Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel

Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Paulina Modlitba Medieteknik-01 2D1418 Språkteknologi Kungliga tekniska högskolan, Stockholm

Innehållsförteckning 1. Språkteknologi och AKK... 3 2. En mångfald av funktionshinder... 3 3. Symbolspråk... 4 3.1. BlissSymbolics... 5 3.2 MinSpeak... 6 3.3 Tillämpningar... 6 3.3.1 Bliss-system... 7 3.3.2 MinSpeak-system... 8 4. Diskussion... 9 5. Referenslista... 11

1. Språkteknologi och AKK Alternativa och kompletterande kommunikationsmedel (AKK) är ett av många områden inom det vetenskapliga gebitet språkteknologi. Språkteknologi kan kortfattat beskrivas som teknologi som på ett eller annat sätt hanterar (mänskligt) språk i dess olika former. Det kan exempelvis handla om system som kan känna igen, tolka eller generera mänskligt tal. Några av de främsta områden som ingår i språkteknologi är informationshantering, lexikon, skrivhjälpmedel, språkinlärning, talteknologi (taligenkänning och talsyntes), textanalys och maskinöversättning. 1 De alternativa och kompletterande kommunikationsmedlen (AKK) tillämpar flera av dessa datorlingvistiska funktioner. Till denna grupp kommunikationsmedel räknas alla kommunikationsmetoder som används av dem som inte behärskar naturligt språk i tal eller skrift. AKK omfattar såväl icke-teknologiska metoder såsom teckenspråk och gestikulering som avancerade kommunikationssystem som kan hantera talsyntes och taligenkänning. Symbolspråk räknas också till de alternativa kommunikationsmedlen. Med symbolspråk avses visuella språk i vilka ikoner och symboler används av funktionshindrade för att kommunicera med omvärlden. Symbolspråken är konceptuella språk, vilket innebär att symbolerna representerar ett koncept snarare än fonetik. 2 Fokus i denna uppsats ligger just på dessa symbolspråk; både deras struktur och teknologiska tillämpning. Uppsatsen inleds dock med en kort översikt över symbolspråkens tilltänkta användare; det vill säga människor som på ett eller annat sätt har svårt för att kommunicera med hjälp av naturligt språk i tal eller skrift. Detta omfattar bland annat synoch hörselskadade, CP-skadade som ofta har problem med både tal och motorik, förståndshandikappade och dyslektiker. För dessa människor spelar språkteknologiska innovationer en stor roll eftersom teknikerna på olika sätt överbryggar funktionshindret och därmed underlättar för de funktionshindrade att kommunicera med omgivningen. 3 2. En mångfald av funktionshinder Som bekant finns det många olika typer av funktionshinder; dessutom finns det olika grader av funktionshinder inom respektive grupp. Detta medför att det finns många olika typer av behov av språkteknologiskt stöd inom användargruppen. Synskadade har ofta svårigheter med både in- och utmatning när de använder datorer. Kommunikationen måste i detta fall fokuseras på andra sinnen såsom känsel och hörsel. Syskadade har stor användning för så 1 Språkteknologi.se, 2004 2 Isaac-online, 2004 3 Uppsala universitet, Datorstöd för handikappade, 2004

kallad talsyntes, vilket exempelvis kan innebära att systemet kan tolka text i någon form och läsa upp den högt för användaren samt taligenkänning, vilket innebär att systemet antingen styrs av kommandon i tal. Avancerade system kan dessutom översätta talspråk till punktskrift. De synskadade användare som inte är helt blinda kan så kallade symbolkartor komma till nytta. Symbolkartor är ett bra exempel på hur idén om symbolspråk kan tillämpas i praktiken. Kartorna är helt enkelt en begränsad samling symboler som användaren använder för att kommunicera med systemet eller med sin omgivning och ersätter därmed det mer traditionella tangentbordet. Gravt CP-skadade som har problem med både tal och motorik har ett stort behov av stöd. I detta fall krävs särskilda tekniker för kommunikation mellan användaren och systemet. Det kan exempelvis handla om särskilda inmatningssystem som enbart styrs av sparsamma och enkla rörelser, exempelvis med huvudet, tungan, munnen eller fingret. Ofta använder de sig då av symbolkartor, eftersom dessa kraftigt minskar antalet tangenttryck. Även talsyntes kan komma till nytta som stöd för CP-skadade med talsvårigheter. Dyslektiker och förståndshandikappade med kognitiva funktionshinder har främst behov av att få hjälp med språkinlärning samt olika typer av skrivstöd. För användare med lindrig dyslexi kan det skrivstöd som vanliga ordbehandlingsprogram erbjuder vara tillräcklig. Ofta krävs dock mer avancerade metoder, såsom exempelvis symbolspråk som på olika sätt underlättar för dyslektiker att läsa, förstå och skapa texter. Det har visat sig att symbolspråk kan hjälpa denna typ av användare att utveckla sin förmåga att hantera och förstå naturligt språk. 3. Symbolspråk Symbolspråk kan enklast beskrivas som alternativa teckensystem som används för att koda ord, fraser och hela meningar. Det finns idag flertalet olika symbolspråk i bruk. Två av de mest kända är BlissSymbolics och MinSpeak. De båda systemen fyller i stort sätt samma funktion men är utformade på väldigt olika sätt och kan därför sägas tillhöra två olika skolor. Förenklat kan man säga att BlissSymbolics till sin struktur är mycket likt naturligt språk i den mening att det har en förhållandevis fast struktur och är uppbyggt av en bestämd uppsättning symboler. MinSpeak är i jämförelse med BlissSymbolics ett mer fritt språk som främst bygger på användarens egen tolkning av symbolernas betydelser. Samma symbol kan ha flera olika betydelser beroende på kontexten. Här nedan följer en presentation av de båda språken; både deras struktur och tillämpning. Avsnittet avslutas med en jämförande diskussion med fokus på språkens för- och nackdelar.

