyrelsen i Kalmar län När det gäller statens mål finns det konflikter. Å ena sidan stimuleras vindkraftsutbyggnaden vi har ett av riksdagen antaget planeringsmål. Staten måste då hjälpa till med kunskapsunderlag och planeringsunderlag främst avseende etableringar till havs. Län och regioner saknar resurser för att göra utredningar för stora regionala vattenområden. Naturvårdsverket Verket delar synpunkten att det behövs ökad kunskap om påverkan på främst den marina miljön. Man har startat ett flerårigt marint kartläggnings- och undersökningsprogram. Vellinge kommun, kommunstyrelsen För havsbaserad vindkraft är avståndet till kusten och fria vyer viktiga aspekter i synnerhet i känsliga områden såväl på land som till havs. Förtydligande med att havet bör ses som del i landskapsbilden kommer att ske. PUNKT 11 VINDKRAFTSLOKALISERING I DEN KOMMUNALA ÖVERSIKTS- PLANERINGEN Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Frågan om vindkraftsetableringar är en viktig kommunal planeringsfråga som bör behandlas i samband med framtagande av översiktsplan eller särskild kommuntäckande sektorsfördjupande plan. Lunds kommun, byggnadsnämnden Möjligheten att göra tillägg om visst tema i efterhand till antagen översiktsplan bör belysas. Sådan komplettering är fullt möjlig till en översiktsplan. Komplettering kommer att ske. Malmö stad, kommunstyrelsen Man är helt överens med Region Skåne om behovet av översiktlig planering när det gäller utbyggnad av vindkraft.
15(15) Svedala kommun, kommunstyrelsen Det är i kommunernas översiktsplaner de strategiska övervägandena bör ske. Trelleborgs kommun, kommunstyrelsen Tekniska nämnden skriver att i Trelleborg har vindkraften stor utbyggnadspotential och kommunen bör i sitt översiktsplanearbete utöka och effektivisera lämpliga lokaliseringar för vindkraftsparker så att en installerad effekt om ca 30 MW kan uppnås. PUNKT 12 EN LANDSKAPANALYS I ÖVERSIKTSPLANEN Helsingborgs stad, byggnadsnämnden Landskapets behov av en tydligare status i planeringen kan inte nog påtalas så att dess potential för rekreation och turism framhävs. Bearbetning kommer att ske. Kristianstad kommun, kommunstyrelsen På den öppna Kristianstadsslätten ger vindkraftsetableringar stor påverkan på landskapet och landskapsbilden. För att landskapsfrågorna skall få samma tyngd som övriga motstående intressen är det viktigt att landskapet får en tydlig och särskild behandling i kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen Jönköpings län Den överlägset största frågan är påverkan på landskapsbilden och människors bedömning av vad som är fult eller vackert. Det är därför viktigt att finna lämpliga etableringsprinciper innan en mer storskalig utbyggnad sker. Riksantikvarieämbetet Behov av ett helhetsgrepp på landskapet och landskapsanalys i översiktsplanerna är av särskilt intresse. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Utsikten över havet värderas synnerligen högt av de boende längs kusterna. Även för rekreation och turismen är utsikterna över havet av stort värde och anläggningar inom synhåll kan bli kontroversiella. Sjöbo kommun hävdar att utsikten över det öppna landskapet har samma värde för sina intressenter. Vellinge kommun, kommunstyrelsen Det öppna landskapet behöver ges högre status i planeringen. PUNKT 15 BÄTTRE PLANERINGS- OCH PRÖVNINGSUNDERLAG FRÅN VERKSAMHETSUTÖVARNA Boverket Man vill främst framhålla behoven av dels förbättrad planering, dels bättre analyser och illustrationer av landskapspåverkan samt redovisning av alternativ i samråds och ansökningshandlingar. Komplettering angående krav på alternativa möjligheter kommer att ske.
