Post- och telestyrelsen onsumentundersökning om Internetsäkerhet PS-ER-01: 01-0-1 Per Nellevad Utvalda delar för Integritetsforum 01-0-8 1
akgrund & syfte Ett av PS mål är att verka för en säker elektronisk informationshantering som enskilda och myndigheter har högt förtroende för. PS arbetar aktivt inom dessa områden för att öka bl.a. förtroendet för elektroniska kommunikationer. NS SIFO har hösten på uppdrag av PS genomfört en uppföljning av den första konsumentundersökning som genomfördes med syftet att studera slutanvändares kunskap, beteende och förtroende för Internet. Målet med undersökningen är att PS ska få en ökad kännedom om användarnas förtroende för Internet för att kunna prioritera åtgärder för ökad säkerhet samt åtgärder i form av information till slutanvändarna.
Rapporten - Frågeområden I anslutning till frågorna (längst upp till höger på sidan) finns noterat vilken typ av område/en som behandlas. Följande indelning har gjorts. unskapsfråga = eteendefråga = ttitydfråga = illitsfråga =
Metod & genomförande Målgrupp: llmänheten i åldersintervallet 1-8 år. Intervjuer: 1000 telefonintervjuer genomförts, baserat på ett slumpmässigt och riksrepresentativt urval som speglar Sveriges befolkning. Datainsamling: Mellan den 8 och 5 november ortfall i form av rena vägrare: %. (ortfallet uppgår till totalt % när de telefonnummer som ligger kvar i intervjuarsystemet inkluderas).
Risker med att använda Internet Vilken anser du är den största risken för dig med att använda Internet? tt mina personuppgifter hamnar i orätta händer och missbrukas tt bli drabbad av virus som förstör min dator eller min data* tt jag kan råka ut för bedrägerier tt någon obehörig kan ta del av den information jag hanterar (efterfrågar eller skickar) tt bli trakasserad och förtalad 1 1 8 8 18 1 0 9 De största riskerna med att använda Internet anses vara att personuppgifter hamnar i orätta händer (9%), samt att bli drabbad av virus som förstör dator/data (%). ndelen som anser att den största risken är att bli drabbad av datorvirus har sjunkit från % till % i årets undersökning. % ser inga risker med att använda Internet. låg denna andel på 11%. nnat Ser inga risker med att använda Internet 11 Samtligas förändringar förutom den som redovisas för risken för att råka ut för bedrägerier är signifikanta. 1 Fråga: 10 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) löd svarsalternativet: att bli smittat med virus som förstör min dator eller min data 5
Identitetsstöld på Internet Har någon uppgett sig för att vara dig på Internet någon gång, t.ex. genom att använda dina personuppgifter? Flera svar möjliga. Ja, genom att använda mitt namn/alias Det är ovanligt att bli utsatt för någon form av identitetsstöld på Internet. Drygt 9 av 10 (9%) uppger att detta aldrig har skett. Ja, genom att använda mitt användarkonto (t.ex. Facebook)* 5% säger att de någon gång drabbats av bedrägerier (t.ex. stulna personuppgifter) Ja, genom att använda mitt personnummer/kreditkortsnummer 0 1 Om man blivit utsatt är det vanligaste att någon har använt namn/alias (%) eller användarkonto (%). Ja, genom att använda någon annan av mina personuppgifter 0 1 Nej 9 9 Fråga: as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Nytt svarsalternativ
Information om säkerhet på Internet Vart skulle du först och främst vända dig för att få information om hur man skyddar sig mot risker med att använda Internet? Någon i min bekantskapskrets, t.ex. vän, släkt eller kollega Min Internetoperatör Söker på Internet eller via ett internetforum* 17 15 1 50 51 Hälften (50%) av respondenterna skulle först och främst vända sig till någon i sin bekantskapskrets för att ta reda på hur man skyddar sig mot risker med sitt Internetanvändande. uppgav % att de skulle vända sig till sin Internetoperatör för att få information om hur man skyddar sig mot risker med att använda Internet. vå år senare är det 17% som anger sin Interoperatör vilket innebär en signifikant