ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013



Relevanta dokument
Verksamhetsplan Ersboda familjecentral

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barn- och elevhälsoteamet

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Brukarundersökning Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

Rapport Team Samagera

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Öppna förskolan Gläntan

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samordnade insatser för barn och unga

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Folkhälsoplan

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Elevhälsan. Information gäller från Gnesta stadens lugn och landets puls

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Insatser från Barnhälsovården

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Oro för barn och unga

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Elevhälsoplan Fröviskolan

Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Barn 0-6 år Föreläsningar och kurser

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

Välfärd i förändring

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Samverkan, utveckling och föräldraskap (SUF) mellan Tierps kommun och Region Uppsala

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

KVALITETSREDOVISNING

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan Centrums förskoleenhet 2017/2018

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Dags att välja Barnavårdscentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Välkommen till. Hallerna skola Läsåret 16/17

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

Senast ändrat

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kopparholmen 2015

Barn- och Ungdomsplan

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Transkript:

ERSBODA FAMILJECENTRAL Verksamhetsplan 2011-2013

Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, öppen förskola, elevhälsa och socialtjänst) representerade från skola, socialtjänst och landsting i samverkan. Ersboda familjecentral startades igång under april månad 2005. All personal var dock inte på plats förrän augusti 2005 och verksamheten invigdes 24 augusti 2005. Numera finns även Folktandvården under samma tak. De startade sin verksamhet under våren 2010. På Ersboda familjecentral finns personal från: Landstinget Mödravårdscentral barnmorskor Familjecentralens barnmorskor arbetar med normal graviditet, förlossningsförberedelse, föräldrautbildning, familjeplanering och för att främja god hälsa då det gäller sex och samlevnad. Barnavårdscentral distriktssköterskor Distriktssköterskorna arbetar med barn till och med 5 år. De utför regelbundna hälsokontroller och vaccinationer. De ger råd och stöd om amning, uppfödning, olycksfallsrisker, barns utveckling och behov. Föräldrautbildning efter barnets födelse ingår även i deras uppdrag. Socialtjänsten Öppna förskolan förskollärare Förskollärarna erbjuder en pedagogisk miljö dit föräldrar är välkomna att vara tillsammans med sitt/sina barn. Där ges möjlighet till att möta andra föräldrar i området. Socialsekreterargrupp handledare, socialsekreterare, resurspedagoger Familjecentralens socialsekreterargrupp arbetar med utredningar som kan vara föranledda av en anmälan eller att familjen söker stöd genom att ansöka om ett bistånd. En annan del av arbetet på familjecentralen för socialsekreterargruppen är att möta nyblivna föräldrar där faderskapsbekräftelse ska göras. De ansökningar om stöd/anmälningar om att barn far illa på familjecentralen ska inlämnas till mottagningsenheten vid socialtjänsten. Därefter fördelas ärendena till socialsekreteraregruppen. Som stöd i sitt arbete med familjer och barn har socialsekreterarna en handledare. Till socialsekreterargruppen finns också två resurspedagoger knutna. 2

Elevhälsan Elevhälsan ger stöd/handledning till barn/elever i åldrarna 1 16 år, föräldrar samt förskolans och skolans personal. Specialpedagoger har till uppgift att i samverkan med förskola/skola identifiera och analysera orsaker till barns/elevers/gruppers svårigheter. Tal-språk och kommunikationspedagoger har kompetens att stötta barn och personal i barns språkutveckling. Psykologer arbetar med handledning och konsultation. De utreder elever med särskilda svårigheter och arbetar även med förändrings och utvecklingsarbete Skolsköterskor och kuratorer - arbetar ute på våra skolor på Ersboda Målgrupp Familjecentralen vänder sig till de boende på Ersboda och närliggande områden, ca 10 000 boende, och målgruppen är föräldrar med barn mellan 0-15 år. På Ersboda bor det människor från 95 olika nationaliteter med 35 olika språkgrupper (uppgift från 2004). 20 % av de boende på området har invandrarbakgrund (2009) Familjecentral som verksamhet Det finns många familjecentraler runt om i Sverige, så även i Umeå och närliggande kommuner. Det centrala för en familjecentral är att olika huvudmän går ihop och samverkar. Det kan bl.a. vara MVC, BVC, socialtjänst med öppna förskolan. Det gemensamma målet för alla familjecentraler är det förebyggande arbetet, tidiga insatser, hälsofrämjande och att verksamheten ska vara en lättillgänglig mötesplats för barnfamiljer för att kunna knyta nya sociala kontakter. Speciellt för Ersboda familjecentral Målgruppen är barnfamiljer med barn mellan 0-15 år. Skolans elevhälsa finns på plats. Socialtjänsten har myndighetsutövning, vilket innebär att man arbetar med anmälningar och ansökningar samt faderskapsbekräftelse En stor verksamhet i jämförelse med andra familjecentraler. Skolans elevhälsa; Elevhälsans personal finns tillgänglig för samtliga barn/elever från förskolan och upp till årskurs nio. Elevhälsan har den naturliga kontakten med förskolan/skolan och har kunskap om hur barnen har det under dagtid. I det preventiva arbetet och i samverkan med socialtjänst, BVC, Öppna förskolan så bidrar Elevhälsan med mycket erfarenheter och kunskap. Socialtjänsten Socialtjänstens personal finns tillgänglig för alla barn och familjer som bor inom området och som behöver råd och stöd. Den myndighetsutövningen som bedrivs på familjecentralen ger en möjlighet till att nå ut till de mest utsatta barn/ungdomar och deras familjer. 3

