Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor. Inte för kråkorna Energieffektivisering genom driftoptimering

Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor Inte för kråkorna Energieffektivisering genom driftoptimering

Energieffektivisering genom driftoptimering Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor

Svenska Kommunförbundet 1999 Adress: 118 82 Stockholm. Tfn 08-772 41 00 Epost: fastighet@svekom.se Webbplats: www.svekom.se ISBN: 91-7099-821-3 Tryckeri: Katarina Tryck AB, Stockholm Text: Sören Björnbom Redigering och form: Björn Hårdstedt Illustrationer: Michael Schneider Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90 2

Förord Många trodde att de energisparprodukter som installerades från 70-talet och framåt automatiskt skulle innebära stora besparingar. Vid installation av datoriserade styrsystem finns i många kalkyler både minskade energikostnader och minskad bemanning. Men hur många datorsystem kan visa en dokumenterad vinst? Rätt installerat och utnyttjat kan det vara ett fantastiskt verktyg, men då krävs att man förstår att använda det på rätt sätt. Framför allt krävs kunskap om hur ventilation, värme och elsystem samverkar i byggnaden. Först då vågar driftpersonalen experimentera, och först då börjar datoriserade styrsystem betala sig. Det är här som driftoptimering kommer in. Driftoptimeringen kan bara utföras av driftpersonalen, som med rätt engagemang, stöd och uppbackning kan nå fantastiska besparingsresultat i redan färdiga byggnader. En sparpotential på 25 % för värmeförbrukningen och 10 % för el förbrukningen under ett år är inte ovanlig. Dessutom erhåller man nästan alltid ett bättre inomhusklimat. Denna rapport vill sprida de erfarenheter som finns av energieffektivisering genom driftoptimering inom några av de organisationer som arbetat med frågan. Ett antal exempel från både stora fastighetskomplex, som sjukhus, och mindre fastigheter redovisas. I de flesta fall har resultaten nåtts utan några investeringar alls. Skriften och handlingsplanen har författats av Sören Björnbom, S&E System och Energi. Författaren har installationsteknisk bakgrund med erfarenhet från industri-, konsult-,och landstingsverksamhet. Initiativ och finansiering har skett inom samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) i vilket ingår Byggforskningsrådet, Svenska Kommunförbundet; Landstingsförbundet, Pastoratsförbundet, Försvaret och Statens Fastighetsverk. En styrgrupp har ansvarat och medverkat i arbetet liksom driftansvarig personal vid de beskrivna anläggningarna. Styrgruppen har bestått av Martin Bergdahl, Landstings- Fastigheter Dalarna AB (ordförande); Björn Gustavsson, Pastoratsförbundet; Knut-Olof Lagerqvist, Älvborgsfastigheter; Jari Lalla, Statens Fastighetsverk; Johnny Niskanen, Landstingsfastigheter Sörmland; Hans Nyström, Uddevalla kyrkliga samfällighet; samt Ulf Sandgren, U.F.O.S. Stockholm i mars 1999 3

Innehåll 1. Framgångsfaktorer...5 Exempel: Landstinget Dalarna, tradition och struktur...12 Exempel: Uddevalla kyrkliga samfällighet, energijakt i det lilla formatet...14 Exempel: Borås lasarett, sparbetinget var startskottet för E 75...16 Exempel: Falu lasarett bäst när det gäller?...19 2. En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja.. 22 3. Konkreta mål... 26 Exempel: Rättviks Vårdcentral och Landstingsservice i Mora...27 Exempel: Sommartrimning vid Landstinget Gävleborg...29 4. Planera, sälj in och engagera... 30 Exempel: Ekensbergs vårdcentral i Nyköping, energijakten ger resultat...34 Exempel: Svärdsjö Vårdcentral, fjärrvärme utan ombyggnader...36 5. Trimma och åtgärda... 38 Exempel: Solsidans Vårdcentral i Ludvika, i en klass för sig...39 Exempel: Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, vem kan man lita på?...41 Exempel: Fröslunda och Skiftinge vårdcentraler i Eskilstuna...42 6. Följ upp och mät! Utvärdera, analysera och rapportera!... 44 Exempel: Landstinget Dalarna, egenutvecklad statistik...46 Exempel: Landstinget Sörmland, egen redovisning...47 Exempel: Rättviks värmeverk, servar fastighetsskötarna...48 7. Ständig förbättring och förädling... 46 8. Hur är det möjligt?... 55 Exempel: Säters sjukhus, extern driftoperatör klarar driftoptimeringen...60 9. Process eller handlingsprogram Förslag i 7 steg... 62 10. Intervjuer med energijägare i Sörmland och Dalarna... 65 4

Kapitel 1 Framgångsfaktorer Följande avsnitt är en sammanfattning av de framgångsfaktorer som kan urskiljas för att nå ett lyckat resultat i driftoptimeringen. Engagemang driftoptimeringens grundsten nummer ett Det visar sig bland dem som lyckats att den kanske viktigaste framgångsfaktorn ligger i hur framgångsrik man varit med att sprida ett ökat engagemang. Det innebär att man måste sälja in engagemanget på rätt sätt till de som förväntas göra jobbet. Men hur gör man det? Hur får man folk engagerade? Kanske genom att åskådliggöra engagemanget som i bilden till höger. Den visar en tolkning av vad engagemang kan stå för. Engagemang kan tolkas som ett begrepp som inkluderar den enskildes förväntan, motivation samt känsla för det han jobbar med. Om detta är positivt i varje del är engagemanget högt. Om exempelvis förväntan minskar genom att den enskilde inte får besked om hur utfallet av hans insatser blir, minskar engagemanget även om motivationen är hög. För att engagera den enskilde medarbetaren som ska utföra energioptimeringen rent praktiskt, kan det vara värt att fundera på de olika delarna i begreppet. Engagemanget hos den enskilde ökar om denne får kännedom om att hans insats (det är övervägande män som jobbar på driftavdelningarna) bidrar till ett bättre resultat, räknat i kronor och ören för fastighetsföretaget. En annan framgångsfaktor är att han känner att det han håller på med, driftoptimering, är hans grej. Det kan utvecklas vidare genom att profilera arbetet genom att identifiera honom tydligare i förhållande till andra yrkesgrupper. Ett enkelt sätt är att benämna 5

