Hur mår hallänningen?

Rapport nr 11 2010 Hur mår hallänningen? Hallands resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Bertil Marklund (red) Amir Baigi Håkan Bergh Katarina Haraldsson Eva-Carin Lindgren Mayvor Ström

Förord I din hand håller du den andra rapporten som beskriver hallänningarnas övergripande hälsoläge och som bygger på den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, som genomfördes 2009. Den första undersökningen genomfördes 2004. Presentationen är populärvetenskaplig i avsikt att alla som är intresserade av ämnet, oavsett bakgrund, skall kunna ha glädje av den. Att ha en god hälsa liksom alla människors lika värde är en mänsklig rättighet det är samtidigt vår tids stora utmaning eftersom hälsan fortfarande inte är jämlikt fördelad i befolkningen. Livsvillkoren och därmed hälsan ser olika ut för olika människor vilket betyder att insatser och samarbete behövs på alla nivåer i samhället. Det är Landstinget Hallands Forsknings- och utvecklingsenhet som med ekonomiskt stöd från Landstinget Halland och Region Halland tagit fram rapporten. Förhoppningen är att rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag för såväl det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet som forsknings- och utvecklingsarbetet i länet. Rapporten är också en viktig del i uppföljningen av Folkhälsopolicyn för Halland. Juni 2010 Bengt Widgren Monica Svensson Nina Mårtensson FoUU chef Folkhälsochef Folkhälsochef Landstinget Halland Region Halland Landstinget Halland

Innehåll 1. Halland som livsrum 9 2. Studiens upplägg 11 3. Hälsa och ohälsa 14 Självskattat allmänt hälsotillstånd 17 4. Psykisk hälsa/ohälsa 19 Psykiskt välbefinnande 21 Stress 23 Sömn 24 Ängslan, oro, ångest 26 Övervägt att ta sitt liv 27 Försökt att ta sitt liv 29 5. Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande 30 Värk 30 Sjukdomar 31 Skador och olycksfall 33 Vårdutnyttjande 34 6. Tandhälsa och tandvård 36 Dålig tandhälsa 37 Avstått att söka tandläkarvård 38 7. Levnadsvanor 39 Matvanor 39 Fysisk aktivitet 42 Alkohol 47 Tobak 50 Hasch och marijuana 53 Spelvanor 55

8. Övervikt och fetma 57 9. Arbete och sysselsättning 61 Trivsel på arbetsplatsen 62 Orolig att förlora sitt arbete 62 10. Trygghet och sociala relationer 64 Trygghet 64 Sociala relationer 66 11. Diskussion sammanfattning 73 12. Referenser 78

1. Halland som livsrum I Halland bor drygt 3 % av Sveriges befolkning på 1,3 % av Sveriges yta. Befolkningen var vid årsskiftet 2009 cirka 297 000 invånare fördelat på de sex kommunerna Laholm (23 300), Halmstad (91 100), Hylte (10 300), Falkenberg (40 700), Varberg (57 400) och Kungsbacka (73 900). Hallands län Nationalencyklopedin Ginst är Hallands landskapsblomma Lax är Hallands landskapdjur Länet är känt för sina fina bad och stränder. Turismen är betydande vilket innebär att folkmängden kraftigt ökar under sommaren. Halland är en känd jordbruksbygd. Landskapet består av bördiga slättområden med åar i lummiga dalar samt en skog- och sjörik glesbygd. Talesättet Laga Ni Äta Vi står för länets fyra kända åar från söder till norr: Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Drygt hälften av länets yta täcks av skogsmarker. 9 2010 Pantzare Information AB

Halland har ett bra läge mellan två storstadsregioner som medför att kommunikationen är väl utbyggd och det är dessutom nära till kontinenten. Länets Högskola är ett snabbt växande kunskapscentrum med inriktning mot teknik och naturvetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, hälso- och vårdvetenskap samt humaniora. I länet finns främst små och medelstora företag. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd Tabell 1. Åldersfördelning, socioekonomisk fördelning och utbildningslängd för Halland i jämförelse med riket, fördelat på kön i procent (%) Män riket Män Halland Kvinnor riket Kvinnor Halland Åldersfördelning 18-29 20 18 19 12 30-44 27 25 26 27 45-64 34 32 34 38 65-84 20 25 22 24 Socioekonomisk fördelning Arbetare 50 52 44 49 Lägre tjänstemän 11 12 20 18 Mellan och högre tjänstemän 40 36 37 34 Utbildning Kort utbildning (högst 11 år) 48 50 46 50 Mellanlång utbildning (12-14.5 år) 35 37 33 32 Lång utbildning (minst 15 år) 17 14 21 18 Det bor fler äldre personer i Halland jämfört med riket. Gruppen arbetare utgör cirka hälften av den yrkesverksamma befolkningen såväl i Halland som i riket. De med kort utbildning är i majoritet i Halland och i riket jämfört med de med mellanlång/lång utbildning, se tabell 1. Halland har landets högsta medellivslängd, 81,2 år. Vid mätning av ekonomiska förhållanden kan detta bland annat uttryckas i ekonomisk utsatthet. Ett sätt att beskriva detta är upplevda svårigheter att vid behov kunna skaffa fram 15 000 kr på en vecka. I Halland har 15 % av männen och 22 % av kvinnorna svårighet att klara en sådan oförutsedd situation, för riket är motsvarande siffror 19 % och 24 %. 10

2. Studiens upplägg Undersökningen Hälsa på lika villkor? baseras på en nationell folkhälsoenkät som genomförts årligen sedan 2004 av Statens folkhälsoinstitut (FHI) i samarbete med de landsting och regioner som väljer att delta respektive år. Halland har tidigare deltagit en gång, 2004. Under våren 2009 skickades en enkät ut till 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen 16-84 år i hela landet. Landstingen Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Gotland, Göteborgs stad, Jönköpings kommun och Halland deltog i studien med extra urval av individer. En möjlighet fanns för Hallands del att göra ett större urval än det som gjordes 2004. Således beslutades att stickprovsstorleken skulle vara 10 240 individer för Hallands län, fördelat på kommun, kön och ålder. Indelningen av länet i dessa grupper gjordes för att få mer styrka i studieunderlaget både på läns- och kommunnivå. Svarsfrekvensen för Hallands del uppgick till 57 % och för riket 52 %. Sekretess och utlämnande Medgivande och sekretessprövning av den genomförda undersökningen skedde i Statistiska centralbyråns (SCB) regi i samarbete med FHI. Frågor i undersökningen Statens folkhälsoinstitut har utformat frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Frågeblanketten bestod av 77 numrerade frågor samt delfrågor, totalt 135 frågor. Frågorna handlade om fysisk och psykisk hälsa, läkemedel, vårdutnyttjande, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. Dessutom ingick några bakgrundsfrågor. 11

