DELÅRSRAPPORT 1/2010 1.1 30.4.2010 Stadsfullmäktige 21.6.2010 39
REVISIONSNÄMNDEN BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 TP 2009 bokslut Uppgiftsområde REVISIONSNÄMNDEN Revisionsväsendet Verksamhetsintäkter 11 440 0 0,0 % 10 640 11 172 95,2 % Verksamhetskostnader -164 125-37 993 23,1 % -38 756-136 645 28,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -152 685-37 993 24,9 % -28 116-125 473 22,4 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Revisionsväsendet Revisionsnämnden sammanträdde sex gånger under den aktuella perioden och behandlade sammanlagt 34 ärenden. Inga revisionsbesök gjordes. Antalet OFR-revisionsdagar var 30. Det ekonomiska utfallet De budgeterade verksamhetskostnaderna uppgår till 164 125 euro och utfallet 30.4.2010 var 37 993 euro, dvs. 23,1 procent. KPMG Julkishallinnon Palvelut Oy har inte fakturerat för april månad vars utgifter uppskattas till 3 520 euro. Om detta beaktas blir utfallsprocenten för driftsutgifterna 25,3. Med en jämn förbrukning skulle utfallet vara 33,3 procent. Inkomstbudgeten är 11 440 euro. I år kommer det att fl yta in 624 euro mindre inkomster än beräknat eftersom priset per revisionsdag har sjunkit med 102 euro. Faktureringen sker i maj efter slutförd revision. 1
STADSSTYRELSEN 2 BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 BOKSLUT 2009 bokslut Uppgiftsområde STADSSTYRELSEN Stadens ledning Verksamhetsintäkter 6 466 886 1 795 0,0 % 4 430 6 297 852 0,1 % Verksamhetskostnader -5 540 473-1 535 683 27,7 % -1 844 930-5 086 600 36,3 % VERKSAMHETSBIDRAG 926 413-1 533 888-165,6 % -1 840 500 1 211 252-152,0 % Stadskansliet Verksamhetsintäkter 7 782 662 2 575 901 33,1 % 2 581 237 7 594 267 0,339893 Verksamhetskostnader -9 758 232-3 026 705 31,0 % -2 981 636-9 372 730 0,318118 VERKSAMHETSBIDRAG -1 975 570-450 804 22,8 % -400 398-1 778 463 22,5 % Personalförvaltning Verksamhetsintäkter 481 500 215 343 44,7 % 150 056 1 494 956 10,0 % Verksamhetskostnader -3 123 547-1 567 265 50,2 % -1 298 659-5 078 231 25,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 642 047-1 351 922 51,2 % -1 148 603-3 583 275 32,1 % Ekonomiförvalt. och it-tjänst Verksamhetsintäkter 3 833 313 1 246 588 32,5 % 1 237 460 3 947 171 31,4 % Verksamhetskostnader -5 592 966-2 198 343 39,3 % -2 270 136-5 715 820 39,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 759 653-951 755 54,1 % -1 032 676-1 768 649 58,4 % Service för näringslivet Verksamhetsintäkter 112 610 11 820 10,5 % 12 805 259 505 4,9 % Verksamhetskostnader -3 409 740-1 055 497 31,0 % -1 001 759-2 910 485 34,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 297 130-1 043 677 31,7 % -988 954-2 650 980 37,3 % Planering och regionutveckl Verksamhetsintäkter 267 000 0 0,0 % 54 808 #JAKO/0! Verksamhetskostnader -789 600-265 676 33,6 % -440 258 #JAKO/0! VERKSAMHETSBIDRAG -522 600-265 676 50,8 % -385 449 0 #JAKO/0! Dispositionsmedel Verksamhetsintäkter 520 150 0 0,0 % 0 0 #JAKO/0! Verksamhetskostnader -4 116 380-20 204 0,5 % -31 463-435 387 7,2 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 596 230-20 204 0,6 % -31 463-435 387 7,2 % Räddningsväsendet Verksamhetsintäkter 0 0 #JAKO/0! 0 118 710 0,0 % Verksamhetskostnader -3 572 614-1 140 651 31,9 % -1 185 889-3 068 710 38,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 572 614-1 140 651 31,9 % -1 185 889-2 950 000 40,2 % STADSSTYRELSEN SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 19 464 121 4 051 447 20,8 % 4 040 797 20 364 066 19,8 % Verksamhetskostnader -35 903 552-10 810 024 30,1 % -11 054 729-32 826 521 33,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -16 439 431-6 758 577 41,1 % -7 013 933-12 462 455 56,3 % Nettobindande: Lönereservering Verksamhetsintäkter 0 0 #JAKO/0! 0 0 #JAKO/0! Verksamhetskostnader -1 431 700-20 204 1,4 % -20 937-423 919 4,9 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 431 700-20 204 1,4 % -20 937-423 919 4,9 % Service för näringslivet Verksamhetsintäkter 112 610 11 820 10,5 % 12 805 259 505 4,9 % Verksamhetskostnader -3 409 740-1 055 497 31,0 % -1 001 759-2 910 485 34,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 297 130-1 043 677 31,7 % -988 954-2 650 980 37,3 % Sysselsättande Verksamhetsintäkter 520 150 178 132 34,2 % 124 036 862 153 14,4 % Verksamhetskostnader -1 921 260-533 542 27,8 % -458 331-2 056 500 22,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 401 110-355 410 25,4 % -334 295-1 194 347 28,0 % It-tjänster Verksamhetsintäkter 2 967 292 955 032 32,2 % 953 031 3 109 815 30,6 % Verksamhetskostnader -2 902 986-1 407 144 48,5 % -1 474 514-3 076 300 47,9 % VERKSAMHETSBIDRAG 64 306-452 112-703,1 % -521 483 33 515-1556,0 % Kosthåll Verksamhetsintäkter 6 654 340 2 214 873 33,3 % 2 181 973 6 544 492 33,3 % Verksamhetskostnader -6 599 460-2 226 369 33,7 % -2 139 730-6 544 492 32,7 % VERKSAMHETSBIDRAG 54 880-11 496-20,9 % 42 243 0 #JAKO/0! Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 9 209 729 691 590 7,5 % 768 952 9 588 100 8,0 % Verksamhetskostnader -19 638 406-5 567 268 28,3 % -5 959 459-17 814 825 33,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -10 428 677-4 875 678 46,8 % -5 190 507-8 226 724 63,1 %
Uppnåendet av verksamhetsmålen Stadskansliet Informationsgruppen har svarat för utgivningen av årets första nummer av Kokkola.fi. Nummer två kommer ut i början av juni. En arbetsgrupp för e-tjänster har tillsatts. Förbättringar har gjorts på stadens webbsidor enligt dagens krav. Videoinspelning av fullmäktiges sammanträden bereds. Videorna skulle visas på webbplatsen. Översättningstjänsterna har stärkts genom valet av en ny översättare som tillträder i augusti. Dokumentförvaltningens och arkivväsendets registreringsanvisning har uppdaterats för att motsvara förhållandena efter stadens omorganisation. Produktionen av interna tjänster fortsätter att utvecklas. Postningens arbetsuppgifter organiserades om i början av året. Produktifi eringsprojektets slutrapport färdigställs inom maj månad. Telefonväxelns utvidgning till de nya kommundelarna har inletts med början i Kelviå. Kartläggning i fråga om de övriga kommundelskontoren pågår aktivt. Granskningen i syfte att utveckla arbetsfunktionerna på kommundelskontoren har börjat. Det rör sig bl.a. om ett försök med arbetsarrangemang som gäller kundtjänst på Lochteåkontoret och arbetsarrangemang på Ullavakontoret. Utbudet på medborgarkontorstjänster kommer att breddas på kommundelskontoren. Utredningsarbetet för samordning av stödtjänster (bl.a. kosthållet) fortsätter. Direktören för hälsoövervakningen har tillträtt sin tjänst. Hygienikerveterinären har valts och tillträder sin tjänst i