Kvalitetsledning. Effektiv kvalitetsledning i en reglerad miljö



Relevanta dokument
Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Lagerstyrning. Lagerstyrning Tank- och silovägning

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Bruksanvisning. PBK9-serie. Vägningsplattformar med hög precision

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Cargolog Impact Recorder System

Referenstermometer K20REF

Akustisk kalibrator. Instruktionsmanual. ver.1.01

Batchhantering. Avancerad batchkontroll

Ledningssystem för vävnadsinrättningar

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket Solna. Datum Dnr

Kalibreringscertifikat

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Sida 1 (av 12) Revision Skall-krav

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

PRODUKTIONSUTRUSTNING

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Temperaturgivare för industri och forskning

SMoKD Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD

Krav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad

Riktlinjer för kvalitet

Optimal prestation. Scanvaegt Service FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL HÖG DRIFTSÄKERHET ÖKAD KONKURRENS- KRAFT

K V A L I T E T S S Y S T E M

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

1. PRESENTATION SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Säkerhetsföreskrifter Användningsvillkor BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...

Processinriktning i ISO 9001:2015

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

GLP och GMP på laboratoriet. Mons Lundqvist Biomedicinskt Centrum Lunds Universitet 31 augusti 2015

Fyra vanliga SVAGA PUNKTER VID TRYCKKALIBRERING

Skruvkompressorer över 30 kw. Människor. Passion. Prestanda.

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Ljudnivåmätare C.A 832

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

Service. Teknik och kunskap till din fördel TILLQUIST / SERVICE 1

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04: Utgåva 6

Om instruktionen Varning Introduktion Standardfunktioner Specifikationer Display... 4

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Självrevision EN 1090

Bilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Ansökan om utvärdering av kvalitetssystem för medicintekniska produkter MDR, (EU) 2017/745 (CE-märkning av medicintekniska produkter)

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Egentillsyn. med haccp

ISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Fordringar i EN och EN för att undvika sprödbrott Bo Lindblad, Inspecta Sweden AB

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

TEKNISKA FÖRESKRIFTER. Göteborg Göteborgs stads bostadsaktiebolag Fastighetsutveckling

Model T50. Voltage/Continuity Tester. Bruksanvisning. PN May Fluke Corporation. All rights reserved. Printed in China.

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Med den här boken får du: Författaren:

Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB

Auktorisation Ventilationsföretag

GETINGE FD1600 FRONTMATAD SPOLDESINFEKTOR. Always with you

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING


HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

Ersättningspolicy. 7 december 2016

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

AGS-XP-250. AGS Mätspets FÖR AGS-SB170 BESKRIVNING. dametric. AGS-XP-250_Sve.docx / JO / BL Sida 1 (6)

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Regler för lekplatser och lekredskap

Lokala regler och anvisningar för intern kontroll

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

by Lindquist Heating

Reglemente för internkontroll

Fordonsvågar. Robust vågbrygga av stål Ortotropisk konstruktion för lång livslängd

Svenskt Kötts utvecklade kriterier för märkesanvändare

Riktlinjer för Kvalitets- och

tsense (Disp) T RH RL

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

RollerForks. En revolution inom pallfri godshantering

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

ÄNDRINGSFÖRSLAG

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Optimal prestation. Med ett starkt service- och supportteam. Servicetjänster:

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Transkript:

Effektiv kvalitetsledning i en reglerad miljö För att säkerställa överensstämmelse med kvalitetstandarder (ISO, GMP) krävs kunskaper om de parametrar som inverkar på vägningsprocessernas noggrannhet. I strikt reglerade industrier där konsumentsäkerhet är en viktig faktor exempelvis inom livsmedels-, kosmetik- och läkemedelsproduktion är det också vanligt att företagen granskas regelbundet. Grundliga riskanalyser före inköp av vägningssystemet, och därefter regelbundna instrumentverifieringar och servicebesök, är lämpliga sätt att följa reglerna i praktiken. Därmed sänks också kostnaderna, samtidigt som produktiviteten och produktsäkerheten förbättras. Lämpliga åtgärder är bestämning av processtoleranser val av lämplig teknik dokumentation av överensstämmelse upprättande av test- och kalibreringsscheman val av lämpliga prestandamått. Att införa relativt enkla vägningstester som en del av SOP-rutinerna (standard operating procedure) kan underlätta säkrandet av perfekt kvalitet och godkända revisioner. Good Weighing Practice TM (GWP ), en global vägningsriktlinje utvecklad av METTLER TOLEDO, kan vara användbar, oavsett vågens tillverkare. Innehåll 1 Perspektiv på kvalitetsledning 2 Upprätta en lämplig vägningsrutin 3 Matcha instrumentnoggrannhet mot processtolerans 4 Förstå processriskers koppling till lagstiftning 5 Verifiera utrustningens noggrannhet 6 Sammanfattning 7 Ytterligare läsning