honom med en särskild titel, exempelvis energijägare, som man gjort i Sörmlands landsting. För ledningen är det viktigt att fundera på hur de olika delarna i engagemanget samverkar, samt hur ledningen kontinuerligt och varaktigt ska gå till väga för att lyfta fram det. Det är svårt att anvisa någon exakt väg att gå för att engagera människor, men troligen är följande hållpunkter viktiga i sammanhanget: Ledningen måste visa sitt engagemang kontinuerligt. De måste peka ut färdriktningen på ett tydligt sätt och vara beredda att ta sig tid för sina medarbetare när det behövs. Ledningen måste också vara beredd att skjuta till resurser i form av personal och investerings medel. I början är det viktigt att se till att alla får kännedom om vad som är på gång. Så småningom kan det även bli aktuellt att plocka ut vissa särskilt ansvariga för energieffektivi seringen, kanske även hitta belöningssystem eller andra morötter. Uppmärksamheten måste vara på topp när ledningen träffar sina energijägare. Ställa frågor och kräva rapportering så ofta som möjligt är två viktiga bitar. Innan man drar igång bör man se till att det finns ordentlig energistatistik tillgänglig för fastigheten. Både på årsbasis och månadsvis. Se till att de som ska utföra arbetet får erforderlig kunskap i energieffektivisering. Detta kan ske genom utbildning internt eller externt. Erfarenheterna visar att utbildningen bör ligga så nära den egna fastighetens verklighet som möjligt. Då kan man konkret diskutera problemställningar för just den fastigheten. Bästa kunskapen om den egna fastigheten måste ju den som verkar i den ha och i samarbete med utbildaren ska en gemensam driftstrategi utarbetas. Utbildningen kan också fungera som säljprocess för engagemanget. Utbilda driftpersonalen mer om sambanden som styr inneklimatet. Diskussioner mellan hyresgästen och driftpersonalen är ett viktigt och naturligt steg i energieffektiviseringen. 6

Kapitel 1 Framgångsfaktorer Se till att stöd med engagemang kontinuerligt finns att tillgå för frågor och hjälp. Många kommer inte att orka med att jobba med energieffektivisering mer än under vissa perioder. Vissa kommer att ha stort engagemang och en vilja att ta till sig ny kunskap och de kan därför vara lämpliga att ge stöd åt de övriga. I Landstinget Sörmland kallas dom, som sagt, för energijägare. I Landstinget Dalarna arbetar de i en separat enhet, den så kallade ENE-gruppen i Mora. Var frikostig med fortbildning för de som visat resultat i energieffektiviseringen, men ställ samtidigt krav på att man tar på sig ytterligare ansvar och visar att utbildningen gett resultat. Var lyhörd för förslag till förbättringsåtgärder. Ofta kommer små, enkla och bra förslag till åtgärder fram när man börjar arbetet. Se till att det finns utrymme för dessa i budgeten. Det brukar ofta vara väldigt små pengar i sammanhanget. Skapa bra kontakter med hyresgästen. Lyssna på hyresgästen och försök att förstå dennes behov. Ofta ligger det något i hyresgästens klagomål. Något som man tillsammans i en positiv anda kan lösa. Gör till vana att med jämna mellanrum fråga hur det går för att på detta vis ge ny uppmärksamhet. Det ger även ökad kännedom om hur verksamheten fungerar. Kan tempot hållas eller börjar luften gå ur? I Landstinget Västmanland driver man sedan årsskiftet en kampanj kallad Rätt Energi För Brukare. Här satsar man på delaktighet från hyresgästens sida redan från början. I dagsläget genom att skicka ut informationsmaterial och hålla seminarier. Inom driftorganisationen genomför man intervjuer med sin personal, dels för att få klart för sig var man står men också för att sprida budskap och engagemang. Under hösten inleds effektiviseringsutbildningen för driftpersonalen. Angreppssättet i Västmanland är intressant, främst därför att man redan på ett tidigt stadium försöker engagera hyresgästen i processen. Bra kuntakt med hyresgästerna. Målen ska vara konkreta De flesta organisationer har ganska måttfulla mål i inledningsskedet. I Sörmland sattes målet i energiplanen från början av 90-talet 7

till totalt 5 procents sänkning under fem år. I Dalarna sattes målet i Energiplan 90 till totalt 10 procent fram till år 2000. Det motsvarar cirka 10 mnkr/år. Sänkningen räknades i specifik förbrukning kwh/kbm för all el och värme. Motivet till den förhållandevis försiktiga målsättning för båda dessa landsting var att man redan under 1980-talet nått avsevärda besparingar (30 % i Dalarna) och att man inte trodde att det fanns så mycket mer att göra. I Västmanland är målet satt till totalt 5 procent inom en treårsperiod. På Borås lasarett startade hösten 1991 projektet E75 som konkret innebar att den totala energikostnaden 1995 ska vara 75 procent av totala energikostnaden 1992. Ett betydligt tuffare mål som innebar att driftenheten fick stora sparbeting. Konkreta och kommunicerbara mål. Skillnaden mellan angreppssätten är att sparbetingen och planmålen i de första exemplen sattes centralt inom fastighetsförvaltningen, medan det i Borås var driftavdelningen själv som satte målet. Givetvis är ytterligare en skillnad att planmålen gäller landstingens alla fastigheter och inte endast en enskild fastighet. Driftavdelningen på Borås lasarett fokuserade redan från början på energieffektivisering genom driftoptimering medan de övriga exemplen anger detta arbetssätt som en del bland andra aktiviteter. Skillnaden beror troligen på att man centralt saknade erfarenheter av driftförvaltning och inte såg att det fanns en större potential. Idag skulle med största sannolikhet målen ha satts betydligt tuffare. Med hänsyn till de resultat som redovisas är ett mål på över 25 procent totalt för el och värme under en tre- till femårsperiod mera rimligt för ett landstings totala fastighetsbestånd. När det gäller att ansätta mål kan följande angreppssätt vara aktuella: Se till att nuläget finns dokumenterat, det vill säga att energistatistik finns framme, helst för de senaste tre åren. Bryt ner statistiken per fastighet eller ännu hellre på byggnadsnivå. När det gäller ett helt fastighetsbestånd bör målen sättas först efter genomgående diskussioner med berörda parter, i första hand tekniker och driftorganisation. Visa på goda exempel i diskussionen. Rätt hanterat kan man redan på ett tidigt stadium få fram ett ärligt engagemang som förhoppningsvis sprids bland de delaktiga. Det kan finnas värde i att upprätta en energiplan 8