En stor verksamhet. Ett stort område och en stor verksamhet. Det är ovanligt att en familjecentral har så många professioner och personer till antal. Alla aktörer bidrar med sin speciella profession och det finns lika mycket behov av dem alla. 2. Mål för Ersboda familjecentral Familjecentralen ska med en förebyggande inriktning, såväl vad gäller fysisk och psykisk hälsa som social situation, stödja barn och föräldrar till att skapa trygga och harmoniska familje- och skolförhållanden. Arbeta med en helhetssyn på det enskilda barnet och familjens situation och då kunna nyttja verksamhetens olika resurser för barnets och familjens bästa. Vara en naturlig träffpunkt som stimulerar till ökade kontakter och bildandet av egna nätverk familjerna emellan. Att stödja pedagogerna och rektorerna i att främja hälsa och skapa goda lärande miljöer för alla barn inom förskola/skola Hur når vi våra mål? Aktiviteter Föräldragrupper under graviditet och efter födsel där samtliga 5 aktörer (MVC, BVC, öppna förskolan, elevhälsan och socialtjänsten) bidrar med sin profession. Genomförande: Startade februari/mars 2006 och pågår kontinuerligt. Uppföljning: Kontinuerliga reflektionssamtal med personal som deltagit samt enkätutvärdering av föräldrarnas nöjdhet efter genomförd föräldragrupp. COPE-utbildning som en syresättning för trötta föräldrar. Genomförande: Startade vt-2006 samt ny grupp varje termin. Uppföljning: Kontinuerliga reflektionsträffar med COPE-utbildad personal samt extern handledning till personalen. Utvärdering av utbildning genom enkät till föräldrarna som gått utbildningen. COPE vad är det? COPE The Community Parent Education Program, är ett manualbaserat föräldrautbildningsprogram från Canada. Utbildade COPE-gruppledare håller i utbildningen som vänder sig till föräldrar med barn mellan 3-12 år. Utbildningen äger rum under 10 veckor, 2 timmar per tillfälle. Det är en grupputbildning med ca 25-30 föräldrar. Målsättningen med Cope är: - stärka föräldrarnas självförtroende och utveckla föräldrarollen jag är en bra förälder! - ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenhet och knyta nya kontakter - utveckla praktiska och konkreta redskap/strategier i sitt föräldraskap hur gör jag? - utveckla strategier som förstärker positiva beteenden hos barn samt bryta och förebygga negativa. 4

