ATT VÄXA ETT PROJEKT OM TRANSITION

Transkript

1 ATT VÄXA ETT PROJEKT OM TRANSITION Projektredovisning år 1 för projektet: Stöd i transitionsprocessen till föräldrar och ungdomar vid Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg. Projektnummer: 2009/171 Diarienummer: U medsökande:

2 INNEHÅLL: BAKGRUND sid 3 TITEL sid 6 MÅLGRUPP sid 6 MÅL MED PROJEKTET sid 6 ORGANISATION sid 7 PROJEKTETS KALENDER sid 9 SUMMERING AV PROJEKTETS FÖRSTA ÅR sid 15 Notering: Projektet startade , föreliggande redogörelse handlar om månaderna februari september

3 BAKGRUND Riksgymnasium för ungdomar med svåra rörelsehinder finns på fyra orter i landet; Umeå, Stockholm, Kristianstad och Göteborg. Verksamheten består av skola, habilitering och elevhem (för de ungdomar som t ex på grund av för lång eller mödosam resväg inte kan bo kvar i föräldrahemmet). SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) under Utbildningsdepartementet har Regeringens uppdrag att träffa avtal om särskilda utbildnings- och omvårdnadsinsatser för elever antagna till Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder. I Göteborg har SPSM träffat avtal med Stiftelsen Bräcke Diakoni som är huvudman för habilitering och elevhem vid Riksgymnasiet i Göteborg. Stiftelsen Bräcke Diakoni bedriver non-profit verksamhet inom vård och omsorg. Avseende utbildningsdelen har myndigheten träffat avtal med utbildningsnämnden, Göteborgs stad. Riksgymnasiet i Göteborg ligger i Angered, och ungdomarna är lokalintegrerade på Angeredsgymnasiet. Förutom svåra rörelsehinder kan eleverna också ha andra funktionsnedsättningar t ex lindrig intellektuell funktionsnedsättning, syn och hörselnedsättning, nedsättning av kognitiva förmågor och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många har även stora medicinska omvårdnadsbehov. Anledningen till att projektet startades var bland annat följande: Föräldrar till barn och ungdomar med svåra funktionsnedsättningar lever många gånger under påfrestande förhållanden. Vardagen är svår att få ihop då det förutom det vanliga livspusslet med skola, jobb, fritidsaktiviteter och hushållsarbete tillkommer en mängd olika pusselbitar. Barnet har olika insatser; sjukvård, habilitering, assistans som det ska finnas tid att samordna. För att kunna vara optimalt delaktig i de beslut som kontinuerligt fattas vad gäller medicinska frågor och habiliteringsinsatser krävs dessutom att föräldrarna är pålästa och uppdaterade om barnets funktionsnedsättning och den utveckling som sker inom området. Att dagligen vara ett stöd, ge omvårdnad, se till så att allt stöd rent logistiskt fungerar ställer stora krav och kräver mycket kraft och energi av föräldrarna. Det kan också vara så att barnet sover dåligt eller behöver tillsyn på natten vilket gör att föräldrarnas sömn också påverkas. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har utvecklat en kronisk trötthet som gör att de påverkas både fysiskt och psykiskt. När andra barn blir mer och mer självständiga kan ett barn med funktionsnedsättning ha fortsatt behov av omvårdnad och tillsyn varför föräldrabördan snarare kan bli tyngre och tyngre ju äldre barnet blir. 3

