Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer

1 (38) till Slutredovisning av regeringsuppdrag IJ2007/349/JÄM, IJ2007/2249/JÄM Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer

2 (38) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. UPPDRAGET INFORMATIONSSPRIDNING 5 3. ARBETSPROCESS 7 4. BAKGRUND, INSIKTER OCH VÄGVAL 10 5. KREATIVT KONCEPT 13 6. KANALSTRATEGI 14 7. UNDERSÖKNINGAR 16 8. DELAR I INFORMATIONSKAMPANJEN 18 9. INTERNINFORMATION 21 10. GENOMSLAG I MEDIA 24 11. EFFEKTER 28 12. SAMVERKAN 31 13. INFORMATIONSSPRIDNING MOT HEDERSRELATERAD BROTTSLIGHET 32 14. ÖVRIGA AKTIVITETER 34

3 (38) 1. Sammanfattning I juli 2007 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att ytterligare intensifiera sitt arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade parrelationer. En del av regeringsuppdraget handlar om att informera allmänheten om Polisens arbete med att minska brott i nära relationer samt att stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fler brott anmäls. För all kommunikation inom brott i nära relationer har interna och externa opinionsbildare och vidareförmedlare använts för att förankra arbetet, stärka relationer och för att hitta olika sam arbetsmöjligheter. Kommunikationen har bidragit till att fler aktörer bättre förstår Polisens agerande och ser Polisen som trovärdig samt att fler bättre vet hur de kan understödja det arbete och de mål Polisen satt inom området. En rad möten, insatser och aktiviteter har genomförts, både lokalt och centralt. För att ytterligare intensifiera arbetet med att få fler att anmäla brott och därmed minska mörkertalet startades en nationell informationskampanj Kom till oss i början av september 2009. Kampanjen har haft tre beståndsdelar: en speciell webbplats, www.polisen.se/komtilloss annonsering i tidningar, nationellt och lokalt, och på Internet insatser gentemot press och medier, nationellt och lokalt. Informationskampanjens primära målgrupp har varit personer som utsatts för våld i en partnerrelation. Kampanjen har också vänt sig till dem som bevittnat eller känner till våld i en nära relation. Barnperspektivet har beaktats i alla insatser. Gemensamt för personerna i målgruppen är att de inte har anmält brott. I förarbetet har därför mycket fokus lagts på att skaffa insikter om varför man inte anmäler. Vad är det som hindrar? Vilken roll ska kommunikationen till allmänheten spela för att hjälpa målgruppen över dessa hinder? För att definiera detta har vi bland annat låtit psykologer genomföra djupintervjuer med brottsutsatta män och kvinnor som inte anmält. Utifrån detta gjordes vägvalet att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt känner fler igen sig, och fler inser att det finns en anledning att anmäla. Informationsinsatsen om hedersrelaterat våld är en viktig del av uppdraget. Tidigt togs beslutet att göra speciella och separata insatser för att nå bästa effekt. Under december 2009 inleddes den satsningen, med annonsering i kollektivtrafiken i Storstockholm och Malmö, samt med annonsering på Internet och med affischering hos Folktandvården i hela landet.

4 (38) Informationskampanjens effekter I slutet av hösten gjordes en effektmätning av kampanjen bland allmänheten. Kampanjens genomslag har varit störst i storstadsregionerna och bland kvinnor, vilket även motsvarar de investeringar för annonsering i medier som gjorts. Budskapsförståelsen är mycket stark. Genom kampanjen har Polisen lyckats med att bredda bilden av vad brott i nära relationer är - från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld, även det lite mildare. Man förstår att man ska vända sig till Polisen om man är brottsutsatt eller vittne. Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod, och allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt positivt intryck av den. Det lokala informationsarbetet i alla polismyndigheter har varit en viktig del av kampanjen. Många myndigheter arbetade intensivt med lokala medier under kampanjperioden. Alla polismyndigheter fick stöd av Rikspolisstyrelsen för sitt arbete genom underlag och tips och genom att lokalt genomförda aktiviteter spreds nationellt som goda exempel. Mätningar och intervjuer med brottsutsatta, vittnen och allmänheten bekräftar att vägval, det kreativa anslaget och informationssajten skapar goda förutsättningar för att minska mörkertalet, det vill säga öka antalet anmälningar från brottsutsatta och vittnen. Polisen ses även som en trovärdig avsändare för den här typen av kampanjer och allmänheten uppskattar att kampanjen görs. Av de tillfrågade säger sig uppemot 30 procent ha blivit utsatta för brott i en nära relation. Det stärker bilden av ett stort mörkertal och att brott i nära relationer är ett stort samhällsproblem med mänskligt lidande som följd. Detta understryker behovet av att bedriva den här typen av informationskampanjer. All kommunikation under perioden präglades av ett proaktivt synsätt med ett tydligt mottagarperspektiv, där Polisen ville visa att man tagit initiativ när det gäller brott i nära relationer.

5 (38) 2. Uppdraget - informationsspridning Inför och under 2007 fick Polisen flera regeringsuppdrag inom området brott i nära relationer. En del av uppdraget handlade om att sprida information till allmänheten. Målet har varit att stärka allmänhetens förtroende för Polisen så att fler brott anmäls. Nulägesanalys och övergripande kommunikationsplan Under november 2007 genomfördes en nulägesanalys av hur Polisen arbetar med frågor om brott i nära relationer, vilken status arbetet har, hur man arbetar med informationsspridning samt hur detta arbete uppfattas av viktiga externa nyckelpersoner, till exempel inom frivilligorganisationer och inom andra myndigheter. Analysen bestod dels av en skrivbordsunder sökning, dels av en intervjuundersökning. Med nulägesanalysen som utgångspunkt utarbetades en övergripande kommunikationsplan med strategier för informationsarbetet. Planen låg färdig juni 2008. I planen konsta terades att kommunikationens roll i projektet Brott i nära relationer är att understödja att målen för projektet uppnås och att säkerställa att det nationella handlingssättet förankras och blir verklighet.