1 Perspektiv på kvalitetsledning Hög vägningsprocesskvalitet var tidigare främst en fråga om noggrannhet. Numera finns även en stark koppling till riskutvärdering och riskhantering, som är det främsta arbetsområdet för kvalitetschefer runtom i världen. Kvalitetssäkring kan vara ett komplext verksamhetsområde, till stor del beroende på att reglerna ger ganska oprecisa ramar i fråga om prestandamål. Det finns inga konkreta anvisningar för att införa måtten eftersom användaren förutsätts känna till processen bäst vilket också ger frihet att välja en optimal lösning i varje situation. Frågor att ställa sig kan vara: Hur ska verifiering utföras? Vid vilka intervall? Enligt vilken standard? Hur ska resultatens giltighet fastställas? Registreras? Vilken åtgärd bör vidtas? Att låta själva vägningsprocessen ha en central roll i kvalitetsledningen kan göra det enklare att upprätta användbara, dokumentationsklara SOP-rutiner som klarar revisioner och ger förbättrad produktivitet och lönsamhet. METTLER TOLEDO-metoden GWP kan tillhandahålla ramar för i stort sett alla regelmiljöer och oavsett vägningssystemets tillverkare. Se till exempel följande ISO 9001-utdrag (fritt översatt) om vägningsrutiner: ISO 9001: 7.6 Kontroll av övervaknings- och mätenheter Mätenheter ska kalibreras eller verifieras vid specifika intervall eller före användning, enligt mätstandarder som kan spåras mot internationella eller nationella standarder. Om utrustningen inte befinns uppfylla kraven ska organisationen utvärdera och registrera de föregående mätresultatens giltighet. Organisationen ska vidta nödvändiga åtgärder för utrustningen och de produkter som har påverkats. 2 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

2 Upprätta en lämplig vägningsrutin METTLER TOLEDO-metoden GWP ger dig ramar för upprättande av väl fungerande vägningsrutiner. GWP består av följande fem grundsteg: Steg 1: Bra utvärdering Utvärdering av processkraven utifrån ett metrologiskt perspektiv, för att fastställa parametrar som minsta nettovikt och nödvändig processnoggrannhet. Parametrarna definierar förväntad prestation för ett givet instrument. Bra utvärdering Steg 2: Bra val Att välja den våg som uppfyller samtliga av de definierade kraven eller att matcha noggrannheten mot processbehoven. Minimivikten är utgångspunkt för valet. Bra val Steg 3: Bra installation Dokumentera att installationen, dvs. uppackning, placering, konfigurering, kalibrering, justering och operatörsutbildning, har utförts som den ska och att utrustningen fortfarande uppfyller urvalskraven. Bra installation Steg 4: Bra kalibrering Kalibrering av vågen i driftmiljön. En behörig tekniker ansvarar för att dokumentera vågens prestanda och utfärda tillämpliga certifikat regelbundet. Bra kalibrering Steg 5: Bra drift Med SOP-rutiner och testscheman säkerställs att processkriterierna uppfylls kontinuerligt. Bra drift Vart och ett av ovanstående steg innefattar utvärdering av processparametrar, för att säkerställa att utrustningen uppfyller tolerans- och kvalitetskraven. 3 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

3 Matcha instrumentnoggrannhet mot nödvändig processtolerans Ett vägningssystems livslängd börjar när processkraven utvärderas utifrån ett metrologiskt perspektiv. Det innebär att man fastställer processparametrar som vägningsområde minsta nettovikt processtolerans tillämpliga regler behov av säkerhetsmarginal. Minimivikt Under en viss gräns har alla mätningar en osäkerhet som är större än den godtagbara toleransen. Denna gräns, den s.k. minimivikten, är en viktig egenskap. Minsta nettovikt Andra viktiga faktorer är konstruktionens robusthet, mekaniska påfrestningar vid lastning av vågen, miljöförhållanden (luftfuktighet, temperatur), inträngningsskydd (kapsling), explosions-/korrosionsskydd, hygien och anslutbarhet. Kvalitet säkras om ett instruments mätosäkerhet alltid är bättre än den godtagbara processtoleransen. Exempel: Att väga 1 kg med 1 % tolerans är bara möjligt om vågens mätosäkerhet är bättre än 1 % (< 1 %) vid den givna nettolasten 1 kg. Den relativa mätosäkerheten för mätinstrument, särskilt för vågar, kan fastställas utifrån följande egenskaper. Den minsta nettovikten för den aktuella vägningsprocessen måste uppfylla processens toleranskrav. Eftersom varje våg har en unik kurva för absolut och relativ mätosäkerhet (se fig. 1 på nästa sida), duger bara vågar vars minimivikt är mindre än processens minsta nettovikt. Av exemplet i fig. 1 framgår tydligt att våg nr 3 inte är lämplig eftersom dess relativa mätosäkerhet är högre än nödvändig relativ tolerans vid minsta nettovikt. Om man bara tar hänsyn till minimivikt kan våg nr 2 vara en kandidat. Relativ osäkerhet blir större med mindre vikter U [kg] = U0 + konstant x vikt Absolut mätosäkerhet [kg] Osäkerhet U [kg eller %] Processtolerans (%) Relativ mätosäkerhet [%] Vikt (kg) Max För mindre vikter kan den relativa mätosäkerheten vara så hög att vikten inte är tillförlitlig! 4 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