Datainsamling Enkäterna sändes till urvalspersonerna via post, vilket följdes av tre påminnelser. I samband med utskicket av enkäterna och även i samband med påminnelserna fick uppgiftslämnarna information om att enkäten även gick att besvara på webben. Bortfall Bortfallet bestod dels av ett objektbortfall, som innebar att enkäten inte alls var besvarad, dels av ett partiellt bortfall det vill säga vissa enkätfrågor var inte besvarade. Databeredning Databeredningen genomfördes av Enkätenheten vid SCB. Samtliga inkomna enkäter prickades av i enkätenhetens avregistreringssystem. Kontroller genomfördes under och efter registreringen. Då kontrollerades bland annat dubbelmarkeringar och att endast valida värden förekom i materialet. Svarsdatafilen kompletterades med registervariabler från Registret över totalbefolkningen, utbildningsregistret samt inkomst- och taxeringsregistret samt med vikter för uppräkning till populationsnivå. Dataanalys Analys av materialet byggde på färdigställda hälsoindex som strukturerats av FHI. Hälsoindexen var programmerade i det statistiska programmet SAS. Dessa index omprogrammerades därefter i det statistikprogram som används i Halland (SPSS/PASW). Detta kan vara en anledning till att det finns marginella skillnader mellan folkhälsoinstitutets presenterade siffror på nätet och Hallands siffror presenterade i denna rapport. Denna skillnad är utan betydelse när det gäller tolkningen av resultaten. Vissa frågor har slagits samman för att underlätta presentation av resultatet. Beskrivande statistik med frekvenstabeller har använts i rapporten. Siffrorna i tabellerna har avrundats till heltal. 12

Jämförelse mellan resultaten 2004 och 2009 Ett syfte med hälsoundersökningen 2009 var att följa upp resultatet från 2004. Ett problem har varit att urvalet av individer 2009 var 16-84 år medan det 2004 var 18-84 år. För att kunna göra en adekvat jämförelse har därför såväl rikets som Hallands siffror från 2009 räknats om att gälla för 18-84 år. Flertalet av frågorna 2004 och 2009 har varit formulerade på samma sätt och därmed har svaren gått att jämföra. Några frågor har formulerats om och några var nya i 2009 års enkät och dessa har då inte kunnat jämföras med tidigare undersökning. Eftersom en ökad förtätning av urvalet gjordes för 2009 jämfört med 2004 har det inneburit att resultatet för 2009 är mer trovärdigt än för 2004. Dock har det samtidigt medfört att en jämförelse på kommunnivå mellan de två mättillfällena ej har kunnat göras på grund av de olika urvalen. Enkäten Hälsa på lika villkor 13

3. Hälsa och ohälsa Under sin livstid pendlar människan mellan hälsa och ohälsa. Inriktningen mot en god hälsa för alla är ett politiskt mål såväl nationellt som regionalt och lokalt. Att ha god hälsa och må bra är något som för de allra flesta kommer högt upp på listan om vad som är viktigt i livet. Hälsa är dessutom en mänsklig rättighet liksom alla människors lika värde. Att både vara fysiskt frisk och må bra är optimalt men bilden är mer komplex än så. En person kan vara ganska nöjd med livet och må bra trots att han eller hon lever med långvarig eller livslång sjukdom medan en person, som är fullt fysiskt frisk, kan må dåligt och finna tillvaron meningslös. Hur vi har det och hur vi tar det På individnivå kan ohälsa tyckas inträffa slumpartat medan det på befolkningsnivå är tydligt att det finns ett klart samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ohälsa. Det är således viktigt hur vi har det i vardagen men också hur vi tar det. Om vi ser framtiden an med tillförsikt, meningsfullhet och tillit eller om vi präglas av uppgivenhet, misströstan och meningslöshet spelar roll för vår hälsa och vårt välbefinnande. Allt går inte att påverka, som till exempel arv, kön och ålder, vi föds med olika förutsättningar där vi är mer eller mindre sårbara. Men om vår första tid i livet präglas av kärlek och trygghet, social gemenskap och delaktighet ökar våra förutsättningar för ett gott liv i framtiden. 14

Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. Således spelar det stor roll hur våra fysiska aktivitets-, mat-, sömn- och sexvanor är och dessutom hur våra eventuella tobaks-, alkohol-, drog- och spelvanor ser ut. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas av psykosociala omständigheter och av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation samt utbildningsnivå. Samhällsstrukturen och den yttre miljön är självfallet också av stor betydelse. I ett allt mer mångkulturellt samhälle är det också angeläget att påminna om betydelsen av olika kulturers tolkning och förhållningssätt till hälsa och sjukdom. Tillsammans för hälsa Till stöd för såväl det nationella som regionala och lokala folkhälsoarbetet finns en rad olika manifest, dokument, policys, mål och strategier. Ett av de dokument som präglat dagens folkhälsosatsningar och inriktningar mest är Ottawa Charter for Health Promotion, som betonar människan i sitt sammanhang och förespråkar hälsosamma livsmiljöer och att mer heltäckande program eftersträvas. Numera betonas även det globala perspektivet på folkhälsoarbetet som därför tillsammans med lokala satsningar kan benämnas som glocalt. EU-kommissionen har även antagit en strategi för åren 2008-2013 till stöd för folkhälsan i unionen som heter Tillsammans för hälsa. Inriktningen på det nationella folkhälsoarbetet styrs av elva målområden grupperade utifrån hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. Hälsofrämjande syften, inslag och åtgärder byggda på vetenskaplig grund betonas i Regeringspropositionen En förnyad folkhälsopolitik där barn och unga samt äldre lyfts fram som särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande arbetet. Det övergripande folkhälsopolitiska målet lyder dock Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå detta är det nödvändigt med samverkan 15