Kapitel 1 Framgångsfaktorer (eventuellt kopplad till miljöplaneringen), där man både blickar bakåt och framåt, speciellt om politiskt stöd behövs. För mindre fastighetsbestånd eller enskilda större fastigheter bör man efter diskussioner med berörda personer när man har upprättat en nulägesanalys, även göra en förteckning över de åtgärder som direkt kan urskiljas och dessutom sätta upp mål. Den som är ansvarig för genomförandet av energiarbetet måste göra målen tydliga och lätta att förstå för de som ska utföra arbetet. För den som ska jobba med driftoptimering är det dessutom viktigt att ha en redovisning av dagsläget. En redovisning som man förstår sig på. Förväntningarna, det vill säga målet med optimeringen, är också viktiga att klarlägga. Planering ska ligga nära utförarna När målen är satta i energiplaner eller på annat sätt gäller det att planera och organisera själva genomförandet. Planeringen av driftoptimeringen måste ta hänsyn till många faktorer: Vilka resurser kan sättas av för att arbeta med driftoptimeringen? Ska alla engageras eller är det några få eller någon enskild som ska jobba med det. I många fall är denna fråga ganska enkelt besvarad, det finns ju bara de som dagligdags arbetar med driften som kan göra det. Men vem bland dom? Och vem ska vara stöd i optimeringen? Frågor som dessa är viktiga att resonera kring. I Dalarna fick samtliga fastighetsskötare och fastighetstekniker en utbildning i energieffektivisering. Vissa var redan före utbildningen uttagna att jobba med optimeringen. Några vaskades fram i samband med utbildningen och jobbar numera som stöd (dock ej som arbetsledning) till andra. Likaså på flera andra ställen har samtliga i personalen tagit del av den första informationen, varefter speciellt utsedda energijägare fördjupat sig mera i anläggningarna. I princip är det situationen i landstinget Sörmland. Hur man gör är till viss del beroende på hur väl man känner sin personal, men har också att göra med vem som ansvarar för driften för respektive fastighet just då. Var förberedd på att driftoptimering, åtminstone de första åren, tar tid i anspråk både för de som ska göra det och för stödpersonerna. Att visa lyhördhet i en sådan diskussion (som förr eller senare 9

alltid uppstår) och hitta kreativa lösningar, tas ofta emot mycket positivt. Hur ska processen driftoptimering startas? Hur ska begreppet säljas in? Ledningens mål måste förankras på ett så konkret sätt som möjligt via ett riktigt insäljande av driftoptimeringen mot de som ska göra det. Här fordras ett verkligt engagemang från de som sköter säljprocessen. Motiveringen varför är väldigt viktig, det hör ihop med tidigare resonemang om betydelsen av engagemang. Uppföljningen: Om optimeringsprocessen startas är det av yttersta vikt att resultatredovisningen fungerar. Det går inte att vänta ett år, utan här gäller det att varje månad stämma av och ha en återrapportering och diskussion. Kravet på en fungerande ener gistatistik är definitivt en av grundstenarna. Fundera på att införa någon form av belöningssystem. Det kan vara ett vinstdelningssystem eller någon form av utmärkelse. Driftoptimering, trimning och åtgärder Själva driftoptimeringen går helt enkelt ut på att köra fastighetens system (främst värme och ventilation, men även el) så effektivt som möjligt. Målet är bättre inneklimat och lägre energiförbrukning. Konkret innebär det att driftpersonalen ska prova att köra systemen på olika sätt för att nå så bra resultat som möjligt. Det gäller att lära sig sin byggnad och sina system. I början av driftoptimeringen är det därför viktigt att driftpersonalen själva kartlägger byggnaden och systemen. På det sättet tvingas man tänka efter. Därefter fastlägger man en lämplig driftstrategi. Sen är det bara att köra efter denna och successivt göra förändringar utifrån de uppnådda resultaten. För att detta ska fungera är återrapporteringen av resultaten oerhört viktig. Bra rapportering och energistatistik grundsten nummer två Behovet av bra rapportering, främst i form av energistatistik, kan 10

Kapitel 1 Framgångsfaktorer inte nog understrykas. Optimeringen har störst chans att lyckas om man redan har månatlig statistik åtminstone på fastighetsnivå. Gärna sedan flera år tillbaka så att man enkelt kan jämföra månad för månad från den dagen då optimeringsarbetet inleds. För driftpersonal och den personal som arbetar längre ned i organisationen är förbrukningstal särskilt viktiga. Kostnaderna kan man ändå på den nivån i organisationen inte göra mycket åt, därför är de näst intill helt ointressanta. Förbättring, förädling och kontinuitet Alla processer innebär att förbättring eftersträvas. I energieffektiviseringen erhålls förbättringen successivt. Erfarenheterna från 1970- och 80-talet ger bilden av att många energiprojekt genomfördes, men att man inte orkade med uppföljning och förbättring. Många av de system som nu blir utsatta för optimeringsåtgärder har redan värmemängdsmätare som aldrig någon tidigare brytt sig om. Med förbättring avses i detta avseende främst att energi opti meringen förbättras. Vanligen påbörjas energioptimeringen enklast med att man börjar att prova nya driftparametrar. Man kör till exempel med andra (främst lägre) temperaturer i värmesystemet eller ventilationssystemet. Så småningom når man en nivå då enkla trimningsåtgärder inte räcker. Då börjar det bli dags att ta till förbättringsåtgärder. Dessa kan i början vara mindre kompletteringar av värme- och ventilationssystem som exempel. Det kan också vara att åtgärda byggnadstekniska brister som upptäcks när man försöker att köra snålare. Så småningom kan det även bli aktuellt att göra större injusteringsarbeten och andra åtgärder. Med förädling avses en successiv utveckling av kompetensen hos de som sköter driftoptimeringen, eller att effektiviseringsprocessen kan leda till en kvalitetshöjning genom införande av förebyggande underhåll på ett strukturerat sätt. Greppet om den egna fastigheten blir alltså successivt bättre. Förädling kan också vara åtgärder för en förbättrad rapportering. 11

De fastighetsförvaltningar som lyckats med energieffektivisering genom driftoptimering har varit framgångsrika därför att: Man haft en positiv inställning till förädling av kompetens när man kommit en bit på väg. Ibland har detta till och med kopplats till de resultat man uppnått. På vissa ställen har man också med egen kraft kört igång förebyggande underhåll och börjat lära sig att göra mer i egen regi, vilket gör att behovet av att köpa externa tjänster minskar. Förbättringsförslag har mottagits och diskuterats i en positiv anda. Det finns exempel där påtalade åtgärder i samband med driftoptimering initierat investeringar som visat sig lyckosamma. Exempel Landstinget Dalarna, tradition och struktur I landstinget Dalarna har man på ett strukturerat sätt arbetat med energifrågorna sedan 1970-talet. 1982 antogs den första energiplanen. 1983 bildades ett särskilt bolag för energiinvesteringar. Det hette KLL Energispar AB och bildades därför att man snabbt ville genomföra Energiplan 82. Energiplan 82 var inriktad, utöver energisparande (mål: 30 %), mot en kraftfull oljereduktion (mål: minst 80 % till 1989). Helt i linje med den nationella inriktningen. Målen uppnåddes redan 1987. Efter de lyckade insatserna arbetades en ny energiplan fram i början av 90-talet. Den kallas Energiplan 90 och antogs av landstingsstyrelsen 1992. Det övergripande målet i planen var att sänka energiförbrukningen med ytterligare 10 procent fram till år 2000. Planen omfattar: Krav på energieffektivisering i samband med byggnation, med specifika krav på ventilation och belysning. Förbud mot elvärme. Krav på energieffektiva taxor från medialeverantörer. Lönsamhetskrav vid finansiering och kalkylering av investeringar. Utbildning och information till driftpersonal. Energiplanen följdes av lokala energiplaner för de fyra lasaretten där lokala 3-årsmål ansattes. Dessa reviderades 1996 för en ny 12

