Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst



Relevanta dokument
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Vad ska jag prata om?

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga

TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Sammanfattning. Undersökningens uppläggning

ANTAL ELEVER I SVARANDE KLASSER ANTAL SVARANDE KLASSER. Mindre än 30% Mer än 30%

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Fördomar i skolan? En studie om attityder mot människor med olika religiösa och kulturella bakgrunder bland elever i årskurs 7-9

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Mänskliga rättigheter i Sverige

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Elevernas likabehandlingsplan

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Du går i en av de utvalda klasserna och det har stor betydelse att du deltar i undersökningen och besvarar frågorna i formuläret.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandringsfientliga tendenser bland unga

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Innehåll. Ideologin o. Förord 12

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN )

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Fysisk och psykosocial miljö

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag

DN/Ipsos temaundersökning: Svenskarnas attityder till invandring och integration

Drogvaneundersökning 2016

Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Ett filter i huvet. är bättre än ett i datorn! Hur pratar jag med unga om sexuell utsatthet på internet?

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Föräldrar är viktiga

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Svensk undersökning om förintelsen

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Barnen i befolkningen

Förskolan Akvarellen

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Välfärd på 1990-talet

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

4. Individens rättigheter och skyldigheter

MÅNGFALDSBAROMETERN 2008

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

VÅR KLASS. Foto Cato Lein. Efterarbetsmaterial för gymnasiet

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Fritidsvaneundersökning 2009

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Likabehandlingsplan Munsö förskola

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Transkript:

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord. Inledning Forum för levande historia har gjort den här undersökningen. Vi ville ta reda på hur intoleranta ungdomar i Sverige är mot judar, muslimer, homosexuella och invandrare. En person är intolerant när han eller hon tycker illa om alla människor som är eller tycker på ett särskilt sätt. En tolerant person har inga problem med att människor tycker eller gör på ett sätt som man själv kanske inte tycker är bra. Vi ställde frågor till 10 599 ungdomar. Det var ungefär lika många flickor som pojkar. Ungefär hälften av ungdomarna går i gymnasiet och den andra hälften i grundskolans årskurs 8 och 9. Vi frågade vad de tycker om judar, muslimer, homosexuella och invandrare. Vi frågade om någon slagit dem eller bråkat med dem för att de kommer från ett annat land, har en annan religion eller är homosexuella. Vi frågade också vilket politiskt parti ungdomarna tycker bäst om, vilken musik de lyssnar på, vilket land de kommer från och vilken religion de har. Lite mer än hälften av ungdomarna som svarade i undersökningen är kristna. 1

43 av 100 har inte någon religion alls. 6 av 100 säger att de är muslimer. Bara några få är buddister, judar eller hinduer. Muslimer är den grupp som flest ungdomar är intoleranta mot. Inte riktigt lika många är intoleranta mot homosexuella och ännu färre är intoleranta mot judar. Det finns stora skillnader mellan hur flickor och pojkar tycker. Flickor är mer toleranta mot homosexuella än mot muslimer och judar. Pojkar är mer intoleranta mot homosexuella än mot muslimer och judar. Är muslimer, judar och homosexuella människor som man inte kan lita på? Det var en fråga som ungdomarna fick svara på. Men de flesta ungdomar svarade nej på denna fråga. De tycker inte att en person är opålitlig bara för att han eller hon är muslim, jude eller homosexuell. Undersökningen visar att de ungdomar som är mest intoleranta också har andra problem. De känner sig väldigt mycket utanför och tror inte att de kan bestämma över sina liv eller i politiken. För några av dem går det dåligt i skolan. Deras föräldrar har låg utbildning och dåligt betalda arbeten. De dricker mer alkohol än andra ungdomar och är ofta ute på kvällarna. Många säger att de tycker bra om de politiska partier som är rasistiska eller nationalistiska. En del av dem tittar också på främlingsfientliga hemsidor på internet eller har på andra sätt varit i kontakt med främlingsfientliga organisationer. Dessa ungdomar lyssnar också på rasistisk musik, så kallad vit makt-musik. Det är inte så många ungdomar som är starkt intoleranta mot muslimer, judar, homosexuella eller invandrare. Men vi tycker att det är viktigt att se till att inte fler ungdomar blir starkt intoleranta. 2