minskning med %-enheter. ntivirusföretag ** Myndighets hemsida* 8 Det är vanligare bland kvinnor (%) än bland män (%) och bland äldre (1-8 år, 58%) att man vänder sig till någon i sin bekantskapskrets för att skaffa denna information. nnan Ingenstans 7 1 0 En större andel av männen än av kvinnorna vänder sig till sin Internetoperatör (1% jämfört med 1%) när de ska söka denna typ av information. En större andel av männen än av kvinnorna söker dessutom på Internet/via ett Internetforum (% jämfört med 7%). Fråga: 1 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) löd svarsalt: Internet via någon sökmotor, t.ex. Google, / :Post- och telestyrelsens hemsida **) Nytt svarsalternativ 7
Uppdatering av system och program Har du/ditt hushåll uppdaterat något av följande under de senaste månaderna? änk på den produkt du/hushållet oftast använder för privat bruk. Dator (operativsystem, webbläsare och/eller brandvägg) ntivirusprogram för datorn (för att hindra virus från att drabba datorn)* Mobiltelefonen/mobil enhet (ex. läsplatta) (Op.sys, webbläsare och/eller brandvägg) ntivirusprogram för mobil enhet (för att hindra virus) 1 7 9 1 85 7 18 7 8 1 8 5 1 5 7 1 9 Vanligast är att man har uppdaterat sitt antivirusprogram för sin dator (9%) samt uppdaterat sin dator (%) de senaste månaderna. I års undersökning avsåg frågan endast ntivirusprogram. Överlag har en större andel av männen än av kvinnorna uppdaterat något av systemen/programmen. En större andel av kvinnorna än av männen kan inte ta ställning och svarar att de inte vet. 0% 100% Ja Nej, inte blivit av Nej, vet inte hur man gör Nej, anser att det inte behövs nnat skäl nvänder ej detta Fråga: 15 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Endast svarsalternativet som avser ntivirusprogram som är jämförbart med års undersökning. 8
ntivirusprogram/brandvägg Hur har du/hushållet införskaffat antivirusprogrammet och/eller brandväggen till din/hushållets dator som oftast används för privat bruk? Flera svar möjliga. Vanligast är att köpa antivirusprogrammet/brandväggen i butik eller på nätet (%). Jämfört med har denna inköpskanal ökat med 10%-enheter vilket är en statistisk signifikant ökning. öpt i butik eller på nätet Via en gratis programvara på Internet Genom ett säkerhetspaket via min Internetoperatör På annat sätt 8 10 18 19 15 % uppger att de har införskaffat sitt antivirusprogram/brandvägg via en gratis programvara på Internet. Denna inköpskanal är betydligt vanligare bland män (7%) än bland kvinnor (19%). Jämfört med så är det en betydligt mindre andel av de tillfrågade som uppger att de har fått sitt antivirusprogram/brandvägg via sin Internetoperatör (% jämfört med %). land äldre intervjupersoner (1-8 år) är det vanligare än bland yngre att man får antivirusskydd via Internetoperatör. Samtliga förändringar på totalnivå är statistiskt signifikanta. Fråga: 1 as: : Har antivirus/brandvägg (791) : Har antivirus/brandvägg (8) Notera: Olika inköpssätt kan ha använts för antivirus respektive brandvägg 9
nsvar för att förhindra spridning av otnät Datorer kan kidnappas och fjärrstyras genom virus för att t.ex. utföra attacker på Internet mot organisationer och företag eller för att skicka skräppost. Detta kallas för otnät och kan ställa till stora problem för andra utan att den som äger den fjärrstyrda datorn märker det. Vem anser du bär huvudansvaret för att förhindra spridningen av otnät? Internetoperatörerna De som tillverkar operativsystem och annan mjukvara De användare vars dator har blivit infekterad/drabbad Staten Någon annan /ingen uppfattning 9 7 10 10 0 18 9 0 8 Frågan om ansvar för att förhindra spridning av otnät förefaller svår att ta ställning till eftersom närmare var tredje (8%) intervjuad svarar att de inte vet eller inte har någon uppfattning. De som kan ta ställning till frågan anser att Internetoperatörerna huvudsakligen bär ansvaret för spridningen av otnät (9%). Var tionde menar dock att det är datoranvändaren som bär ansvaret. land män (%) är det mera vanligt än bland kvinnor (18%) att man anser att ansvaret ligger hos den som tillverkar operativsystem och annan mjukvara. Det är betydligt vanligare bland de äldsta (8%) att man anser att ansvaret ligger på Internetoperatörerna. land personer 1-0 år är det bara 0% som anser att ansvaret ligger på dessa. Fråga: 8 as : Samtliga (809) : Samtliga (500) 10