6 (38) Upphandling av kommunikationsbyrå Hösten 2008 gick Rikspolisstyrelsen ut i en offentlig upphandling och sökte en kommunikationsbyrå. För att uppmana många att komma med ansökan annonserade Rikspolisstyrelsen i branschtidningen Resumé. Det var 51 kommunikationsbyråer som lämnade intresseanmälan, och av dessa inbjöds 7 att lämna anbud. Efter en noggrann utvärdering utsågs Granath till kommunikationsbyrå med totalansvar för den externa informationskampanjen. Granath påbörjade sitt arbete i januari 2009.

7 (38) 3. Arbetsprocess Arbetet med att ta fram informationskampanjen har bedrivits efter nedanstående process. Kännetecknande har varit ett nära och öppet arbetssätt mellan Granath och Rikspolisstyrelsen, som tillsammans bildade en arbetsgrupp. Arbetsgruppen genomförde ett omfattande inläsningsarbete av facklitteratur och olika forsk ningsrapporter. I arbetet med budskapsstrategin rådgjorde arbetsgruppen med forskare vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen har också suttit med och lyssnat vid polisförhör samt haft fördjupande samtal med personer från olika frivilligorganisationer. STEG 1: Nuläge STEG 2: Budskapsstrategi STEG 3: Kanal- & aktivitetsstrategi STEG 4: Kreativt koncept STEG 5: Förtest STEG 6: Produktion STEG 7: Genomförande STEG 8: Uppföljning Steg 1 Nuläge: Inläsning av befintligt material, kompletterande research, djup intervjuer och fokusgrupper, jämförelse från liknande kampanjer i andra länder, målgruppsanalys,definition av kommunikationsutmaningar, målformulering, riskanalys etc. Steg 2 Budskapsstrategi: Handlar om att definiera målgruppen. Identifiera och besluta om strategiska huvudbudskap som ger en tydlig riktning för kommunikationen. Steg 3 Kanal- och aktivitetsstrategi: Genomlysning av möjliga kanalval utifrån kommunikationens uppgift och givna budgetramar. Roller och prioriteringar för varje kanal (medieoberoende). Steg 4 Kreativt koncept: Idéarbete och framtagande av kampanjens kreativa idé (medieoberoende). Steg 5 Förtest: Här testas kampanjens idé i målgruppen. Steg 6 Produktion: Teknisk produktion av kampanjenheter. Steg 7 Genomförande: Annonsering med mera påbörjas. Steg 8 Uppföljning: Effektmätningar.

8 (38) Förankring En viktig del av arbetet har varit att förankra de olika stegen i arbetsprocessen, både internt och externt. Intern förankring Förutom att internt visa var arbetsprocessen har befunnit sig har Rikspolisstyrelsen även haft en dialog med polismyndigheterna om olika vägval samt om frågor som skulle kunna påverka polisorganisa tionen. Detta arbete har skett kontinuerligt via möten hos polismyndigheterna, telefonmöten och vid nationella sammankomster som exempelvis informationschefsträffar, kontakt- och införandemöten samt telefonkonferenser. Ett antal informationschefer från polismyndigheterna har även varit engagerade i en intern referensgrupp. Dessa polismyndigheter har varit: Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Östergötlands län, Polismyndigheten i Uppsala län, Polismyndigheten i Västerbottens län, Polismyndigheten i Västernorrlands län, Polismyndigheten i Västmanlands län. Dessutom har Polisförbundet deltagit i referensgruppen. Kontakterna har för det mesta skett via telefon, e-post eller möten. Vi [på myndigheterna] har bjudits in att vara delaktiga på fl era nivåer och i olika forum, i mycket god tid. Det har vi både välkomnat och dragit nytta av, på fl era sätt - både i vårt interna utvecklingsarbete och för vår planerade kommunikation. Det har skapat engagemang. Ulrika Hjerpe, informationschef, Polismyndigheten i Gävleborgs län Projektet Brott i nära relationer och den externa informationskampanjen har varit en oerhörd draghjälp för vårt arbete på myndigheten och med att få en förståelse för svårigheten att hantera dessa ärenden. Inger Olsson, kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län