SALUT satsningen finns starkt förankrad i familjecentralen. Salut är en hälsosatsning för barn och ungdomar i Västerbotten. Målet är att stödja barnet och dess föräldrar under hela uppväxten med början redan under graviditeten. Fokus ligger på att förbättra tandhälsan, förhindra övervikt och psykosociala problem. Genomförande: 2005 startade vi genom att vara ett av de fyra pilotområden i Västerbotten. Nu ingår den gemensamma hälsostrategin i verksamheten, dels genom föräldragrupperna där personal från MVC, BVC, öppna förskolan, socialtjänsten, elevhälsan och tandvården ingår och dels genom aktiviteter på öppna förskolan. Uppföljning: Gemensamma SALUT-dagar med fortbildning. Kontinuerliga samverkansträffar för att diskutera intern och extern samverkan. ICDP Vägledande samspel Under hösten 2010 gavs möjligheten till barnmorskor, BVC-sköterskor, pedagoger vid den öppna förskolan samt två socialsekretare att utbilda sig i ICDP/Vägledande samspel. Målsättningen med programmet är att personalen ska kunna vägleda föräldrarna i deras vardagliga samspel med barnet. Öppna förskolans temadagar där de bl. a bjuder in både interna och externa professioner för att samtala kring olika teman, bl. a relationer, barnböcker, barnomsorg, säkerhet etc. Genomförande: Startade hösten 2005 och pågår. Uppföljning: Genom föräldrasamtal om deras nöjdhet. Ständig Samverkan mellan personalen. Dels genom samarbete i och för familjer som besöker familjecentralen men även samverkan i form av tvärprofessionell konsultation, och då i form avidentifierade enskilda och familjer. Även gemensamma informationsträffar för andra externa verksamheter. Föräldramöten för nyanlända sker kontinuerligt. Rådgivning. Socialsekreterargruppen och elevhälsan har sedan hösten 2009 öppen mottagning en eftermiddag i veckan. Ska utvärderas till sommaren 2010. Genomförande: Hela tiden. Uppföljning: Uppföljning kring samverkan sker kontinuerligt men också under personaldagar då innehållet i samverkan diskuteras i form av fördjupad förståelse om varandras profession. Kontinuerliga personaldagar för att säkerställa kvalitet i samverkan mellan de olika professionerna. Detta för att fördjupa och bredda kunskapen och förståelsen kring olika sätt att tänka/handla och agera kring en familj mellan de olika aktörernas professioner. Genom detta kan vi stödja och hjälpa föräldrarna på ett optimalt sätt. Genomförande: 1 dag/termin. Uppföljning: Kontinuerliga samtal och diskussioner med personalen kring personalens behov tillsammans med samordnaren och familjecentralens ledningsgrupp. Extern samverkan med andra aktörer för att kunna ge den bästa och tidiga hjälp/stöd/insats som möjligt för den enskilde och/eller familjerna. Genomförande: Vi har idag externa samverkanspartners, som BUP, folktandvården, kyrkan, Röda Korset, Rädda Barnen, NTF, Vi tillsammans, Ersboda slöjdförenig och invandrarföreningar. Uppföljning: Kontinuerliga träffar med dem vi samverkar med. 5

Språkinriktade föräldramöten där skolan och socialtjänsten samverkar. Genomförande: Startade igång under hösten 2007 och för tillfället så ligger dessa möten nere. Vi har som mål att inom en framtid åter starta upp den verksamheten. Uppföljning: Kontinuerliga samverkansträffar mellan personal som håller i mötena och dialog med föräldrarna som deltar. 3. Huvudmännens olika mål Ersboda familjecentral har olika huvudmän vilket skapar en dynamik och leder till utveckling av alla tre huvudmännens verksamheter. För att visa detta lite tydligare så beskrivs en del av de olika huvudmännens olika mål och visioner. 3.1 Landstinget Den gemensamma visionen för hela landstinget är: Världens friskaste befolkning Landstingets verksamheter ska kännetecknas av att vara: Lärande - Effektivt - Hälsofrämjande De övergripande målen för hela landstinget är bl. a. att: Våra patienter känner trygghet personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete misstagen i vårt arbete minskar. 6

Vi har alltid perspektiv på effektivitet rationalitet funktionalitet. Genom att konsekvent samverka med, för patienten viktiga vårdgivare, kan vi erbjuda patienten säker och trygg vård. Utöver visionerna och målen för hela landstinget finns även i Ersboda hälsocentrals verksamhetsplan 2010-2012 egna fokusområden som bl.a. är: Vi formar våra kompetenser i team så att vi effektivt kan ge god och säker vård till våra patienter. Vi har gemensamma riktlinjer för prioritering och arbetar konsekvent enligt dessa. Vi tillsammans med ledningen för primärvården har en gemensam bild av behoven av hälso- och sjukvård inom upptagningsområdet Ersboda. 3.2 Socialtjänsten I socialtjänstens verksamhetsplan 2010 går det bl.a. att läsa nedanstående: Socialtjänstens verksamhetsidé är att i närhet och samspel vara en resurs som frigör och stärker människors förmåga att leva ett självständigt liv. Visionen är att 2015 är vi Sveriges bästa socialtjänst- vi bidrar till Umeås utveckling genom att skapa förutsättningar för livskvalitet och framtidstro. Den värdegrund som ligger lagd skapa möjlighet till en gemensam människosyn och en gemensam tanke om vem vi är till för och vad som är viktigt. Värdegrunden anger vilket förhållningssätt vi ska ha i våra möten med brukare, medborgare, samarbetspartners och med varandra. I alla verksamheter och på alla nivåer visar vi OMTANKE genom att lyssna till dig och möta dig där du är. Vi visar ÖPPENHET genom att ha ett tillåtande klimat och använda ett begripligt språk. Det skapas möjligheter till MEDSKAPANDE genom att vi tillsammans med dig tar ansvar för utveckling till nytta och mervärde. 3.3. Elevhälsan Elevhälsan har samma uppdrag som skolan i helhet. Det vill säga att främja lärande, att överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Elevhälsan ska främst arbeta med förebyggande och hälsofrämjande med fokus på barn och elever i behov av särskilt stöd i sitt lärande. Det individuella stöd som behöver ges måste ses som en del i en helhet. 7