4 Föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning har stor betydelse för sitt barn. Dels i det dagliga livet som redan beskrivits och dels då föräldrarna har en stor uppgift i ungdomens vuxenblivande. Föräldrarna behöver vägleda, ställa rimliga krav, förhålla sig till ungdomens förväntningar och farhågor samt ge hopp. Vid transitionen (övergången) från tonår till vuxenliv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning är det viktigt att de som finns i ungdomens närhet ger ett bra och genomtänkt stöd. Det är också väsentligt att belysa själva förändringsprocessen; att medvetandegöra och tydliggöra processen i vuxenblivandet. Hos föräldrar finns ibland också en rädsla, som ofta är en befogad oro, för att släppa taget om sin son/dotter då man inte känner sig säker på samhällets stöd. Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg arbetar aktivt med målet att eleverna ska utvecklas till självständiga vuxna personer. Att studierna och övriga insatser i form av habilitering och boende vid elevhem har en inriktning mot framtiden och ett vuxenliv är ett uttalat mål i verksamheten. Att ytterligare fokusera på transitionen från tonår till vuxenliv och på ett strukturerat sätt arbeta med temat för att sedan införliva det i befintlig verksamhet uppfattades som angeläget. Frågan om stöd till anhöriga till personer mer funktionsnedsättning var även föremål för en nationell diskussion. Den 1 juli 2009 infördes en ändring i Socialtjänstlagens 5 KAP 10 som förtydligar att socialnämnden nu ska (tidigare bör ) erbjuda stöd och avlösning för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller har en funktionsnedsättning. Den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd som lanserades under 2009 baseras på de förslag som lämnats av utredningen Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131). Denna föreslår att ett generellt stöd ska vara tillgängligt för alla föräldrar från graviditeten till dess barnet är 18 år. Utredningen visar bl a att det föräldrar främst efterfrågar är fler mötesplatser där de kan utbyta erfarenheter med andra föräldrar. 4

5 Vägen till vuxenlivet för en ungdom med funktionsnedsättning kantas oftare än för en ungdom utan funktionsnedsättning av fler hinder. I Socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning (2010) visar att dessa personers ekonomi är sämre, utbildningen lägre och förankringen på arbetsmarknaden svagare. Att medvetandegöra transitionen till vuxenlivet och planera den och få den positiv är mycket viktigt för att ungdomen ska vara förberedd på att anta vuxenlivets utmaningar. 5

6 TITEL För att sammanfatta vad projektet handlar om har vi förutom titeln stöd i transitionsprocessen till föräldrar och ungdomar vid Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg formulerat en kortare rubrik, lättare att använda som rymmer intentionen med projektet: ATT VÄXA ETT PROJEKT OM TRANSITION. MÅLGRUPP Samtliga elever vid Riksgymnasiet (Göteborg) för ungdomar med rörelsehinder och deras föräldrar. MÅL MED PROJEKTET Sätta fokus på transitionen övergången- från tonår till vuxenlivet. Skapa utrymme för diskussion och mötesplatser. Ge stöd och vägledning i transitionsprocessen. 6

7 ORGANISATION Stiftelsen Bräcke Diakoni är projektägare. Medsökande i projektet är RBU i Göteborg med omnejd Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Styrgruppen består av representanter från Bräcke Diakoni och träffas en gång per termin. STYRGRUPP Ansvarig inför Bräcke Diakonis styrelse Elisabet Ljungström enhetschef Habiliteringen vid Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder Elisabeth Green områdeschef för enheten barn och ungdom Erik Zaar - marknadschef, Maria Blad projektsamordnare är adjungerad Ledningsgruppen har bytt namn till Stödgrupp vilket på ett bättre sätt anger vilken funktion gruppen har. Stödgruppen ska komma med tankar och synpunkter och vara ambassadörer för projektet. Stödgruppen har träffats en gång under våren 2010 och därefter två gånger per termin. STÖDGRUPP Hedvig Eriksson lärare på Riksgymnasiet Ulla Andreasson enhetschef vid elevhemmet på Riksgymnasiet Kerstin Dahlberg arbetsterapeut vid habiliteringen på Riksgymnasiet Sara Jordansson - elev vid Riksgymnasiet och ledamot i Ungdomsrådet Viktor Lysell elev vid Riksgymnasiet och ledamot i Ungdomsrådet Ulrika Liljekvist medlem i RBU i Göteborg med omnejd. En referensgrupp med personer med kunskap, kompetens och erfarenhet av transitionsprocessen till vuxenlivet för ungdomar med funktionsnedsättning ger synpunkter och idéer till projektet samt granskar kritiskt planerade/föreslagna åtgärder. Referensgruppen har träffats en gång under våren och därefter två gånger per termin. REFERENSGRUPP Ian Hall RBU förälder Cecilia Wallgren SDF Tynnered, Göteborgs kommun, funktionshinderenhet Andreas Persson fd elev vid Riksgymnasiet My Gustafsson fd elev vid Riksgymnasiet Jan Carlsson föräldraskapsinitiativet, Handikappförbunden Astrid Tengelin - genuspedagog 7