Åtgärder för att undvika otnät Vad gör du för att undvika att din/hushållets dator blir en del av ett otnät? Jag håller datorn (operativsystem, brandvägg och antivirus) uppdaterad Jag tar hjälp av någon i min bekantskapskrets, t.ex. vän, släkt eller kollega 19 9 50 Hälften av de tillfrågade (9%) uppger att de genom att hålla datorns system/program uppdaterade undviker att bli en del av ett otnät vilket är samma nivå som. Var femte (19%) uppger att de tar hjälp av någon i sin bekantskapskrets. För två år sedan var det hela % som angav att de tog hjälp av någon i bekantskapskretsen. Ingenting* Jag använder min egen tekniska kompetens för att undvika detta nnat 7 9 5 5 5 1 Det är vanligare bland kvinnorna (%) än bland männen (1%) att man tar hjälp av någon man känner. Män förlitar sig i högre utsträckning än kvinnor på datorn genom att hålla program/system uppdaterade (57% jämfört med 1%). 7% förlitar sig på den egna tekniska kompetensen, något som är vanligare bland män (9%) än bland kvinnor (5%). Fråga: 9 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Nytt svarsalternativ 11
Lösenord Hur ofta använder du samma lösenord på Internet för privat bruk?.ex. för e-post, medlemskap eller kundkonton? % av de tillfrågade uppger att de inte använder lösenord på Internet. lltid/oftast samma lösenord som jag inte byter ut lltid/oftast samma lösenord som jag byter regelbundet lltid/oftast Ibland samma lösenord som jag inte byter ut Ibland samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland nvänder aldrig samma lösenord som jag byter ut nvänder aldrig samma lösenord, men jag byter inte ut det ldrig nvänder inte lösenord på Internet Fråga: 18 as: Samtliga (809) 1 10 10 1 17 1 1 1 8 8 7 8% säger att de alltid/oftast använder samma lösenord, det stora flertalet (8%-enheter) byter inte ut det. Ytterligare % säger att de ibland/oftast använder samma lösenord.. Ungefär hälften av dessa (17%-enheter) byter ut det regelbundet. Var sjätte (1%) intervjuad uppger att de aldrig har samma lösenord. land dessa är det något fler som byter än som inte byter lösenordet regelbundet. I åldergruppen 1-8 år så är det signifikant fler personer som uppger att de alltid/oftast har samma lösen ord som de inte byter ut jämfört med övriga åldersgrupper. Skala: lltid/oftast samma lösenord som jag inte byter ut lltid/oftast samma lösenord som jag byter ut Ibland samma lösenord som jag byter regelbundet Ibland samma lösenord som jag inte byter ut ldrig samma lösenord som jag byter regelbundet nvänder aldrig samma lösenord, men jag byter inte ut det nvänder inte lösenord på Internet 1
ehandling av personliga uppgifter när det gäller tjänster på Internet eller i mobil Har du någon gång under det senaste året upplevt att en tjänst på Internet eller i mobiltelefonen behandlat dina personliga uppgifter på ett sätt som du inte förväntat dig? 1% 8% Ja Nej 91% anser att personliga uppgifter behandlas som man förväntar sig Majoriteten (91%) har det senaste året inte upplevt att en tjänst på Internet eller i mobiltelefonen har behandlat deras personliga uppgifter på ett sätt som de inte förväntat sig. land personer i åldern 1-8 år är det hela 9% som anser detta. 91% Har du någon gång under det senaste året valt att inte börja använda en tjänst, eller att sluta använda en tjänst, på Internet eller i mobiltelefonen, på grund av hur tjänsten behandlar dina personliga uppgifter? 78% % 0% Ja Nej 78% uppger att de inte avstått från att använda Internet pga. risken med att lämna ut personliga uppgifter. Var femte intervjuad uppger att de under det senaste året någon gång valt att inte börja använda en tjänst, eller att sluta använda en tjänst, på Internet eller i mobiltelefonen, på grund av hur tjänsten behandlar deras personliga uppgifter. land personer i åldern 1-8 år är det 1% som säger detta. Fråga: 19 & 0 as: Samtliga (809) 1
