Passiv gödselseparering



Relevanta dokument
Effektivare biogasproduktion med hjälp av självseparerande gödsel? Projekt nr: V

Gårdsbaserad biogasproduktion

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Jordbruk, biogas och klimat

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Var produceras biogas?

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

... till tillämpning

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

Halm som Biogassubstrat

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Är biogas något för mig/ min gård?

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Mosekrog

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Växtnäring i stallgödseln

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Matsmältningen dödar frön. Ogräs i foder. Hur mkt ogräsfrön finns i gödseln? Vilka frön överlever ensilering &/eller vommen?

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

1

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Biogas från tång och gräsklipp

Rötning Viktiga parametrar

Baltic Manure: Projektinformation 23/01/2014. Sönderdelningstekniker för fastgödsel. Sveriges biogaspotential vid gödselrötning

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Praktisk användning av biogödsel

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk

GÖDSELBASERAD BIOGASPRODUKTION I FÄRS, FROSTA OCH ALBO HÄRAD FÖRSTUDIE LOVISA BJÖRNSSON OCH MIKAEL LANTZ

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

Sammanställning av remissvar från remissomgång 2014 för föreskrifterna till gödselgasstödet

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Marknadsanalys av substrat till biogas

MoreBiogas Småland AB

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Utvärdering av gårdsbaserad

EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Utvärdering av Plönninge gårdsbiogasanläggning. Erik Karlsson Sten Strömberg 4 mars 2011 Bioprocess Control Sweden AB

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Hästgödsel en resurs!

Transkript:

Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09

Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten i gödseln Försöksresultat: Näringsinnehåll och metanpotential i olika skikt av nöt- och grisgödsel Separering med gödseltunna: resultat Exempel på vad det kan innebära för en central biogasanläggning att använda passivt separerad gödsel Förslag på enkel teknik för passiv separering.

Bakgrund Stallgödsel skiktar sig naturligt & gratis. Skikten har olika TS & näringsinnehåll. Stallgödsel innehåller ibland mycket vatten Mer transporter & markpackning Sämre ekonomi för biogas

TS-halt i nötflytgödsel

TS-halt i grisflytgödsel

Problem med vattenrik gödsel inom biogasproduktion - höga transportkostnader - energiåtgång för att värma vattnet - vattnet tar plats i reaktorn utan att ge metan

Frågeställningar Hur självseparerar flytgödsel från nötkreatur och grisar under svenska förhållanden? Hur fördelar sig växtnäringsämnen? Hur är metanpotentialen?

Genomförande 4 st flytgödselbehållare 2 st mjölkkor 1 st integrerad grisproduktion 1 st slaktgrisproduktion Flytgödselbehållarna inspekterades före fyllning Vid provtagning orörda minst 6 veckor efter fyllning

Gödselbrunn med mjölkkogödsel 1 ca 20 cm svämtäcke

Gödselbrunn med mjölkkogödsel 2 ca 70 cm svämtäcke

Gödselbrunn med integrerad grisgödsel ca 70 cm svämtäcke

Flyttad slaktgrisgödsel inget svämtäcke

Provtagning och analyser 3 provpunkter per behållare 3 prov i varje provpunkt - ytprov, ca 10-15 cm från ytan - mittprov - bottenprov, ca 10-15 cm från botten Provrötning för analys av metanproduktion (Biomil AB) Analys av TS-halt och glödförlust (VS) Analys av Tot-N, Org-N, Am-N, Tot-C, C/N-kvot, Tot-P, Tot-K Tjocklek på bottensediment och svämtäcke

