Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn

Transkript

1 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Kommunfullmäktige jankf18 Motion om att göra lekplatserna tillgängliga för rörelsehindrade barn Camilla Hansen, för centerpartiet, anför följande i motion Åtta av tio funktionshandikappade barn kan inte leka på den närmaste lekplatsen visar en undersökning från Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Åtta av tio föräldrar till rörelsehindrade barn väljer bort den närmaste lekplatsen eftersom deras barn inte kan leka där. Det visar en undersökning från RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Sverige är anslutet till FN:s barnkonvention, som bland annat innebär att alla barn har samma rättigheter. Så länge alla lekplatser inte kan användas av barn med rörelsehinder bryter Sverige mot konventionen. ALLA BARN BEHÖVER LEKA. I leken utvecklas vi till självständiga individer och lär oss ta hänsyn till varandra. Barn med rörelsehinder kan inte delta i leken på lika villkor och hamnar därför ofta utanför lekens gemenskap. Luleås lekplatser är, med några få undantag, inte byggda för dem. De är byggda för barn som går, springer och hoppar. I dag är det vanligt att barn som använder rullstol varken kommer in, fram eller runt på våra lekplatser. Hjulen skär ned i grus och sand, lekhusen har ofta branta trappor och är byggda på ett sätt som omöjliggör att någon vuxen kan vara med och ge en stödjande hand. Vi vet att leken är viktig för alla barns utveckling. I leken prövar barnen varandra, lär sig att ge och ta, tränar sig i att närma sig och hålla avstånd, samt att förstå gemenskapens glädje med både kropp och hjärta.

2 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet jankf18b När ett barn stängs ute från leken med andra, infrias inte dess förväntningar och drömmar. Det händer barn med rörelsehinder varje dag. Och ett barn som ständigt blir besviket tappar både lusten att leka och den för alla barn så viktiga nyfikenheten. Det leder till ett utanförskap. Därför behövs tillgängliga lekplatser, där alla barn, med eller utan rörelsehinder, är välkomna. För barn är det naturligt att själva välja var de vill leka. Men då handlar det om barn som har ett val. Ett barn i rullstol som inte ens kommer in på lekplatsen eller fram till gungorna har inget val. En lekpark som inte tillåter barn med rörelsehinder att leka där kunde lika gärna vara försedd med skylten ʺIcke för rörelsehindrade!ʺ Miljön bidrar till att skapa diskriminering och ger barnet en känsla av att vara annorlunda. Barns rätt till lek är rättsligt reglerad. Alla barn har rätt att leka på sina villkor. Sedan 1990 är Sverige anslutet till FN:s barnkonvention. Riksdagen har antagit en strategi för att förverkliga konventionen i Sverige. Av strategin framgår att konventionen ska vara ett verktyg i arbetet med att gradvis förbättra barns villkor. Det handlar om att ändra attityder, förhållningssätt och arbetssätt i olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Artiklarna 6, 23 och 31 i barnkonventionen är särskilt viktiga för barn med funktionshinder. I artikel 6 uttalas att varje barn har rätt att utvecklas. Av artikel 23, som specifikt gäller barn med funktionshinder, framgår att insatser för barnet ska syfta till att barnet ʺges möjlighet till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utvecklingʺ. Enligt artikel 31 har barnet rätt till lek, vila och fritid. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen framgår av artikel 2. Principen innebär att alla barn har samma rättigheter enligt konventionen utan diskriminering eller åtskillnad. Att våra lekplatser inte kan användas av barn med rörelsehinder medför att barnkonventionen inte förverkligas fullt ut i Sverige.

3 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet jankf18c Av de övergripande bestämmelserna i plan- och bygglagen följer att planläggning ska främja en från social synpunkt god livsmiljö. I bygglagstiftningen finns krav på att i princip allt som byggs nytt eller ändras ska vara tillgängligt för personer, barn och vuxna, med funktionshinder. Senast 2010 ska samhället vara tillgängligt för alla. Ingen ska diskrimineras på grund av sitt funktionshinder. Detta gäller självklart även för barn. Att anpassa våra lekplatser så att alla barn kan delta i leken är en tillgänglighetsfråga som måste prioriteras. Centerpartiet anser att varje barn ska ha en tillgänglig lekplats i sin närmiljö. Då kan alla delta i leken på sina villkor. Det går att genomföra om viljan och leklusten finns. Barnen är framtidens vuxna. I Luleå finns i dag 62 kommunala lekplatser, av dessa är ca 6 anpassade för rörelsehindrade barn. Utgångspunkten är att två lekplatser per år ska anpassas. Det är många barn som hinner bli vuxna innan det blir genomfört. Därför föreslås: Att minst en lekplats i kommunens samtliga stadsdelar snarast görs tillgängliga för rörelsehindrade Att under 2007 börja med Gültzaudden och satsa på upplägg a la Majblomman i Boden, för extra kreativ och utvecklande lek Att under 2007 skapa en kreativ och anpassad lekplats vid Trolltjärn Bergnäset Att planeringen och utformningen sker i nära samarbete med berörda handikapporganisationer Kommunfullmäktige beslutar att - remittera motionen till kommunstyrelsen.

