En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola som håller god kvalitet och ger rätt kompetens för arbetslivet.
Yh-myndighetens uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan Besluta om statligt stöd till dessa utbildningar Utöva tillsyn över utbildningarna (Yh-utbildningar, Ky-utbildningar, kompletterande utbildningar och lärlingsutbildning för vuxna) Granska utbildningarnas kvalitet och resultat Analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft och arbetsmarknadens utveckling Samordna och stödja en nationell struktur för validering Validering och bedömning av utländsk yrkeskompetens Vara nationell samordningspunkt för EQF - för kvalifikationer för livslångt lärande den europeiska referensramen
Yh-myndighetens organisation
Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan omfattar kvalificerade yrkeshögskoleutbildningar, utformade utifrån arbetslivets behov av eftergymnasial kompetens.
Vad är Yh-utbildning? Utbildningar på eftergymnasial nivå (1-3 år långa) Skräddarsydda i nära samarbete med arbetslivet Avgiftsfria och berättigar till CSN-medel Teori varvas med praktik. Många utbildningar innehåller LIA (Lärande i arbete) på en arbetsplats Målet är jobb eller eget företagande!
Utbildningsformer De första 79 Yh-utbildningarna startade under hösten 2009 Hösten 2010 startar ytterligare nästan 300 Yh-utbildningar Yh-myndigheten administrerar även Ky-utbildningar, kompletterande utbildningar och lärlingsutbildning för vuxna - totalt över 1000 utbildningar
Yrkeshögskolan 2009 (Yh/Ky) Ca 42 000 studerande 905 utbildningar pågick under året 826 Ky-utbildningar 79 Yh-utbildningar 46 % män och 54 % kvinnor Ekonomi, administration och försäljning var det största utbildningsområdet, följt av Teknik och tillverkning 255 utbildningsanordnare 3,8 sökande per plats (2010)
Yrkeshögskolan 2009 (Yh/Ky), forts. Det finns utbildningar i alla län utom på Gotland Störst antal utbildningar i Stockholm, Västra Götaland och Skåne Flest utbildningar i relation till invånare 20-64 år har dock Kronobergs län följt av Blekinge, Värmlands, Västernorrlands samt Jönköpings län Vanligt att påbörja utbildningen vid ca 29-30 års ålder Yrkesverksamma alt. högskolestudenter Byter yrkesbana
Exempel på utbildningar i Örebro län Anläggningsmontör storkraftnätet Underhållstekniker med inriktning mot Lean Biogastekniker Vatten- och miljötekniker Robot- och automationstekniker Tandsköterska Marknadsinriktad företagsförsäljare Ungdomsvård och missbrukarvård Trafiklärare Transport och marknad Tågförare Ledning och styrning av lager och distribution
Hur går det för de studerande? Årlig uppföljning av examinerade Ky-studerande Senaste mätningen: examinerade 2008 8 av 10 hade anställning eller drev eget företag i juni 2009 De studerande började sin utbildning i högkonjunktur och avslutade i lågkonjunktur Lägre andel i jobb inom transporttjänster och teknik och tillverkning jämfört med tidigare Bäst gick det för dem som läste inom samhällsbyggnad och byggteknik (9 av 10). Även hälso- och sjukvårdsområdet, hotell, restaurang och turism samt ekonomi, administration och försäljning ligger högt.
Vem får bedriva utbildning? Utbildning inom yrkeshögskolan får anordnas av: statliga universitet och högskolor kommuner och landsting enskilda fysiska eller juridiska personer Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra
Antal anordnare efter typ av huvudman 140 120 100 Statlig 80 Landsting 60 40 Kommuner Privata 20 0 Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige
Hur blir en Yh-utbildning till? Utbildningsanordnaren ansöker om att få ingå i yrkeshögskolan (med eller utan statsbidrag) Myndigheten bedömer ansökan utifrån ett antal kvalitetskriterier Viktigast är att kompetensen som utbildas är efterfrågad på arbetsmarknaden och att arbetslivet står bakom utbildningen
Arbetslivets roll före utbildningen Definiera behov och stå för efterfrågan Medverka i utbildningens framtagning Ställa krav på innehållet
Arbetslivets roll under utbildningen Stå för kostnaden för det arbetslivsanknutna lärandet t.ex. under kurserna med Lärande i arbete (LIA) Medverka i utbildningen, t.ex. som gästföreläsare, genom att ställa handledare eller utrustning till förfogande Påverka under resans gång, genom att sitta med i utbildningens ledningsgrupp
Kunskap om arbetsmarknaden - exempel från Utbildningsanalys 2010 Syfte: Information till utbildningsanordnare Innehåll: Beskrivning och analys av utbildningsutbudet Beskrivning och analys av arbetslivets efterfrågan Bedömning av arbetslivets efterfrågan på utbildade i förhållande till utbudet
Arbetslivets efterfrågan
Yrkesanalys Målgrupp: Yh-myndighetens utbildningshandläggare Innehåll: Arbetsmarknaden för yrkesgruppen Yrkets förändringsbenägenhet och konjunkturkänslighet Kompetensbehovet på arbetsmarknaden för yrket på 3-5 års sikt Efterfrågad utbildningsform och nivå för yrket Utbildningsutbud Bedömning av framtida utbildningsbehov
Arbetsprocessen för yrkesanalysen 2010
Utbildningsanalys 2011 Utbildningsanalys Mars/april 2011 Nationellt perspektiv Regionalt perspektiv Branschperspektiv
Uppdrag: Myndighetssamverkan kompetensförsörjningsområdet inom Skolverket, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Tillväxtanalys, Yh-myndigheten (Samordningsansvarig myndighet) Uppdraget genomförs i Samråd med Högskoleverket efter samråd med Vinnova Syfte: Stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt samt Bättre planeringsförutsättningar och resursutnyttjande avseende kompetensförsörjningsinsatser. o Samordning av analyser av kompetensförsörjningsbehov o Identifera hinder och utmaningar kompetensförsörjning för samverkan kring o Gemensam struktur för länsstyrelser, regionala skapas. kunskaps- och erfarenhetsutbyte med självstyrelseorgan och samverksansorgan ska
Tack för uppmärksamheten!