2010 09 16 Unga arbetslösa ofta socialbidragsberoende Många unga tvingas till socialbidrag för att klara sig. Förra året hade runt 80 000 unga mellan 18 och 24 år socialbidrag någon gång under året. Nästan 41 000 av dem var arbetslösa utan arbetslöshetsersättning. I gruppen under 30 år var det fler än 132 000 som hänvisades till socialbidrag (försörjningsstöd) under förra året. 1 Det är dubbelt så vanligt att en ung har socialbidrag än a-kassa. - Var tionde ung mellan 18-24 år börjar idag sitt vuxenliv med begynnande socialbidragsberoende, säger Sture Nordh, ordförande i TCO. Många av dem har svikits av skolan, är arbetslösa och nu dessutom utanför a-kassan. Resultatet blir att de tvingas söka socialbidrag under allt längre perioder. Samtidigt som vi anstränger oss för att bryta utanförskapet bland vuxna, tillåter vi passivt att nya generationer tar över i utanförskap utan att göra tillräckligt för att stötta dem. - De unga som är mest utsatta har en extremt svag ställning på arbetsmarknaden. Läget blir inte bättre för dem av att ytterligare försämra deras trygghet. Den bästa tryggheten en ung människa kan få är en utbildning. När det brister skapar vi ett nytt utanförskap genom att människor trängs undan från arbetslivet redan i unga år. Antalet unga socialbidragsberoende i åldersgruppen 18-24 år är högt oavsett konjunkturläge, men ökar vid ekonomiska kriser. Det toppade under 90-talskrisen och går sällan ned under 70 000 per år ens under goda år. Detta talar för att problemet inte bara är konjunkturellt utan beror på att många unga är väldigt utsatta på arbetsmarknaden. Värst utsatta är de unga som inte har lyckats fullborda en gymnasieutbildning. Den gruppen är kraftigt överrepresenterad bland arbetslösa och socialbidragsberoende. 75 procent av dem som huvudsakligen försörjer sig på socialbidrag i åldersgruppen 20 24 år saknar fullständig gymnasieutbildning. 2 De långsiktiga konsekvenserna förvärras under perioder när arbetsmarknaden är kärv. Åtskilliga forskningsstudier pekar på unga som börjar sitt arbetsliv med utanförskap och bidragsberoende har en kraftigt ökad risk att fastna i utanförskap. drygt var tionde person som är långvarigt arbetslös och/eller socialbidragsberoende i den tidiga 20-årsåldern är det tio år senare. En person som är marginaliserad i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden, visar ny svensk forskning. 3 Enligt Arbetsförmedlingen saknar 80 procent av de unga rätt till a-kassa, vilket gör att arbetslösheten genast blir ekonomiskt ohållbar. En tredjedel av de arbetslösa ungdomar som är inskrivna på arbetsförmedlingen har socialbidrag. 4 Räknar vi antalet unga under 30 år som fått socialbidrag någon gång under 2009 motsvarar det mer än en hel årskull. 1 Statistiken om socialbidragsberoende kommer från Socialstyrelsens årsstatistik för 2009 2 Jonas Olofsson, Ungdomsarbetslösheten och folkhögskolorna En rapport från TCO, SFHL och Folac 2009. 3 Anna Angelin, Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. 4 Nordström Skans, Oskar, Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög? Finanspolitiska rådet, Stockholm 2009.