9 (38) Extern förankring Möten och dialoger med andra myndigheter och frivilligorganisationer har varit viktiga för allt arbete med brott i nära relationer och då särskilt förankringen av arbetet med informationsspridning till allmänheten. Förutom att det har varit väsentligt att förankra budskap, målgrupper och kanalval har det varit angeläget att visa på den kunskap och kompetens som har utvecklats inom ramen för projektarbetet, såsom den nationella utbild ningen, metodhandboken samt andra satsningar som genomförts. Det har också varit viktigt att lyssna på hur andra aktörer arbetar inom området. Tidigt utsågs en extern referensgrupp för arbetet. Den har samlats vid några tillfällen under perioden. Däremellan har kontakter tagits genom möten, samtal och via skriftliga lägesrapporter. I denna referensgrupp ingick: Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum i Göteborg), Brottsoffermyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Dessutom har Polismyndigheten i Östergötlands län och Polismyndigheten i Västerbottens län samt representanter från fackförbunden deltagit i referensgruppen. Flera externa organisationer har tagit aktiv del i arbetet och bidragit med kunskap och engagemang. Bland dessa kan nämnas; Electra/Sharafs Hjältar (Fryshuset), Alla Kvinnors hus, Brottsofferjourernas Riksförbund, Kvinnors Nätverk, Glöm aldrig Pela och Fadime-föreningen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Riksorganisationer för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), Rädda Barnen, Systerjouren Somaya etc. Jag ser det som positivt att polisen bjöd in intresseorganisationerna till dialog. Mäns våld mot kvinnor är ett av våra allra allvarligaste samhällsproblem. För att råda bot på det är det av största vikt att polisen tar till vara all den kunskap, erfarenhet och kreativitet som fi nns ute i landet. Det är helt avgörande att polisen tydligt visar att de är tillgängliga för och lyssnar på fl ickor och kvinnor som är utsatta för våld. Angela Beausang, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Polisen får inte glömma vikten av att samverka även i framtiden. Det fi nns en enorm kunskap och ett stort engagemang hos alla frivilligorganisationer. Arhe Hamednaca, Electra/Sharafs hjältar (Fryshuset)

10 (38) 4. Bakgrund, insikter och vägval Syftet med den externa kommunikationen var att stärka förtroendet för Polisen så att fler brott anmäls. För att på sikt nå dit behövde Rikspolisstyrelsen först förstå varför brottsutsatta och vittnen inte gör någon anmälan. Målgruppsfokus Tidigt definierades en av regeringsuppdragets stora utmaningar: Den stora och breda målgruppen i kombination med en begränsad budget. Stor i bemärkelsen hela allmänheten och bred i form av heterogen. 9 Kvinnor/män Barn Vittnen/ anhöriga Heder hbt För att ge bästa möjliga effekt bestämdes att den externa informationsinsatsen skulle ges ett målgrupps fokus på följande grupper: Personer som utsätts för våld i partnerrelation (hetero och hbt) Personer som bevittnar eller känner till våld i nära relation Barnperspektivet skulle beaktas i kommunikationen. Hedersperspektivet skulle framförallt tas om hand genom utbildningsdelen i projektet samt genom separata insatser.

11 (38) Den externa informationsinsatsen riktad till de valda målgrupperna startade under andra halvan av augusti. Den föregicks av informationsinsatser riktade till media. Tidpunkten för kampanj start valdes utifrån att man skulle kunna utnyttja konjunkturläget när det gällde köp av annonsplats i medierna samt att augusti gav möjligheten att arbeta samlat under hösten. Vidare sade sig samtliga polismyndigheter föredra denna tidpunkt för start. Vissa kommunikationsinsatser gjordes dock redan under juni månad i anslut ning till Rikspolis - styrelsens med verkan i Almedalen samt under Pridefestivalen i Stockholm i slutet av juli. Definiera anmälningsbarriärer Kommunikationen handlade om att få fler brottsutsatta och vittnen till våld i nära relationer att anmäla detta. Det finns mycket kunskap och statistik om alla brott i nära relationer som anmäls. Nästa steg i arbetet inriktades på att skaffa insikter om de brott som inte anmäls och vilka hinder som finns för att anmäla. Arbetsgruppen definierade också vilken roll kommunikationen kan ha för att lösa upp respektive barriär. En viktig del här var att beakta vad som är förenligt med polisens uppdrag och vad Polisen kan stå bakom som avsändare. Barriärer ur den brottsutsattes perspektiv BARRIÄRER KOMMUNIKATIONENS ROLL 27 Man ser sig inte själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. Man vill inte se sig själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. Nyansera bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Nyansera och luckra upp bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Man ser inte nyttan med att anmäla. Visa varför det är viktigt att anmäla. Man är osäker/rädd för konsekvenserna av en anmälan. Skapa tydlighet och trygghet kring vad en anmälan innebär. Man har fel föreställningar om vad en anmälan innebär. Tydliggöra hur ett ingripande/en kontakt med Polisen kan gå till. Varför anmäler inte den brottsutsatte? Det är en kombination av flera olika anledningar som gör att den som utsätts inte anmäler, men en av de avgörande barriärerna är att den brottsutsatte inte ser sig själv som en brottsutsatt som lever i en misshandelsrelation. Den brottsutsatte har svårt att identifiera sig med den bild som exempelvis medierna ger av en brottsutsatt, där fokus ligger på det grova våldet, medan vardagen för många utsatta består av förnedring, hot, örfilar, slag och knuffar, men inte nöd vändigtvis av det allra grövsta våldet (även om det bevisligen förekommer).