augusti. Personalförvaltning De mål som är upptecknade i stadens strategi, budget och ekonomiplan har nåtts enligt följande: Ekonomiförvaltning och it-tjänster Snart färdiga: - personalstrategin, utveckling av arbetet i ledningsgruppen, löneharmonisering/ barnträdgårdslärare Pågående: - Utveckling av rekryteringsmetoderna, personalplaneringsprocessen och inskolningen, genomförande av en personalenkät, säkerställande av att handlingsmodellen för tidigt stöd tillämpas och övervakning av antalet sjukfrånvarodagar, arbetsvärdering i samband med löner och löneharmonisering/övrig barndagvård, social- och hälsovård, tekniska sektorns avtal på slutrakan, utbildning för ledningen/jet-utbildning, säkerställande av att de elektroniska ärendehanteringssystemen används, utveckling av rapporteringen. Sysselsättning och aktivering: - Satsningar görs fortsättningsvis för att hålla en hög aktiveringsnivå bland dem som har varit arbetslösa 500 dagar, dem som deltar i rehabiliterande arbetsverksamhet, de långtidsarbetslösa och de unga. Ändringarna i lagstiftningen (10.5) om sysselsättning beaktas. Den höga aktiveringsgraden säkerställs genom intensifi erat samarbete med nuvarande och nya samarbetsparter. Dessutom säkerställs samordningen av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna och funktionerna på orten (behov, mål, åtgärder) tillsammans med arbetskraftsförvaltningen och samarbetsparterna. Användning av anslag: - I övrigt hålls man inom budgetramen men inom företagshälsovården har man använt över 40 procent av anslaget. Ett anpassningsprogram för kommunkoncernen kan beredas först när det fi nns 3
mer exakta uppskattningar att tillgå gällande den ekonomiska utvecklingen under 2010 och behovet av ekonomisk anpassning. På basis av uppgifterna om budgetutfallet i dagens läge verkar det som om anslagen kommer att överskridas, i synnerhet inom social- och hälsovården. Stadsstyrelsen och social- och hälsovårdsnämnden samlades till aftonskola kring social- och hälsovårdens dispositionsplan och eventuella åtgärder som kan stävja kostnadsutvecklingen. För varje sektor och affärsverk har rapporter utarbetats om det ekonomiska utfallet i mars och april. Vid stadsstyrelsens sammanträden har man gått igenom det ekonomiska läget hos sektorerna och särskilt social- och hälsovården. Samarbetet med representanter för bolagen och samfunden inom koncernen har varit intensivt i synnerhet kring betydande projekt såsom den planerade ombyggnaden av Koivuhaan koulu, inrättandet av ett center för missbrukarvård och bygget av Port Tower. De införlivade kommunernas och hvc:s datanät har slagits ihop med stadens. För tillfället håller datanätet i Kronoby på att kopplas ihop med nätet i Karleby. Näringsliv Mångsidig nytta av bostadsmässan Den lokala marknadsföringsgruppen har samlats fl era gånger. Planer görs upp för en aktiv synlighet för Karleby och Karlebyregionen inte bara under bostadsmässan i Karleby utan redan i samband med årets bostadsmässa i Kuopio. Man har som mål att de som besöker bostadsmässan i Karleby också ska röra sig aktivt i stadens centrum och besöka affärerna där. För att detta ska lyckas behövs det intimt samarbete med företagen. Första gemensamma planeringsmötet om detta hölls den 25 maj. Näringsstrategi Arbetet för näringsstrategin pågick under våren och strategin blev klar vid seminariet den 25 maj. Den kommer till stadsstyrelsen och fullmäktige för behandling i sommar. KIP-områdets internationella marknadsföring Planering och regionutveckling KIP har fått en plats i ECCP:s sekretariat och kan där bättre följa med kemibranschens företags verksamhet. KIP deltar bl.a. i en europeisk kemimässa i Berlin i början av juni. Beredningen av sektorvisa strategier som baserar sig på s strategi blir klar under våren. Ett sammandrag av sektorernas strategier kommer att presenteras för stadsstyrelsen. Genomförandet av kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO) kommer i gång ordentligt när man har fått ett beslut om nivån för fi nansieringen. Beloppet antas bli mindre än planerat. En ny kollektivtrafi kslag trädde i kraft i slutet av 2009. Den har krävt åtgärder av staden som behörig tillståndsmyndighet. Staden har bl.a. ingått avtal om att ordna kollektivtrafi ktjänsterna enligt EU:s trafi kavtalsförordning, ändrat linjetrafi k- tillstånden till trafi keringsavtal för övergångsperioden. Åtgärderna för att utveckla kollektivtrafi ken har mest handlat om harmonisering av trafi ktjänsterna i alla delar av staden efter kommunsammanslagningen, bl.a. genom en utvidgad användning av stadsbiljetten och genom besökstrafik. 4
Det ekonomiska utfallet Inkomsterna och utgifterna för de funktioner som lyder under stadsstyrelsen utvecklas enligt planerna. Sammanslagningsunderstödet, 2 700 000 euro, och kompensationen i statsandelen, 179 000 euro, betalas ut i juni. Verksamhetsutgifterna har sjunkit med ca 2,2 procent från förra året. I fjol betalades det under första tertialen ut mer understödsmedel, såsom understödet för bygget av ett hyreshus för äldre i Maringais, 300 000 euro. Stadsstyrelsens budget innehåller olika reservationsanslag, såsom utvecklingsanslag och dispositionsmedel. Beslut om hur dessa ska användas fattas separat. I reservationsanslaget för löner ingår medel för harmonisering. Dessa är avsedda för sektorernas löneharmonisering under 2009. Användningen av stadsstyrelsens anslag fördelar sig därmed inte jämnt över hela året. 5
MILJÖ- OCH HÄLSOVÅRD BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 BOKSLUT 2009 bokslut Uppgiftsområde MILJÖ- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskydd Verksamhetsintäkter 1 044 581 251 769 24,1 % 12 367 53 385 23,2 % Verksamhetskostnader -1 682 950-414 212 24,6 % -196 494-719 562 27,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -638 369-162 443 25,4 % -184 127-666 176 27,6 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Det ekonomiska utfallet Mellersta Österbottens miljöhälsovård (enligt lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet) inledde sin verksamhet 1.1.2010. Området omfattar Karleby, Kannus, Toholampi, Lestijärvi, Perho, Kaustby, Vetil, Halso och Kronoby. Centrala mål för 2010 är att starta upp den nya organisationen, få området att fungera som en helhet, utveckla arbetsfördelningen mellan de anställda och utveckla den systematiska verksamheten, så att inkomsterna i form av tillsynsavgifter ökar. För miljöhälsovården har för år 2010 inte defi nierats detaljerade målsättningar, som är bindande inför förvaltningskommunernas fullmäktige. En gemensam lagstadgad tillsynsplan samt gemensamma taxor och