En grupp ungdomar som bara är lite intoleranta är det nog enklare att påverka och lära dem mer om olika människor, kulturer och religioner. Vi tror att det är det bästa sättet att se till att inte fler ungdomar blir starkt intoleranta. Intolerans mot muslimer 14 av 100 ungdomar är mycket toleranta mot muslimer. 8 av 100 är mycket intoleranta. Lite mer än en fjärdedel av ungdomarna vet inte riktigt vad de tycker om muslimer. Ungefär lika många tycker inte att muslimer ska få bygga moskéer. Mer än hälften tror inte att muslimer bryter mot lagar mer än andra människor i Sverige. På en fråga svarade ungdomarna mycket olika. Det gäller om en programledare i tv ska få bära slöja. 28 av 100 tycker att det är helt ok. 24 av 100 vill inte alls se programledare med slöja. Resten är osäkra på vad de tycker. Pojkar är mer intoleranta mot muslimer än flickor. Ungdomar på landet och i små städer är mer intoleranta än ungdomar i storstäder. Ungdomar från familjer där alla är födda i Sverige är mer intoleranta än ungdomar från familjer där någon är född i ett annat land. Ungdomar som inte är religiösa är mer intoleranta än dem som har en tro. Intolerans mot judar 20 av 100 ungdomar är mycket toleranta mot judar. 6 av 100 är mycket intoleranta. 3

En fjärdedel är tveksamma. 22 av 100 tycker inte att judar ska få bygga synagogor i Sverige eller är tveksamma till det. 12 av 100 tycker att det finns för många judar i Sverige. Antisemit kallas en person som tycker illa om judar. Antisemiter tycker ofta att judar bestämmer för mycket i världen. 4 av 100 ungdomar i undersökningen håller helt med om detta. 12 av 100 tycker att det är delvis sant. 44 av 100 tycker inte alls att det är så. 40 av 100 svarade vet ej. Ungdomarna fick också svara på om de tycker att det talas för mycket om nazismen och utrotningen av judar. 12 av 100 tycker att det är så. 22 av 100 håller med delvis. 37 av 100 håller inte med. 29 procent är tveksamma. Många antisemiter säger också att det inte var någon Förintelse. De tror inte att judar utrotades under andra världskriget. 86 av 100 toleranta ungdomar tror att Förintelsen har ägt rum. Bland de intoleranta ungdomarna är det bara 47 av 100 som är helt säkra på att förintelsen ägde rum. Pojkar är mer intoleranta mot judar än flickor. De äldre ungdomarna, som svarade på våra frågor var mer toleranta än de yngre. Det finns ingen tydlig skillnad mellan ungdomar från familjer där alla är födda i Sverige och familjer där någon är född i ett annat land. Ungdomar på landet och i små städer är mer intoleranta än ungdomar i storstäder. Intolerans mot homosexuella Många ungdomar är tveksamma till frågan om det finns för många homosexuella i Sverige, 30 av 100. 4

Men 45 av 100 ungdomar tycker inte att det finns för många homosexuella i Sverige. 48 av 100 ungdomar tycker att homosexuella ska få adoptera barn. 30 av 100 tycker mer eller mindre illa om denna tanke. 22 av 100 är tveksamma. Ungdomarna fick också svara på om de tyckte att homosexualitet är en sjukdom. 76 av 100 tror inte att det är så. 5 av 100 tror att det kanske är en sjukdom. 8 av 100 är säkra på att det är en sjukdom. 10 av 100 är tveksamma. Ungdomarnas religion är viktig som utgångspunkt för vad de tycker om homosexuella. Muslimer är mycket mer intoleranta än andra grupper. Ungdomar från familjer där någon är född i ett annat land är mer intoleranta än ungdomar från familjer där alla är födda i Sverige. De äldre ungdomarna, som svarade på våra frågor var mer toleranta än de yngre. Intolerans mot invandrare Ungefär hälften av de ungdomar som är intoleranta mot muslimer, judar eller homosexuella är intoleranta mot de flesta människor som är annorlunda. 5 av 100 ungdomar är intoleranta mot invandrare och andra grupper. Och det är fler pojkar än flickor som är intoleranta. Ungdomarna fick frågan om vilket politiskt parti de tycker bäst om. Resultatet var mycket tydligt. De ungdomar som är mest toleranta vill rösta på socialdemokraterna och andra partier till vänster. Intoleranta ungdomar tycker bäst om högerpartier. De allra mest intoleranta tyckte bäst om partierna längst till höger, till exempel Sverigedemokraterna. 5