8 Marie-Louise Rulthén Brukarstödcenter Handikappförbunden på uppdrag av Göteborgs stad Inger Kloo enhetschef Fritids Bräcke Diakoni Charlotte Holmberg föreläsare, projektmedarbetare i Ge mig vingar som bär, RBU förälder Ann-Marie Stenhammar föreläsare, utredare, projekt : egen växtkraft, lyssna på mig Projektgruppen utgörs av en projektsamordnare på heltid (Maria Blad), en projektmedarbetare på halvtid (Katarina Harström) och Elisabet Ljungström, enhetschef för Habiliteringen, Riksgymnasiet som är ansvarig för projektet. Möte med projektgruppen hålls 1 2 gånger per månad sk lägesrapportsmöten. 8

9 PROJEKTETS KALENDER : FEBRUARI 2010 SEPTEMBER 2010 februari Rekrytering av projektsamordnare Iordningställer arbetsplats; lokal, inredning, datorer, telefoner etc. Riktlinjer dras upp för projektet. Får kunskap om redovisningssystem för budgeten utifrån Stiftelsen Bräcke Diakonis rutiner. Informerar personal vid de andra enheterna på Riksgymnasiet om att projektet startat. Berättar om transition från tonår till vuxenliv och om projektet vid yrkesträff för elevhemspersonal från samtliga Riksgymnasier för ungdomar med rörelsehinder; Göteborg, Stockholm, Umeå och Kristianstad. mars Rekrytering av projektmedarbetare. Inventerar ämnesområdet stöd till anhöriga och föräldrastöd via artiklar och utredningar. Tillfrågar och rekryterar deltagare till stödgrupp och referensgrupp. Förbereder och bjuder in till helgläger för eleverna i år 4. (helgen ställdes sedan in pga för få anmälningar). Färdigställer diverse skriftlig information och presentationsmaterial om projektet som används i olika sammanhang. april Introduktion av projektmedarbetare Två projektplaneringsdagar genomförs där projektplan, tidsplan, riskanalys och intresseanalys görs. Funderar över hur vi ska ta reda på vilket stöd föräldrarna önskar. Kommer fram till att vi som ett första steg önskar intervjua föräldrarna till eleverna som slutar Riksgymnasiet i 9

10 maj Frågor till dessa intervjuer tas fram i samarbete med forskningsavdelningen vid Stiftelsen Bräcke Diakoni som även är behjälplig med metoddiskussion kring intervjuerna. Planeringsarbetet inför en föräldrahelg för föräldrar som har en ungdom som börjar Riksgymnasiet höstterminen 2010 inleds. En arbetsgrupp med representanter från Riksgymnasiets enheter utses där projektet är huvudansvarigt. Riktlinjer inför lägerhelg under hösten 2010 för eleverna i år 1 dras upp. Vi bestämmer att undersöka förutsättningarna för projektet att ha en hemsida. Syftet med hemsidan skulle vara att informera om pågående aktiviteter i projektet. Den skulle också fungera som ett nätverk för föräldrarna. Deltar på konferens om projektet Ge mig vingar som bär som genomförts av RBU i samarbete med Landstinget i Uppsala län med finansiering från Allmänna arvsfonden. Att växa ett projekt om transition presenteras vid ett seminarie vid öppet hus på Bräcke Diakoni. maj Studiebesök på Anhörigcenter i centrum i Göteborgs kommun. På Anhörigcenter ges insatser utifrån Socialtjänstlagen och vänder sig till den som har en närstående som på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder har behov av en anhörigs stöd. Den anhörige kan få stöd av olika slag, t ex stödsamtal, hembesök, individuell stödplan. stödgruppsmöte genomförs planeringen av föräldrahelgen framskrider, kontakt tas med presumtiva föreläsare, studiebesök på konferensanläggning. Information om projektet lämnas muntligen till samtlig personal vid elevhemmet Planering av inbjudan till öppet hus för föräldrarna till avgångseleverna. Inbjudan skickas. inbjudan till temahelg för föräldrar till elever i kommande år 1 lämnas av Habiliteringens personal vid personligt möte. 10