över gränserna såväl politiskt som över sektorsgränserna mellan kommun, landsting, privata aktörer, organisationer, föreningar med flera samt med de berörda målgrupperna själva. Hallands arenor och insatsområden Det primära målet för Landstinget Halland är att verka för en god hälsa hos den halländska befolkningen. Detta är i överensstämmelse med såväl den nationella folkhälsopolitiken som med regionens folkhälsopolicy för Halland. Folkhälsopolicyn sätter fokus på fyra arenor (en plats där människor möts i vardagen) för folkhälsoarbetet i Halland: förskola och skola boende och närmiljö arbetsplatsen hälso- och sjukvården Följande fem insatsområden prioriteras: gemenskap och delaktighet goda uppväxtvillkor kompetens och sysselsättning goda livsmiljöer goda levnadsvanor Att sträva mot en god hälsa på lika villkor Hälsan idag är ojämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper såväl globalt, nationellt som lokalt. Insatser för en mer jämlik hälsa är den stora utmaningen i dagens och framtidens folkhälsoarbete. Insatserna bör vara såväl hälsofrämjande (utgå från kunskap om vad som skapar och bidrar till hälsa) som sjukdomsförebyggande (utgå från kunskap om vad som skapar ohälsa och sjukdom) när vi strävar i riktning mot en god hälsa på lika villkor för alla. 16

Självskattat allmänt hälsotillstånd Allmän hälsa, mätt på en femgradig skala, är en av de frågor som det finns en enighet kring inom EU som ett mått för att mäta befolkningens hälsa. Frågan är också av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i ett flertal studier visats vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Riket Hallands län Tabell 2. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Riket (%) Halland (%) Kön Man 72 76 Kvinna 68 70 Socioekonomi Arbetare 63 67 Lägre tjänstemän 69 71 Mellan/högre tjänstemän 79 79 Arbetslös Ja 60 71 Socialbidragstagare Ja 51 55 Utbildning Kort 64 68 Mellanlång 77 80 Lång 82 84 Åldersgrupp 18-29 år 83 85 30-44 år 78 80 45-64 år 67 69 65-84 år 54 58 Överlag bedömer hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i något högre utsträckning än i riket. En större andel av de med lång utbildning respektive tjänstemän på mellan/ hög nivå bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än de med kort 17

utbildning respektive arbetare. Socialbidragstagare är den grupp som skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämst. Det allmänna självskattade hälsotillståndet försämras med stigande ålder, samma tendens i Halland som för riket, se tabell 2. Det allmänna hälsotillståndet bedöms för flertalet grupper som något bättre 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm 67 74 Halmstad 73 71 Hylte 67 79 F alkenberg 69 72 Man Kvinna Varberg 66 76 Kungsbacka 70 82 Halland 70 76 0 25 50 75 100 % Figur 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra. I en jämförelse mellan kommunerna och länet ses att Kungsbackas män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd bättre än männen i övriga kommuner. Hälsotillståndet är mer jämnt fördelat för kvinnorna, men i Varberg bedömer kvinnorna sitt allmänna hälsotillstånd som något sämre i jämförelse med övriga kommuner och länet, se figur 1. 18

4. Psykisk hälsa/ohälsa Att må psykiskt bra är precis som att ha god hälsa inte något statiskt tillstånd. Det påverkas i ett kontinuerligt växelspel mellan livets olika situationer och omgivningen. Att känna lust till, ha intresse för och vara nöjd med livet i stort är ingredienser för ett mentalt välbefinnande. Enligt Svenska föreningen för psykisk hälsa bygger tillståndet psykisk hälsa på fyra förutsättningar: att kunna utveckla och hävda en egen integritet att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser Den första tiden i livet lägger grunden för individens framtida tillit både till sig själv och till sin omgivning senare i livet och kommer att påverka hur vardagen uppfattas och hanteras. Kärlek och trygghet från föräldrar och andra närstående ger positiva livserfarenheter och ökar individens förutsättningar att må bra i livet. De skapar också de psykologiska, sociala och kulturella sammanhangen för barnet. Vid studier av psykisk ohälsa över tid ses tydliga könsskillnader där kvinnor rapporterar mer besvär än män. Det framgår också att det framförallt är i de yngre åldersgrupperna som den psykiska ohälsan har ökat. De senaste tjugo åren visar till exempel en tredubbling av psykiska besvär som oro och nedstämdhet hos studerande tonårsflickor. Det är den grupp som står för den största ökningen. Anledningen till att det ser ut så här är komplex och inte alldeles enkel att förklara. Försämringen är till exempel inte kopplad till någon särskild social bakgrund. Det är inte bara självrapporterade psykiska besvär som ökat, utan även diagnostiska tillstånd som depressioner och självmordsförsök. 19

Livsvillkoren för ungdomsgruppen i stort har förändrats i takt med såväl större samhälls- som kulturella förändringar och det är möjligt att förklaringen till det minskade välbefinnandet finns här. Exempel på detta är ett mer individualiserat samhälle och att det finns färre arbetstillfällen för unga. Mer forskning behövs dock för att få en fördjupad kunskap och förklaring av eventuella samband. Att vara stressad ibland är en naturlig del av livet. Men stressen i samhället har också blivit ett folkhälsoproblem eftersom fler har rapporterat stressrelaterad ohälsa, ofta med sjukskrivning som följd. Stress kan definieras som en obalans mellan en individs inre och yttre krav och dennes resurser att möta dem. Stress kan också handla om sambandet mellan krav och kontroll i arbetslivet. Större samhällsförändringar och förekomsten av stressymtom följs åt. Vid ett stresspåslag reagerar kroppen idag biologiskt på samma sätt som sedan urminnes tider. Problemet är dock att detta stresspåslag, som fyller en viktig överlevnadsfunktion vid verklig fara eller hot, fungerar på samma sätt vid psykiska och sociala påfrestningar. Då dessa ofta är kopplade till livsvillkor kan stressen bli långvarig. Återhämtning är avgörande för att man inte ska bli sjuk eller drabbas av ohälsa på grund av stress. Människor är olika. Därför bör det också finnas en rad olika resurser att ta till för att bli mindre stressad och kunna stå emot stress. Återhämtning kan fås på olika sätt såsom genom sömn, olika former av avslappning, massage, fysisk aktivitet, musik, socialt umgänge och socialt stöd. Det är dessutom viktigt med inflytande och medbestämmande i det dagliga livet. 20

Eftersom det finns olika definitioner av psykisk hälsa eller ohälsa är den också svår att mäta i en befolkning, men i dag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. I denna rapport studeras det psykiska välbefinnandet, stress, oro, ängslan eller ångest samt sömnsvårigheter. Dessutom återfinns frågor om självmordsförsök och tankar om att ta sitt liv. Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande har mätts med frågebatteriet GHQ12 (General Health Questionnarie) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Det finns ett förväntat samband mellan GHQ12-frågorna och självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågan om ängslan, oro eller ångest. Riket Hallands län Tabell 3. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande 21 Riket (%) Halland (%) Kön Man 15 13 Kvinna 20 18 Socioekonomi Arbetare 18 17 Lägre tjänstemän 17 17 Mellan/högre tjänstemän 15 12 Arbetslös Ja 36 26 Socialbidragstagare Ja 44 50 Utbildning Kort 17 16 Mellanlång 19 16 Lång 17 13 Åldersgrupp 18-29 år 24 19 30-44 år 18 17 45-64 år 16 15 65-84 år 13 11

