Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut



Relevanta dokument
Betydelse nivå. Funktionshindersperspektivet. Inkludering

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Det påverkar dig och andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

- Lina Hermansson Leg. arbetsterapeut - Carita Elgstrand Socialpedagog - Anna Grahn Leg. arbetsterapeut - Alexandra Friman Specialpedagog

Fritids- och friskvårdsverksamheter

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Kurser. Hösten Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Vi blir också äldre 14 november Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Tydlighet och struktur i skolmiljö

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

SHIF/SPK:s Värdegrund

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Övergripande jämförelse

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Barn och fritidsprogrammet. Nuläge och förslag på förändring

Fastställd av kommunstyrelsen

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Medel som ger möjligheter

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Övergripande jämförelse

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Tydliggörande pedagogik

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Del 3 b Utdrag från Självskattningsoch bedömningsmaterial Nivåerna: A2, B1

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Medarbetarenkät Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

Lokala mål för. En liten skola som skapar stora barn.

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet

Del 3 Handlingskompetanse

Kvalitetsutveckling i fritidshem

Vågatala synpunktertill spänningochtalängslan

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Projektets hemsida:

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

INLEDNING. Olle är 77 år. Han har intellektuell funktionsnedsättning och har större delen av sitt liv bott på olika institutioner.

Titel Cirkus 2014 Syfte BARNHABILITERINGEN ger stöd, behandling och utbildning till barn 0-18 år med funktionsnedsättning. Tvärprofessionella team

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

PFA och Active Support -en jämförelse

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

För att säga ja, måste man också kunna säga nej

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

RESA MED RULLSTOLSBURNA BARN

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Mappning av BDA till ICF

MEDLEM I RBU. Få råd, tips och vägledning

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Samtliga värden i Ja eller 6+5 är positiva (goda, bra) värden även om påståendet är negativt.

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

LIVET BLIR BÄTTRE MED ÅREN

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Om autism information för föräldrar

Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

ATT VÄXA ETT PROJEKT OM TRANSITION

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

ELISABETH OLIN OCH ANNA DUNÉR. Anhörigassistans - frizon eller fängelse?

Transkript:

aktiva livet aktiva Det Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende - ett ett livs livsprojekt

Syfte, metod, undersökningsgrupp Belysa de erfarenheter och upplevelser som vuxna personer med diagnosen cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende Kvalitativ intervju Vuxna med cerebral pares, 23 38 år, Genomgått grundskola, Arbete och eget boende

Självbild och självförtroende Självbild vad klarar jag? känna tillhörighet inte utmärka sig familj och vänner stor betydelse Självförtroende avgörande för ett aktivt liv viktigt utföra aktiviteter svårare vid kognitiva problem hunden betydelsefull

Vill vara som alla andra

Förväntningar Omgivningen normalisering inga förväntningar vid specifika aktiviteter misstro Egna stora tänja gränserna minst lika bra som andra minskas med livserfarenhet

Mötet med den sociala miljön Samhället ambivalent och rädsla för det främmande Skolan oförståelse och dåligt vuxenstöd ensamhet, utanförskap och mobbing fiktiv delaktighet Boendet och Arbetet god social miljö en förutsättning öppna och ärliga relationer Familjen Föräldrar och syskon betydelsefulla

Utanförskap och mobbing

Begränsningar och möjligheter i den fysiska miljön Tillgänglighet frustrerande, provocerande och diskriminerande vid otillgänglighet väljer bort tänjer på fysiska gränser Förflyttning snabb och enkel förflyttning viktig rullstolen, cykeln och bilen - möjlighet färdtjänsten - begränsning

Självständighet / autonomi Hjälp arbetsuppgifternas utformning avgörande förutsättningen för att kunna leva ett aktivt liv hjälp av partner, föräldrar, syskon och vänner försöker undvika ta hjälp hjälper andra ge och få Delaktighet måste tas föräldrarnas inställning betydelsefull upplever självständighet vid delaktighet

Delaktighet måste tas

Anpassning - självklar del av livet Beteende positivt tänkande och kämpaglöd fysiska kapaciten används till det yttersta överbevisa för omgivningen Val väljer bort förändrar eller väljer alternativa aktiviteter yttre begränsningar ekonomin

Aktivitetsrytm och hälsa Balans i aktivitetsrytm förutsättning för hälsa svår trötthet fysiskt och kognitivt fysisk försämring behov av att vara ifred hemarbetsuppgifterna kräver mycket energi och tid svårt hinna med behandling beskriver ett behov av att lära känna sig själv minskad arbetstid med åren

Svårt acceptera försämring

Lärdomar från vuxna med CP För att uppnå ett aktivt liv En positiv självbild och gott självförtroende behövs Familjen och den sociala miljön är betydelsefull Viktigt bli sedd och få ta ansvar utifrån förmåga God interaktion mellan barnet/ungdomen och den sociala, kulturella och fysiska miljön krävs Positiva, realistiska förväntningar från samhället och närmiljön stärker möjligheterna till utveckling L.Bergqvist, leg arbetsterapeut

Hur skapa förutsättningar? Transitionsprocessen Tidig start Realistisk och positiv Innefatta förväntningar och ge hopp från till Föräldrarna och barnet/ungdomen ska ges ett tillgängligt koordinerat stöd utifrån en tydlig pedagogik Modellen för delat ledarskap L.Bergqvist, leg arbetsterapeut Källa: Bloorview Kids Rehab, Toronto, Kanada och svensk bearbetning av RBU, Sverige. Ge mig vingar som bär om transitionsprocessen mot vuxenlivet

Hur skapa förutsättningar? Modell för delat ledarskap L.Bergqvist, leg arbetsterapeut Källa: Bloorview Kids Rehab, Toronto, Kanada och svensk bearbetning av RBU, Sverige. Ge mig vingar som bär om transitionsprocessen mot vuxenlivet

Utmaningar inför framtiden Visa på behovet av behandling, stöd och uppföljning i ett livsperspektiv. även för dem som inte har LSStillhörighet, dvs de som ska konkurrera på samma utbildnings-, arbets- och boendemarknad som personer utan funktionsnedsättning