12 (38) I början av en misshandelsrelation är det vanligt att den brottsutsatte försöker hitta rationella för klaringar till varför partnern hotar och/eller slår. Vartefter relationen fortskrider normaliseras hoten och våldet, och blir en del av vardagen. Den brottsutsatte blir slagen men uppfattar det inte som misshandel. Med andra ord: Den brottsutsatte ser inte brottet och då finns det heller inget att anmäla. Att leva i en misshandelsrelation är också förenat med känslor av misslyckande och skam. Det är inget man pratar om, istället försöker man dölja det. Skammen hindrar den brottsutsatte från att anmäla. Hur kan vi få den brottsutsatte att anmäla? För att den brottsutsatte ska tänka tanken att göra en anmälan, måste den han eller hon inse att det faktiskt rör sig om ett brott. Därför behövde kommunikationen bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt skulle fler kunna känna igen sig, fler inse att de är utsatta för ett brott och fler få en anledning att anmäla. Känslan av skam sitter djupt rotad hos den brottsutsatte. En extern informationskampanj löser inte problemet, men det kan vara en del av lösningen genom att bilden av brotten breddas och visar att det sker hela tiden, överallt och i alla samhällsklasser. Ju vanligare det är, desto mindre skamligt blir det. Att få fler brottsutsatta att inse att de själva (och många andra) är utsatta för ett brott, var utgångspunkten för kommunikationen. Men frågetecknen var fler än så: Varför ska jag anmäla? Vilka konsekvenser kan en anmälan egentligen få? Hur dramatiskt och utpekande är ett polisin gripande? Dessa frågor fick sin svar på informationssajten som annonserna hän visade till. Informationssajten länkar också vidare till olika fri villig organisationer dit den brottsutsatte kan vända sig med frågor som ligger utanför Polisens område. På informationssajten får även vittnen reda på vad de kan göra om de märker att någon i deras omgivning far illa.

13 (38) 5. Kreativt koncept Utifrån den valda kommunikationsriktningen presenterade Granath ett antal kreativa koncept för Rikspolisstyrelsen. Efter fördjupning kring två av koncepten valdes konceptet Kom till oss. Konceptets uppgift var att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott. På så sätt skulle fler känna igen sig, fler inse att de är utsatta för ett brott och fler få en anledning att anmäla. Konceptet bygger på tankelinjen att om du tror att det som du är utsatt för är normalt, och att det ska vara så så misstänker vi på Polisen att du kan vara utsatt för ett brott. Det är helt oacceptabelt och i så fall ska du absolut komma till oss. Istället för att använda uppmaningen Anmäl valdes en tydlig men mjukare form ska du absolut komma till oss. Med hjälp av förtest bekräftades att konceptet hade de kommunikativa effekter som önskades. Såväl brottsutsatta som allmänheten deltog i dessa tester. Läs mer om detta under avsnitt 7. Polisen talar direkt till den brottsutsatte För att inte riskera att prata över huvudet på den brottsutsatte har Polisen valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. Det betyder dock inte att vittnen glömdes bort, men istället för att vända sig till dem i själva anslaget togs det om hand i annonstexter och på den särskilda informationssajt som togs fram för brott i nära relationer. Ett flertal av de barriärer som identifierades är gemensamma för brottsutsatta och vittnen, vilket innebär att vittnen kan känna igen sig även om tilltalet riktar sig till den brottsutsatte.

14 (38) 6. Kanalstrategi Kanalmix 1 Breda Annonsering Utomhus Selektiva Internet Samverkan Press och media Medier riks Medier lokalt HBT Etnicitet Sökord Sociala medier Frivilligorganisationer Andra myndigheter INFORMATIONSSAJT Fördjupning Mobilisering Räta ut frågetecken POLISEN 112 114 14 Informationskampanjen har bestått av tre beståndsdelar: En speciell informationssajt www.polisen.se/komtilloss Annonseringar i tidningar och på Internet Press- och mediearbete nationellt och lokalt Utifrån en begränsad budget för köp av annonsplats med mera har arbetet skett med följande grundtanke: Via olika former av medier nås målgruppen av Polisens budskap. Här kan frågan lyftas och skapa intresse och beröring. Utifrån den informationen kan man själva välja att gå direkt till Polisen. Men eftersom kampanjen vänder sig till personer där motståndet är stort mot att göra anmälningar skapades ett mellansteg i form av en informationssajt. Medier där man som mottagare på egen hand i lugn och ro kunde ta till sig budskapen valdes. Medier som kan innebära samtittande eller samlyssnande med förövaren, till exempel TV eller radio, valdes bort. Breda medier är sådana som når alla Morgonpress: Annonsering i landets största dagstidningar som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, Sydsvenska Dagbladet. Via tidningen Metro nådde vi också 17 stora städer i landet. Genom annonsering i 43 olika lokaltidningar samt kvällstidningar och deras så kallade söndagsbilagor ökade vi räckvidden i hela landet. Utomhus/trafik: T-bana och pendeltåg i Stockholm, spårvagn i Göteborg och bussar i Stockholm, Göteborg och Malmö Populär- och veckopress: Tidningar med många kvinnor bland läsarna, från Land och Ica- Kuriren till Amelia och Allers.

15 (38) Selektiva medier förbättrar räckvidd i vissa grupper För att förstärka kommunikationer gentemot hbt-gruppen annonserades i tidningen QX och på internetsajten www.qx.se. För att nå ut i bredare språkgrupper har Rikspolisstyrelsen annonserat i olika tidningar på Internet och på hemsidor med andra språk än svenska. Internet leder till Polisens informationssajt I inledningen av kampanjen annonserades på aftonbladet.se, en av Sveriges populäraste nyhets sajter med 1,2 miljoner läsare per dag. Artikelannonsering användes, vilket innebär att Polisens annonser automatiskt dyker upp när relavanta ämnen tas upp. Vidare annonserades i anslutning till så kallade relationsspalter, på bloggar och på Facebook. Även sökordsoptimering användes, till exempel om någon söker på ordet kvinnomisshandel på Internet kommer adressen till Polisens informationssajt upp. Samarbeten och andra lösningar Kampanjen med sina budskap har suttit på insidan av skåpluckorna på SATS Gym och funnits på plats med affischer runt om i landets alla väntrum på Folktandvården och barnavårdscentralen. Press och andra medier Press och mediearbetet har handlat om att förbereda medierna inför kampanjen. Lokalt material fördjupar och förlänger kampanjen Polisens lokala informationsarbete under kampanjen har varit mycket viktigt. Alla polismyndigheter har fått tillgång till ett stödpaket för sitt lokala arbete med press och media. Vidare har polismyndigheterna och andra intresserade kunnat beställa affischer att sätta upp på viktiga platser, såsom akutmottagningar och så vidare. Tidsplan september 2009 oktober 2009 november 2009 december 2009 Informationskanal 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 Annonsering tidningar Till exempel dagspress, kvällspress och magasin Annonsering Internet Till exempel Aftonbladet.se, QX, etniska sidor Trafikreklam Skyltar pendel, T-bana och spårvagn Övrig medier Till exempel affischer Folktandvården, BVC, SATS Press och andra medier Lokalt infoarbete Webbplats www.polisen.se/komtilloss