Det psykiska välbefinnandet är gott för 80-90 % av befolkningen i Halland och i riket. Dock är det vikigt att se hur de med nedsatt psykiskt välbefinnande fördelas i olika grupper av befolkningen. Således framkommer att det psykiska välbefinnandet i de flesta grupper är något mer nedsatt i riket än i Halland. Dessutom ses en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt en åldersskillnad till nackdel för åldersgruppen 18-29 år. Största andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har arbetslösa samt socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 3, sidan 21. En viss förbättring av det psykiska välbefinnandet ses för flertalet grupper 2009 i jämförelse med 2004 i såväl Halland som i riket. Hallands kommuner Laholm 11 18 Halmstad 14 19 Hylte 12 19 F alkenberg 16 16 Man Kvinna Varberg 13 18 Kungsbacka 10 16 Halland 13 18 0 5 10 15 20 25 % Figur 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande Ingen större skillnad ses mellan kommunerna i jämförelse med länet. Även könsskillnaden är densamma, se figur 2. 22

Stress Stress rapporteras i denna rapport utifrån ett antal negativa stressrelaterade tillstånd: spänd, rastlös, nervös, orolig och okoncentrerad. Förutom samband mellan stress och olika kroppsliga och psykiska besvär samt sjukdomar finns socioekonomiska och yrkesmässiga skillnader i hälsorelaterade stressnivåer. Riket Hallands län Tabell 4. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad Riket (%) Halland (%) Kön Man 10 9 Kvinna 15 13 Socioekonomi Arbetare 13 12 Lägre tjänstemän 10 11 Mellan/högre tjänstemän 10 9 Arbetslös Ja 24 13 Socialbidragstagare Ja 38 45 Utbildning Kort 13 11 Mellanlång 13 11 Lång 13 13 Åldersgrupp 18-29 år 17 16 30-44 år 15 14 45-64 år 13 10 65-84 år 5 4 Såväl i Halland som i riket känner sig kvinnorna i högre utsträckning än männen ganska mycket/väldigt mycket stressade. Åldersgruppen 18-29 år känner sig mer stressad än övriga åldersgrupper. Den mest stressade gruppen är socialbidragstagare, se tabell 4. Stressnivån är i flertalet grupper något lägre 2009 jämfört med 2004, i såväl Halland som i riket. 23

Hallands kommuner Laholm 10 11 Halmstad 9 17 Hylte 13 14 F alkenberg 9 12 Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 7 10 Halland 9 13 0 5 10 15 20 25 Figur 3. Andel av befolkningen (%) som känner sig ganska mycket/väldigt mycket stressad På kommunnivå ses samma könsskillnader som för länet. Mest stressade är kvinnorna i Halmstad samt männen i Hylte, se figur 3. Sömn Sömnen är viktig. Under sömnen sker både läkning och uppbyggnad av olika processer i kroppen, vilka är en förutsättning för en god hälsa och ett gott välbefinnande. % Det är en hälsorisk både att sova för lite och för mycket. Samband finns mellan hur länge man sover och dödlighet samt risk för hjärtsjukdom och diabetes. Detta är en anledning till att spåra eventuella förändringar i olika befolkningsgruppers sovvanor. 24

Vad som räknas som tillräckligt med sömn varierar mellan olika undersökningar men beräknas ligga mellan 6-8 timmar per natt. Sömnkvalitén spelar också roll, till exempel finns samband mellan denna och stress samt den sociala situationen på jobbet. En god sömn anses vara en lång och obruten sovperiod och en dålig sömn bedöms vanligtvis innehålla minst fem uppvaknanden. Riket Hallands län Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som uttrycker svåra sömnbesvär Riket (%) Halland (%) Kön Man 5 4 Kvinna 8 7 Socioekonomi Arbetare 8 7 Lägre tjänstemän 6 4 Mellan/högre tjänstemän 4 4 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja 21 22 Utbildning Kort 8 7 Mellanlång 5 4 Lång 4 3 Åldersgrupp 18-29 år 4 4 30-44 år 5 5 45-64 år 8 7 65-84 år 7 6 Inga större köns- eller åldersskillnader ses i Halland eller i riket när det gäller svåra besvär med sömnen. Mest besvär med sömnen har socialbidragstagare, se tabell 5. Inga större skillnader ses vid en jämförelse med resultatet 2004. 25

Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svåra sömnbesvär på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med siffran för länet. Ängslan oro, ångest Frågan om ängslan, oro och ångest har delats in i lätta respektive svåra besvär. Lätta besvär med ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande och anges av nästan var fjärde man och var tredje kvinna i Halland och i riket. Detsamma gäller för Hallands kommuner. Svår ängslan, oro eller ångest Riket Hallands län Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. 26 Riket (%) Halland (%) Kön Man 4 2 Kvinna 6 5 Socioekonomi Arbetare 6 5 Lägre tjänstemän 6 2 Mellan/högre tjänstemän 3 2 Arbetslös Ja 15 7 Socialbidragstagare Ja 30 17 Utbildning Kort 6 4 Mellanlång 5 3 Lång 3 2 Åldersgrupp 18-29 år 7 6 30-44 år 5 4 45-64 år 5 3 65-84 år 3 2

När det gäller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest ses ingen större skillnad för kön, socioekonomi, utbildning eller åldersgrupp. Störst besvär med svår ängslan, oro eller ångest har socialbidragstagare i Halland och i riket, se tabell 6. Nivån av såväl lätta som svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är densamma 2009 som 2004. Hallands kommuner När det gäller fördelningen av svår ängslan, oro och ångest på kommunnivå ses inga större skillnader jämfört med länet. Övervägt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades om man någon gång kommit i den situationen att man allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger. Det finns ett förväntat samband mellan denna fråga och till exempel självrapporterad hälsa och även ett starkt samband till frågorna om ängslan, oro eller ångest samt om psykiskt välbefinnande. 27