Kapitel 1 Framgångsfaktorer treårsperiod. I samband med genomförandet av de lokala planerna och första årets OVK 1993 upptäcktes behovet av en aktiv driftoptimering. Det var i första hand Falu och Mora lasarett som låg tidigt ute. Energieffektiviseringen, genom driftoptimering i kombination med att byggnationer utfördes enligt Energiplan 90, innebar att målet om 10 procents reduktion nåddes redan 1994. I dag är besparingen under 90-talet totalt 20 procent. Värmereduktionen är 30 procent och elreduktionen 3 procent. Man har nyss påbörjat arbetet med konsekvent elbesparing, sedan början av 1980-talet är besparingen totalt 50 procent. Energinotan för Landstinget Dalarna är densamma som 1990. Man betalar 54 mnkr för el och värme. Med samma förbrukning som 1990 skulle man betalt 70 mnkr årligen. I jämförelse med i början av 1980-talet är energinotan ungefär 45 mnkr lägre/år. Detta har följande bakomliggande orsaker: Ledningen har arbetat efter ett långsiktigt strukturellt tänkande med kontinuerlig politisk förankring via styrelsen i Landstings- Energi Dalarna AB (före detta KLL Energispar AB). Detta gör att energiinvesteringar snabbt kunnat komma upp på den politiska dagordningen. Finansieringen har kunnat ordnas. Resurser har funnits till angelägna projekt. Energiinvesteringarna har levt sitt eget liv på egna meriter och inte behövt konkurrera med övriga investeringar. Kontinuiteten i energiplaneringen har inneburit att fokus på energifrågorna bibehållits. Det har funnits drivande personer i ledningen. Man genomförde ett konkret utbildningsprogram för all driftpersonal i egen anläggning, där energieffektivisering genom driftoptimering och engagemang var huvudingredienser. Man införde ett personligt stipendium till den i driftpersonalen som under året visat bäst resultat samt kollektiv belöning till Energiplan 90. 90-talet avsågs innebära en stor eleffektivisering med hjälp av snålare belysning. 13

Om ni lägger upp loppet mer taktiskt och tar ut tekniken lite bättre, borde det räcka med en halv mugg. driftorganisationen om man lyckas underskrida budget (energiincitament). Hittills har energistipendium på 15 000 kr delats ut 5 gånger och totalt 4 mnkr återförts som incitament under 4 år. Samarbetet har fungerat mellan LandstingsService Energigrupp och teknikerna från LandstingsFastigheter, de för optimeringarna vidare och förbättrar successivt anläggningarna. I dag efterfrågas energieffektivisering i kombination med ett ökat miljöengagemang bland hyresgästerna och insatser pågår för fullt med att sänka elförbrukningen. Kommentar: Landstinget i Dalarna har genom ett långsiktigt, strukturerat angreppssätt kunnat bibehålla engagemang och intresse för energifrågorna ända sedan 1970-talet. På detta sätt är idag traditionen att vara energieffektiv väl inarbetad. En starkt bidragande orsak, där man är unik, är det bolag (LandstingsEnergi Dalarna AB) som sedan 15 år gett energiarbetet en politisk förankring. Men den viktigaste orsaken bakom framgången är nog ändå engagemanget hos ledning och driftpersonal. Exempel Uddevalla kyrkliga samfällighet, energijakt i det lilla formatet Fastighetsavdelningen vid Uddevalla kyrkliga samfällighet förvaltar cirka 20 000 kvm fastigheter, främst kyrkor och samlingslokaler. Avdelningen etablerades i slutet av 1980-talet. Tidigare hade förvaltningen sköts som vanligt, det vill säga i den kamerala förvaltningen. I samband med att fastighetsförvaltningen började etableras mera professionellt började man bland annat att hitta en budgetprocess för verksamheten. Då uppdagades till exempel att energikostnaderna var en mycket stor del av kostnadsmassan. I detta sammanhang skaffade man sig ett fastighetssystem som innehåller en energistatistikmodul. Detta tillsammans med att en ung engagerad drifttekniker anställdes var startskottet till en aktiv och framgångsrik energijakt inom 14

Kapitel 1 Framgångsfaktorer samfälligheten. 1991 hade man en sammanlagd energiförbrukning (el, fjärrvärme och olja) på drygt 2 000 MWh; 1997 var man nere i drygt 1 400 MWh. Förbrukningen har alltså minskat med 30 procent. Årliga värdet är drygt 380 000 kronor. Den driftansvarige tekniker som anställdes i början av 1990-talet har arbetet med följande saker: Driftoptimering och uppföljning. Sett till att värme- och ventilationssystemens funktion är rätt. Jobbat med reglerkurvor i värmereglercentraler. Att ventila tionsregleringen är korrekt. Att systemen fungerar rätt ihop. Trimmat drifttider; eftersom samfällighetens lokaler har förhållandevis låg utnyttjandetid är det viktigt att till exempel ventilationens drifttider avpassas härtill. Idag kör han så långt som möjligt efter bokningstider. En utveckling som kommer att fortsätta efter den datorisering av fastigheterna som inletts. Målet är att om några år kunna köra fastigheten efter normen just-in-time och att med hänsyn till denna norm se till att verksamhetens värme- och elaggregat är totaloptimerade efter de behov som finns. Lokalen behöver bara vara uppvärmd och klar när det behövs, inte annars. Dalabergskyrkan som är en stadsdelskyrka i Uddevalla har en lokalyta på 984 kvm BTA. Kyrkan byggdes 1981. Den värms upp med fjärrvärme (golvvärme) och har ventilation med till/frånluftaggregat med möjlighet till återluftkörning. De åtgärder man vidtagit medförde att 1995 års värmeförbrukningen minskat med 57 procent på fem år, mellan 1990 95 Följande åtgärder har vidtagits : Golvvärmesystemet hade åter satts i funktion efter att ha varit ur funktion i flera år. Värme hade man fått genom att höja lufttemperaturen och köra helfart med ventilationsaggregatet och tillsammans med återluft värma bygganden. Korrekta funktioner arbetades fram under 1992. 1994 installerades ny reglercentral (DUC) med möjlighet till effektivare styrning och optimering. Denna utnyttjas. Kommentar: Kyrkosamfälligheten i Uddevalla visar att möjligheterna till energieffektivisering genom driftoptimering är minst lika stor som i ett större fastighetsbestånd. Strategin att först börja 15