3.1. BlissSymbolics BlissSymbolics, eller Bliss som det också kallas, är ett relativt brett symbolspråk och består av cirka 2000 olika symboler. Systemet började först användas i Canada i början på 1970-talet men är idag ett av de mest populära symbolspråken i världen. Det som kännetecknar BlissSymbolics är att språket omfattar samma grammatik som naturligt språk (engelska). Bland annat är det möjligt att uttrycka olika tempus. Dessutom finns fördefinierade tecken för att markera frågor, kommandon, flertal och ägande. Figur 1. Några vanliga Bliss-symboler Utöver detta är det möjligt att kombinera existerande symboler för att på så sätt skapa nya symboler. Figur 2. Kombinerade Bliss-symboler Vidare är det möjligt att använda så kallade indikatorer för att ändra symbolers betydelse. Exempelvis gör dessa indikatorer det möjligt att uttrycka verb, adjektiv, plural och tempus. Styrkan hos BlissSymbolics är att det går att skapa relativt avancerade texter utifrån ett mycket begränsat antal symboler. BlissSymbolics används rent praktiskt ofta i form av förkonstruerade så kallade symbolbrickor på datorn. Användaren skapar då meningar genom att på något sätt peka på symbolerna. Datorn har blivit mer och mer populär som arbetsverktyg i dessa sammanhang och numera finns Bliss också på Internet. 4, 5 4 IICM, Bliss, 2004 5 BCI, Using Bliss, 2004

3.2 MinSpeak MinSpeak är ett visuellt symbolspråk som utvecklades under 1980-talet och har sedan dess utvecklats vidare av olika språkvetare. Grundtanken med MinSpeak var att minska antalet tangenttryck jämfört med de alternativa språk och system som redan fanns på marknaden. Inom MinSpeak talar man om så kallade primär och sekundär ikonicitet (betydelse). Om vi tar en bild av ett rött äpple som exempel, symboliserar den äpple i första hand (primär ikonicitet) och mer indirekta begrepp, såsom exempelvis hungrig (äpple + adjektiv) eller äta (äpple + verb), i andra hand beroende på vad symbolen kombineras med. Den riktiga betydelsen av symbolen beror således på kontexten. + verb = äta Figur 3. Exempel på hur MinSpeak kan användas Genom att på detta sätt uttrycka flera olika begrepp med utgångspunkt i en och samma symbol begränsas det totala antalet symboler avsevärt och språket blir lättare att lära sig och behärska. MinSpeak är egentligen inte en färdig uppsättning av symboler, utan snarare ett kommersiellt namn på idén om just att kombinera flertydiga symboler för att underlätta kommunikationen (semantic compaction). Användaren kan själv skapa symboler och bestämma vad de ska betyda. Möjligheten finns därför att kombinera Blissymboler med MinSpeak-systemet. 1995 slutfördes ett projekt vid Handikappsinstitutet som visade att det är möjligt att kombinera MinSpeak-system med Blissymboler, trots begränsningen i uppsättningen Blissymboler 6. 7, 8 3.3 Tillämpningar Det finns flera olika system som stödjer BlissSymbolics och MinSpeak idag. Grundtanken är att användandet av symbolsystemen ska fungera som ett alternativ till dem som inte kan hantera och förstå naturligt språk. Det kan exempelvis handla om dyslektiker, CP-skadade och döva. Systemen kan också inkludera talsyntes för att direkt ge audiell feedback till användaren samt ordprediktion för att påskynda konversationen. 6 Hjälpmedelsinstitutet, 2004 7 Rehabmodul AB, Tänka framåt, 2004 8 IICM, Minspeak, 2004