FAKTA: 18-24 åringar Totalt antal 2009 869 455 (Källa: SCB) Med socialbidrag år 2009 79 060 (Källa: SCB, Socialstyrelsen) Har fått ersättning vid arbetslöshet 2009 41 540 (Källa: IAF) av dem med inkomstrelaterad ersättning 29 383 (Källa: IAF) Öppet arbetslösa snitt 2009 Vill ha jobb men ej sökt Saknar a-kassa helt 132 000 (Källa: Arbetsförmedlingen) 92 000 (Arbetsförmedlingen) 80 procent (Arbetsförmedlingen och forskaren Tapio Salonen, FAKTA: Lärlingsprovanställningar Lärlingsprovanställning har inget med lärlingar i gymnasieskolan att göra. Enligt regeringens förslag skall personer under 23 år kunna provanställas upp till ett och ett halvt år. Medan man är provanställd kan man när som helst bli av med sitt jobb utan ens arbetsgivare behöver förklara varför. Enligt förslaget ska anställningarna regleras genom kollektivavtal och att anställningen ska ges ett utbildningsinnehåll. Redan idag har Sverige de mest generösa reglerna för tidsbegränsade anställningar, och vissa av dessa kritiseras start av EUkommissionen som anser att detta leder till risk för missbruk från arbetsgivarnas sida. Enligt den svenska modellen ska dessutom villkor om lön och anställningsformer göras upp av parterna på arbetsmarknaden, dvs facket och arbetsgivarna. FAKTA: Unga och socialbidrag Enligt Socialstyrelsen fick 79 060 socialbidrag år 2009. För att få socialbidrag får man inte ha några tillgångar alls. Den som har socialbidrag och får något tillfälligt arbete, får sitt socialbidrag minskat i samma mån. Enligt flera studier är socialbidrag den sociala ersättningsform som är mest inlåsande. Ett flertal studier visar att den som hamnar i socialbidragsberoende väldigt ofta fortsätter vara beroende av bistånd. Hälften av dem som har socialbidrag ett år återkommer till bidragsberoende inom en tioårsperiod. 5 5 Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik. Socialstyrelsen 2010
Andra försäkringar har inbyggda incitament som stimulerar den enskilde till att göra en inkomst- och yrkeskarriär. När det gäller socialbidraget så verkar incitamenten i rakt motsatt riktning, eftersom stödet minskar i samma takt som inkomsten ökar. Forskning visar att den som börjar sitt vuxna liv med socialbidrag riskerar att stigmatiseras. Antal unga med försörjningsstöd (socialbidrag) år 2000-2009 90000 80000 70000 60000 50000 40000 Serie1 30000 20000 10000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 FAKTA: Unga och a-kassan Andel arbetslösa som saknar a-kassa bland 18-24-åringar är 80 % enligt Tapio Salonen i tidningen Socialpolitik. Enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IFAU var det antalet knappt 42 000 personer 18-24 år som år 2009 fick ersättning från a-kassan. Dubbelt så många fick socialbidrag. För ett par år sedan avskaffades studerandevillkoret som tidigare gjort det lättare, ekonomiskt, för studenter att gå från studier till arbete. Då kunde studenter få grundbeloppet i a-kassan, 320 kr/dag förutsatt att studenten var medlem i en a-kassa och hade slutfört en högskoleutbildning. Idag hänvisas studenter till socialbidrag om de är arbetslösa efter sina studier.
Nyutexaminerade studenter är vanligtvis inte arbetslösa särskilt lång tid. De 38 000 före detta studenter som år 2005 fick a-kassa baserad på studerandevillkoret fick ersättning under i genomsnitt tre och en halv månad. Det handlar, med andra ord, oftast om en övergångsperiod. FAKTA: Ungas väg mot marginalisering Källa: Lunds Universitet Den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Det framgår av en ny avhandling av Anna Angelin vid Lunds universitet. Hon har studerat unga människors etableringsproblem på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen på 90-talet och gjort en uppföljning av hur deras liv ser ut tio år senare. Det visar sig att drygt var tionde person som är långvarigt arbetslös och/eller socialbidragsberoende i den tidiga 20- årsåldern även är det tio år senare. En person som är marginaliserad i 20-årsåldern löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden. Runt var femte 20-åring saknar betyg från gymnasiet. Sverige sackar efter andra OECDländer. Chart A2.1. Upper secondary graduation rates (2008) The chart shows the estimated percentage of a 2008 age cohort that will complete, for the first time, upper secondary education (based on current patterns of graduation); it also indicates how many young adults complete upper secondary education outside of the typical age of graduation. On average 80% of an age cohort in 2008 is estimated to complete upper secondary education in the 26 OECD countries with available data. The proportion of students who complete the upper secondary level of education outside the typical age of graduation is high in Denmark, Finland, Iceland and Norway, where graduation rates for students older than 25 years old account for 10 percentage points or more. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Germany < 25 25 Total Ireland Japan Finland Korea Greece Norway United Kingdom Switzerland Israel Iceland Czech Republic Slovenia Italy EU19 average Denmark Poland Slovak Republic OECD average Hungary New Zealand United States Sweden Canada1 1. Year of reference 2007. Countries are ranked in descending order of the upper secondary graduation rates in 2008. Source: OECD. Table A2.1. See Annex 3 for notes (www.oecd.org/edu/eag2010). Spain Luxembourg Chile Portugal Mexico Turkey
Tabell A Biståndsmottagare 1, 2) 16-64 år fördelade efter ålder, kön och arbetslöshet, 2009 Ålder Samtliga biståndsmottagare Totalt Arbetslös 3) Inskriven 4) utan ersätt- under ning någon hela året gång under året 16-17 år 15 696.. 18-19 år 22 336 8 243 97 20-24 år 56 724 32 585 1 515 25-29 år 37 250 18 358 3 316 30-39 år 58 913 25 422 6 508 40-49 år 54 047 18 786 5 923 50-59 år 34 531 8 992 3 117 60-64 år 10 291 1 366 497 Samtliga biståndsmottagare 16-64 år 289 788 113 752 20 973 1) Inklusive biståndsmottagare som fått introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. 2) Endast personer med fullständigt personnummer har medtagits. 3) Biståndsmottagare som varit arbetslös någon gång under året och ej fått arbetslöshetsersättning eller någon annan typ av ersättning (utöver ekonomiskt bistånd). 4) Inskriven vid Arbetsförmedlingen hela året samt att någon gång under december ha varit arbetslös Källa: Socialstyrelsen
FAKTA TCO:s förslag mot ungdomsarbetslösheten i korthet - 1. Alla ska ha rätt till fullständiga gymnasiebetyg Arbetslösheten bland ungdomar beror framförallt på att de unga antingen saknar utbildning och/eller erfarenhet av arbete. Alla ungdomar bör ha rätt till fullständig gymnasieutbildning. Det kräver stora satsningar inte minst på skolan, folkhögskolorna och arbetsmarknadsutbildning. - TCO har tidigare visat att folkhögskolorna är effektiva när det gäller att ge ungdomar som inte har kommit till sin rätt i det reguljära utbildningssystemet, en ny möjlighet till utbildning. - 2. Aktiv arbetsmarknadspolitik för unga TCO vill att Jobbgarantin ska ändras så att unga som är i uppenbart behov av utbildning eller praktik ska inte behöva vänta i tre månader. - Unga som är arbetslösa ska ha ett rimligt ekonomiskt skydd vid arbetslöshet. Aktivitetsstödet för unga ska inte sänkas tidigare än äldres och studenter ska efter avslutade studier återigen få rätt till a-kassa genom ett studerandevillkor. Inget eller ett dåligt skydd leder till att unga är hänvisade till socialbidrag och därmed förloras kopplingen till arbetsförmedlingen. - 3. Utbyggd högskola TCO vill bygga ut högskolan med fler platser. Dagens jobb kräver allt längre utbildning och andelen jobb som inte kräver någon utbildning utöver grundskolan är en snabbt krympande andel. Utbildning bidrar till högre tillväxt och utbildning lönar sig ekonomiskt för individen i form av högre lön, högre sysselsättning, lägre risk för arbetslöshet och långtidssjukskrivning samt bättre hälsa och längre livslängd. Högskoleutbildades löner har också ökat relativt andra gruppers löner under den tid som andelen högskoleutbildade blivit större. Att det skulle råda överutbildning är en myt. - 4. Ett nationellt generationsväxlingsprogram Ett nationellt generationsväxlingsprogram där unga erbjuds praktikplatser eller subventionerade anställningar bör inrättas för att kunna ta plats när rekryteringsbehoven ökar. Detta skulle minska ungdomsarbetslösheten nu och göra generationsväxlingen smidigare. - 5. Introduktionsplatser i avtal mellan arbetsmarknadens parter Kollektivavtalen kan innehålla fler överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om praktik- och introduktionsplatser i arbetslivet för både studerande och arbetslösa. Många kollektivavtal innehåller redan regler om introduktionsplatser, det vill säga ett slags utbildningsplatser med en överenskommen ersättning som ligger under avtalens lägstalön, men möjligheterna utnyttjas inte i någon större utsträckning. Avtal om introduktionsplatser ska baseras på godkända utbildningsplaner och arbetsmarknadspolitiska medel borde kunna disponeras för att sprida insatserna.