avgifter har tagits i bruk för hela samarbetsområdet. Personalstyrkan är sammanlagt 25 (direktör för hälsoövervakningen, hygienikerveterinär, 13 veterinärer, nio hälsoinspektörer och en byråsekreterare). Nya tjänster är tjänsten som direktör för hälsoövervakningen, hygienikerveterinärtjänsten och en tjänst som hälsoinspektör. Kraven i lagstiftningen och de ständigt ökande uppgifterna kräver mera resurser för att de föreskrivna uppgifterna ska kunna skötas. Direktören för hälsoövervakningen och den nya hälsoinspektören har påbörjat sina arbeten. Hygienikerveterinären tillträder sin tjänst 16.8.2010. Lagstiftningen förutsätter att övervakning och praktik inte sköts av en och samma veterinär. Till hälsoinspektörernas arbetsuppgifter hör livsmedels-, produktsäkerhets-, hälsoskydds-, tobaks- och kemikalieövervakning. Hälsoinspektörerna deltar vid behov i djurskyddsinspektioner. Tillsynsarbetet har fördelats så att varje hälsoinspektör i regel blir specialiserad på två eller tre tillsynsområden. I syfte att förenhetliga tillsynen tas ett gemensamt kund- och tillsynsregister i bruk. Utveckling av kundregistret har inletts med hjälp av en projektanställd. Veterinärernas löner har harmoniserats. Arbete med att göra befattningsbeskrivningar och värdera arbetets svårighetsgrad för de övriga tjänsteinnehavarna har inletts. Lönerna harmoniseras på basis av arbetsvärderingen. Tillsynsplanen har förverkligats enligt tillgängliga resurser. Planenliga inspektioner har inte genomförts fullständigt under årets första månader. Verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna utfaller enligt budgeten för 2009. 6
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 BOKSLUT 2009 bokslut Uppgiftsområde SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Förvaltning Verksamhetsintäkter 9 406 806 3 020 148 32,1 % 2 673 241 9 279 758 28,8 % Verksamhetskostnader -1 587 022-570 420 35,9 % -530 885-2 181 316 24,3 % VERKSAMHETSBIDRAG 7 819 784 2 449 728 31,3 % 2 142 356 7 098 442 30,2 % Social omsorg och handikap Verksamhetsintäkter 3 008 865 714 354 23,7 % 625 717 3 342 011 18,7 % Verksamhetskostnader -26 215 037-8 182 387 31,2 % -7 839 960-25 086 481 31,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -23 206 172-7 468 033 32,2 % -7 214 243-21 744 470 33,2 % Äldreomsorg Verksamhetsintäkter 7 567 056 2 192 719 29,0 % 1 949 521 8 058 979 24,2 % Verksamhetskostnader -36 654 074-11 641 284 31,8 % -10 609 211-37 091 994 28,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -29 087 018-9 448 565 32,5 % -8 659 690-29 033 015 29,8 % Primärhälsovård Verksamhetsintäkter 6 170 004 1 999 509 32,4 % 1 686 031 5 986 571 28,2 % Verksamhetskostnader -29 835 566-9 833 280 33,0 % -8 757 769-30 471 045 28,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -23 665 562-7 833 771 33,1 % -7 071 737-24 484 474 28,9 % Specialiserad sjukvård Verksamhetsintäkter 5 732 000 1 855 597 32,4 % 1 936 668 5 945 674 32,6 % Verksamhetskostnader -51 932 000-18 776 373 36,2 % -17 028 932-53 741 667 31,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -46 200 000-16 920 776 36,6 % -15 092 264-47 795 994 31,6 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- NÄMNDEN SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 31 884 731 9 782 327 30,7 % 8 871 178 32 612 993 27,2 % Verksamhetskostnader -146 223 699-49 003 744 33,5 % -44 766 757-148 572 504 30,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -114 338 968-39 221 417 34,3 % -35 895 579-115 959 511 31,0 % Nettobindande: Utkomststöd Verksamhetsintäkter 1 365 040 399 574 29,3 % 328 306 1 290 473 25,4 % Verksamhetskostnader -2 809 500-841 252 29,9 % -812 190-2 481 079 32,7 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 444 460-441 678 30,6 % -483 884-1 190 606 40,6 % Arbetsmarknadsstöd Verksamhetsintäkter 0 0 #JAKO/0! 0 0 #JAKO/0! Verksamhetskostnader -1 000 000-225 961 22,6 % -233 305-939 752 24,8 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 000 000-225 961 22,6 % -233 305-939 752 24,8 % Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 30 519 691 9 382 753 30,7 % 8 542 872 31 322 521 27,3 % Verksamhetskostnader -142 414 199-47 936 531 33,7 % -43 721 261-145 151 673 30,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -111 894 508-38 553 778 34,5 % -35 178 389-113 829 153 30,9 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Påverka faktorer som främjar hälsa och förebygger problem Hälsofördelen beaktas i allt beslutsfattande. Vid hälsocentralen fi nns en arbetsgrupp för främjande av hälsa. Det fi nns en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av Timo Mämmi. Perspektivet för främjande av hälsa och välfärd har beaktats i säkerhetsplanen för landskapet. I målen för den ingår bl.a. att främja hälsosamma kostvanor och levnadssätt i syfte att förebygga välfärdssjukdomar. Namnge kärnprocesser, beskriva och utveckla sektoröverskridande processer Kärnprocesserna har namngetts och deras ägare fastställts och beskrivningen av processerna har inletts. Göra upp välfärds- och trygghetspolitiska strategier Det har gjorts upp välfärds- och säkerhetspolitiska strategier och en missbruksstrategi som håller på att breddas till en missbruks- och mentalvårdsstrategi. Man har inlett arbetet med att realisera och kontinuerligt följa upp strategin. 7
Följa klienternas och personalens nöjdhet År 2009 kartlade man hur nöjda de anställda var och i början av året har arbetsenheterna på grund val av resultaten gjort upp ett åtgärdsprogram för den egna enheten. Funktionsdugligheten hos missbruks- och mentalvårdstjänsterna har undersökts genom en utbildning av s.k. erfarenhetsexperter och genom att ta emot deras respons om servicesystemet. Utveckla responssystemet I fråga om utvecklingen av responssystemet inväntar man centralförvaltningens beslut om program. Stärka primärvården och öka dess proportionella andel Realiseras via en plan för tillhandahållande av tjänster i landskapet och en eventuell försöksverksamhet inom regionen. Fungerande vårdkedjor (bötesavgifter) Bötesavgifterna har minskat i början av året. I enlighet med det som man har kommit överens om tillkommer inga bötesavgifter för slutet av 2010. För att utveckla tjänsterna har det gjorts en bedömning av servicebehovet och utredningar. Ledarskapsutbildning (JET) I ledarskapsutbildningen deltar ca 20 personer. Genomföra och följa upp ett produktivitetsprogram Om genomförandet av produktivitetsprogrammet ges en rapport i juni 2010. Verksamhetsstadgan för social- och hälsovårdsväsendet har fastställts. Utveckla processerna på ett målmedvetet sätt Kärnprocesserna har namngetts och deras