med optimeringen för att sedan gå vidare med datorisering är också klok. Det innebär att man lärt sig bygganderna och deras funktioner innan optimering med dator tillgrips. Man får alltså en känsla för det man håller på med. I Uddevalla har man också haft styrkan att anställa en drifttekniker med rätt inställning och bakgrund och med stort engagemang. Exempel Borås lasarett, sparbetinget var startskottet för E75 I slutet av 80-talet fick driften i Borås stora sparbeting. Orsaken var landstingets svåra ekonomiska situation. Analysen som driftorganisationen gjorde visade att energikostnaderna ökade dramatiskt. Man insåg att trenden måste vändas. Projekt E75 startade hösten 1991 och målet sattes klart och koncist, den totala energikostnaden 1995 ska vara 75 % av den totala energikostnaden 1992. Samtidigt var en av förutsättningarna att inomhusklimatet skulle förbättras. Man insåg tidigt behovet av helhet varför en projektgrupp bestående av folk från alla teknikområden i fastigheterna engagerades. Dessutom engagerades externa resurser för att vara drivmotorer. En del av kravspecifikationerna innebar att i allt som gjordes skulle driftpersonal vara engagerade. Vid starten kunde problemen i huvuddrag sammanfattas i följande punkter: Borås lasarett låg rätt i förhållande till andra sjukhus när det gäller energikostnader. Det fanns en svårighet att analysera var bovarna fanns då separat mätning saknades. Man hade ofördelaktiga energitaxor, vilket gav litet incitament till besparing. Driftstrategierna för värmen var felaktiga: Temperaturnivåer, flöden med mera. Driftstrategierna för ventilation var även de felaktiga: temperaturnivåer, flöden med mera. Man hade stora problem med inneklimatet enligt företagshälsovården. Kontrollen och uppföljningen efter ombyggnationer var dålig. 16

Kapitel 1 Framgångsfaktorer Man började med att fördela energin per byggnad och satte också i det sammanhanget ut ett ganska stort antal mätare. Då skaffade man greppet över storförbrukarna och kunde sätta in stöten på dem. Samtidigt förhandlades fjärrvärmetaxan om. Några av konsekvenserna blev att: Sommardrift infördes (hetvattendistributionen minskade). El gjorde varmvatten på vissa ställen. Sänkning av returtemperaturen på värmesystemet genomfördes, vilket resulterade i minskat flöde och minskad flödesavgift. Åtgärder gjordes för att minska förlusterna i systemen. Ventilationen kom att angripas samtidigt som första årets OVK genomfördes. Samtidigt tog man del av det aktiva arbete som företagshälsan historiskt sett gjort vid Borås lasarett. Det innebar bland annat att man inledde ett aktivt samarbete med dom för att få fram en bra arbetsform för kartläggning av inneklimatet. Dessutom planerades en omfattande ombyggnad av lasarettet med hänsyn till vårdens krav. Det projektet kallas V92. E75-projektet kom att samordnas med OVK och V92. När det gäller ventilationsåtgärder kan följande sägas : Driftstrategin har ändrats så att hyresgästernas behov sätts i fokus med beaktande av de begränsningar som befintliga ventilationssystem har. En ny filosofi för systemuppbyggnad togs fram. Den premierar energieffektivitet, bra innemiljö samt underhållsvänlighet och sätter rummets funktion (hyresgästen) i centrum. Det är svårt att kortsiktigt få stora besparingar, då ventilationssystemens utformning många gånger är ett hinder. Ett nytt feedback/rapporteringssystem har byggts upp mellan driften och hyresgästerna. Resultatet av de åtgärder som ovan beskrives lät inte vänta på sig. Redan 1994 hade projekt E75 nått målet: Energikostnaden var nere på 75 procent av kostnaden 1992. Från 19,2 mnkr till 14,4 mnkr. Dessutom fick man på köpet, helt medvetet, ett bättre inneklimat Alla patienter tycks vara nöjda med innetemperaturen, utom dem i kylrummet som inte besvarat enkäten. 17

även om det stora ombyggnadsprojektet inte var färdigställt. Man har också etablerat en ny, enklare och effektivare systemfilosofi. Sammanfattande slutsatser från projektet: Det finns klara samband mellan dåligt inneklimat och hög energiförbrukning. Det behövs en konstruktiv åtgärdsplanering som ser till helheten, dessutom krävs att samtliga anställda personer känner sig engagerade i projektet och samtidigt inser att deras insatser i allra högsta grad är betydelsefulla. Kompetens måste finnas både för helhet och spets. Man måste ha etablerade kontaktvägar mellan hyresgäster, driftorganisationen och förvaltaren. En effekt av projektet är att statusen för driftpersonalen har höjts och hyresgästernas engagemang i driftkostnadsproblematiken har kommit igång på allvar. Man satte också upp ett nytt mål: 1997 ska den totala energiförbrukningen ligga på 64 procent av 1992 års förbrukning. Detta skulle åstadkommas genom en rad åtgärder, som; breddutbildning av samtliga inom driftpersonalen, miljö och energimedvetenhet ska finnas hos hela personalen inom sjukhuset, Borås ska vara ett föredöme för andra lasarett, inneklimatet ska kontinuerligt förbättras med målet att 90 procent ska vara nöjda. Dit har man inte nått riktigt än, men man är på god väg. Energiförbrukningen 1997 var ungefär 72 procent av förbrukningen 1992. Kommentar: Insatserna vid Borås lasarett visar att man snabbt kan nå resultat om det görs en riktig satsning. Liksom på andra håll kan inte alla planerade åtgärder genomföras. Detta beror främst på de begränsningar som finns i befintliga system för värme och ventilation men även själva byggnaden. Det gör att det ibland kan vara svårt att nå ända fram utan mycket stora investeringar. Därför är upptäckten att man måste bygga enkla, effektiva system med hyresgästens behov i centrum ett mycket intressant delresultat. Liksom det system för feedback, eller återrapportering, som införts mellan de olika parterna. 18