Positioneringstjänster Inställning till fyra påståenden. jänster som markerar var jag själv befinner mig är bra, d.v.s. tjänster som bara är för mitt eget bruk jänster där jag kan ser var andra är t.ex. vänner/familjemedlemmar är bra ** 1 18 1 7 9 0 1 0 1 19 1 1 15 1 5 55% instämmer helt eller delvis i att tjänster där man positionerar sig själv är bra. Respondenter 0-1 år är mycket positiva (9% instämmer helt) till detta. 5% bland männen instämmer helt i detta påstående jämfört med % bland kvinnorna. jänster där t.ex. vänner/familjemedlemmar kan se var jag befinner mig är bra ** Positioneringstjänster överlag är bra 1 7 8 0 1 15 1 1 5 17 15 15 18 1 1 1 15 5 Uppfattningen är dock relativt sett mer tudelad när det gäller att positionera eller själv bli positionerad av vänner/ familjemedlemmar..ex. är det 7% som inte tycker att det är bra att kunna positionera sina nära och kära medan 9% tycker att det är positivt. % vill inte själva bli positionerade medan 7% tycker att det är en bra idé. 19 15 8 1 1 0% 100% 1 Instämmer inte alls 5 Instämmer helt vinnor är mera negativa än män till tjänster som talar om var man själv befinner sig alt. där jag kan se var andra befinner sig. ndelen negativa bland äldre är dessutom större än bland yngre. Fråga: 8 as: : Samtliga (809), : Samtliga (500) *) I anslutning till frågan har det förtydligats: Positionering innebär t.ex. att du kan ta reda på var du själv eller någon annan geografiskt befinner sig. **) : jänster där jag positionerar mig själv är bra, d.v.s. bara för mitt eget bruk / jänster där jag kan positionera t.ex. vänner/familjemedlemmar är bra / : jänster där t.ex. vänner/familjemedlemmar kan positionera mig är bra 1
nonymiseringstjänster nvänder du någon typ av tjänst för att surfa anonymt med den dator du/hushållet använder oftast på Internet (t.ex. or, nonine eller Dold.se)? Ja Nej 5 90 95 En övervägande majoritet (95%) av de tillfrågade använder sig inte av någon tjänst för att anonymisera sin dator. Jämfört med är detta en statistiskt säkerställd ökning med 5%-enheter. % uppger att de använder någon typ av tjänst för att surfa anonymt. 5 0 0 0 0 80 100 Fråga: 17 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) 15
E-postadress från Internetoperatören nvänder du en e-postadress från din/hushållets Internetoperatör? Nej, har blivit erbjuden e-postadress men använder den inte Ja 1 0 Mindre än hälften uppger att använder Internetoperatörens e-postadress (%). En större andel av de äldre använder Interntoperatörens e-postadress. (51% bland 51-0 åringar och 0% bland 1-8 åringar ). Nej, av annan orsak Nej, har inte blivit erbjuden någon e- postadress genom operatören 1 17 11 10 *) Var femte (1%) säger att de aktivt valt att inte använda den e-postadress som Internetoperatören erbjudit. En större andel av männen (%) än av kvinnorna (17%) säger detta. Nej, någon annan i hushållet använder e-postadressen 5 7 1% uppger att de inte använder operatörens e-postadress av andra orsaker. Fråga: as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) *) Ej specificerat. 1
Filtrering från Internetoperatören Frågan ställls till de som använder Internetoperatörens e-postadress Vad anser du om att din/hushållets Internetoperatör filtrerar bort skräppost? ra Dåligt 81 8 En övervägande majoritet (81%) anser att det är bra att Internetoperatören filtrerar bort skräppost. 1% har ingen uppfattning. I åldersgruppen 1-0 år är det 9% som anser att det är bra, en signifikant högre andel än i övriga åldersgrupper. /ingen uppfattning 1 1 Fråga: as : nvänder Internetoperatörens e-postadress () as : nvänder Internetoperatörens e-postadress (9) 17