ägare fastställts och beskrivningen av processerna har inletts. Fördjupa samarbetet mellan Karleby och Kronoby Samarbetet har förlöpt väl trots olika utgångslägen. En fördjupning av samarbetet och ett mera utvidgat samarbetet avseende verksamhetsformerna har inletts. Planer på att övergå till ett gemensamt patient-/klientinformationssystem har gjorts upp. Utveckla kontrollen av köpta tjänster I samråd med centralsjukhuset har det tillsatts en gemensam ledningsgrupp för social- och hälsovårdsväsendet. Möjligheten till försöksverksamhet inom regionen utreds. Man har satsat på köpta tjänster, ökningen uppgick till 8,4 procent i början av året. Fungerande uppföljnings- och responssystem Man väntar på centralförvaltningens avgöranden. Följa klienternas nöjdhet En kartläggning av klientresponssystemet har inletts, målet är ett enhetligt och övergripande system. Konstruera ett kvalitetssystem för social- och hälsovårdstjänsterna Konstruktionen av ett kvalitetssystem har inletts utifrån hälsocentralens modell. Utveckla och realisera planer och metoder för rekrytering Rekryteringen har effektiviserats och läkare har anställts. Samarbete med Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt har utförts. Utveckla personalplaneringen Är relaterad till kompetenskartläggningar och utvecklingssamtal. Som ett led i ledarskapsstudier (JET) görs en kompetenskartläggning vid ett fl ertal enheter. Resultaten utnyttjas vid personalplaneringen. Se till att befattningsbeskrivningarna är tidsenliga På grund av att det har gjorts en utvärdering av arbetets kravnivå är befattnings- 8
beskrivningarna relativt tidsenliga. Bereda och ta i bruk övergripande kompetenskartläggningar Kompetenskartläggningar har inletts inom hemvården. Utveckla och följa introduktionen Det har gjorts upp en introduktionsplan vars funktionsduglighet utvärderas regelbundet. Upprätthålla kompetensen genom kompletterande utbildning Utbildningsbehoven bedöms genom kompetenskartläggning och utvecklingssamtal. Möjliggöra arbetsrotation och karriärutveckling Vid valen har man fäst särskild uppmärksamhet vid arbetsrotationen och den interna karriärutvecklingen. Vid arbetsrotationen är målet även att bredda och fördjupa kunnandet. Utveckla verksamheten för att främja arbetshälsa Verksamheten för bevarande av arbetsförmågan har utvecklats och det har bildats grupper inom de olika serviceområdena. Ledarskapsutbildning (JET) Cirka tjugo personer deltar i ledarskapsutbildningen. Omfattande utvecklingssamtal Målet är att utvecklingssamtal förs med alla anställda. Följa sjukfrånvaron och ta i bruk en modell för ingripande på ett tidigt stadium Man har samarbetat med personalenheten. Man planerar pilotverksamhet i fråga om uppföljning och ingripande på ett tidigt stadium. Ta i bruk arrangemang enligt ett kvalitetssystem inom sektorerna och på arbetsenheterna (enhetsmöten, kommunikation, ledningsöversikter m.m.) Initiala åtgärder har vidtagits för att utsträcka verksamheten till socialväsendet. Genomföra och följa upp ett produktivitetsprogram En mellanrapport ges i juni 2010. Bedöma och utveckla effektiviteten i processerna Det förväntas mera målmedvetenhet avseende investeringarna. Ordna ekonomisk utbildning för chefer Det ordnas fyra kurser under året. Fortsätta med produktifi eringen av tjänsterna Produktifi eringen fortsätter. Externa konsulter utnyttjas som hjälp. Chefsutbildning Det ordnas fyra kurser för cheferna under året. Färdigställa produktifi eringen vid utgången av 2010 Målet kan knappast nås under 2010. Utveckla samarbetet med Jakobstad Samarbetet mellan hälsocentralen och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt har möjliggjort en ökad försäljning av tjänster till Jakobstadsområdet t.ex. under sommaren 2010. Göra upp ett trygghetspolitiskt program inom landskapet och anpassa det till förhållandena i Karleby Planen är klar. Genomförandet och en regelbunden uppföljning av den håller på att inledas. Tyngdpunktsområden för följande år har valts. 9
Utveckla samarbetet med läroanstalterna Samarbetet har fungerat bra. Det har hållits regelbundna möten. Främja medborgaraktivitet (projektet Kampa) Det har ordnats möten i samråd med organisationerna, t.ex. gemensamma möten om företagsamhet. Man har strävat efter att dra nytta av motions- och idrottsverksamhet och kulturverksamhet i den övergripande välfärdspolitiken. Det ekonomiska utfallet Det ekonomiska läget för social- och hälsovårdsnämnden i förhållande till budgeten är svårt. På grundval av utfallet i januari april håller verksamhetskostnaderna på att öka med över 8 procent i förhållande till fjolåret och budgetutfallet uppgår till 33,7 procent, vilket överskrider det kalkylerade genomsnittsmålet med ca 2,5 3 procent (den motsvarande utfallsprocenten för Kronoby uppgår till 32,5 procent). Utfallet för och utvecklingen av verksamhetsintäkterna är på god nivå och motsvarar budgetmålen. Karleby Kostnadsökningen och avvikelsen från budgeten beror i huvudsak på funktionella omständigheter. Utgifterna för den specialiserade sjukvården har stigit med 10 procent (+ 1 500 000 ) och förklarar närmare 50 procent av den totala tillväxten. Inom personalutgifterna har vikariekostnader och särskilda ersättningar ökat markant. Kostnader för sjukvikarier har stigit med närmare 40 procent och på ett fl ertal verksamhetsenheter har man varit tvungen att anställa vikariearbetskraft för att uppfylla minimikraven avseende nattlig vård och arbetsskift utan för ändamålet befi ntliga anslag. Dessutom har virusepidemier (noro, H1N1) ökat vikariekostnaderna. En ökning av skiftarbetet har ökat de särskilda ersättningarna. För anställning av euroläkare och ströjobbande läkare har det använts betydligt mera pengar än föregående år. Ändringen av dessa personalutgifter förklarar ca 20 procent av ökningen. I fråga om köpta tjänster för klienter har köpet av boendeservice för äldre ökat i början av året och kostnaderna för köpta tjänster inom mottagningsverksamhet för hälso- och sjukvård har ökat på grund av en indexhöjning på ca 7 procent. Kelviå hälsostation fi ck en ny tillhandhållare av tjänster vilket även ökade kostnaderna en aning. Överföringen av psykiatriska rehabiliteringsklienter från centralsjukhuset till billigare upphandlade platser inom socialväsendet har ökat stadens kostnader. Det fi nns emellertid inte anslag i budgeten för socialt arbete för den här med tanke på helheten fördelaktiga ändringen av verksamheten. Kostnadsökningen för köpta klienttjänster uppgår till ca 15 procent av den totala ökningen. I år ingår i kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna för första gången även kapitalkostnader som tidigare alltså inte har ingått i budgeten. Detta innebär på årsnivå ca 340 000 euro i tilläggskostnader för social- och hälsovårdsväsendet. Kostnadseffekten för fyra månader uppgår till ca 113 000 euro (ca 4 procent av utgiftsökningen). Övriga ändringar är bl.a. ökade läkemedelskostnader på hälsocentralssjukhuset och hemsjukhuset och ökningar i fråga om utkomststöd och bidrag för handikappservice. I jämförelsen bör man även notera de periodvisa skillnaderna i kostnadsutfallet. Intäkter och kostnader för bl.a. underhållsskydd, servicecentret för arbetskraft, sjuktransport, mödra- och skyddshemmet, Kokkotyösäätiö och vissa projekt fördelar sig i år tidsmässigt på ett annorlunda sätt jämfört med året innan. Ny verksamhet inom budgeten för social- och hälsovårdsväsendet är också kostnaderna för akut omhändertagande (överfördes från räddningsverket). Det är fortfarande svårt att förutse helheten. Framöver påverkas ekonomin av att nya verksamhetsenheter inleder sin verksamhet (bl.a. ställen för köpta tjänster av MedOne Oy, boendeenheten för utvecklingsstörda i Ullava, rådgivningsbyrån för äldre och fullödig assistansverksamhet för handikappade). Dessa ökar kostnadstrycket. Inom vårdkedjan sker stora förändringar när effekterna av stängningen av avdelningar på centralsjukhuset börjar synas. I början av året har det rentav 10
varit underbeläggning på t.ex. hälsocentralsjukhuset och inom boendeservicen för äldre. Servicebehov orsakade av utkomststöd, barnskydd, åldrande befolkning och prevalens kan ändras snabbt. Det ekonomiska läget utjämnas på grund av att det i slutet av året inte tillkommer några större allmänna löneförhöjningar. Kostnadsbudgeten för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby är 1,7 miljoner euro lägre än budgetutfallet för använda anslag 2009. Det är uppenbart att även om kostnadsökningen för hela årets del blir rentav klart lägre än för januari-april kommer den förutsedda kostnadsöverskridningen att vara ytterst kännbar. Kronoby Det ekonomiska läget för Kronoby är fortfarande gott med undantag av den specialiserade sjukvården. Kostnadsutfallet för budgeten inom de övriga resultatområdena uppgår totalt sett till i snitt 30 procent, medan det inom den specialiserade sjukvården uppgår till 38,4 procent. Intäkterna för Kronoby har utvecklats positivt och i enlighet med målen för budgeten. Vid en jämförelse av kostnadsökningen i Kronoby med året innan bör man beakta att t.ex. hyreskostnaderna, it-kostnaderna och kostnaderna för vårdtillbehör i fjol registrerades huvudsakligen först efter april. Utgiftsökningen har dock på grund av den ökade specialiserade sjukvården uppgått till samma storleksklass som i Karleby (ca 8 procent). Kostnaderna för den specialiserade sjukvården i Kronoby har ökat med närmare 10 procent från året innan. Bruket av tjänster på Malmska sjukhuset har minskat något. Budgeten för den specialiserade sjukvården är mindre än bokslutet för 2009. Utvecklingen förutspår således en betydande överskridning för hela året. Utgifterna för barnskyddet har ökat påtagligt i Kronoby i år. Det fi nns dessutom ett stort antal akuta fall av omhändertagande som handläggs och anslagen kommer därför inte att räcka på årsnivå. De årliga kostnaderna för ett omhändertagande uppgår till ca 70 000 euro. Även utkomststöd och understöd för handikappade (verksamhet med personliga hjälpare) har ökat. I Kronoby är ökningen av vikariekostnaderna kännbar i förhållande till året innan. I början av året har antalet sjukledigheter varit exceptionellt högt och den höga beläggningsgraden och patienter på s.k. överplatser på bl.a. Sandbacka vårdcenter och Terjärv vårdcenter har krävt mera personal. 11
UTBILDNINGS- OCH BARNDAGVÅRDSNÄMNDEN BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 BOKSLUT 2009 bokslut Uppgiftsområde UTBILDNINGS- OCH BARNDAGVÅRDSNÄMNDEN Bildningscentralen Verksamhetsintäkter 250 0 0,0 % 26 806 3,2 % Verksamhetskostnader -768 000-256 046 33,3 % -285 970-915 281 31,2 % VERKSAMHETSBIDRAG -767 750-256 046 33,4 % -285 944-914 475 31,3 % Barndagvård Verksamhetsintäkter 2 936 380 695 125 23,7 % 671 950 2 405 133 27,9 % Verksamhetskostnader -24 257 151-7 915 953 32,6 % -7 578 800-23 402 984 32,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -21 320 771-7 220 828 33,9 % -6 906 850-20 997 851 32,9 % Grundläggande utbildning Verksamhetsintäkter 509 110 823 500 161,8 % 450 612 829 417 54,3 % Verksamhetskostnader -31 108 854-10 366 524 33,3 % -9 530 376-30 396 477 31,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -30 599 744-9 543 024 31,2 % -9 079 764-29 567 059 30,7 % Specialundervisning Verksamhetsintäkter 143 900 2 352 1,6 % 5 975 106 539 5,6 % Verksamhetskostnader -4 300 456-1 480 562 34,4 % -1 342 058-4 193 078 32,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -4 156 556-1 478 210 35,6 % -1 336 083-4 086 539 32,7 % Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet Verksamhetsintäkter 560 350 285 229 50,9 % 218 656 604 465 36,2 % Verksamhetskostnader -6 210 992-1 998 170 32,2 % -1 964 130-5 884 710 33,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 650 642-1 712 941 30,3 % -1 745 474-5 280 246 33,1 % Karlebynejdens institut Verksamhetsintäkter 402 720 98 595 24,5 % 68 614 387 426 17,7 % Verksamhetskostnader -1 724 487-546 181 31,7 % -528 686-1 603 178 33,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 321 767-447 586 33,9 % -460 072-1 215 752 37,8 % UTBILDNINGS- OCH BARNDAGVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsintäkter 4 552 710 1 904 802 41,8 % 1 415 833 4 333 786 32,7 % Verksamhetskostnader -68 369 940-22 563 437 33,0 % -21 230 020-66 395 707 32,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -63 817 230-20 658 635 32,4 % -19 814 186-62 061 922 31,9 % Nettobindande: Karlebynejdens institut Verksamhetsintäkter 402 720 98 595 24,5 % 68 614 387 426 17,7 % Verksamhetskostnader -1 724 487-546 181 31,7 % -528 686-1 603 178 33,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 321 767-447 586 33,9 % -460 072-1 215 752 37,8 % Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 4 149 990 1 806 207 43,5 % 1 347 219 3 946 360 34,1 % Verksamhetskostnader -66 645 453-22 017 256 33,0 % -20 701 334-64 792 529 32,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -62 495 463-20 211 049 32,3 % -19 354 115-60 846 169 31,8 % Uppnåendet av verksamhetsmålen Bildningscentralen För bildningsväsendet gäller en ny verksamhetsstadga och utbildningsväsendet fullföljer en ny rekryteringsplan sedan början av 2010. Enligt verksamhetsstadgan är den psykosociala resurscenterverksamheten inlemmad i elevvården som är underordnad samarbetsgruppen för utvecklingsväsendets utveckling och som sköts av sex skolkuratorer och två skolpsykologer. Resultatområdet för småbarnsfostran övergick i början av 2010 på bildningsväsendet och dess förvaltning sköts nu av bildningscentralen. Styrgruppen för omorganisationen har tillsatt underarbetsgrupper som har börjat bereda en utvecklingsrapport. Rapporten innehåller en beskrivning av nuläget, målläget och åtgärdsförslag för kommande år. Bildningscentralens gemensamma lokaler vid Strandgatan 16 har visat sig fungera väl och främja samverkan. Bildningsväsendets strategi godkändes i mars av nämnderna inom sektorn. Med den som utgångspunkt har strategier börjat beredas för resultatområdena. 12