Kapitel 1 Framgångsfaktorer Exempel Falu lasarett bäst när det gäller? Falu lasarett är Landstinget Dalarnas största fastighet (172 000 kvm BTA) och tillika länssjukhus. I slutet av 1980-talet hade man stora problem med återkommande klagomål på dålig ventilation och torr luft. För att komma till rätta med problemen startade den nybildade ventilationsgruppen vid lasarettet ett omfattande program för förebyggande underhåll och service. Energiförbrukningen var således inte på den tiden det primära målet för ansträngningarna; vilket också statistiken från den tiden visar tydligt (det hände inget från 1985 90). Startskottet för energieffektivisering genom driftoptimering (trimningen) kom 1991 då LandstingsFastigheter, LandstingsEnergi (finansiär) och driftenheten träffade överenskommelsen att byta ut styrutrustning och annat på den största byggnaden inom sjukhuset. Delar av investeringen skulle betalas av driften genom energivinsten. Resultatet av projektet blev mycket lyckat. Bland annat gav ombyggnaden mycket större elbesparing än förväntat. Främst genom en aktiv drift och genom att pröva olika driftlägen för de varvtalsstyrda fläktarna. Projektet drevs i nära samverkan mellan beställaren (LandstingsFastigheter), driftenheten och entreprenören. Energieffektivisering har sedan genomsyrat varje byggprojekt vid lasarettet och följt de riktlinjer som ges i Energiplan 90. Parallellt med detta har den vardagliga energieffektiviseringen genom trimning av värmesystem, trimning av ventilationens drifttider med mera genomförts på ett konsekvent sätt. Det tydligaste tecknet på att man jobbat rätt är nog ändå det klart bättre inneklimat som lasarettet har. I dag har man relativt få klagomål på ventilationen och torr luft. Utvecklingen har varit mycket positiv. Dessutom är energiförbrukningen på Falu lasarett mycket lägre än 1990. När det gäller värme förbrukades 1997, normalårsjusterat, 49 procent av 1990 års förbrukning. Elförbrukningen har ökat med 17 procent. Sammanlagt är energiförbrukningen 30 procent lägre än 1990. Och ännu har man inte mer än börjat med eleffektiviseringen (mer än det som gäller VVS-systemens optimering). 19

Kostnadsbesparingen är avsevärd. År 1997 kostade värmen och elen mindre än 13 mnkr. Med 1997 års energipriser och 1990 års förbrukning skulle kostnaden ha varit ca 18 mnkr. Miljöeffekterna av energieffektiviseringen är påtagliga. Här följer några av de slutsatser som kunde dras från Falu lasarett 1996: Värmesystemen har systematiskt analyserats med målet att sänka temperaturnivån. Både returtemperatur (fjärrvärmen har flödestaxa) och framledningstemperatur. 1997 var det första året man nådde under värmeverkets Dt-norm vilket innebar lägre rörligt energipris. Ventilationsaggregaten körs idag efter hyresgästernas verksamhetstider. Vissa aggregat körs också mot taxan. Fjärrvärmetaxan för lasarettet förhandlades om och är numera baserad på timeffektuttag (lika högspänning). Överuttag ger högre avgifter. Den egna ventilationsservicen innebär bland annat hel funktions kontroll. Funktionskontrollen omfattar utöver vanliga serviceåtgärder att man regelbundet kontrollerar samverkan mellan komponenterna i systemet. Sedan årsskiftet 1996/97 finns en inofficiell energisamordnare i tjänst. Rekryterad från egna led. Han har som arbetsuppgift att trimma och att samordna energistatistiken över länet. Finansieras via nåt som kallas energiincitament. Energiincitamentet innebär vinstdelning mellan beställare och driften. Under våren har man dessutom hyrt in en extern resurs som hjälper till att utveckla alla reglersystem anslutna till styrdatorn, alltså det man kan kalla för finlir. Bilderna ovan visar att effekterna av energieffektivisering i en stor fastighetstyp, som ett lasarett, har avsevärd betydelse för den lokala yttre miljön. Effektiviseringen fortsätter och frågan är om toppen är nådd. Kan man verkligen göra mer? Av samtalen inför den här rapporten framkommer att det borde vara möjligt att ta några tusen MWh till på värmeförbrukningen. Detta skulle motsvara ytterligare drygt 10 procent. Elsidan är man mera osäker på, eftersom det med stor sannolikhet fordrar att hyresgästerna också engageras för att nå resultat. Kommentar: Falun, liksom Borås, har genomfört relativt omfattan- 20

Kapitel 1 Framgångsfaktorer de ombyggnader under 1990-talet. Energiplan 90 har haft styrande effekt för ombyggnaderna. Behovet av enkla, effektiva, greppbara och underhållsvänliga system har varit viktiga ledstjärnor. Den största besparingen har dock kommit till genom de insatser och det engagemang som driftorganisationen visat. Här har det varit en del av vardagen. Insatserna är gjorda av drift tekniker. Speciella resurser har aldrig varit inkopplade. 21

Kapitel 2 En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja Fler och fler upptäcker att det finns en stor outnyttjad potential för energieffektivisering genom driftoptimering. En potential som kan fångas in genom att driftpersonalen jobbar aktivt med byggnaden och dess installationssystem. De exempel som rapporten tar upp är till över vägande del från fastigheter där driftpersonalen med enkla medel lyckats nå fina resultat. Ibland resultat som nästan är ofattbara. Det är inte ovanligt att man på ett år sparat både 20 och 30 procent av energiför brukningen. Ofta helt utan investeringar eller mycket marginella sådana. Engagemang och ett någorlunda strukturerat tänkande i kombination med tydliga och konkreta mål är medel som räcker långt. Processen startar normalt med att uppmärksamheten riktas mot energieffektiviseringen och att insikt om potentialen infinner sig. Insikten och engagemanget måste spridas på alla nivåer inom fastighetsföretaget. Här är de som ska göra själva optimeringen, den som sköter driften, givetvis viktigast. Kombineras detta med en tydlig handledning i driftoptimering och utvärdering visar de redovisade exemplen som förekommer i denna skrift att de goda resultaten infinner sig. Genomförandet av driftoptimeringen kan åskådliggöras i nedanstående cirkelprocess där rapportens rubriker åskådliggöres som segment i cirkeln. Processen visar också att driftoptimeringen är en förändringsprocess med ständig förbättring. Det är något helt annat än en tidsbegränsad kampanj. Kampanjer provade vi redan under energikriserna på 1970-talet. 22