Ungdomarna fick svara på om de tyckte att alla människor är lika mycket värda. Människors lika värde är en viktig grund i ett demokratiskt samhälle, i svensk politik och i skolans läroplan. 71 av 100 ungdomar tycker att alla människor är lika mycket värda. 14 av 100 tycker kanske att det är så. 7 av 100 är mer tveksamma. 8 av 100 tycker inte alls att alla människor är lika mycket värda. 77 av 100 ungdomar kan tänka sig att bli kompis med alla, utan att bry sig om var personen kommer ifrån. 13 av 100 svarar kanske och 5 av 100 är tveksamma. 5 av 100 ungdomar vill inte vara kompis med någon som kommer från ett annat land. 60 av 100 tycker att det är bra att Sverige tar emot flyktingar. Men ganska många tvekar när de får frågan om Sverige ska fortsätta att ta emot flyktingar. 20 av 100 är tveksamma och lika många säger nej till att Sverige ska ta emot fler flyktingar. Vi frågade också ungdomarna om de tycker illa om några särskilda folkgrupper? Ungefär hälften av ungdomarna svarade att de tycker illa om minst en folkgrupp. De fick välja ur en lista svenskar, finländare, tyskar, amerikaner, chilenare, zigenare/romer, turkar, kurder, irakier, palestinier, israeler, kineser, etiopier och somalier. Svenska ungdomar svarar så här: 28 av 100 säger att de tycker illa om turkar. 25 av 100 tycker illa om irakier. 24 av 100 tycker illa om zigenare/romer. 22 av 100 tycker illa om kurder. 18 av 100 tycker illa om palestinier. 17 av 100 tycker illa om israeler. Ungdomar som själva är från ett annat land än Sverige tycker mest illa om zigenare/romer och israeler. Våld, hot och andra kränkningar Det är ganska ovanligt att ungdomar blir slagna 6

för att de tillhör en särskild grupp. Mellan 2 och 3 av 100 ungdomar säger att de har blivit slagna det senaste året. Pojkar som är födda i ett annat land än Sverige är de som mest råkar ut för våld. 7 av 100 ungdomar säger att de har blivit hotade minst en gång det senaste året. Det är tre gånger vanligare att ungdomar som är födda i ett annat land blir hotade än att svenska ungdomar blir det. 14 av 100 ungdomar säger att de har blivit retade. Skillnaden är stor mellan svenska ungdomar och ungdomar som är födda i ett annat land. 9 av 100 svenska ungdomar, men 40 av 100 som är födda i ett annat land än Sverige har blivit retade. 6 av 100 flickor och 5 av 100 pojkar säger att de har blivit slagna, hotade eller retade för att någon tycker illa om deras religion. Ungdomar från Sydeuropa och länder utanför Europa är mest utsatta för våld och hot. Mellan 1 och 2 av 100 ungdomar säger att de själva har slagit en person för att han eller hon kommer från ett annat land. 0,6 av 100 ungdomar säger att de har slagit en person bara för att han eller hon är svensk. Det är ungefär lika många ungdomar som har hotat en person bara för att han eller hon tillhör en särskild grupp. 8 av 100 ungdomar säger att de har retat någon. 18 av 100 ungdomar som är mycket intoleranta har slagit eller hotat någon. Lättläst text Lena Erika Falk, Centrum för lättläst 7