16(16) Riksantikvarieämbetet Bättre planerings och prövningsunderlag från verksamhetsutövarna är av särskilt intresse. PUNKT 16 SAMORDNA PRÖVNINGS- /TILLSTÅNDSPROCESSERNA EN- LIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN Helsingborgs stad, byggnadsnämnden Helsingborg instämmer i de slutsatser som rapporten drar, bl.a. behovet av och översynen av tillståndsprocesser och planeringsinstrument, så att dessa bättre anpassas till prövning av vindkraft. Kristianstad kommun, kommunstyrelsen De parallella tillståndsprövningarna enl. plan- och bygglagen och miljöbalken har visat sig bli tidskrävande. De senaste etableringarna inom kommunen har alla kommit upp i den effekt som innebär att de ska prövas av länsstyrelsen. Detta har på grund av tillgängliga resurser i länsstyrelsen resulterat i en långdragen prövningsprocess till mycket begränsad miljönytta. Eftersom kommunen planlägger och ger bygglov och länsstyrelsen är första besvärsinstans oavsett etableringens storlek och sammanlagda effekt skulle motsvarande förfarande kunna tillämpas rörande prövningen enligt miljöbalken. En sådan parallell handläggning på kommunal nivå ses som en fördel för handläggningsrutinerna, framför allt genom att handläggningstiderna påtagligt kortas ner. Etableringsprocessen skulle också bli tydligare. Andra alternativ kan vara att lägga in hela miljöprövningen i planärendet eller, att med stöd av detaljplan, göra etableringsprövningen uteslutande som ett miljöärende. Sannolikt krävs det en helt separat lagstiftning för vindkraft för att genomföra något av dessa alternativ. Förslagen inarbetas bland möjliga idéer. Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Kommunen instämmer i rapportens betoning av vikten av samordning mellan prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Landkrona kommun Byggnadsnämnden ställer sig bakom de sammanfattande slutsatser som redovisas i rapporten och vill särskilt betona behovet av en översyn av lagen, som samordnar prövning mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Lantbrukarnas riksförbund Ett stort behov föreligger av förenkling och samordning av prövningarna enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Region Skåne har här en viktig roll. Lomma kommun, kommunstyrelsen Kommunen instämmer till fullo i att prövningen enligt plan- och bygglagen och miljöbalken måste samordnas. Lunds kommun, byggnadsnämnden Region Skåne borde utveckla och fördjupa frågan om samordnad prövning och skissera en lösning med utgångspunkt från nationella sammanhang, regional
17(17) planering på länsnivå, översiktlig planering inklusive samordning med grannkommuner, prövning av ansökan, lokalisering, storlek på verk och grupp av verk, villkor för omgivningspåverkan, drift och uppföljning samt avveckling av verken. Rapportens syfte är att ge underlag för de efterlysta konkretiseringarna genom att identifiera problem, sammanställa styrkor och svagheter i processerna samt dra slutsatser och skissera möjliga lösningar, som kan ligga till grund för förbättringar. Miljöbalken bör ändras så, att kommunen ingår bland dem, som informeras vid tidigt samråd. Komplettering sker om önskvärd informationsplikt till kommunerna vid tidigt samråd i miljöbalken. Naturvårdsverket Verket anser att processerna är komplicerade och tidskrävande och att lagstiftningen bör samordnas. Riksantikvarieämbetet Samordning av prövnings/tillståndsprocesserna enligt plan- och bygglagen och miljöbalken är av särskilt intresse. Svedala kommun, kommunstyrelsen Den pågående översynen av plan- och bygglagen och miljöbalken förväntas medföra en större samsyn mellan de båda lagarna. PUNKT 17 BÄTTRE PRÖVNINGSUNDERLAG OCH KRITERIER FÖR VÄG- NING AV MOTSTÅENDE INTRESSEN Burlövs kommun, planeringsutskottet Kommunen är utsatt för ett stort exploateringstryck. För närvarande finns det ingen lämplig mark för etablering av vindkraft då denna verksamhet ej bör kollidera med övrig befintlig infrastruktur och övrig samhällsplanering. Försvarsmakten Det behövs fortsatta utredningar avseende buller och miljöpåverkan på natur och miljö. Utredningen kunde också belyst riksintressenas påverkan på en blivande etablering, särskilt där totalförsvarets riksintressen eventuellt påverkas. Komplettering kommer att ske med riksintressenas betydelse i prövningsprocessen. Helsingborgs stad, byggnadsnämnden Landskapets behov av en tydligare status i planeringen kan inte nog påtalas så att dess potential för rekreation och turism framhävs. Bearbetning kommer att ske.