Filtrering av hemsidor Skulle du vilja att din/hushållets Internetoperatör filtrerade bort hemsidor som innehåller datorvirus eller som försöker förmå dig att lämna ifrån dig känslig information, som t.ex. dina bankuppgifter (s.k. phishing eller nätfiske)? Ja, ju mer skydd desto bättre Ja, men bara mot virus Ja, men bara vid hantering av känsliga uppgifter Nej 8 9 1 17 1 1 0 51 8% är positiva till att Internetoperatören skulle filtrera bort oönskade hemsidor. av 10 anser att ju mer skydd de kan få desto bättre är det, en åsikt som ökat signifikant sedan. Var sjunde vill dock att detta skydd bara ska gälla virus. Det är en relativt sett större andel bland kvinnor (5%) än bland män (5%) som anser att ju mer skydd desto bättre. Denna åsikt förfäktas i hög grad av personer 51-0 år (7%) och 1-8 år (70%). En signifikant större andel av männen (0%) än av kvinnorna (8%) säger att de inte vill att Internetoperatören filtrerar bort hemsidor som innehåller datorvirus. /ingen uppfattning 5 9 Signifikant färre har ingen uppfattning om detta vid en jämförelse med resultaten för. Fråga: 5 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) 18
Skydd av det trådlösa nätverket 8 av 10 uppger att de har sitt trådlösa nätverk skyddat hemma. Är ditt/hushållets trådlösa nätverk hemma skyddat (genom t.ex. kryptering)? Ja, genom kryptering Ja, på annat sätt än kryptering Nej 10 19 5 7 Majoriteten (7%) säger att deras trådlösa nätverk hemma är skyddat genom kryptering. låg denna andel på 5%. En förändring som är statistiskt signifikant. 78% av männen uppger att det trådlösa nätverket är skyddat genom kryptering jämfört med 8% bland kvinnorna. % säger att det trådlösa närverket är skyddat på annat sätt än genom än genom kryptering. 10 7 10% skyddar inte alls det trådlösa nätverket, en signifikant minskning sedan med 9%-enheter. När man tittar på resultaten för de olika åldersgrupperna så kan man konstatera att de allra äldsta (1-8 år) är sämst på att kryptera i kombination med att det är en mycket stor andel av dessa personer som inte vet vad som gäller för deras trådlösa närverk,. Fråga: as: : Har trådlöst nätverk hemma (81) : Har trådlöst nätverk hemma (8) 19
Virus i mobiltelefonen Har du eller någon du känner blivit drabbad av virus i mobiltelefonen? Ja % uppger att de själva har blivit drabbade av virus i mobiltelefonen, alternativt känner någon som blivit drabbad. Nej 9 9 Emellertid är fenomenet fortfarande ovanligt. 9% har inte blivit drabbad eller känner någon som råkat ut för ett virus i mobiltelefonen. Detta är samma nivå som för. Fråga: 7 as: : Samtliga (809) : Samtliga (500) 0
Risker med att surfa med mobiltelefon/mobil enhet eller traditionell dator Med vilken enhet upplever du störst risk när du surfar? Med mobiltelefon/mobil enhet (ex. läsplatta) 9 Drygt av 10 (%) anser att det innebär lika stor risk när man surfar med mobiltelefon/mobil enhet som med traditionell dator. Med traditionell dator (stationär eller bärbar) Lika stor risk med mobil enhet som med traditionell dator Vet inte 5 9% uppger att de upplever störst risk med mobiltelefon/mobil enhet och var fjärde med traditionell dator (5%). 0% bland männen anser att det är störst risk när man surfar med traditionell dator. Denna andel är signifikant högre än motsvarande andel för kvinnor (18%). Fråga: as: nvänder mobiltelefon/mobilenhet som Internetanslutning (0) 1
Information om störningar
Information om störningar Om du drabbats av en störning i din telefoni-, eller Internetanslutning hur skulle du helst vilja få information om störningens omfattning? Via SMS från operatören < < < < Operatörens kundtjänst Operatörernas webbplats Via media (V och tidningar) nnat 7 8 8 0 71% bland de svarande skulle helst vilja få information om störningens omfattning från operatören via SMS, kundtjänsten eller operatörens webbplats. Det absolut vanligaste är att man vill ha informationen som ett SMS. Myndighets hemsida Vill inte ha någon information Sociala medier (Facebook, witter) 0 1 1 1 Fråga: 9 as: Samtliga (809)