Kapitel 2 En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja Vad är energieffektivisering genom driftoptimering? Energieffektivisering genom driftoptimering innebär att de installationssystem för klimathållning (värme och ventilation i första hand, men även el) som finns i en byggnad används så effektivt som möjligt med hänsyn till hyresgästens behov. Systemen används ihop med byggnaden på ett optimalt sätt. Det låter enkelt och självklart och är det också. Men varför har inte detta gjorts förut? Frågan är berättigad och något enkelt svar finns inte. I kapitel 8 - Varför är detta möjligt? diskuteras emellertid några tänkbara svar. För att komma igång med energieffektivisering genom driftoptimering måste man först uppmärksamma behovet och konstatera att det finns en potential. Några av de faktorer som gjort att man upptäckt driftoptimeringen redovisas här nedan. Först bör man dock ringa in var man befinner sig själv. Ett bra hjälpmedel är här att jämföra sig med andra. Vissa branschorganisationer redovisar årsvisa statistiksammanställningar. Landstingen har till exempel sina nyckeltalsjämförelser för fastigheterna där mediaförbrukningen i kwh eller kr per kvm är en del. Kyrkan har kyrkfakta. En bra redovisning, när det gäller bostäder, åter finnes också i Repabs böcker där det går att beräkna vilken nivå man bör ligga på. Oavsett vad man i sina jämförelser kommer fram till är det troligt att en avsevärd potential till besparing finns med driftoptimeringens hjälp. Kostnadsjakt Många fastighetsföretag har under 1990-talet haft en klappjakt på kostnader. När man börjar att skärskåda kostnaderna finner man snabbt att mediakostnaden (el, värme och vatten) är en stor utgiftspost. Ofta utgör den i landstingsvärlden över 50 procent av det som brukar ingå i driftkostnaden. Liknande är det i andra företag. Kostnadsjakten kan vara startskottet till processen, om insikten 23

infinner sig. På Borås lasarett och i Uddevalla kyrkliga samfällighet var det så. Även i landstinget Sörmland blev det resultatet. Lägre energikostnader ger också ökat driftnetto som egentligen är direkt värdepåverkande för fastigheten. Vissa privata fastighetsföretag räknar med att uppnått resultat direkt ökar fastighetsvärdet med en faktor 10 gånger den årliga besparingen. Inneklimat och OVK (obligatorisk ventilationskontroll) De återkommande och uppmärksammade inneklimatproblemen som bland andra Allergiutredningen pekade på i slutet av 1980-talet, kan också varit en del av svaret på varför man startat. Allergiutredningen fokuserade till exempel på bristande funktion i ventilationssystemen. Utredningens förslag gav sedermera upphov till OVK och till Hus och hälsa -kampanjen. Så var det vid Falu lasarett. Ett bevisligen förbättrat inneklimat och att få positiv respons från hyresgästerna är de viktigaste drivkrafterna för fler talet av de energijägare som vi samtalat med under arbetet med rapporten. Energiplaner, långsiktigt strukturellt tänkande Ett långsiktigt engagemang och strukturerat tänkande med energiplaner och kontinuerlig förankring över flera decennier kan också ge resultat. Det finns faktiskt sådana organisationer. Landstinget Dalarna är ett exempel. I kombination med insikten om energieffektivisering genom driftoptimering har här energiplanernas mål uppfyllts. Ibland har det gått fortare än beräknat. Insikten om energieffektivisering genom driftoptimering kom här otvetydigt från synliggjorda inneklimatproblemen och OVK:n. Fastighetsföretagets miljöarbete Under de senaste åren har fokuseringen på miljöfrågorna inom fastighetsföretagande med självklarhet medfört att fastigheternas energiförbrukning fångat intresse. Energiförbrukningen i förvaltade fastigheter är kanske den mest konkreta miljöhandling som fastighetsföretaget kan ge sig på. Speciellt i dagsläget när byggandet gått ned. I Värmland där Miljöaktiva Värmland var tidigt ute har miljöbegreppet varit startskott och drivkraft även för energieffektiviseringen. 24

Kapitel 2 En potential att upptäcka, uppmärksamma och utnyttja Fastighetsföretagets kvalitetsarbete Processen vid energieffektivisering liknar ett led i ett kvalitetsarbete. I flera fall har processen energieffektivisering använts som en del i utvecklingen av ett kvalitetstänkande inom fastighetsdriften. Energieffektiviseringen kan på detta sätt faktiskt fungera som startskottet för det totala kvalitetsarbetet. 25

Kapitel 3 Konkreta mål Som tidigare nämnts är det viktigt att bryta ned målen i vardagliga termer för de som arbetar i fastigheterna. Helst ska man också lägga fast målen tillsammans med den eller de som dagligen arbetar med fastigheten. Först då finns fulla förutsättningar för ett lyckat effektiviseringsjobb. Styrtal (eller nyckeltal) kan se ut på många olika sätt. Det kan vara specifika energiförbrukningstal av typen kwh/kbm, där man främst jämför med sin fastighet eller andra som är stöpta i ungefär samma form (efter likheter i verksamhet, ålder med mera). Det kan också vara ännu mer konkreta styrtal, där man börjar se till speciella värden, till exempel temperaturnivåer. Målsättningar Den övergripande målsättningen om till exempel X procent eller Y kwh besparing måste förankras för den aktuella fastigheten. Lämpligt är då att gemensamt med den som sköter fastigheten gå igenom den och göra en inventering av vilka möjligheter man har att nå målet. Meningen är att den som lever i fastigheten ska göra denna kartläggning själv, men första gången kan man behöva hjälp. När man nått så långt kan man lägga fast en driftstrategi för fastigheten över en viss tidsperiod, kanske det närmaste året. I driftstrategin bör då de styrtal som finns återgivna under nästa avsnitt ingå. Styrtal (nyckeltal) Med styrtal avses konkreta värden och funktioner som den som ska sköta driftoptimeringen måste ta ställning till och jobba mot. Sådana styrtal kan vara : Drifttiderna för ventilationsaggregat ska vara trimmade mot hyresgästernas verksamhetstider. Här måste man prova sig fram 26