Riket Hallands län Tabell 7. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger Riket (%) Halland (%) Kön Man 11 9 Kvinna 15 13 Socioekonomi Arbetare 15 14 Lägre tjänstemän 13 7 Mellan/högre tjänstemän 9 7 Arbetslös Ja 24 22 Socialbidragstagare Ja 36 40 Utbildning Kort 13 12 Mellanlång 15 11 Lång 11 9 Åldersgrupp 18-29 år 18 15 30-44 år 14 13 45-64 år 12 10 65-84 år 6 6 Det är vanligare att allvarligt ha övervägt att ta sitt liv för kvinnor jämfört med män, i den yngre åldersgruppen jämfört med den äldre och för arbetare jämfört med tjänstemän. De som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger återfinns främst i gruppen arbetslösa och socialbidragstagare, såväl i Halland som i riket, se tabell 7. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för 2009. 28

Hallands kommuner Laholm 11 12 Halmstad 11 16 Hylte 11 14 F alkenberg 11 12 Man Kvinna Varberg 8 13 Kungsbacka 5 10 Halland 9 13 0 5 10 15 20 25 Figur 4. Andel av befolkningen (%) som allvarligt övervägt att ta sitt liv en eller flera gånger % Även på kommunnivå ses att större andel kvinnor än män har övervägt att ta sitt liv. Högst är siffran för kvinnor i Halmstad samt lägst för männen i Kungsbacka, se figur 4. Försökt att ta sitt liv I enkäten efterfrågades inte bara om man övervägt att ta sitt liv utan även om man någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Även med denna senare fråga finns ett förväntat samband med frågorna om självrapporterad hälsa, ängslan, oro eller ångest och frågorna om psykiskt välbefinnande. Resultat I såväl riket som i Halland har 3 % av männen och 5 % av kvinnorna någon gång eller flera gånger försökt att ta sitt liv. Yngsta åldersgruppen 18-29 år har högre siffra, 6 % än övriga åldersgrupper. Den högsta siffran ses för socialbidragstagare, i Halland 20 % och i riket 26 %. Frågan fanns inte med i 2004 års enkät varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för 2009. 29

5. Värk, sjukdomar, skador och olycksfall samt vårdutnyttjande Värk Rörelseorganen är ett samlingsnamn för skelett, muskler, senor och ledband. Sjukdomar och besvär från rörelseorganen är en mycket vanlig anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmåga och långtidssjukskrivning. Sådana besvär är oftast lokaliserade till nacke, bröstrygg, ländrygg, höft och knä. Svåra rygg- eller höftbesvär Riket Hallands län Tabell 8. Andel av befolkningen (%) med svåra besvär av ryggsmärtor, ryggvärk, ischias eller höftsmärtor 30 Riket (%) Halland (%) Kön Man 7 6 Kvinna 10 9 Socioekonomi Arbetare 11 10 Lägre tjänstemän 9 6 Mellan/högre tjänstemän 4 5 Arbetslös Ja 12 7 Socialbidragstagare Ja 18 20 Utbildning Kort 12 10 Mellanlång 6 5 Lång 3 4 Åldersgrupp 18-29 år 3 3 30-44 år 6 4 45-64 år 11 10 65-84 år 12 12

Arbetare och de med kort utbildning har i större utsträckning svår värk i jämförelse med tjänstemän och de med lång utbildning. Värken ökar med stigande ålder. Socialbidragstagare är den grupp som i störst utsträckning har svår värk, se tabell 8. Frågan formulerades på ett annat sätt 2004 varför en jämförelse inte kan göras med resultatet för 2009. Hallands kommuner På kommunnivå ses inga större skillnader vad gäller svår värk i rygg och höft i jämförelse med länet. Sjukdomar Av folksjukdomarna redovisas andel av befolkningen med diabetes, högt blodtryck, astma och allergi. Diabetes Idag har ca 365 000 svenskar diabetes. Cirka 85-90 % av dessa har typ 2-diabetes. Det finns ett starkt samband mellan typ 2-diabetes och bukfetma. Många får högt blodtryck och höga blodfetter parallellt med att sockerregleringen försämras. Dessa förändringar leder till åderförkalkning och det är framförallt följderna av åderförkalkningen som leder till allvarliga komplikationer längre fram i livet, såsom hjärtinfarkt och stroke. Den förebyggande vården syftar till att identifiera dem som har förstadium till typ 2-diabetes. Dessa personer kan få stora hälsovinster genom livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, viktnedgång, ändrad kost och att sluta röka. Resultat I Halland lider 6 % av männen och 4 % av kvinnorna av diabetes, se tabell 9, sidan 33. På kommunnivå ses inga större skillnader i förekomst av diabetes i jämförelse med länet. 31

Högt blodtryck Högt blodtryck är i sig ingen sjukdom. Ett lätt förhöjt blodtryck ger i allmänhet inga symtom, men är däremot en behandlingsbar riskfaktor för framtida hjärt- kärlsjukdom. Läkemedelsbehandling av högt blodtryck verkar specifikt mot denna riskfaktor, medan livsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och viktnedgång har flera positiva hälsovinster utöver blodtryckssänkningen. Högt blodtryck är vanligare i högre åldersgrupper. Många är inte medvetna om att de har denna riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom eftersom de inte har några symtom. Detta är också anledningen till att man får en underskattning av förekomsten av högt blodtryck i enkätundersökningar som denna. Resultat I Halland uppger 21 % av männen och 19 % av kvinnorna att de har högt blodtryck, se tabell 9. På kommunnivå ses att störst andel med högt blodtryck har männen i Halmstad, 25 % och kvinnorna i Hylte, 26 %. Minst andel med högt blodtryck har männen i Kungsbacka, 16 % och kvinnorna i Varberg, 17 %. Allergi och astma Allergi och astma är olika sjukdomar, men allergi är en vanlig orsak till astma. Allergi kännetecknas av symtom från luftvägar, mag- tarmkanal eller hud vid kontakt med ämnen som människor i allmänhet tål utan större obehag. Allergi och astma ökade kraftigt under den andra halvan av 1900-talet, men det finns idag tecken på att denna ökning har avstannat, såväl i Sverige som internationellt. Resultat I Halland lider cirka var fjärde person av allergi i någon form samt var tionde av astma, se tabell 9. På kommunnivå ses att minst andel med allergi har kvinnorna i Falkenberg, 22 %. I övrigt ses inga större skillnad mellan kommunerna i jämförelse med länet för varken kvinnor eller män. 32