Elevhälsans personal ska arbeta nära den pedagogiska professionen och bidra med sin kompetens på individ, grupp och organisationsnivå. 4. Viktigt för oss under perioden 2011-2013 Personalens olika professioner har varit och är nyckeln till att verksamheten är framgångsrik i att möta upp vår målgrupps behov. Gemensamma forum är viktigt för att säkra god samverkan och kommunikation. Därför är inplanerade personaldagar en viktig del i samverkan. Arbetet på personaldagarna kommer att genomsyras både av att förvalta allt arbete som redan är startat och om det utvecklingsarbete som måste till för att möjliggöra att vi når våra mål. Personalen är indelade i tre arbetsgrupper. Grupperna har delats in i de åldrar på barnen de oftast arbetar med, 0 6 år, 6-12 år och 12-16 år och deltagarna träffas i regel två gånger per termin. Den här indelningen har gett goda resultat gällande ökad samverkan, konkret utvecklingsarbete samt god kommunikation i förvaltandet i det som redan finns. Syftet med åldersindelningen är att bättre kunna förstå barnen och familjernas olika behov av profession. Ersboda familjecentral finns i ett område där många olika nationaliteter och språkgrupper finns. Här behöver vi fortsätta vårt arbete med att inte bara förstå kulturskillnader, utan även att bidra till en god och hållbar integration. Det finns oerhört mycket kunskap och erfarenhet inom den egna verksamheten gällande mångkulturellt arbete, men nyttjas den fullt ut? Nyttjar vi varandras kompetens och erfarenhet på bästa tänkbara sätt för de människor som kommer från andra kulturer och som har annat språk än svenska som modersmål? Detta behöver vi vidareutveckla och sätta upp mål för. I och med att ett flertal av familjecentralens personal har genomgått utbildningen ICDP/Vägledande samspel så ska detta synsätt genomsyra arbetet med föräldrar och barn. En vision som vi arbetar för är att vi vill bedriva olika former av föräldrastöttning på familjecentralen. En röd tråd med erbjudanden om kurser ska följa föräldern från att den är gravid till att barnet har avslutat årskurs 9. Olika professioner och aktörer ska samverka för att föräldrarna ska få möjlighet till stöd och även möjlighet att möta andra föräldrar i samma situation. Genom detta stärker vi föräldrarna i deras föräldraroll roll och ger även möjlighet till att bygga sociala nätverk. Vi ska fortsätta vårt arbeta med att Ersboda familjecentral ska upplevas, av både personal och besökare, som en verksamhet där det pågår ett ständigt lärande av och mellan varandra. Det ska vara den självklara mötesplatsen för föräldrar med barn att vända sig till för att få vara tillsammans med andra, men även för att få information/stöd/råd eller annan insats. Man ska både som besökare och personal uppleva mycket hög professionalitet, god stämning och att det är en verksamhet som välkomnar alla människor. Alla besökare och all personal på Ersboda familjecentral ska känna sig välkomna, sedda och lyssnade till. 8

5. Organisation/Ledning All personal har kvar sin närmaste chef som personalansvarig. En representant från varje huvudman (elevhälsan, socialtjänsten och landstinget) bildar en ledningsgrupp för verksamheten. Ledningsgrupp Landstinget Anki Andersson, verksamhetschef, Ersboda HC För- och grundskoleförvaltningen Lars-Åke Nordström, bitr. chef Elevhälsan Socialtjänsten Annette Forsberg, enhetschef Samordnare Samordnaren arbetar 0,25 % efter uppdrag av ledningsgruppen. 6. Ekonomi Avtal är upprättat mellan socialtjänsten, för- och grundskoleförvaltningen och landstinget. Respektive aktör står för den egna personalens lön samt övriga personalkostnader. Gemensam kostnad är lönen för samordnare, 0,25 %. Gällande lokaler, inventarier och städning har varje part tecknat hyreskontrakt och svarar för sin andel av lokalhyran enligt avtalad förteckning; 30,5% landstinget, 42,6% socialtjänsten och 26,9% för- och grundskoleförvaltningen. Samma procentuella fördelning gäller även städkostnad och förbrukningsvaror. 9