Ett centralt mål är att öka och fördjupa samarbetet mellan resultatområdena. Bildningscentralen har koordinerat beredningen av de olika resultatområdenas projektansökningar, projekt har startats och projektplaner preciserats efter de fi - nansieringsbeslut som fåtts. Produktivitetsprogrammets mål för projektverksamhetens omfattning har nåtts. Kompletteringsutbildningen för personalen har fortskridit planenligt och bildningsväsendets första utbildning för specialyrkesexamen i ledarskap har startat. I överensstämmelse med planen för rekrytering av undervisningspersonal fanns det gott om sökande till de lediga lärartjänsterna i vårens första ansökningsomgång. Småbarnsfostran För småbarnsfostrans resultatområde var årets första tertial jäktig och arbetsfylld. De senaste årens goda födelsetal visar sig i en ökning av kostnaderna för småbarnsfostran och antalet vårdavtal samt stödet för vård av barn i hemmet och Karlebystödet. Barndagvårdstjänster har ordnats efter behov för båda språkgrupperna och behovet av dagvård, som barn har subjektiv rätt till, har kunnat tillgodoses, även om ordnandet har medfört stora utmaningar. Man har försökt ordna dagvården så kostnadseffektivt som möjligt och hålla ekonomin under uppsikt på ett systematiskt sätt. Keltaviirin päiväkoti kommunaliserades i början av året och daghemmet erbjuder nu kommunala barndagvårdstjänster. För nämnden för utbildning och fostran ordnades en aftonskola om småbarnsfostran i januari. En egen strategi har börjat utarbetas för småbarnsfostran på basis av bildningsväsendets strategi. Utvärderingar har gjorts enligt utvärderingsplanen. Ett kontinuerligt utvärderingsobjekt är dagvårdsstarten som sammanställs varje sommar och nyår. I januari genomfördes också en ledarskapsutvärdering som behandlades hos verksamhetsenheterna. Före behandlingen fördes dock utvecklingssamtal med cheferna. Under dessa gick man igenom resultaten av den egna utvärderingen och funderade på vad som behöver utvecklas. Kompletteringsutbildning har ordnats enligt programmet för att utbildningsskyldigheten ska bli fullgjord. Samarbetet med utbildningsväsendet för ordnandet av utbildningar har intensifi erats. En separat utredning om familjedagvården gavs enligt tidsplanen och sändes till personalnämnden och vidare till stadsstyrelsen för behandling och åtgärder. För personalens vidkommande har en arbetsvärdering gjorts. Den slutförs snart och kan därefter förhoppningsvis också börja omsättas i praktiken. Småbarnsfostran har samarbetat intensivt med kulturväsendet vid planeringen av stadens 390-årsjubileumsvecka och även annat som hör samman med jubileet. Kostnadsmässigt kommer de största utmaningarna för småbarnsfostran att handla om huruvida anslagen för löner och stöd räcker till. Även på inkomstsidan kan det bli svårt att nå budgetens mål. Grundläggande utbildning Det totala antalet elever inom den grundläggande utbildningen antas förbli så gott som oförändrat, men den årliga variationen områdena emellan innebär utmaningar. Därför krävdes det grundliga förberedelser innan man kunde bilda nybörjargrupperna inför höstterminen 2010. En optimal gruppstorlek eftersträvas fortfarande genom styrning av elevplaceringen inom närskolområdena. De stora elevgrupperna kunde göras något mindre med hjälp av undervisningsministeriets projektfi nansiering för 2010. Den genomsnittliga gruppstorleken på åk 1 6 var 18,7 elever/basundervisningsgrupp och den sjönk till 18,2 tack vare fi nansieringen. Projektet gjorde det möjligt att dela fem undervisningsgrupper och öka antalet delade timmar (22) och resurstimmar (35). Dessa fördelas på 17 grundskolor. 13
För elever med annan kulturell och språklig bakgrund ordnades undervisning i 18 grupper och på tio olika språk som är elevernas modersmål. Eftermiddagsklubbar fanns på alla skolor. Verksamheten som ordnas av staden eller samarbetsparter var mångsidig och pågick på samma sätt som under höstterminen. Verksamheten har kunnat utvecklas genom ett särskilt projekt så att klubbarna har kunnat erbjuda mer mångsidig verksamhet. Resultatområdet för grundläggande utbildning har 13 pågående utvecklingsprojekt som koordineras av utvecklingschefen. Sammanlagt 12 nya projektansökningar har beretts antingen som fortsättningsprojekt eller som nya projekt för vilka det gäller bestämda ansökningsanvisningar. Budgeten för den grundläggande utbildningen påverkas av inkomsterna eller utgifterna för hemkommunsersättningen enligt ett nytt statsunderstödssystem som började tillämpas i år. I förhållande till det tidigare är dess inverkan neutral, men kostnadsposterna syns som förändringar i inkomsterna och utgifterna för den grundläggande utbildningen. För personalutgifternas vidkommande är budgeten mycket stram och början av höstterminen 2010 kommer att utvisa om utgifterna hålls inom budgetramen, eftersom exempelvis antalet sjukfrånvarodagar under årets första månader var större jämfört med förra året. Budgetanslaget för köp av tjänster inom den grundläggande utbildningen räcker inte längre till då kostnadsnivån har stigit, eftersom anslaget inte har höjts efter 2005. Arbetsgruppen för utveckling av den grundläggande utbildningen har inlett sitt arbete och beredningen av att investeringsprogram har kommit i gång. Specialundervisning Behovet av särskilt stöd fortsätter att öka. Bedömningar av elevernas inlärningsoch koncentrationssvårigheter samt inlärningsberedskap har kunnat göras i tillräcklig utsträckning tack vare den förbättrade tillgången till skolpsykologer. Vid organisering av specialundervisningen har man tagit steg framåt systematiskt och kunnat starta utvecklingsprojekt. Gymnasier och övrig utbildning på andra stadiet Genom medverkan i projektet KELPO har man förberett sig för att verkställa den nya strategin för specialundervisningen, erbjudit kompletteringsutbildning och jämfört god praxis