Riket Hallands län Tabell 9. Andel av befolkningen (%) som uppger sig ha diabetes, högt blodtryck, allergi och/eller astma Riket (%) Halland (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Diabetes 7 5 6 4 Högt blodtryck 20 22 21 19 Allergi 26 30 25 30 Astma 8 11 9 10 Andelen av befolkningen som uppger sig ha diabetes, högt blodtryck, allergi och/eller astma är av samma storleksordning 2009 som 2004. Skador och olycksfall Skador är ett samhällsproblem som vållar mycket lidande och stora kostnader. Att skapa miljöer som minskar risken för skador är en viktig folkhälsofråga. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer, men även förekomsten av våld kan i viss mån påverkas genom miljöns utformning. Bland äldre är fallolyckor vanliga och varje år drabbas var tredje person, som är 60 år eller äldre och varannan person över 80 år. Många fallolyckor bland äldre kan förebyggas, medan andra 33

skador är mer beroende av individers kunskap och beteende. Många unga män skadas exempelvis genom risktagande under fritidsaktiviteter och i trafiken. Resultat Män och kvinnor i Halland har uppgett i 9 % respektive 8 % att de under de senaste tre månaderna råkat ut för olycksfall som lett till att man uppsökt sjukvård eller tandvård. Samma omfattning ses för riket. Arbetare skadar sig oftare än tjänstemän, 10 % respektive 6 %. De som skadar sig mest är de med socialbidrag, 23 % för Halland och 24 % för riket. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. På kommunnivå ses att männen i Halmstad skadar sig mest, 12 % och minst skadar sig männen i Kungsbacka, 4 %. För kvinnorna ses ingen större skillnad mellan kommunerna i jämförelse med länet. Vårdutnyttjande Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukligheten fördelar sig ojämnt i befolkningen utifrån en rad faktorer bland annat kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och geografiskt läge. Vårdutnyttjande uppvisar också en variation, men inte nödvändigtvis så att den överensstämmer med sjukligheten. Det finns till exempel studier som tyder på att ju längre bort akutmottagningen ligger, desto mindre benägen är man att söka vård. Kontakt med sjukvården Resultat Vårdkonsumtionen i Halland visar att 43 % av männen och 51 % av kvinnorna har haft kontakt med hälso- och sjukvården under de senaste tre månaderna. Motsvarande siffror för riket är 44 % för männen och 54 % för kvinnorna. Är man socialbidragstagare söker man oftare, 59 %. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. 34

Avstått från att söka läkarvård Resultat Av hallänningarna har 11 % av männen och 15 % av kvinnorna avstått från att söka läkarvård trots behov. Dubbelt så många arbetslösa och ännu fler socialbidragstagare i Halland har avstått från att söka läkarvård trots behov. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. 35

6. Tandhälsa och tandvård En ökad risk att få, eller redan ha, en dålig tandhälsa gäller i hög grad för socioekonomiskt svaga grupper till exempel ensamstående föräldrar, långvarigt arbetslösa, personer med invandrarbakgrund och förtidspensionärer. En orsak till försämrad tandhälsa i vissa grupper kan vara att de inte anser sig ha råd med tandvård även om de har behov. Tandläkarskräck är inte heller ovanlig som orsak till att man inte söker tandvård, något som är vanligare hos yngre än hos äldre. Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt med förebyggande tandvård då munhälsan påverkar allmäntillstånd, näringsintag, välbefinnande och livskvalitet. 36

Dålig tandhälsa Riket Hallands län Tabell 10. Andel av befolkningen (%) som tycker att de har ganska dålig eller mycket dålig tandhälsa Riket (%) Halland (%) Kön Man 11 11 Kvinna 9 9 Socioekonomi Arbetare 13 15 Lägre tjänstemän 9 7 Mellan/högre tjänstemän 6 7 Arbetslös Ja 17 22 Socialbidragstagare Ja 39 49 Utbildning Kort 14 12 Mellanlång 9 6 Lång 6 4 Tydliga skillnader om hur man upplever sin tandhälsa ses såväl i Halland som i riket mellan arbetare och tjänstemän och mellan de med kort respektive lång utbildning. Sämst tandhälsa anger arbetslösa och socialbidragstagare, se tabell 10. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. 37

Avstått att söka tandläkarvård Tabell 11. Andel av de 13 % i Halland och riket som varit i behov av tandläkarvård men avstått från att söka av ekonomiska skäl fördelat på kön, socioekonomi och utbildning Riket (%) Halland (%) Kön Man 67 62 Kvinna 67 69 Socioekonomi Arbetare 72 73 Lägre tjänstemän 66 78 Mellan/högre tjänstemän 58 56 Utbildning Kort 69 68 Mellanlång 69 67 Lång 58 61 Större andel arbetare och lägre tjänstemän samt de med kort utbildning har avstått från att söka tandläkarvård av ekonomiska skäl än högre tjänstemän och de med lång utbildning, se tabell 11. Samma mönster av de som varit i behov av tandläkarvård men avstått att söka av ekonomiska skäl framkom vid undersökningen 2004. 38

7. Levnadsvanor Med begreppet levnadsvanor menas de vanor som har stor betydelse för vår hälsa, till exempel fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholvanor, matvanor samt spelvanor. Att ha många ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. De har stor betydelse för folkhälsan i stort. Samspelet mellan levnadsvanor och en människas sociala situation har också stor betydelse för hälsan. Levnadsvanorna skiljer sig ganska mycket åt och utvecklas olika i olika befolkningsgrupper i Sverige. Det finns också starka samband vad gäller hälsoskillnader mellan grupperna. Ett mönster som framträder är att vissa ohälsosamma levnadsvanor tenderar att ansamlas hos personer som också är socialt utsatta. Att vara arbetslös, ha svårigheter att klara av en större oförutsedd utgift, ha ett monotont arbete, sakna känsla av sammanhang, vara lågutbildad och/eller att vara arbetare innebär en ökad sannolikhet för att ha flera ohälsosamma levnadsvanor. Därmed har hälsorelaterade levnadsvanor ett starkt samband med människors livsvillkor och sociala position. Hälsorelaterade levnadsvanor har en långt större betydelse när det gäller att påverka den framtida sjukdomsbördan än behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården. Enligt WHO skulle omkring 80 % av alla insjuknanden i hjärt- kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes undvikas om man undanröjde kända riskfaktorer. Matvanor Maten är förutsättningen för vårt liv men den står också för gemenskap, njutning, kultur och traditioner. Förutom att våra matvanor på lång sikt kan påverka risken att drabbas av folksjukdomar, som fetma, hjärt- kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, så har de också betydelse för vår inlärnings- och reaktionsförmåga, koncentration och ork. 39