16 (38) 7. Undersökningar I arbetet med den externa informationskampanjen har Rikspolisstyrelsen använt sig av djupintervjuer för att skaffa mer kunskap, framför allt från personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. De olika delarna i informationskampanjen har förtestats med samma metod. Ett oberoende undersökningsföretag Kommunicera har anlitats för att genomföra intervjuerna. Intervjupersoner togs fram genom att annonsera, via kvinnojourer samt genom att använda Kommuniceras eget register. Dessa undersökningar genomfördes: Djupintervjuer med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. Syftet var att förstå varför man avstår från att anmäla och vad som krävs för att anmäla. Förtest med personer som blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. Syftet var att få kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse som konceptet väcker, samt om budskapsförståelse och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. Förtest med en grupp ur allmänheten eller potentiella vittnen, personer som inte själva varit brottsutsatta eller i kontakt med brott i nära relationer. Syftet var att få kunskap om vilka reaktioner och vilket intresse konceptet väcker, samt om budskapsförståelse och uppfattning om avsändarens trovärdighet i sammanhanget. Användartest av informationssajten. Syftet med testet var att öka kunskapen om vilka reaktioner och vilket intresse webbkonceptet väcker, hur webbplatsen fungerar, vad budskapet uppfattas vara samt uppfattning om avsändaren och dennes trovärdighet i sammanhanget. Kvantitativ undersökning bland allmänheten med 1 041 respondenter. Syftet var att klar göra allmänhetens kunskap och attityd till vad som egentligen är brottsligt. Jag minns särskilt en ung kvinna som varit illa däran och levt i skräck i många år, och jag blev den första personen hon vågade tala med. Hon bekräftade också behovet av att synliggöra problemet och att hon inte är ensam, och därför inte behöver skämmas. Hon använde fl era gånger ordet förtjänar, och det var också det ordet som fanns med i kampanjen, det var bra. Lena Posner-Körösi, leg. psykolog, Kommunicera

17 (38) Några exempel från Kommuniceras rapporter

För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. Annette Gille 18 (38) 8. Delar i informationskampanjen Om du tror att du är annorlunda, dum i huvudet Och att lördagsk väll ar är lik a med StrYk......Så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...ska du absolut komma till OSS. Om du tror at t du är kork ad, äcklig Och at t du för tjänar någr a kny tnävs Sl ag då Och då......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. Om du tror at t du är ful, helt värdelös Och at t Bl Å märken är en del av vardagen......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. Annonser har publicerats i landets största dagstidningar, i söndagsbilagor i kvällspress, i lokalpress, populärpress och veckopress. Banners på aftonbladet.se, Sveriges största nyhetssajt. Banners på relationssidor, bloggar och i anslutning till redaktionella artiklar om området. Affischer i kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö.

19 (38) Om du tror at t du är kork ad, äcklig Och at t du för tjänar någr a kny tnävs Sl ag då Och då......så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. Om det är en vardag som du känner igen...sk a du a B SOlut ko m m a till OS S. För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112.

20 (38) På informationssajten www.polisen.se/komtilloss kan allmänheten läsa mer om vad man ska göra om man är utsatt för brott i nära relationer, vart man kan vända sig och så vidare. Det finns möjlighet att läsa informationen eller se en film. Det finns också en sammanfattning av webbsidan på tretton olika språk. På sajten finns även information för den som är utsatt för hedersrelaterad brottslighet. Sajten har blivit mycket bra vilket om inte annat visas av att antalet unika besökare blivit så många. Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg

21 (38) 9. Interninformation Det har varit enkelt och smidigt att genomföra lokala informations insatser tack vare det stödmaterial vi erhållit. Peder Jonsson, informationsansvarig, Polismyndigheten i Västerbottens län Sedan Rikspolisstyrelsen fick regeringsuppdraget 2007 har chefer och personal kontinuerligt informerats via möten, brev och webb. Ju närmare kampanjstart, desto mer ökades de interna informationsinsatserna. Syftet har hela tiden varit att ytterligare öka Polisens kompetens och kapacitet gällande brott i nära relationer så att allmänhetens förtroende för Polisen stärks och fler brott anmäls. Rikspolisstyrelsen har haft som ambition att till alla poliser förmedla vilka rutiner och metoder som ska användas då brott i nära relationer inträffar. Det har också varit viktigt att sprida kunskap om de utbildningar som tagits fram. Detta har skett via de kontakt- och införande personer som varit knutna till projektarbetet men också via andra kanaler. Det utbildnings material som tagits fram har spridits via utbildade handledare från alla polismyndigheter. Några informationschefer på polismyndigheterna har även ingått i en intern referensgrupp för arbetet med all interninformation om brottsområdet. Som huvudkanal har Polisens intranät använts. Det har varit viktigt att alla enkelt och snabbt kunnat hitta till information både om handböcker, utbildningar och kampanjmaterial. Före, under och efter den externa informa tionskampanjen har även andra kanaler använts för att nå ut med relevant information till alla medarbetare. Några av dessa kanaler finns beskrivna på följande sidor.