samt främjat samarbetet mellan förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen. Sjukhusskolans öppenvårdsverksamhet har utvecklats med hjälp av samma projekt. Antalet skolgångsbiträden och deras arbetstimmar har koordinerats av en arbetsgrupp. Antalet biträden var 114 och deras arbetsinsatser uppgick sammanlagt till ca 70 årsverken. Det skulle behövas ytterligare tio biträden, vilket i sin tur kräver tilläggsanslag. Målen i strategin för specialundervisningen och elevvården i Mellersta Österbotten har omsatts i praktiken i samband med läsårsplaneringen. Med hjälp av utvecklingsprojektet för specialundervisning i gymnasiet har man kunnat erbjuda specialundervisningstjänster också för gymnasiestuderande. Resultaten av den gemensamma ansökan till andra stadiet visar att gymnasieutbildningens attraktivitet har minskat ytterligare. Detta märks speciellt i antalet studerande vid Lucina Hagmanin lukio. Det minskade antalet studerande påverkar statsandelens belopp. Den utvecklingsgrupp som tillsattes på basis av gymnasieutredningen före kommunfusionen fortsatte sitt arbete och gav en halvtidsrapport i februari i år. I rapporten stakar man ut linjerna för införande av en centraliserad modell. Utvecklingsarbetet fortsätter och målet är att slutrapporten färdigställ i juni. Det landskapsomfattande samarbetet inom utbildningen på andra stadiet pågick inom ramen för ett utvecklingsprojekt. Strategiarbetet för andra stadiets samarbete påbörjades och det tidigare avtalet som trädde i kraft 1.1.2009 har uppdaterats genom ett förslag till nytt avtal som ska träda i kraft 16.8.2010. 14
Gymnasiets resultatområde har tre pågående projekt, och lika många projektansökningar har beretts. Gymnasiets och yrkesutbildningens Idrottsakademiprojekt har utvidgat sitt samarbetsnätverk, framställt en broschyr och planerat fortsatt verksamhet. Karlebynejdens institut Institutets öppna kursutbud har ökat i och med att estradkonstskolans dansundervisning fl yttades över på institutet. Kurserna inom fri bildning har varit mer efterfrågade än tidigare. Det ekonomiska utfallet Utbildningsväsendets resultatområde Småbarnsfostrans resultatområde Uppdragsutbildningen utfaller enligt budgeten. Institutets svenska avdelning har ökat sitt samarbete med Kronoby medborgarinstitut för kursplanering och marknadsföring. Grundundervisning i bildkonst enligt den fördjupade lärokursen meddelas enligt planerna, men fortfarande blir över hälften av de fi nskspråkiga sökandena utan studieplats. Samarbetet mellan bildkonstkurserna för barn i Lochteå och Kelviå har stärkts genom gemensamma utställningar. Eftersom institutets verksamhet har ökat är antalet heltidsanställda bland personalen för litet. Ökad stress har också orsakats av hälsobesvären till följd av problemen med inomhusluften och av utlokaliseringar av personal. Utfallet av verksamhetsintäkterna för nämnden för utbildning och fostran är 41,8 procent. Som understöd och bidrag har under januari april bokförts sammanlagt 848 296 euro. Det största enstaka understödsbeloppet är 322 920 euro och är avsett för minskning av undervisningsgrupperna i den grundläggande undervisningen. Inkomsterna i form av hemkommunsersättningar uppgick sammanlagt till 34 930 euro vid utgången av april. Utfallet av personalkostnaderna som ingår i verksamhetsutgifterna är för högt för tidpunkten i fråga, 32,7 procent. Vid samma tidpunkt i fjol var andelen 32,2 procent i förhållande till bokslutet. Personalersättningarna höjdes i budgeten för 2010 med ca 180 000 euro jämfört med bokslutet. För närvarande är utfallet ca 75 000 euro mindre än vid samma tid i fjol. Verksamhetsbidraget är 32,4 procent utan Karlebynejdens institut som är en nettobudgeterad enhet. Trycket på anslagsöverskridningar har varit störst vid köp av tjänster. Utfallet är 38,8 procent. Som köp av tjänster har under tiden 1.1 30.4.2010 registrerats sammanlagt 224 113 euro i form av utgifter för hemkommunsersättningar. Enligt Bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande (23.2.2010) ska hemkommunsersättningarna upptas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster i budgeten och inte som ökningar eller minskningar av statsandelarna. Hemkommunsersättningar har inte noterats i budgeten 2010 för nämnden för utbildning och fostran. får motsvarande ersättning som statsandel för Karlebyelever som går i grundskolor utanför den grundläggande utbildningen i Karleby. Statsandelarna borde därför öka. Utfallet för punkten material och förnödenheter är 22,5 procent. Skolornas läroboksinköp gjordes något tidigare och därför är utfallet ca 53 000 euro större än vid samma tid i fjol. Anslagen är på samma nivå som 2009. De övriga utgifterna är på rätt nivå i förhållande till tidsperioden. Infl ödet av inkomster inom småbarnsfostran höjdes i budgeten för 2010 med ca 531 000 euro jämfört med bokslutet för 2009. Utfallet är bara 3,4 procent större än i fjol. Utfallet av personalutgifter, 33,2 procent, är för stort för tidsperioden i fråga. Enligt de uppgifter som fi nns till hands just nu kommer det att uppstå besparingar i tjänsteinköpen. Dessa kan användas till att täcka överskridningar av personalutgifterna. Utfallet för punkten understöd är 32,9 procent och ökningen är 6,7 procent. Anslaget kommer att överskridas i någon mån. De övriga utgifterna är på rätt nivå i förhållande till tidsperioden. 15
NÄMNDEN FÖR KULTUR- OCH UNGDOMSVÄSENDET BUDGET 2010 1.1.-30.4.2010 budget 1.1.-30.4.2009 BOKSLUT 2009 bokslut Uppgiftsområde NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UNGDOMSVÄSENDET Gemensamma utgifter och kansliet Verksamhetsintäkter 520 495 95,2 % 20 082 19 628 102,3 % Verksamhetskostnader -275 518-91 772 33,3 % -95 557-311 813 30,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -274 998-91 277 33,2 % -75 475-292 185 25,8 % Kulturtjänster Verksamhetsintäkter 13 910 2 070 14,9 % 1 107 8 826 12,5 % Verksamhetskostnader -2 964 790-963 662 32,5 % -894 089-2 871 971 31,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 950 880-961 591 32,6 % -892 982-2 863 145 31,2 % Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket Verksamhetsintäkter 134 610 61 864 46,0 % 51 078 104 874 48,7 % Verksamhetskostnader -2 841 420-936 682 33,0 % -934 331-2 721 649 34,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 706 810-874 818 32,3 % -883 253-2 616 775 33,8 % Museiväsendet Verksamhetsintäkter 91 050 29 044 31,9 % 44 812 71 007 63,1 % Verksamhetskostnader -970 755-289 105 29,8 % -285 341-932 906 30,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -879 705-260 061 29,6 % -240 529-861 899 27,9 % Ungdomstjänster