Att maten är viktig för vårt välmående och hälsa uppmärksammas allt mer. Olika metoder för att nå viktnedgång och hälsa presenteras i media till exempel Atkinsdiet, GI-metoden, medelhavskost, Zone-diet, låg kolhydrat kost med flera. Men viktminskningen vid de olika dieterna har visat sig vara likvärdig vid intag av samma kalorimängd. Kunskapen om specialdieternas långsiktiga betydelse för hälsan är ännu oklar. Det pågår mycket forskning om vilken kost som är den bästa för allmänheten respektive för dem med olika sjukdomstillstånd. Med utgångspunkt från vetenskapliga resultat kommer de svenska kostråden att ses över. De kostfaktorer som orsakar mest ohälsa är: högt intag av socker och salt lågt intag av fibrer lågt intag av frukt och grönt olämplig fettsammansättning i kosten 40

Intag av liten mängd frukt och grönsaker Riket Hallands län Tabell 12. Andel av befolkningen (%) som äter liten mängd frukt och grönsaker Riket (%) Halland (%) Kön Man 34 31 Kvinna 16 14 Socioekonomi Arbetare 32 28 Lägre tjänstemän 21 16 Mellan/högre tjänstemän 16 14 Arbetslös Ja 40 37 Socialbidragstagare Ja 46 44 Utbildning Kort 30 27 Mellanlång 25 22 Lång 13 10 Åldersgrupp 18-29 år 33 29 30-44 år 24 24 45-64 år 21 20 65-84 år 24 18 Stora delar av befolkningen äter liten mängd frukt och grönsaker. Betydligt större andel män än kvinnor äter liten mängd frukt och grönsaker. Av åldersgrupperna är det gruppen 18-29 år som äter minst frukt och grönsaker, se tabell 12. Hallands kommuner På kommunnivå ses att liten mängd frukt och grönsaker äter framför allt männen i Halmstad och Falkenberg, 36 %. För kvinnorna ses ingen större skillnad mellan kommunerna i jämförelse med länet. 41

Intag av rekommenderad mängd frukt och grönsaker per dag Den kost som idag rekommenderas, som bygger på tillförlitlig forskning, är en allsidigt sammansatt kost enligt kostcirkeln fördelad på regelbundna tider mellan tre likstora huvudmål och dessutom ett till tre mellanmål. De särskilda kostråd som framhålls enligt Svenska näringsrekommendationer är: Ät mycket frukt och grönt gärna 500 gram per dag Ät bröd till varje måltid gärna fullkorn Välj gärna nyckelhålsmärkt Ät fisk ofta gärna tre gånger i veckan Byt till flytande margarin eller olja vid matlagning Resultat Såväl i Halland som i riket är det få som äter den rekommenderade mängden fem frukter eller grönsaker (500 g) per dag. Kvinnorna är bättre på att äta rekommenderad mängd frukt och grönsaker, 13 % jämfört med männen, 5 % vilket gäller för såväl Halland som riket. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. På kommunnivå ses att kvinnorna i Falkenberg är bäst på att äta fem frukter/grönsaker per dag, 16 %. Fysisk aktivitet Hälsoeffekterna vid regelbunden fysisk aktivitet och motion är många, vilket är väl vetenskapligt underbyggt. Regelbunden fysisk aktivitet har exempelvis visat sig ha en främjande inverkan på välbefinnande och livskvalitet. Den har även en positiv effekt på en rad sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, osteoporos, typ 2-diabetes och minskar förekomsten av vissa cancerformer, bland annat bröst- och tjocktarmscancer. 42

Vidare kan motion förebygga och minska symtom på depression, förebygga viktökning samt bevara en viktminskning. Den största riskreduktionen uppnås vid övergång från stillasittande livsstil till måttlig fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet och stillasittande är således en stor medicinsk riskfaktor för sjuklighet och förtida död. Även om motion är betydelsefull för hälsan kan den på en högintensiv nivå eller vid idrottsaktiviteter också innebära en viss risk. Individer som motionerar på en högintensiv motionsnivå eller inom tävlingsidrotten kan skada sig, eller i sällsynta fall få hjärtbesvär med risk för plötslig hjärtdöd. Likaså är risken för ätstörningar högre bland idrottare, främst kvinnor, än bland befolkningen i genomsnitt. Definitioner Denna rapport utgår från samma definition som i folkhälsoinstitutets rapport Fysisk aktivitet och folkhälsa. Det innebär att fysisk aktivitet ses som all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. All typ av muskelaktivitet som exempelvis hushållsarbete, trädgårdsarbete, promenera eller cykla till och från arbetet, använda trappor istället för hiss eller utföra ett fysiskt krävande arbete står för den största andelen fysisk aktivitet i vardagen. Motion definieras som en planerad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra eller upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition: syreupptagningsförmåga/kondition, muskelstyrka, muskeluthållighet, balans och koordination, rörlighet och kroppssammansättning. 43

Rekommendationer De senaste svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet, som överensstämmer med de internationella, innebär att alla friska vuxna bör vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter på minst en måttligt intensiv nivå varje dag. Måttlig intensitet kan jämföras vid en rask promenad. Samma hälsovinster kan uppnås genom träning åtminstone 3 x 30 minuter med hög intensitet varje vecka. Fysisk aktivitet kan delas upp i kortare tidsperioder per pass under dagen. Trots all samlad kunskap om betydelsen av en fysisk aktiv livsstil för att optimera hälsan är de flesta vuxna i industrialiserade länder inte tillräcklig fysiskt aktiva. Flertalet av dem som börjat vara fysiskt aktiva misslyckas med att vidmakthålla den nya livsstilen. Fysiskt aktiv Riket Hallands län Resultatet i tabell 13 är framräknat på samma sätt som vid undersökningen 2004. Därför kan en jämförelse mellan resultaten 2009 och 2004 göras. De siffror som Statens folkhälsoinstitut lagt ut på nätet (maj 2009) gällande nedan fråga om fysisk aktivitet är uträknade på ett annat sätt och därför skiljer sig resultaten avsevärt från varandra. Tabell 13. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 min/dag eller mer Riket (%) Halland (%) Kön Man 54 59 Kvinna 53 57 Åldersgrupp 18-29 år 61 62 30-44 år 51 56 45-64 år 51 57 65-84 år 53 57 44

Det är vanligare att ägna sig åt måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter eller mer per dag i Halland än i riket, se tabell 13. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet 2004. Hallands kommuner Laholm 55 63 Halmstad 56 61 Hylte 55 54 F alkenberg 55 59 Man Kvinna Varberg 58 56 Kungsbacka 58 58 Halland 57 59 0 10 20 30 40 50 60 70 % Figur 5. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 min/dag eller mer På kommunnivå ses att männen i Laholm är mest fysiskt aktiva och männen i Hylte och Falkenberg är minst fysiskt aktiva. För kvinnorna ses inga större skillnader mellan kommunerna i jämförelse med länet, se figur 5. 45