3.3.1 Bliss-system Här nedan följer en kort presentation av de vanligaste Bliss-applikationerna. 3.3.1.1 BlissPerfect BlissPerfect är ett DOS-baserat program som har utvecklats i Norge. Programmet fungera genom att man skriver in ett ord varpå programmet hämtar upp den önskade symbolen. Det är också möjligt att knyta egna ljudfiler till symbolen samt göra nya symboler. Användaren delar själv in symbolerna i kategorier och bestämmer vilka symboler som ska användas. 3.3.1.2 Bliss för Windows Bliss for Windows är en serie av program för att kommunicera med hjälp av Bliss-symboler. För närvarande omfattar serien sex olika delar: Ordbehandling: Förutsättningarna för inmatning anpassas till den individuella användaren. Export: Skriver ut symboler som du har utformat dem eller exporterar dem in i Word eller andra ordbehandlingsprogram. Symbolkartor: Används för att göra kartor över de symboler som användaren vill använda. Kartorna kan sedan skrivas ut. Talsyntes: Hjälper användaren att uttrycka sig i talspråk genom att läsa upp konstruerade meningar. Symboleditor: Används för att skapa nya symboler. De nya symbolerna kan även användas i andra Bliss-program. Ordförråd: Innebär att Bliss-databasen (utbud av symboler, ordningen etc.) anpassas efter användarens särskilda behov. 9 3.3.1.3 BlissInternet BlissInternet är organisationen BCI:s (Blissymbolics Communication International) nya Internetbaserade kommunikationssystem. Systemet liknar andra telekommunikationssystem i avseendet att användare kan logga in från vilken dator som är ansluten till Internet. Systemet består av två huvuddelar: BlissWord och BlissInternet. BlissWord är 9 Handicom, 2004

ordbehandlingsprogrammet som gör det möjligt att skapa, spara, hämta och skriva meddelanden. Programmet kan översätta mellan Bliss-symboler och naturligt skriftspråk, så användaren kan välja språk fritt och till och med kombinera de båda. BlissInternet betecknar själva chat-funktionen som möjliggör konversationer över Internet. Meddelanden kan skapas och läsas off-line och skickas sedan över Internet automatiskt. 10 3.3.1.4 MindExpress MindExpress är ett program som i stor utsträckning påminner om andra Bliss-appliaktioner. Användaren kan exempelvis göra egna symboler och kartor. Programmet består också av en modul för talsyntes (RealSpeak). Det som skiljer MindExpress från andra applikationer är att den kan hantera grammatik genom att automatiskt hjälpa användaren med olika 11, 12 böjningsformer etcetera. 3.3.2 MinSpeak-system MinSpeak-system fungerar på de flesta datorer, men för att kunna utnyttja fördelen med symbolspråk helt har en serie specialanpassade MinSpeak-system utvecklats av ett företag kallat Prentke Romich Company (PRC); Pathfinder, Vantage, Vanguard I+II, SpringBoard and ChatBox är några. Dessa system består alla av ett mer eller mindre statiskt tangentbord och en färgdisplay. Figur 4. Vanguard Plus Det senaste systemet, Vanguard II, som släpptes 2003 inkluderar många avancerade funktioner för in- och utmatning. Bland annat har Vanguard II talsyntes och digitaliserad tal, infrarött ljud för kontroll av omgivningen samt ett integrerat system för huvudstyrning. 10 BCI, 2004 11 Technology and Integration, 2004 12 Skåne hjälpmedelsverksamhet, 2004