Provtagare för gödselprover

2014-10-08 Utrustning för mätning av tjocklek på svämtäcke och bottensediment

2014-10-08 TS och metanpotential i gödsel från mjölkproduktion

Kväve i gödsel från mjölkproduktion

Fosfor och kalium i gödsel från mjölkproduktion

Halt TS (%) och metanpotential i gödsel från integrerad grisproduktion

Kväve i gödsel från integrerad grisproduktion

Fosfor och kalium i gödsel från integrerad grisproduktion

Metanpotential i gödsel från slaktgrisproduktion

Kväve i gödsel från slaktgrisproduktion

Fosfor och kalium i gödsel från slaktgrisproduktion

Fullskaleförsök

Självseparerande gödsel till stora biogasanläggningar. 30% av totalvolymen avleds från mittenskiktet TS ökar: Nötgödsel: från 6 till 8,2% TS Grisgödsel: från 5,2% till 7,0%TS. Metanpotentialen/ton våtvikt (vv) ökar: Nötg.: från 10,9 till 12,1 Nm3 CH4/m3 vv gödsel (+11%) Grisg.: från 16,7 till 19,2 Nm3 CH4/m3 vv gödsel (+15%)

2014-10-08 Självseparerande gödsel till biogas Förutsättningar: 30% gödselvätska avleds fr nöt respektive grisgödsel Transportkostnader 20, 30 eller 40 kr/ton (t o r) Mindre vatten in ger energibesparing från minskad uppvärmning Reaktorn ger ca +10% CH4/ m3 reaktorvolym & dygn

2014-10-08 Självseparerande gödsel till biogas Resultat: Fler kwh/m3 ger lägre körkostnad (Mindre vatten in ger energibesparing) 2-3 öre/kwh 2-5 kr/ton 0,55 kwh/ton gödsel Reaktorn ger +10% CH4/m3 reaktorvolym & dygn.

2014-10-08 Självseparerande gödsel till biogas Resultat: Den organiska belastningen från stallgödsel ökar, vilket ökar metanproduktionen.

Räkneexempel Metanproduktionen i reaktorn ökar från t ex 0,55 till 0,6 m3 CH4/ reaktorvolym & dygn (+10%): Ex 5000 m3 reaktor, 30 dgr uppehållstid (61 000 ton gödsel) Vanlig gödsel: 2750 Nm3 CH4/dygn Passivt separerad gödsel: 3000 Nm3 CH4/dygn Skillnad 250 Nm3 CH4/dygn *365 dygn/år= 91 250 Nm3 CH4/år 1 Nm3 CH4 = 9,8 kwh Ökad energiproduktion med passiv gödselseparering: 91 250 *9,8= 984 250 kwh à 50 öre; = 447 125 kr/år eller 7,35 kr/ton gödsel in

2014-10-08 Självseparerande gödsel till biogas Total effekt: Lite tjockare gödsel in Före:5-6% TS Efter: 7-8% TS Fler kwh/m3 bil ger lägre körkostnad 2-3 öre/kwh 2-5 kr/ton (Mindre vatten in ger energibesparing) Det man värmer ska ge energi 0,27 kr/ton Reaktorn ger +10% CH4/m3 reaktorvolym & dygn. 7,35 kr/ton gödsel in

HUR? 2 seriekopplade brunnar med lucka som kan stängas Hämta ej omrörd gödsel till växtodlingen Nedsänkt pump?

Slutsatser Gödseln i en behållarna hade självseparerat när den stått orörd i 6 veckor Svämtäcke och bottensats innehöll mellan 20-60% av fosforn i behållarna. Mittenfasen i grisgödsel är NK-gödsel & kan passa på P-rika marker Viktigt att hämta gödsel till biogas från gårdar med bra gödsel, hög TS. Passiv separering är ett enkelt/intressant sätt att minska mängden vatten in till central biogasanläggning. Ökad metanproduktion i reaktorn med självseparerad gödsel kan öka metanproduktionen med 10% per m 3 reaktorvolym jämfört med vid rötning av vanlig gödsel.

Gödsel från samma stall. Förra årets gödsel med kraftigt svämtäcke, 1 månad gammal gödsel är spegelblank. Projektet finansieras av SLU, Partnerskap Alnarp SLF, Bioenergiprogrammet