Webbplats Varför ska jag anmäla, jag ser inte nyttan? Hur går ett polisingripande till? Det är några av de frågeställningar som vi ger svar på via vår webbplats www.polisen.se/komtilloss. Gå gärna in på sidan du med. Press och media Lokalt infoarbete Webbplats www.polisen.se/komtilloss Annonsering...Så misstänker vi på Polisen istället att du kan vara utsatt för ett allvarligt brott av den du lever med. Kanske har du som läser detta fått höra hur ful och värdelös du är så ofta att det har blivit en sanning? Kanske får du ta emot både örfilar och knytnävsslag? Du är i så fall inte ensam. Den här typen av brott före kommer i alla former av relationer, i alla samhällsgrupper, i alla delar av landet. Exakt hur många som drabbas varje år vet ingen, men det rör sig om 10 000-tals, kanske uppemot 100 000. Då har vi inte räknat in alla de barn som tvingas uppleva våld i hemmet, och som kanske själva också utsätts för våld. Polisen kraftsamlar mot den här typen av brott och vill göra fler medvetna om att detta är brott som ska polisanmälas. Men vi vet också hur svårt det kan kännas att göra en anmälan. Därför finns nu en webbplats, www.polisen.se/komtilloss, där du kan läsa mer om hur en anmälan går till, vad som händer efter anmälan, eller hur du ska göra om du ser att någon i din omgivning far illa. Där kan du också enkelt radera spåren i din dator så att ingen ser ditt besök. Polisen verkar för ett samhälle där ingen ska behöva leva i en relation där man utsätts för kränkningar, hot och våld. För mer information om våld i nära relationer, se www.polisen.se/komtilloss För anmälan, ring 114 14, eller besök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden, ring 112. För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. I annonstexten och på webbplatsen talar vi också till vittnen. Andra annonsrubriker är: Om du tror att du är korkad, äcklig och förtjänar några knytnävsslag då och då... Om du tror att du är annorlunda, dum i huvudet och att lördagkvällar är lika med stryk... Annette Gille 22 (38) Intrapolis På Polisens intranät (Intrapolis) har arbetet presenterats för olika interna målgrupper. De olika sakkunniga i projektet för brott mot barn, hedersrelaterad brottslighet och brott mot kvinna/närstående har haft möjlighet att lämna detaljerad information samt länkar till andra relevanta källor. En särskild kampanjsida togs också fram där medarbetare kunde ta del av kampanjmaterial, vad som skrivits i medierna med mera. Kampanjinformationsfolder Dagarna innan kampanjstart fick samtliga medarbetare foldern med kampanjinformationen hemskickad tillsammans med personaltidningen Svensk Polis (den 11 september 2009). Utöver information från Rikspolisstyrelsen var det nödvändigt att de ordinarie informations kanalerna användes på respektive polismyndighet. Vårt uppdrag Nationell och lokal kampanj Hur berörs du? Kampanjen drivs från Kommunikationsavdelningen på Rikspolisstyrelsen. Men det egna lokala informationsarbetet under hösten är mycket viktigt. Alla myndigheter kommer att få ett stöd material för det lokala informationsarbetet. Öka dina kunskaper Att arbeta med brott i nära relationer kan vara svårt. Brotten begås i hemmet och ofta saknas vittnen. Det ställs särskilda krav på vårt bemötande i dessa situationer. Nu finns ett nytt och lättillgäng ligt utbildningsmaterial. Utbildningen är interaktiv och nås via Intra polis. De som använt denna har varit mycket positiva. Gå in på Intrapolis och titta på utbildningen. Kampanjen ska leda till att fler anmäler till Polisen. Du kan få frågor om kampanjen eller hamna i en skarp situation direkt. Vad vi vet är att just i den här typen av brott är vårt bemötande och våra förstahandsåt gärder mycket viktiga för utgången. Oavsett om du arbetar i yttre tjänst eller på annat sätt möter utsatta och vittnen. Så än en gång, gå gärna in och titta på utbildningen och skaffa dig bättre förutsättningar att lyckas i kampen mot dessa brott. Vi har också tagit fram ett åtgärdskort med tips och råd, för att underlätta ditt arbete. Frågor om kampanjen Gå in på Intrapolis och läs mer. Eller tala med din närmaste chef. På varje myndighet finns också en kontakt- och in förandeansvarig för arbetet med brott i nära relationer och en informationschef som är mer insatta. På Rikspolisstyrelsen kan du alltid vända dig till följande personer: Anders Hagquist, Kommunikationsdirektör Sofia Oliv, Kommunikationsstrateg Annette Gille, Kommunikatör Tel. växel 08 401 90 