18(18) Lantbrukarnas riksförbund Provinsförbundet ifrågasätter benämningen skyddsavstånd när det gäller avstånd till bostäder. Skyddsavstånd bör t ex vara att isbitar kastas ut och är tornhöjd plus 3 rotordiametrar. Avstånd till bostäder är kopplat till ljud och solreflexer och avståndet kan då variera. Begreppet används allmänt även för t.ex. lukt eller buller. rekommenderar att alla inom 1 km avstånd från anläggning får möjlighet att yttra sig. Förslaget till klargörande av sakägarkretsen behöver inte avse avstånd utan t.ex. snarare kriterier för att anses berörd. Förtydligande kommer att ske. Angående, vilka som bör anses berörda i vindkraftsärende se även - avsnitt 8.3.2 Kommentar och slutsats. Vellinge kommun, kommunstyrelsen Reglerna för lokaliseringsprövningen behöver förbättras utan att handläggningsrutinerna av dessa ärenden får högre prioritet. PUNKT 19 MER OCH BÄTTRE UPPFÖLJNING Vellinge kommun, kommunstyrelsen Bättre uppföljning av människors attityder till vindkraft och ställningstagande till störningar behöver göras. PUNKT 21 KLARARE REGLER FÖR INFORMATION KRING ETABLE- RINGAR PÅ LAND Höganäs kommun, kommunstyrelsen Det är viktigt att utveckla arbetet inom informationsområdet för att nå hög acceptans hos medborgarna och i samhället. 3 SAMHÄLLET OCH VINDKRAFTEN 3.1. Nationellt perspektiv Boverket Man framhåller Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft och arbetet med att peka ut områden av riksintresse nedbrutet på länsnivå. Senaste läget angående riksplanering kommer att föras in i rapporten. Energimyndigheten Under 3.1 Nationellt perspektiv sista stycket bör det stå Det är energimyndighetens uppgift att, som så erfordras, ange områden som myndigheten anser ska betraktas som av riksintresse för vindkraft. Arbetet med detta pågår och beräknas vara klart i början av 2004. Ett område som..
19(19) Rättelse kommer att göras. Elcertifikat infördes 1 maj 2003. Miljöbonusen kommer att trappas ner från 18 öre/kwh till 5 öre/kwh år 2009. Därefter försvinner den helt. Komplettering kommer att ske med framförda fakta. 3.2 Skåneperspektiv Burlövs kommun, planeringsutskottet I samband med avvecklingen av kärnkraftverket i Barsebäck behövs alternativa energikällor undersökas och utredas. Vindkraft kan vara ett av flera lämpliga alternativ. Något om vindkraftens miljöfördelar bör nämnas, t.ex. hur olika energikällor uppfyller miljömålen. Syftet med länsstyrelsens projekt har inte varit att ta fram ett underlagsmaterial till kommunerna., utan att studera och analysera konsekvenser av olika scenarier. Komplettering med vindkraftens miljöfördelar kommer att ske. 4 PLANERINGS- OCH ETABLERINGSPROCESSEN 4.1 Processens olika skeden. Beskrivningen kan tolkas spegla den officiella bild av processen, som rapporten så verkningsfullt avslöjar som falsk. Skriv istället Olika intressenters och myndigheters strategiska överväganden Olika intressenters och myndigheters planering Myndighetsutövning Genomförande och drift. Intressenternas och myndigheternas uppföljning Skrivningen kommer att förtydligas och kompletteras. 4.2 Strategiska överväganden Boverket Ytterligare stöd för planering för vindkraft kan fås fia Boverkets webbtjänst Vind GIS, som nås via www.planeringsgis.se där man kan få tillgång till värdefullt kartunderlag. Komplettering kommer att ske under ny underrubrik Statlig planering och statligt framtagande av planeringsunderlag.