4 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet jankf18d Tekniska nämndens, stadsbyggnadskontorets och kommunala handikapprådets gemensamma yttrande I sin motion lyfter Camilla Hansen flera viktiga frågor rörande alla barns möjlighet till lek på våra kommunala lekplatser. Idag finns 62 lekplatser i kommunen varav fem under de allra senaste åren har byggts med anpassningar för ökad tillgänglighet, lekplatserna vid Stadsparken, Flora kulle, Örnäset, Östermalm och i Råneå. I budgetplan är ca kkr upptaget för ombyggnad av lekplatser. Såväl i svensk lag som i FN:s barnkonvention stadgas barns rätt till lek och även deras rätt till delaktighet i utformning av sina lekmiljöer, vilket har legat till grund till tekniska förvaltningens styrkortsmål att bygga minst två nya anpassade lekplatser per år under planperioden. Att anpassa barns lekmiljöer för ökad tillgänglighet är en komplex fråga så till vida att det finns många olika slags funktionshinder. En lekplats kan inte vara fullständigt tillgänglig för alla, men delar av den ska självklart vara tillgänglig för alla, oavsett typ av funktionshinder. Inte bara rörelsehindrade barn behöver tillgänglighet, även vuxna rörelsehindrade behöver komma fram, till exempel föräldrar som vill vara med sina barn på lekplatsen. Att samarbeta med berörda handikapporganisationer är mycket viktigt vid utformning för ökad tillgänglighet på alla offentliga platser. Tekniska förvaltningen har i de flesta planeringssammanhang ett nära samarbete med bl a handikapprådet. För närvarande pågår arbete inom tekniska förvaltningen med att så kallade enkelt avhjälpta hinder i den offentliga fysiska miljön ska åtgärdas senast år Vi ingår även i nätverket IPA- Barns rätt till lek samt medverkar i Hjälmedelsinstitutets informationsportal databas för tillgängliga lekplatser En lekplats ska fungera som social mötesplats för alla barn, med eller utan funktionshinder. Barn idag tillbringar en stor del av sin lektid på sin skoleller förskolegård. På uppdrag av barn- och ungdomsförvaltningen och avd utbildnings och förvaltningslokaler utförs årligen insatser enligt upprättat program i Barnkonventionens anda, särskilt på de skolor som har

5 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet jankf18e särskoleverksamhet, exempelvis Ormbergsskolan, där samverkan skett med brukarna när det gäller utformning av utomhusmiljön. Detta omfattar ett 100- tal skolor och förskolor inom kommunen. Idag går dock stora delar av de avsatta ekonomiska resurserna till upprustning av äldre lekplatser anlagda under och 1980-talen, detta för att säkerställa att de uppfyller den svenska standarden SS-EN /7 och SS- EN 1177 för säkerhet. Parallellt med dessa åtgärder arbetar tekniska förvaltningen med att ta ett större grepp på de kommunala lekmiljöerna i ett lekplatsprogram, en utredning som beräknas vara klar under I lekplatsprogrammet kommer lokalisering av lekplatser samt kvalitetsaspekter att särskilt lyftas fram. Precis som Camilla Hansen föreslår och även tidigare blivit informerad om kommer under 2007 en lekplats med anpassning för ökad tillgänglighet att anläggas på Gültzauudden. Med anledning därav kommer inte lekplatsen vid Trolltjärn på Bergnäset att tas med under innevarande budgetperiod. Det kommande lekplatsprogrammet kommer även att redovisa om Trolltjärn tillhör den mest prioriterade platsen för en sådan lekplats eller om det finns andra platser som borde ges företräde. Camilla Hansen föreslår också att en lekplats i varje stadsdel snarast görs tillgänglig för rörelsehindrade, vilket ligger helt i linje med de intentioner som tekniska förvaltningen redan idag har. Med nuvarande ekonomiska ramar kommer dock även detta att ta tid innan det är till fullo genomfört. Tekniska nämnden rekommenderar kommunfullmäktige besluta att - tillstyrka motionen eftersom arbete redan pågår i motionens syfte. Kommunala Handikapprådet beslutar godkänna ovanstående yttrande. Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott föreslår kommunstyrelsen rekommendera kommunfullmäktige besluta att - bifalla motionen eftersom arbete redan pågår i motionens syfte.

6 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen b Arbets- och personalutskottet Camilla Hansen (c) yrkar bifall till motionen. jankf18f Nina Berggård (v) föreslår att beslutet ska formuleras så att motionen ska anses besvarad. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbets- och personalutskottets förslag.