00 Augusti 2009 Till alla inom polisen: nu startar polisens informationskampanj om brott i nära RelaTioneR Brott i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och arbetet mot det en viktig del av Polisens verksamhet. Vi har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera vårt arbete mot dessa brott. För att genomföra uppdraget har vi fått öronmärkta pengar till särskilda insatser. De senaste åren har vi bland annat satsat på metodutveckling och utbildning samt erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. I vårt uppdrag ingår att genomföra en informationskampanj riktad till allmänheten och den startar nu i mitten av september. Målet med kampanjen är att få fler att våga anmäla brottoch fullfölja sin anmälan. Vi vill att brottsoffer och vittnen ska inse att brott begås och inte tveka att vändasig till Polisen. Här kan du läsa mer om kampanjen så att du är förberedd i ditt arbete. Bakgrund och syfte Arbetet med brott i nära relationer är ett regeringsuppdrag och informationskampanjen till allmänheten är en del av det. Syftet är att minska mörkertalet, det vill säga få fler utsatta kvinnor och män som inte anmält att anmäla brottet och fullfölja sin anmälan. Allmänheten är en mycket stor och bred målgrupp och fokus i kampanjen kommer därför att ligga på följande grupper: Personer som utsätts för våld i alla former av partnerrelationer Personer som bevittnar eller känner till våld i nära relationer Så har vi tänkt Många anmäler brott i nära relationer idag. Men ännu fler avstår. Mörkertalet är stort. Vi har försökt att förstå varför den utsatte eller vittnet inte anmäler. Utifrån det har vi bestämt vad informationen ska fokusera på. Vår information ska bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från det riktigt grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt kommer fler att kunna känna igen sig, och fler få en anledning att anmäla. I informationen är vi alltid tydliga med vad som krävs för att en polisut redning ska kunna påbörjas. För att inte riskera att prata över huvudet på den utsatte har vi valt att prata direkt till dessa kvinnor och män. Tider Bengt Svenson, rikspolischef Kanaler och tider Informationskampanjen vilar på tre ben: En speciell webbplats (www.polisen.se/komtilloss) Annonsering i tidningar och på Internet, nationellt och lokalt Press och media, nationellt och lokalt I den breda informationen, det vill säga i annonseringen och via media, lyfter vi upp frågan. På webbplatsen ger vi fördjupad information. Vi startar i mitten av september och kampanjen pågår året ut. Press och media Vi kommer att ha ännu större synlighet och tillgänglighet i arbetet med press och media genom att initiera, följa och kommentera det som media skriver och frågar om. Journalister kommer att bjudas in till utbildning. Vi vill ge dem som bevakar och skriver om ämnet mer kunskap och insikter inom såväl området som kring hur Polisen arbetar. Det är viktigt för bilden av Polisen i media. Alla polismyndigheter kommer att få stöd för sitt arbete på hemmaplan. september oktober november december 37 38 39 42 43 46 47 50 51 Annonsering tidningar T ex dagspress, kvällspress och magasin Annonsering Internet T ex Aftonbladet.se, QX, etniska sidor Trafikreklam Skyltar pendel, T bana och spårvagn Övrig media T ex affischer Folktandvården, BVC, SATS OM DU TrOr AT T DU är ful, helt värdelös Och AT T BL å MärKen är en DeL Av vardagen... Om det är en vardag som du känner igen... SKA DU ABSOLUT KOMMA TILL OSS. Affischer Externa annonser/affischer i A3 eller A4 togs fram för att sättas upp på Polisens arbetsplatser, i buss-, lokaltrafik eller liknande. Hos några polismyndigheter spreds de till landstingen och andra samverkansparter. Till alla inom polisen: VaD Kan DU om brott i nära relationer? Utbildningsaffisch En affisch togs fram för att sprida information om den förestående interna utbildningen med interaktiva inslag. Nu finns utbildningen om brott i nära relationer på Intrapolis. Den består av fem fristående kurser som man kan se i grupp eller indi viduellt. Syftet är att illustrera det svåra med brott i nära relationer och ge dig kunskap om effektiva och korrekta arbetssätt för att lyckas i ditt jobb. Vi har fått mycket positiva reaktioner från dem som genomfört utbildningen. Gå in på Intrapolis och titta runt på sidan några minuter. Blev du intresserad och vill genomföra utbildningen? Tala med din närmaste chef eller utbildningsansvarig på din arbetsplats.