20(20) Försvarsmakten Det finns behov av en central instans / myndighet / huvudman som sammanhåller vindkraftsfrågor. Energimyndigheten har detta ansvar. Länsstyrelsen Jönköpings län Kap. 4 I plan- och bygglagen finns det i dag inga krav på att översiktsplanen ska ange hur miljömålen ska tillgodoses. Rättelse kommer att göras. I stället för att översiktsplanen inte är bindande bör det hellre stå: Översiktsplanen saknar egen rättsverkan, men ska beaktas vid beslut enligt såväl plan- och bygglagen som miljöbalken. Föreslagen ändring kommer att vidtas. 4.3 Planering En detaljplan ger visserligen oinskränkt byggrätt under genomförandetiden, men hinder mot byggande kan ändå finnas i annan lagstiftning såsom miljöbalken eller bygganmälan enligt plan- och bygglagen. Komplettering kommer att ske. 4.4 Prövning Naturvårdsverket Avsnitt 4 bör kompletteras med etableringar i den ekonomiska zonen även om kommunerna inte har något planeringsansvar där. Ekonomiska zonen beskrivs i avsnitt 4.4. Om mer beskrivning behövs kommer att övervägas. 4.5 Genomförande, drift och uppföljning Kapitlet är otydligt vad gäller tillsyn, tillsynsmyndighet och tillståndsmyndighet. Otydligheter beträffande tillsyn, och tillsyns- och tillståndsmyndigheter kommer att åtgärdas.
21(21) 5 ROLLER OCH ANSVARSOMRÅDEN Kapitlets återgivning är korrekt. Några korrekturfel bör rättas. 5.2 Exploatören Även ärendegången vid en anmälan behöver beskrivas. Komplettering kommer att ske vad avser ärendegång och krav på samråd vid anmälan. 5.4 Kommunen Lunds kommun, miljönämnden I rapporten anges angående det kommunala vetot att regeringen får meddela tillstånd endast om den berörda kommunen tillstyrkt förslaget. Detta är inte helt korrekt eftersom det i 17 kap. 6 3 stycket miljöbalken finns undantag från vetot för bl.a. vindkraftverk. Dock kan veto finnas, men då krävs att det är synnerligen angeläget från nationell synpunkt, att ingen annan plats är mer lämplig och att ingen lämplig plats anvisats inom annan kommun som kan antas godta en placering där. Rättelse kommer att ske. Det bör framgå att, vid miljöanmälan, behöver verksamhetsutövaren inte hålla samråd i samma omfattning som vid en tillståndsprövning. Komplettering kommer att ske vad avser ärendegång och krav på samråd vid anmälan. 5.6 Övriga myndigheter Det är Energimyndighetens uppgift, inte ett specifikt regeringsuppdrag, att besluta om riksintresseområden för vindkraft. Rättelse kommer att ske. 6 FAKTORER SOM PÅVERKAR 6.5 Vindförhållanden och andra fysiska och tekniska förutsättningar
22(22) Det borde nämnas att om det fanns en heltäckande vindkartering som planeringsunderlag för Skåne skulle detta vara till fördel för såväl vindkraften som samhällsplaneringen. Komplettering kommer att ske med konstaterandet att det är en brist att heltäckande vindkartering saknas för Skåne. 6.6 Ekonomiska och reglerande förutsättningar Berörda myndigheter är alltid både kommunens byggnadsnämnd och miljökontor. Rättelse kommer att ske. 6.8 Olika aktörers uppfattning om etableringsprocessen Vellinge kommun, kommunstyrelsen Underlaget i intervjuundersökningen är för litet för att dra slutsatser om människors attityder till vindkraft. Ett betydligt större underlag med uppföljning före och efter etablering behöver göras. Bedömningen har varit att valet av intervjuade är viktigare än hur många, som intervjuas. Urvalet har gjorts genom en professionell bedömning av Trivector Information samt förberetts ingående bl.a. i samråd med avstämnings- och referensgrupperna. 7 JÄMFÖRELSE MED ANDRA LÄNDER Genomgången framstår som rättvisande. Sverige avviker från många andra länder genom att den regionala planeringsnivån är svag. Naturvårdsverket I avsnittet jämförelse med andra länder bör även havsetableringar beskrivas. Komplettering kommer att ske. 8 ANALYS MED KOMMENTARER OCH SLUTSATSER 8.1 Strategiska överväganden Länsstyrelsen delar i stort sett beskrivningen.