Kapitel 3 Konkreta mål och kontinuerligt våga ha en dialog med hyresgästen. Verksamhetstider varierar ju alltid över tiden. Temperatur i rummen: Vilken temperatur ska man ha i rummen? Den främsta förbättringen av (det upplevda) inneklimatet erhålls när man lyckas sänka rumstemperaturen mot 21 grader. Ventilationsaggregatens värmeåtervinning ska kunna ge maximalt när det behövs. Reglersekvensen för aggregatet ska hållas under kontroll och kontrolleras inför varje värmesäsong och innan sommaren. Temperaturverkningsgraderna ska hållas under uppsikt och när värdena blir för låga bör åtgärder vidtagas. Regleringen av värmen ska skötas via shuntgrupperna och ej via termostatventilerna. Termostaternas funktion är att begränsa övertemperaturer i rummet och ej att reglera värmetillskott. Ett bra nyckeltal att sträva mot kan vara att radiatorkurvans temperatur inte ska vara över X grader vid 0 grader ute. En vanlig iakttagelse är att radiatorsystemens temperatur är alldeles för hög. Man kör alltså med alldeles för hög styrkurva och låter termostatventilerna på radiatorerna styra värmen i rummet. Finns möjligheter att variera flödena på ventilationssystemet kan det vara aktuellt att prova olika flöden vid olika uteklimat. Exempel Rättviks Vårdcentral och Landstingsservice i Mora, stöd och samverkan Rättviks vårdcentral är typisk för många i Dalarna. Den är hälsocentral samtidigt som den hyser omsorgsboende för äldre. Energieffektivisering började man arbeta med 1995. Redan samma år lyckades de två vaktmästarna trimma vårdcentralens värme och ventilationssystem ganska häftigt. Värmeförbrukningen sänktes i ett svep med Rättviks vårdcentral, värme 1400 400 MWh/år. Det motsvarar knappt 30 1200 procent. För detta goda resultat blev de 1000 två vaktmästarna belönade med 1996 års 800 energistipendium. De fick dela på 15 000 600 kr. Under 1996 97 har ytterligare drygt 50 400 MWh tagits bort. Elförbrukningen är idag 200 nära 150 MWh/år lägre än 1990. Det motsvarar drygt 10 procent. 0 1994 1995 1996 1997 27

Vad har man då gjort? Nedan visas bilder ur en redovisning som de två vaktmästarna gjorde i februari 1996. Värdena hålls kvar även idag. Rättvikshäst : Symboliserar här det enkla. Rättviks vårdcentral är byggd i etapper. Ingen datorisering. Med rätt angrepp fungerar trimningen ändå. Följande har gjorts: Man har sett till att temperaturnivån ligger på 21 grader i rummen Temperaturnivån har trimmats ned på värmesystemen Ventilationen körs mot aktuella verksamhetstider och kontroller genomförs så att värmeåtervinnarna fungerar som avsett. De tidigare vaktmästarna i Rättvik jobbar inte längre kvar. Idag ingår de som två tredjedelar av den ENE-grupp som Landstingsservice i Mora etablerat. Gruppen arbetar med service av värme och ventilation för fastigheterna i norra förvaltningsdistriktet, men fungerar även som stöd i driftoptimering av distriktets vårdcentraler, eftersom alla inte har kommit igång lika bra överallt. Kommentar: Stödet i driftoptimeringen är en väldigt viktig funktion. Det behöver inte alltid vara kategorierna tekniker eller chefer som utgör detta stöd. Exemplet från Mora/Rättvik är ett mycket bra bevis för att energieffektiviseringen kan bidra till att vaska fram kompetenta personer. Personer som utvecklats till tekniker och som är synnerligen lämpade att stödja vaktmästarna. De känner ju verkligen till vardagen ute på en vårdcentral. 28

Kapitel 3 Konkreta mål Exempel Sommartrimning vid Landstinget Gävleborg När energistatistiken för 1996 analyserades stod det klart att värmebehovet inte stod i proportion till förbrukningen av värme för varmvatten. Efter diskussion lades driftorder på nedtrimning (och avstängning) av värmesystemen inför sommaren 1997. Resultatet är som framgår av diagrammet att andelen värme till varmvatten ökade påtagligt. Målet är att värme till varmvatten ska vara minst 80 procent. Kommentar: Att låta allt snurra under sommaren är alltför lättvindigt. En sommartrimning med koll av sommarfunktioner för ventilation, nedtrimning av värmesystem och att eventuellt stänga av det som inte behövs på värmesystemet är enkla 2000 1500 1000 500 0 28 % åtgärder. Det har man insett i Gävleborg. Landstinget Gävleborg har, liksom Landstinget Dalarna, arbetat strukturerat med energifrågorna under mycket lång tid. Resultatet är mycket lyckosamt och man ligger på samma totalnivåer som grannlandstinget. Även här är man från ledningen medveten om att det finns mer att göra, det ser ju bra ut men vi har fortfarande 28 % kvar till målet. Råd och erfarenheter Konkreta mål för din fastighet. Målen kan vara av typen : Rumstemperaturen ska vara 21 grader Radiatorsystemet ska köras med så låg kurva som möjligt Ventilationens värmeåtervinning ska ge maximalt när den ska det. Värme och varmvattenförbrukning 4000 3500 3000 2500 Total värme 1996 1998 Andel varmvatten 52 % 29

Kapitel 4 Planera, sälj in och engagera Resultat av energieffektivisering genom driftoptimering är helt beroende av en engagerad och aktiv personal. Planeringen måste därför utgå från detta och hela tiden anpassas till nivån på engagemanget och aktiviteterna. Där engagemanget och aktivitetsnivån är hög får man oftast ganska snabbt ett bättre inneklimat och lägre energiförbrukning, något som i många fall gett positiv respons från hyresgästerna. Vi har i samband med rapporten ställt frågan vad den främsta driftkraften i effektiviseringsprocessen är. Nästan samtliga av de tio tillfrågade har framhållit den positiva responsen från hyresgästen som viktigaste faktorn. Responsen har kommit då hyresgästen upplevt att klimatet blivit påtagligt mycket bättre. Det går dock inte att kräva ett fullständigt engagemang för jämnan, eftersom driftpersonalen har många andra arbetsuppgifter. Dessutom tar det tid mellan åtgärd och svar i form av resultatmätning. Resultatmätningen (statistiken) samlas vanligen in månadsvis. Planering och sälja in När man väl bestämt sig för att genomföra driftoptimeringen, när man har alla basdata (energistatistik med mera) framför sig och lagt fast de övergripande målen, är det viktigt att lägga fast en tidplan. Tidplanen bör i starten omfatta helst ett år. Motivet är helt enkelt att det tar tid innan man kan påvisa bestående resultat. Efter det första året är det sedan ganska enkelt att fylla på med nya aktiviteter. Som tidigare nämnts är det viktigt att sprida engagemang och få upp ett intresse för driftoptimeringen, liksom att lära driftpersonalen hur de gör för att börja driftoptimera. Starten görs lämpligen i seminarieform där bakgrund, mål och metoder redovisas. Viktigt är att ledningen deltar och visar sitt engagemang vid detta möte. Detta bör till viss del ha formen av säljmöte. 30