Grundtanken med MinSpeak är, som tidigare nämnt, att utgå ifrån användarens föreställningar och behov. Idealet vore således att utveckla skräddarsydda MinSpeak-system. Detta skulle dock innebära mycket extraarbete. Dessutom har det visat sig att det är betydligt lättare för en användare att lära sig ett ordförråd som redan finns än att utgå från scratch och skapa ett helt eget. Därför har man har valt att ta fram fördefinierade symbolsystem 13, 14, 15, 16 (ordförråd), så kallade MAPs (MinSpeak Application Programs). 4. Diskussion Som jag nämnde tidigare tillhör BlissSymbolics och MinSpeak två olika skolor. Idag är BlissSymbolics ett av de mest populära symbolspråken, vilket till stor del beror på dess tydliga struktur och grammatik. Det intressanta i detta sammanhang är egentligen inte vilket av metoderna som är enklast att använda, utan vilken som gynnar användarnas språkliga utveckling mest. Vissa av de funktionshindrade användarna, såsom exempelvis CP-skadade och gravt förståndshandikappade, kommer kanske aldrig att kunna frångå användandet av alternativa kommunikationsmetoder. Däremot finns det mindre gravt funktionshindrade, såsom dyslektiker, som genom användandet av symbolspråk lär sig att hantera språk och så småningom går över till att använda naturligt språk i skrift. I sammanhanget har BlissSymbolics en klar fördel i att ha en fast språklig struktur lik den som används i naturlig engelska. Det har dock visat sig att symbolspråk som bygger på semantiska associationer, såsom MinSpeak, är snabbare att använda än både ordprediktion och symbolspråk som bygger på enskilda ord och uttryck, såsom BlissSymbolics. Detta gäller dock endast i de fall då välkända, enklare ord och fraser används i konversationen. Dessutom kan friare språk såsom MinSpeak i vissa fall vara enklare att lära sig eftersom användaren själv får ge symbolerna betydelse utifrån individuella föreställningar och idéer. Man har därför kommit fram till idén om ett system som har ett semantiskt språk som kärna, medan ett språk som bygger på enskilda ord används för mer välutvecklade texter och konversationer. System som bygger på denna idé finns redan idag. Som tidigare nämnt existerar system som bygger på MinSpeaks teori om flertydiga symboler men använder de Bliss-symboler som redan finns på 17, 18, 19 marknaden. 13 Slottsberg, 2004 14 Minspeak, 2004 15 ConnSENSE Bulletin, 2004 16 Prentrom store, 2004 17 Rehabmodul AB, MAP, 2004 18 www.minspeak.com, 2004

Utvecklingen av alternativa kommunikationsmedel går stadigt framåt. Systemen blir allt mer avancerade och antalet funktioner ökar. Redan idag inkluderar systemen relativt sofistikerad talteknologi. Något som ligger för framtiden är automatiska translatorer, som utifrån syntaktisk och semantisk analys lik den som tillämpas inom traditionell språkteknologi, översätter mellan symbolspråk och naturligt språk. Idag finns endast enklare översättningsprogram att tillgå, exempelvis i Bliss for Windows. Precis som i andra sammanhang är det ytterst viktigt att här sätta användaren och användbarheten i centrum. Det finns en risk att vi utvecklar hjälpmedel med så många olika funktioner att de istället hindrar naturlig kommunikation genom att förvirra och irritera användarna. Med mångfalden inom användargruppen i fokus blir det huvudsakliga målet att anpassa systemen efter individuella behov och önskemål. 19 Prentrom, 2004

5. Referenslista BCI, BlissInternet. http://home.istar.ca/~bci/blin2.htm (2004-10-17) BCI. Using Bliss. http://home.istar.ca/~bci/using.htm (2004-10-17) ConnSENSE Bulletin. http://www.connsensebulletin.com/prco.html (2004-10-17) Handicom. http://www.handicom.nl/english/bliss/index.asp#blisswindows (2004-10-17) Hjälpmedelsinstitutet. http://www.hi.se/it/nyteknik/projekt/5910.shtm (2004-10-17) IICM, Minspeak. http://www.iicm.edu/thesis/ahollosi_html/node8.html (2004-10-17) IICM, Bliss. http://www.iicm.edu/thesis/ahollosi_html/node9.html (2004-10-17) Isaac-online. http://www.isaac-online.org/en/aac/index.html (2004-10-17) Minspeak. http://members.tripod.com/werdav/minspeak.html (2004-10-17) Minspeak.com. http://www.minspeak.com/faq.html (2004-10-17) Prentrom. http://www.prentrom.com/printed/aacprin.pdf (2004-10-17) Prentrom store. http://store.prentrom.com/cgi-bin/store/pf2-aen.html (2004-10-17) Rehabmodul AB, MAP. http://www.rehabmodul.se/katalogen/deltatalker_map.html (2004-10-17) Rehabmodul AB, Tänka framåt. http://www.rehabmodul.se/katalogen/tanka_framat.html (2004-10-17) Skåne hjälpmedelsverksamhet. http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=42123 (2004-10-17) Slottsberg. http://www.slottsberg.educ.goteborg.se/data/prog.htm (2004-10-17) Språkteknologi.se. http://sprakteknologi.se/delomraden (2004-10-17) Technology & Integration. http://www.tni.be/home/home.php (2004-10-17) UU, Datorstöd för handikappade. (2004-10-17) http://www.dis.uu.se/dsv/education/courses/ht04/datavetenskap/assignments/handikapp.pdf