11 Besöker Treklöverhemmet, Bräcke Diakoni där helgläger för eleverna ev ska hållas samt är det ställe där eleverna kommer att erbjudas korttidsvistelse då föräldrarna är på temahelg för föräldrar. Referensgruppen blir komplett, detta under förutsättning att de av dem som har lång resväg får ersättning för resekostnad. Timarvode får begäras och ersättas med rimlig kostnad. Öppet hus på Habiliteringen för studentföräldrarna hålls. 10 föräldrar till 6 elever närvarar. Föräldrarna bjuds på smörgåstårta och vid borden hålls trevliga och intressanta samtal. Frågeområden inför intervjuer delas ut och förfrågan görs om vi får kontakta dem för intervju. Kontakt via brev och telefonsamtal tas med de föräldrar som inte kom på Öppet hus med förfrågan om intervju. juni möte med referensgruppen möte med styrgrupp Deltar i ingångsättarkurs på Självhjälpshuset Solkatten. Inspirerande och tankeväckande. Får fundera vidare på om metoden ska erbjudas fullt ut eller om vi kan använda inslag från den under föräldrahelgerna. Djupintervjuar 12 föräldrar till avgångselever; två vid besök på Habiliteringen, vid två tillfällen via telefon och resterande hemma hos föräldrarna. Intervjuerna spelas in och sammanställs därefter skriftligen. Vi träffar Agneta Lindqvist, tidigare projektledare för Föräldrar ni kan (finansierat av Allmänna arvfonden) 11

12 Projektsamordnaren deltar tillsammans med annan personal och elever från Riksgymnasiet i Transition conference på Holland Bloorview kids rehab center, Toronto i Kanada och presenterar projektet med poster Resan och konferensen finansieras genom fondmedel (ej från Allmänna Arvsfonden) Får information av Susanne Eliasson, projektledare för kartläggning och utveckling av en gemensam plattform för stöd och anhöriga, Göteborgs stad. Kartläggningen kommer att ligga till grund för ett förslag om en kommungemensam plattform/riktlinje för anhörigstöd inom verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Kontaktar samtliga föräldrar till elever i kommande år 1 för att ta emot anmälningar till temahelgen för föräldrar. juli Semester augusti Vid ett personalmöte informeras samtlig personal vid habiliteringen om projektet. Projektet beslutar att inte ha en egen hemsida. Information om projektet får istället lämnas i andra forum, t ex på Bräcke Diakonis respektive Riksgymnasiets hemsidor, nyhetsbrev, specifika maillistor etc. september Dalheimers hus i Göteborg bokas den 4-5 december med tanke på läger för ettorna. Föreläsare Jonas Helgesson är också inbokad på lördagen. Projektet får i uppdrag att tillsammans med Praktikplatser ett steg till arbete planera och hålla i Riksgymnasiets studiedag den 29/11. Studiedagen riktar sig till samtlig personal (129personer) vid Riksgymnasiet och ska handla om hur de båda projekten som drivs inom ramen för Habiliteringen Riksgymnasiet (båda med finansiering av Allmänna arvsfonden) ska kunna integreras i befintlig verksamhet. 12

