Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Människokroppen och kroppsdelars namn och funktion. Puberteten och hur den inverkar på individen. Sexualitet, reproduktion, kärlek och olika slags relationer samt preventivmetoder. Växter och djur, deras namn, livsvillkor och levnadsmiljöer. Återkommande mönster i naturen, till exempel dygn, årstider och Eleven kan identifiera människans sinnen och kroppsdelar och delta i människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån upplevelser i närmiljön kan eleven urskilja och reagera på några egenskaper hos växter och djur. Dessutom deltar eleven i några växters och djurs livsvillkor och levnadsmiljöer. Eleven deltar också i vattnets olika Moment för åk 1-9 Kunskapskrav åk 9 fördjupade Eleven identifierar sinnen genom att reagera på ljus, mörkt, lokalisera ljud, känna olika smaker och lukter och känner till namnet på några kroppsdelar och organ. Deltar i flickan och pojkens pubertet och hur barn blir till. Deltar i några vanliga växter i närmiljön, hur de ändras under året och några vanliga vilda djur och vad de äter och att några sover på vintern. Deltar i Eleven kan berätta om människans sinnen och kroppsdelar och deras funktion och kommunicera om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Utifrån egna upplevelser och undersökningar i närmiljön kan eleven beskriva återkommande mönster i naturen och ge exempel på några växter och djur och deras egenskaper. Dessutom kan eleven berätta om några växters och djurs livsvillkor och Moment för åk 1-9 Eleven kan berätta om våra sinnen och hur de fungerar, känner till och kan namnet på många kroppsdelar och organ och hur de fungerar. Kan skillnaden på varmt och kallt, mäter temperatur, känner till olika vädertyper, känner till många av våra vanligaste växter och djur i vår närmiljö och hur de förändras över årstidsväxlingarna. att vatten blir till is när det är minusgrader och att det blir ånga vid kokpunkten. Känner
vädertyper. Hur detta kan påverka människor, djur och växter. Vattnets olika former och kretslopp i naturen. Tid Tidsuppfattning, till exempel länge, före och strax. Uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid. Planering av händelser i tidsföljd och tidsåtgång för aktiviteter. Rum Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel här, under och framför. Avstånd, riktning, riktmärken och former och vattnets betydelse för liv på jorden. observationer av dygn, årstider och vädertyper. Dessutom deltar eleven i övningar om objekts beständighet och i bedömningar av avstånd och riktning. årstider, hur de påverkar människor, djur och växter och några olika vädertyper. begreppen länge, före, strax, efter, och vad som händer idag, igår och imorgon. Deltar i dag och natt, morgon och kväll, veckodagarna, årstiderna, hel timme och hur lång en lektion är. föremål i rummet, begreppet här, framför, bakom, under, på, upp, ner och bredvid. Eleven deltar i levnadsmiljöer. Eleven ger också exempel på vattnets olika former och vattnets betydelse för liv på jorden. Eleven gör observationer av dygn, årstider och vädertyper. Eleven planerar nutida och framtida aktiviteter i sin vardag vad gäller plats, klockslag och tidsåtgång och kommunicerar om tidigare och kommande händelser. Dessutom kommunicerar eleven om objekt och deras beständighet och kan göra en enkel skiss av klassrummet och en enkel karta över till vattnets kretslopp. Eleven kommunicerar om tidsbegrepp, kan veckodagarna och årstiderna och kan placera händelser i ordningsföljd. Eleven kan hel och halv timme, kvart i och kvart över, analog och digital klocka och har en känsla för hur lång tid saker tar. Eleven kommunicerar om långt borta och nära, ovanpå och under, höger och vänster och känner till skillnaden på original och
kännemärken och hur de används vid förflyttning. Avbildningar av verkligheten och förhållandet mellan original och till exempel bild, foto och film. Kvalitet Likheter och olikheter. Hur föremål kan jämföras, sorteras och kategoriseras utifrån sina egenskaper. Struktur och egenskaper hos olika material och hur de kan upplevas, till exempel varmt, blankt och mjukt. Geometriska figurer och namn på några av dessa, till exempel cirkel, kvadrat och triangel. Eleven deltar också i att sortera konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. foto, teckning och begreppet film. sortering av färg, form, figurer och olikheter. Eleven deltar i att känns skillnad på hårdmjuk, kall-varm, slät-skrovlig och torr-blöt. skolans omgivning. Eleven beskriver och sorterar också konkret material utifrån likheter, olikheter, storlek, mängd, kvalitet och form. avbildning. Eleven kan beskriva och jämföra olika föremål och kan namnen på cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.