23(23) 8.1.1 Staten 8.1.1 KOMMENTAR OCH SLUTSATS Kävlinge kommun, kommunstyrelsen Kommunen är tveksam till att etablering av vindkraftverk skall ske enligt samma modell som för transportinfrastrukturen. Hur kraftiga genomförandeinstrument man är beredd införa är kanhända ett mått på frågans verkliga prioritet. Jämför de starka lagarna för etablering av el-kraftledingar. Lomma kommun, kommunstyrelsen Kommunen är tveksam till att etablera vindkraftsanläggningar efter samma modell som för transportinfrastrukturen. Även om tanke med mera styrning kan kännas tilltalande har inte vindkraftsanläggningar samma krav på exakta lokaliseringar som vägar och järnvägar och den lokala förankringen skulle sannolikt försvagas. Se kommentar till Kävlinge kommuns yttrande ovan. Svedala kommun, kommunstyrelsen Utredningens slutsatser att vindkraften bör ha en huvudman och tydligare lagstiftning analogt med planeringen för vägar, järnvägar och ledningar är bra. 8.1.2 Regionen Konfliktområden har redovisats i länsstyrelsens i Skåne vindkraftspolicy 1996. Komplettering görs angående att konfliktområden redovisats i Länsstyrelsens vindkraftspolicy 1996. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Sjöbo kommun delar Region Skånes och länsstyrelsens uppfattning, att den stora potentialen för vindkraft finns till havs. 8.2.1 Planering, Allmänt 8.2.1 SVAGHETER Fiskeriverket Fiskeriverket instämmer i kommentaren om svagheter i planering och hänvisar till redovisningen till regeringen enligt regleringsbrevet för 2002 Kunskapsläget vad gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket och fiskebestånden, som återfinns på verkets hemsida. Uppgift om Fiskeriverkets redovisning kommer att tas in i rapporten.
24(24) Lokalisering sker där det blåser tillräckligt och där det finns intresserade markägare. Kostnad för väg fram är oftast marginell. Frågan om inlösen av fastigheter är intressanta att belysa samt om det är ekonomiskt möjligt. Kommentar och slutsats kompletteras med att inlösen av fastigheter kan vara intressant att belysa. 8.2.1 KOMMENTAR OCH SLUTSATS Det borde kanske framhållas att Region Skåne har möjlighet att ansöka om, och i så fall säkerligen erhålla statens mandat att företa regionplanering enlig t planoch bygglagen. Inte minst för vindkraften skulle ett sådant regionalt initiativ kunna leda till ett mer genomtänkt utbyggnadsresultat. Det kan vara en pedagogisk uppgift för regionen att visa på detta och därigenom skaffa sig möjlighet att ta ett planeringsansvar. Möjligheten nämns i kapitel 4.2 Regionplanering, men kommer att förtydligas. Sjöbo kommun, kommunstyrelsens arbetsutskott Eftersom det finns en oklarhet kring vilka som är berörda av ett ärende och för att få en tillfredsställande avvägning mellan allmänna och enskilda intressen anser kommunen att man måste upprätta detaljplan. I planen fastställs inte bara lägen, tillåten höjd, gränsvärden för buller mm utan också restriktioner beträffande uppförande av byggnader och plantering av skog. Komplettering under avsnitt 2.2 om fördelar med detaljplaneläggning kommer att övervägas. Svedala kommun, kommunstyrelsen Av resonemangen om detaljplan respektive områdesbestämmelser kan man förledas tro att dessa planinstrument är väsensskilda när de i själva verket är snarlika. Detta gäller särskilt svårigheterna att avgränsa planområdet, omgivningspåverkan och eventuell inskränkning i markanvändningen. Bearbetning kommer att övervägas. 8.2.2 Detaljplan. 8.2.2 SVAGHETER En detaljplan kan hindra ny teknik om den baseras på dagens förhållande och har en genomförandetid på 5-15 år. Komplettering med att lång genomförandetid kan motverka tillämpning av tekniska framsteg kommer att ske.