Verksamhetsintäkter 117 960 102 855 87,2 % 107 025 191 860 55,8 % Verksamhetskostnader -1 276 450-378 633 29,7 % -393 060-1 259 027 31,2 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 158 490-275 778 23,8 % -286 035-1 067 167 26,8 % NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UNGDOMSVÄSENDET SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 358 050 196 328 54,8 % 224 104 396 194 56,6 % Verksamhetskostnader -8 328 933-2 659 855 31,9 % -2 602 378-8 097 366 32,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -7 970 883-2 463 526 30,9 % -2 378 274-7 701 172 30,9 % Kultur- och ungdomsväsendet är en nettobindande enhet Uppnåendet av verksamhetsmålen Gemensamma utgifter och kansliet Naturaliesamlingen Kieppi Bildningscentrets kansli betjänar kultur- och ungdomsväsendets förvaltning genom att ta hand om kansliarbete samt kundbetjäning. Arbetet består av kultur- och ungdomsnämndens samt idrottsnämndens kansliuppgifter: föredragningslistor, protokoll, upprätthållning av beslutsförteckningar samt kundbetjäning. Till kansliets uppgifter hör också bildningscentrets telefonrådgivning samt annan daglig kanslibetjäning. Under de första fyra månaderna har kansliets verksamhet förverkligats planenligt. Under granskningsperioden har kansliarbetet färgats av bildningsväsendets och dess förvaltningars strategiprocesser. Utvecklandet av Viljo Nissinens mineralsamling har fortgått i samarbete med GTK. Prov ur Armas Järveläs fjärilsamling har katalogiserats, svärmare och spinnare står näst i tur att ställas fram. Identifi eringen av prov i Veikko Salkios fossilsamling i natursamlingen har fortgått och uppgifter har ställts fram i samarbete med experter från Geologiska museet. En samling bestående av fångstredskap har ställts fram. Samarbetet med naturvetenskapliga centralmuseet har fortgått. En utställningsvägg har färdigställts för utställningsverksamheten. Grupper har fått guidning i alla samlingarna. Antalet besökare har varit ca 1400. Kulturtjänster För att trygga välfärds- och bildningstjänsterna, som baserar sig på kulturverksamhet, samt intressanta kulturevenemang, har resultatområdet inlett verksamhetsåret med att dela ut årets verksamhetsbidrag till kulturorganisationerna samt projekt- och hyresbidrag till olika kulturaktörer. Även det årliga stödet till konstinrättningarna har erlagts enligt tidtabellen som utarbetades i början av året. 16
Stadsbiblioteket - landskapsbiblioteket Resultatområdet har fortsatt med koordineringen av sina personalresurser på basis av ändringarna som kommunsammanslagningen medförde för organisationen och servicebehovet. Kommunsammanslagningen år 2009 inverkar fortfarande också på koordineringen och planeringen av resultatområdets tjänster. Vid sidan av verkställandet av den kulturpolitiska strategin har man som ett redskap för styrningen av resultatområdets verksamhet berett en utvecklingsstrategi för resultatområdet vilken sträcker sig fram till slutet av år 2013. Utöver strategiarbetena ovan har resultatområdet deltagit i behandlingen av bildningsförvaltningens interna samarbete i sektorns gemensamma bildningsstrategiprocess. Bibliotekets ekonomiska utfall ser ut att följa driftsplanen. Projektansökningarna som sändes året innan har lett till positiva beslut. Utställningar, evenemang och författarbesök har arrangerats vid de olika verksamhetsplatserna. En fortbildningsdag har arrangerats för personalen. Biblioteket är aktivt med i utvecklandet av Axiells nya riksomfattande bibliotekssystem. Inom ramen för ett digitaliseringsprojekt har man digitaliserat gamla handskrivna föreläsningsanteckningar. Bibliotekens nationella användarenkät gjordes i mars-april. Den snörika och kalla vintern ledde till att vatten rann in i biblioteket genom huvudbibliotekets takfönster. Museiväsendet Arbetet med museets utställningspolitiska program pågår. Programmet har som mål att dra upp linjerna för målsättningar och principer för museets utställningar för fl era år framöver. Utställningsverksamheten förverkligas i enlighet utställningskalendern som nämnden för kultur- och ungdomsväsendet har godkänt. I år har man förverkligat tre temporära utställningar och arbetet med den fjärde och största utställningen Merihistoriaa Kokkolassa pågår. Personalens kompetens har stärkts och stärks även i fortsättningen med utbildning. ETT (Erikoistietotoimisto) är en byrå med specialkunskap i museets verksamhetsutrymmen som har befäst sin verksamhet. Dess mål är att involvera besökarna i museets verksamhet bl.a. genom att dela med sig av historiekunskap tillsammans med museet. Museet har satsat på museipedagogik, d.v.s. museiundervisning bl.a. genom att arrangera mångsidiga och aktiva evenemang i samband med utställningar och genom att samarbeta intensivt speciellt med skolor. Landskapsmuseet svarar för myndighetsuppdraget inom kulturmiljön genom att ge utlåtanden om byggnadskulturen enligt ett avtal med Museiverket. Partnerskapet fortsätter för ITE-museets del, som ett konkret exempel kan nämnas utställningen om nordisk ITE-konst i februari-mars. Museet har också deltagit i förnyandet av Kansansoitinmuseos basutställning vid Kaustisen kansantaiteenkeskus i samarbete med Kansanmusiikki-instituutti. Ungdomstjänster Ungdomstjänsternas ekonomi ser ut att förverkligas inom givna ramar. Sända projektansökningar har erhållit positiva beslut, även om fi nansieringsbeslutens eurobelopp varit lägre än väntat. Projektbidragen inverkar inte på verksamhetsbidraget med hänsyn till nettobindningen. Regionkommunsamarbetet har framskridit i och med utvecklandet av Mellersta Österbottens ungdomsinformation. Ungdomsinformationens andra verksamhetsplats öppnades i stadsbiblioteket. Öppen verksamhet i ungdomslokalerna har tagits till ett utvecklingsobjekt i och med det riksomfattande utvecklingsprojektet för ungdomsgårdsverksamhet och ibruktagandet av en intern utvärderingsmetod i lokalerna. Ungdomstjänsternas 17
understödspolitik bearbetades efter den understödspolitiska arbetsgruppens beredning och årsunderstöd beviljades på basis av det nya beredningssättet. Samarbetet med skolorna har fortgått i och med skolfadderverksamheten. Internationellt samarbete har gjorts både genom Youth in action programmet och beredningen av Euromance. Det ekonomiska utfallet Budgetens utfall 1.1-30.4.2010 är på rätt nivå för hela nämndens del. Verksamhetsintäkternas utfall är redan 54,8 % närmast tack vare beviljade fi nansieringsbeslut. Verksamhetskostnadernas utfall i slutet av april är 31,9 %. Verksamhetsbidragets utfall är 30,9 %. Med hänseende på tidsperioden ligger anslagen på rätt nivå. 18