Kvantitet Längd, volym och massa och hur de kan mätas, storleks ordnas och jämföras. Heltal. Hur de benämns, storleks ordnas och används för att ange antal och ordning. Ramsräkning. Sedlar och mynt, hur de kan sorteras efter värde. Pengars användning. Vad några vanliga varor kan kosta. De fyra räknesätten i praktiska situationer. Eleven kan delta i ramsräkning. längdmått centimeter, decimeter och meter, och använder linjal och måttband för att konkretisera. Eleven deltar i att använda mått så som tesked, matsked, deciliter och liter och jämför dessa. Eleven deltar i kommunikation av tyngdmått så som gram, hekto och kilo och jämför tyngden. siffror upp till 10 och storleksordnar dit. pengar upp till 10 kronor, sorterar mynten och hur och var de används. Eleven kan ramsräkna, läsa och ordna tal inom heltalsområdet och lösa matematiska uppgifter med betydelse för eleven. Dessutom jämför eleven några olika sträckor, massor och volymer och sorterar sedlar och mynt efter värde. och kan mäta och jämföra centimeter, decimeter och meter. Eleven känner till och kan använda, storleks ordna och jämföra mått så som tesked, matsked, deciliter och liter. Eleven känner till och kan jämföra, sortera och storleks ordna vikter så som gram, hekto och kilo., kan ramsräkna, ange antal och storleks ordna talen upp till 20. Eleven känner till heltal större än 20 och kan ramsräkna till 100. och kan sortera mynten en krona, fem kronor och tio kronor och vet hur
att dela en kaka i två och fyra delar. addition 1-5 med föremål. Eleven deltar i subtraktion och differensen 1 till 5 med föremål. mycket de är värda. och kan jämföra sedlarna 20 kr, 50 kr, 100 kr, 500 kr och 1000 kr och vet hur mycket de är värda. Eleven känner till vad några varor kostar och kan växla pengar. Eleven känner till addition och kan addera summan 1-20. Eleven känner till subtraktion och kan subtrahera differensen 1 till 20. Eleven känner till multiplikation och kan multiplicera tal 1 till 5. Eleven känner till division och kan dividera enkla tal. Eleven räcker upp handen om den vill något, anpassar kläder efter väder, Orsak och verkan Metoder och strategier för att påverka situationer och lösa problem, Eleven reagerar igenkännande i bekanta miljöer och samspelar inför Eleven kommunicerar med ljud för att få uppmärksamhet, Utifrån att eleven urskiljer och beskriver olika egenskaper hos
till exempel ta på jacka när det är kallt och tända ljuset när det är mörkt. Konsekvenser av olika val och handlingar som rör kroppen. Hur människors olika val och handlingar kan påverka naturen och miljön och vad detta innebär för en hållbar utveckling, till exempel källsortering och val av fördmedel. Risker i närmiljön, till exempel kemikalier och elektricitet. händelser. Utifrån att eleven urskiljer och reagerar på olika egenskaper hos vardagsföremål kan eleven delta i att göra val. Eleven kan delta i orsak och verkan och att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom deltar eleven i hur olika val och handlingar påverkar naturen och om hur risker i närmiljön kan undvikas. deltar i att räcka upp handen om den vill något, anpassar kläder efter väder och kan tända lampan om det är mörkt. Eleven deltar i följden av eget beteende, att äta nyttigt, motionera och sova tillräckligt för att må bra. vilka risker det finns i närmiljön, vikten av att källsortera och att det är bättre för miljön att gå och cykla istället för att åka bil eller flygplan. Eleven deltar i vilka risker det finns med elektricitet och att vardagsföremål kan eleven göra egna val. Eleven kan kommunicera om orsak och verkan och använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Dessutom kommunicerar eleven om hur olika val och handlingar påverkar naturen och förutsättningarna för en hållbar utveckling och ger exempel på hur risker i närmiljön kan undvikas. kan utföra vissa handlingar för att uppnå resultat så som att tända lampan om det är mörkt, sätta på ugnen i god tid när den ska användas, kan använda olika tekniska apparater i hemmet. Eleven förstår följden av sitt beteende, vet att det är viktigt att äta nyttigt, motionera, sköta hygien och sova tillräckligt för att må bra. Eleven känner till vikten av att sträva efter en hållbar miljö. Eleven känner till att det finns miljövänliga alternativ, att man ska vara sparsam med el, stänga av elektriska apparater och att det kan
Tekniska lösningar Ämnesspecifika begrepp Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. Föremål där enkla mekanismer såsom hävstänger används för att uppnå en viss funktion, till exempel på lekplatsen och i hemmet. Redskap och teknisk utrustning i närmiljön. Hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet verklighetsuppfattning för att till exempel kommunicera om människor, djur och undersökningar av hur några tekniska föremål används och fungerar och i hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela. man ska stänga av elektriska apparater och att det kan börja brinna. våra tekniska apparater i hemmet och några lekredskap och hur de fungerar. ord, begrepp och symboler så som sinnen, kroppsdelar, organ, årstider, vädertyper, veckodagar, Eleven jämför och beskriver hur några vardagliga tekniska föremål används och fungerar och ger exempel på hur redskap och teknisk utrustning kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven använder ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt. börja brinna. Eleven vet hur några tekniska redskap och maskiner i hemmet och på lekplatsen fungerar. några tekniska utrustningar i närmiljön så som gatubelysning och dricksvattnet. Eleven kommunicerar ord, begrepp och symboler, förutom dem i grundläggande momentet, så som funktioner, pubertet,
natur. jämföra, sortera. sexualitet, preventivmedel, livsvillkor, levnadsmiljö, dygn, vattnets kretslopp, tidsföljd, tidsåtgång, lägesord, avstånd, riktmärke, original, kategorisera, struktur, geometriska figurer, längd, volym, massa, ramsräkning, fyra räknesätten, strategier, konsekvenser, kemikalier och elektricitet.