25(25) Svedala kommun, kommunstyrelsen Förslaget att detaljplan för vindkraft skulle användas för ett begränsat område samtidigt som ett specificerat påverkansområde utpekas, kan tyckas intressant. Men här frågar man sig varför vindkraften skall särbehandlas, vad gäller lokaliseringsprövningar med stor omgivningspåverkan. I rapporten framförs att planinstrumenten inte är adekvata för vindkraftsetablering, med dess speciella omgivningspåverkan. 8.2.2 KOMMENTAR OCH SLUTSATS Resultatet och förfarandet blir bättre om detaljplanering utgår från översiktsplanering än om den utgår från enskilda ansökningar som t.ex. i Falkenberg. En styrka är att kommunen håller i detaljplaneprocessen, med möjlighet för mer planeringstänkande, gestaltning och bra placering i landskapet än i domstolsprocess, där kommunen blir en aktör i mängden. Detaljplaneprocessen beskrivs ofta som omständlig, men med en bra plan för proceduren kan detta motverk. Om detaljplanen saknar stöd i översiktsplaneringen, saknar stöd i bygden och kommunen saknar planresurser kan tidsåtgången bli betydande. instämmer i synpunkterna om planens omfattning. Fördelen är att konflikterna görs tydliga och att berörda markägare kan kräva ersättning om t.ex. pågående markanvändning skulle försvåras. Kapitel 8.2 kommer att kompletteras med ett avsnitt om översiktsplanering, där synpunkterna ovan förs in. 8.2.3 Områdesbestämmelser 8.2.3 KOMMENTAR OCH SLUTSATS Med den konservatism, som präglar samhällsbyggnadsväsendet har det gått tämligen trögt att införa områdesbestämmelser på bred front. Det skulle dock vara en betydande försämring att ta bort detta instrument som innebär att man inte behöver beta igenom allt från geoteknik och fornlämningar till kostnadsfördelning och samhällsservice. Avsnittet om områdesbestämmelser kommer att penetreras ytterligare med avseende på framförda synpunkter. 8.2.4 Exploateringssamverkan Lantbrukarnas riksförbund För att undvika en störd grannsämja kan exploateringssamverkan vara en lösning eller inrättande av en bygdeavgift motsvarande som finns för vattenkraft.
26(26) Komplettering om bygdeavgift kommer att övervägas. Ett skäl till att exploateringssamverkan sällan tillämpats är möjligen att konsekvenserna i beskattningshänseende vid konkurser etc. blir oöverblickbara. Avsnittet om exploateringssamverkan kommer att penetreras ytterligare med avseende på framförda synpunkter. 8.2.5 Verksamhetsutövarens planering 8.2.5 STYRKOR Uppgiften att det sannolikt bara finns fördelar med mer planering behöver bearbetas. Miljöbalken kräver mycket tidigt samråd, dock verkar det rimligt att verksamhetsutövare kan beskriva fakta och beräkningar om störningar m.m. redan vid första samråd. Bearbetning kommer att ske. 8.2.5 KOMMENTAR OCH SLUTSATS Det är svårt att motivera verksamhetsutövare till att planera för mer än det egna behovet. Det kan medföra att man hjälper konkurrerande företag med planering samt att objektiviteten kan ifrågasättas om det används av kommunen i planeringen. Förslaget om bättre planering och framförhållning från verksamhetsutövarna avser inte annat än egna projekt, förtydligande kommer att göras. I en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska verksamhetsutövaren redogöra för nollalternativ. Detta kan vara orimligt för en enskild markägare. Här behövs en bättre koppling mellan miljöbalken, plan- och bygglagen och den kommunala översiktsplaneringen. Komplettering enlig framförd synpunkt kommer att ske. Naturvårdsverket Verksamhetsutövarens ansvar för att ta fram MKB bör förtydligas här. Komplettering kommer att ske.