23 (38) Powerpointpresentation om informationskampanjen En powerpointpresentation togs fram som beskrev kampanjens syfte, fokus och kommunika tionens roll. Den kunde användas vid intern information om kampanjen tillsammans med talarstöd och frågor och svar om kampanjen. Tidningen Svensk Polis Tidningen Svensk Polis har haft brott i nära relationer som temanummer vid ett par tillfällen. Ett av temanumren har tryckts upp som särtryck. I tidningen har projektet även beskrivit arbetet med utbildningsinsatserna, handboken samt förberedelserna till informationsspridningen. Vid dessa tillfällen har en särskild bilaga sänts med tidningen. Möten och interna konferenser Arbetet med kampanjen inleddes med en heldags workshop för representanter från kommunikationsbyrån, Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Därutöver genomfördes flera konferenser med kontakt- och införandeansvariga i polismyndigheterna, informationschefsmöten och telefonkonferenser.

24 (38) 10. Genomslag i medierna Polisens informationskampanj fick ett mycket bra genomslag i medierna. Åtskilliga tidningar och nyhetsredaktioner tog snabbt upp kampanjen. Detta var en effekt av den presskonferens som Rikspolischefen Bengt Svenson höll den 10 september 2009 och ett bra lokalt informationsarbete, men också av kampanjen i sig. Bara det faktum att Polisen annonserade genererade uppmärksamhet i medierna. Här följer ett axplock av artiklar i medierna: Något som har varit positivt är det kontinuerliga stöd vi har fått på lokal nivå under hela kampanjperioden. Vi har bland annat fått tips och idéer till artiklar, vilket har gjort det enklare att producera material på lokal nivå. Annsofie Bondesson, informationsdirektör, Polismyndigheten i Östergötlands län Svenska Dagbladets ledarplats, 11 september 2009

25 (38) Svenska Dagbladet, 11 september 2009, artikel Norrköpings Tidningar 10 september 2009 Sydöstran 18 september 2009

26 (38) Nerikes Allehanda 13 september 2009 Katrineholms-Kuriren 11 september 2009 QX 10 september 2009

27 (38) Hallandsposten 17 september 2009 Nyhetskanalen 11 september 2009 Pressen har visat ett sort intresse och förståelse för Polisens arbete då vi bjudit in dem att vara delaktiga i våra utbildningar. Det har varit viktigt att visa öppet hur vi arbetar och då har vi också fått en rättvis bild av vårt arbete i media. Inger Olsson, kriminalkommissarie, Länskriminalpolisen i Hallands län

28 (38) 11. Effekter Rikspolisstyrelsen gav undersökningsföretaget Nordisk Mediaanalys i uppdrag att mäta hur informationskampanjen togs emot. De genomförde en kvantitativ mätning med frågor till allmänheten. Här följer en sammanfattning av resultatet: Uppmärksamhet bland kvinnor i storstad Kampanjens genomslag har varit störst bland kvinnor och i storstadsregionerna, vilket även motsvarar köpen av annonsutrymme i olika medier. Polisen har breddat bilden av vad brott i nära relationer är. Andelen som angav att ett visst beteende är brottsligt har ökat, jämfört med före kampanjen. Att man ska vända sig till Polisen har nått fram. Efter att ha sett kampanjen säger en hög andel att man skulle agera om man kände till att någon var brottsutsatt. Kampanjen väcker starka känslor och budskapet går fram Mätningen visar att brott i nära relationer väcker känslor som ilska och missmod. Den visar även att allmänheten ger kampanjen sitt fulla stöd och har ett starkt positivt intryck av den. Polisen ses som en trovärdig avsändare av den här typen av kampanjer och man uppskattar att kampanjen görs. En anledning till att man uppskattat kampanjen är att budskapsförståelsen har varit stark. Flertalet av de tillfrågade tycker att budskapet är mycket tydligt, man förstår att man ska vända sig till Polisen och att Polisen vill hjälpa de brottsutsatta. Det könsneutrala tilltalet Det könsneutrala tilltalssättet fungerade och breda grupper tog till sig resultaten. Kampanjen togs emot väl i såväl hbt-gruppen som bland kvinnor och män i hela populationen. En reflektion Av de tillfrågade var det uppemot 30 procent som sade sig ha blivit utsatta för brott i nära relation. Det bekräftar vilket stort samhällsproblem detta är. Mätning Metro I en specifik mätning gjord av tidningen Metro fick kampanjen mycket positiva mätvärden, långt mer positiva än vad som är brukligt.

29 (38) Statistik från informationssajten 12 100 besök varav 11 085 unika besök till och med 30 november 2009. Bannern på www.polisen.se har levererat mest trafik till kampanjsajten, ca 70 procent av alla besök kommer härifrån. Över 90 procent består av nybesökare. Särskilt positivt har det inbjudande tilltalet varit, något som påpekats på möten och vid konferenser m m av många personer med god inblick i den särskilda problematik som rör våld mot kvinnor i en nära relation. Johan Ström, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg Kampanjen känns inkluderande för vår målgrupp. Vi blev självklara och det är positivt. Carin Holmberg, RFSL Brottsofferjour

30 (38) Några exempel ur rapporten från Nordisk Mediaanalys

31 (38) 12. Samverkan För att bekämpa brott i nära relationer behövs arbete på många håll, det räcker inte med Polisens egna insatser för att minska antalet brott. Rikspolisstyrelsen har därför inlett samverkan med olika samhällsaktörer på både regional och nationell nivå. Fler aktörer förstår i dag Polisens agerande inom detta brottsområde. Dessutom har denna samverkan givit alla samverkansparter kunskap om attityder och tankar kring brott i nära relationer samt en ömsesidig bild av hur arbetet bedrivs inom olika organisationer. Vid många av de möten och samtal som berört informations spridningen till allmänheten har syftet varit att ge kunskap om att Polisen gör något nytt och vill hitta möjlig konkret samverkan. Exempel på några av de aktiviteter som gjorts i samverkan med andra aktörer är: skolportalen www.brottsrummet.se, skolprojektet Dina rättigheter, samt en ubildningssatsning inom hedersrelaterad brottslighet till chefer inom polisen, skolan och socialtjänsten. Flera av dessa aktiviteter finns beskrivna under rubriken Externa aktiviteter. Flera polismyndigheter har redan i dag ett bra samarbete med myndigheter, offentlig sektor, föreningsliv och andra organisationer. I stället för att starta nya samverkansprojekt har det varit nödvändigt att ta vara på dessa lokala goda exempel för att sedan sprida dem både regionalt och nationellt. Nedan några citat från de organisationer med vilka samverkan skett: Att som frivilligorganisation samverka med myndigheter såsom Polisen gör en enorm skillnad i mötet med barn och ungdomar. Sara Mühling, projektledare, Rädda Barnen Samverkan, ödmjukhet och prestigelöshet är nyckelorden för att kunna möta utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld på ett konstruktivt sätt. Juno Blom, samordnare, Länsstyrelsen Östergötland För att vi ska fl ytta fram positionerna i arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att vi myndigheter som har uppdrag kan samverka inte bara i referensgrupper utan i konkret verksamhet. Lisa Modée, utredare, Ungdomsstyrelsen