Stillasittande fritid Tabell 14. Andel av befolkningen (%) med stillasittande fritid Riket (%) Halland (%) Kön Man 13 12 Kvinna 13 11 Åldersgrupp 18-29 år 11 8 30-44 år 13 12 45-64 år 13 11 65-84 år 17 14 Andelen med stillasittande fritid är av samma storleksordning i Halland som i riket. Ingen större skillnad ses vid en jämförelse med resultatet för 2004. Hallands kommuner Laholm 12 12 Halmstad 11 14 Hylte 14 14 F alkenberg 9 11 Man Kvinna Varberg 12 12 Kungsbacka 10 10 Halland 12 11 0 10 20 30 40 50 % Figur 6. Andel av befolkningen (%) med stillasittande fritid Inga större skillnader ses på kommunnivå när det gäller stillasittande fritid i jämförelse med länet, se figur 6. 46

Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat under de senaste femton åren och den uppskattade konsumtionen motsvarar i genomsnitt drygt sex liter ren alkohol för kvinnor och nästan elva liter för män per år. Det motsvarar 4 respektive 9,5 burkar (50 cl) starköl i veckan för kvinnor respektive män. Trots det är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Mellan 5 000 och 6 000 personer avlider varje år till följd av alkoholrelaterade sjukdomar eller skador. Sambandet mellan alkohol och ohälsa varierar med dryckesmönstret, med avseende på regelbundet högt intag eller hög konsumtion vid enstaka tillfällen. Det psykiska välbefinnandet är lägre bland riskkonsumenter av alkohol. Depression och ångestsymtom är också vanligt förekommande bland personer med hög alkoholkonsumtion. Det är dock oklart om människor får alkoholproblem som en följd av psykiska problem eller om alkoholproblem föregår psykiska symtom. Högt alkoholintag under en längre tid ger ökad risk för skador och sjukdomar såsom levercirros, bukspottkörtelinflammation, vissa cancerformer, hjärt- kärlsjukdomar samt hjärnskador. Berusningsdrickande har oftare samband med alkoholförgiftning och kroppsliga skador i samband med våld eller olycksfall. Alkoholens skyddande effekt diskuteras gång på gång men det finns ingen anledning att idag rekommendera alkohol ur hälsosynpunkt. Det nuvarande kunskapsläget pekar på att personer under 40 år inte har några positiva hälsovinster av alkohol och när det gäller äldre personer är det mycket små mängder alkohol som har en skyddande effekt. 47

Riskabel alkoholkonsumtion Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifrån hur mycket som intas vid ett och samma tillfälle samt hur ofta man dricker. I Sverige sätts gränserna för riskkonsumtion när män dricker mer än 14 standardglas* och kvinnor dricker mer än nio standardglas per vecka. Allt berusningsdrickande räknas som riskkonsumtion. Berusningsdrickande räknas då fem respektive fyra standardglas, eller mer, konsumeras vid ett tillfälle för män respektive kvinnor. *Ett standardglas motsvarar 15 cl vin eller 33 cl starköl (5 %) eller 8 cl starkvin eller 4 cl sprit. Riket Hallands län Tabell 15. Andel av befolkningen (%) med riskabel alkoholkonsumtion Riket (%) Halland (%) Kön Man 18 19 Kvinna 10 9 Socioekonomi Arbetare 15 15 Lägre tjänstemän 13 11 Mellan/högre tjänstemän 12 11 Arbetslös Ja 25 27 Socialbidragstagare Ja 26 15 Utbildning Kort 12 13 Mellanlång 19 19 Lång 12 11 Åldersgrupp 18-29 år 33 37 30-44 år 13 14 45-64 år 10 9 65-84 år 3 3 48

Andelen riskkonsumenter av alkohol är större för män än för kvinnor i Halland och i riket. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är stor och de flesta riskkonsumenter ses i åldersgruppen 18-29 år, se tabell 15. Inga större skillnader ses vad gäller riskkonsumtion av alkohol vid en jämförelse med resultatet 2004. Hallands kommuner Laholm 7 15 Halmstad 7 20 Hylte 5 12 F alkenberg 11 19 Man Kvinna Varberg 10 19 Kungsbacka 9 21 Halland 9 19 0 5 10 15 20 25 % Figur 7. Andel av befolkningen (%) med riskabel alkoholkonsumtion Lägst andel riskkonsumenter av alkohol ses för männen och kvinnorna i Hylte samt männen i Laholm. I övrigt ses inga större skillnader gällande riskkonsumtion av alkohol mellan kommunerna i jämförelse med länet, se figur 7. 49

Tobak Rökningens effekt på hälsan är sedan länge känd och är den vanligaste orsaken i västvärlden till sjukdom och för tidig död. Tobaksbruket är den faktor som enskilt står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land. Rökning orsakar ett 40-tal olika sjukdomar och att det varje år dör nästan 7 000 människor. Hälften av alla rökare beräknas dö till följd av sin rökning och omkring hälften av dessa kommer att dö i förtid, det vill säga före 65 års ålder. Men tobaksrökning är också en av de största hälsoriskerna som går att förebygga. På 1960-talet rökte omkring varannan man och var fjärde kvinna. Sedan början av 1990-talet har rökning varit vanligare bland kvinnor än bland män. Under de sista 20 åren har trenden att sluta röka varit mycket stark och andelen rökare i Sverige är bland de lägsta i världen. Det är stor skillnad på andelen rökare inom olika socioekonomiska grupper och störst andel rökare ses bland män och kvinnor i arbetaryrken och hos ekonomiskt utsatta. 50

Dagligrökare Riket Hallands län Tabell 16. Andel av befolkningen (%) som röker dagligen Riket (%) Halland (%) Kön Man 12 12 Kvinna 14 15 Socioekonomi Arbetare 18 18 Lägre tjänstemän 13 9 Mellan/högre tjänstemän 8 9 Arbetslös Ja 25 20 Socialbidragstagare Ja 37 44 Utbildning Kort 18 19 Mellanlång 11 10 Lång 5 6 Åldersgrupp 18-29 år 11 11 30-44 år 10 12 45-64 år 18 18 65-84 år 11 9 Grupper med stor andel dagligrökare såväl i Halland som i riket är arbetare, de med kort utbildning, arbetslösa och socialbidragstagare. Av åldersgrupperna finns största andelen rökare i gruppen 45-64 år. Kvinnor röker något mer än män, se tabell 16. Andelen dagligrökare är för flertalet grupper något lägre 2009 jämfört med 2004 i såväl Halland som riket. 51