13 Deltagande med posterpresentation på RBU konferens om flerfunktionshinder i Borås september. Temahelgen för föräldrarna till eleverna i år 1 genomförs. 15 föräldrar till 9 elever är med under helgen. Föräldrarna till två elever lämnade återbud, föräldrarna till två elever tackade nej. En elevs föräldrar har inte hörts av. Lördagen tillbringas i Angered i anslutning till Riksgymnasiet och personal från samtliga enheter - habilitering, elevhem och skola presentar sitt arbete och hur de samarbetar. På eftermiddagen får föräldrarna tillfälle att få svar på mer specifika frågor då de samlas i smågrupper med personal från de olika enheterna. På kvällen bjuds föräldrarna på middag och samtalen vid bordet är livliga och långvariga. Övernattning på hotell avslutar den sena kvällen. På söndagsförmiddagen delar föräldrarna till två elever som tidigare gått på Riksgymnasiet med sig av sina erfarenheter kring alla de nya omständigheter som tiden på Riksgymnasiet innebär. Diskussionerna fortsätter därefter; hur skall man tänka kring att man har en son eller dotter som är på väg mot vuxenlivet och vad det kan innebära när man har en funktionsnedsättning. Efter gemensam lunch avslutas helgen och alla hälsar; på återseende! Utvärderingarna från helgen visar att det var mycket uppskattat. Att lära känna elevernas närmiljö, att få möjlighet att ställa de frågor man kanske går och bär på och att få dela en social samvaro med föräldrar i samma situation, gav mersmak. En återträff är därför planerad till den 23 januari Utifrån önskemål från föräldrarna skickas en lista med kontaktuppgifter för respektive elev samt föräldrar ut. Detta kommer att underlätta kontakten dem emellan. Föräldrarna kommer även kontinuerligt att få utskick från projektet om angelägna ämnen eller ev någon frågeställning som önskar bli besvarad. 13

14 temahelg för föräldrar, september

15 SUMMERING AV PROJEKTETS FÖRSTA ÅR Hur och när blir man vuxen? Transitionen övergången till vuxenlivet är en process. Den är individuell utifrån var och ens förutsättningar och kan för vissa passera obemärkt. Transitionen handlar inte om enstaka händelser eller tidpunkter utan ska ses som en utveckling som pågår. Genom livserfarenheter formas vår personlighet, besvikelser skapar en beredskap, förhoppningar väcks, prövningar stärker vår identitet och självkänsla. Är det annorlunda om man har en allvarlig funktionsnedsättning? Nej, kanske dock något mer komplicerat. En person med funktionsnedsättning möter oftare större och svårare hinder på vägen till vuxenlivet. Att vara förälder till en tonåring med funktionsnedsättning som är på väg att bli vuxen ställer också krav. Förutom att vara ett stöd för sin ungdom, ett stöd som accepteras, kan också föräldern gå igenom upprepade kriser när deras ungdom inte tar de utvecklingssteg som tillhör åldern. I projektet Att växa ett projekt om transition vill vi uppmärksamma transitionen från tonår till vuxenliv. Vi vill genom samtal, reflektion, föreläsningar och temahelger diskutera kring vad det innebär; konkret, individuellt men också förhållningsmässigt. En stor del handlar om att medvetandegöra och tydliggöra processen i vuxenblivandet hos såväl elever som föräldrar. Under det första projektåret har vi haft ambitionen att arbeta mångfacetterat. Vi har haft frekventa kontakter med föräldrar, skapat forum för möten och erfarenhetsutbyten, informerat andra instanser och yrkeskategorier om vårt arbete, haft möjlighet att göra djupintervjuer med föräldrar till tidigare elever. Att under en begränsad tid, i projektform, få utrymme och möjlighet att intensifiera arbetet med viktiga frågeställningar som handlar om elevernas vuxenblivande är en fantastisk förmån. Arbetet ska mynna ut i hur Riksgymnasiet kan ta ett samlat grepp om detta vida ämne. Genom erfarenheterna från första projektåret kan vi redan nu konstatera att det som föräldrarna efterfrågar är mötesplatser. Att personligen få träffa andra i liknande situation, dryfta problem och byta erfarenheter är otroligt viktigt och ska inte underskattas. 15

16 Under kommande år vill vi skapa ytterligare förutsättningar för att föräldranätverken ska fungera. Vi vill också möta eleverna i deras idéer och reflektioner om vad vuxenblivande innebär. Vår förhoppning och ambition är att ett medvetet förhållningssätt ska genomsyra hela Riksgymnasieverksamheten efter projektets slut. Att elever, föräldrar och personal upplever att vägen till vuxenlivet kanske inte alltid är enkel, men möjlig, spännande och utmanande! Göteborg Maria Blad Katarina Harström projektsamordnare projektmedarbetare ATT VÄXA ETT PROJEKT OM TRANSITION 16