Vid närmare granskning ser vi dock att våg nr 1 är det bästa alternativet. Figur 1 - Relativ mätosäkerhet (%) för tre vågar för 60 kg Tolerans (i %) Våg 1 Våg 2 Våg 3 Processtolerans (%) Minsta nettovikt Last [kg] Max. 60 kg Figur 1 Processtolerans och säkerhetsmarginal Ett instruments prestanda påverkas starkt av den omgivande miljön. Vissa miljöfaktorer, som luftströmmar, temperaturförändringar och vibrationer, kan försämra instrumentets prestanda och noggrannhet. Därför behövs en säkerhetsmarginal som förhindrar att mätningarna hamnar utanför toleransområdet. En säkerhetsfaktor för minimivikt måste definieras. Minimivikten för en våg vid en given tolerans bör vara åtminstone hälften av den minsta nettovikt som ska vägas (säkerhetsfaktor > 2). Säkerhetsfaktorn > 2 rekommenderas om riskanalys används för noggrannhetsbestämning. I exemplet ovan är det bara våg nr 1 som uppfyller alla processkrav utifrån ovanstående kriterier. 4 Förstå processriskers koppling till lagstiftning Industriella processer har alltid inneboende risker. Fel kan drabba företaget (högre kostnader, försämrat anseende, förlorad produktionstid), konsumenterna och miljön eller alla tre parter. Det kan vara svårt att detektera misstag i avancerade processer. Att identifiera, beskriva och minimera driftmässiga risker har blivit en central del i de flesta regelverk och kvalitetssystem, som ISO och GMP. Hög risk och snäv processtolerans kan innebära att instrumentets noggrannhet måste verifieras oftare. Även om korta testintervall används bestämmer tillsynsmyndigheten instrumentets osäkerhetsprincip utifrån antagandet att rätt installations- och kalibreringsåtgärder har utförts. Därför är korrekt installation och kalibrering en förutsättning för överensstämmelse med standarderna. Hur operatörsutbildning inverkar på revisionerna Installation innefattar uppackning, placering, konfigurering, kalibrering, justering och utbildning och dokumentation av samtliga av dessa moment. Många tillverkare investerar stora summor i instrument, säkerställer korrekt installation och dokumenterar att utrustningen klarar den definierade uppgiften, men förbiser sedan behovet av att utbilda de blivande användarna. Den strategin kan vara mycket kostsam, eftersom användarna normalt är den största källan till mätosäkerhet. Följden kan bli produktionsförluster och misslyckade revisioner. 5 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

Upprätta revisionsgodkänd dokumentation Om vågen kalibreras i driftmiljön blir det enklare att dokumentera prestanda under inverkan av miljöfaktorer. En behörig tekniker ansvarar för att dokumentera vågens prestanda regelbundet. Teknikern undersöker då de bidragande orsakerna till mätosäkerheten, exempelvis. vågens känslighet, repeterbarhet för vägning, excentricitetsavvikelse och icke-linjäritet. Vågen servas även, så att eventuella avvikelser från de ursprungliga specifikationerna minimeras eller elimineras. Ett kalibreringscertifikat ger kopplingar till tillämpliga standarder och bestyrker överensstämmelsen. För kritiska instrument kan det vara värdefullt med dokumentation som bestyrker mätosäkerheten och andra tolerans- och säkerhetsfaktorer. METTLER TOLEDO erbjuder ett minimiviktscertifikat, dvs. godkänd dokumentation som hjälper kunden att klara revisionerna. 5 Verifiera utrustningens noggrannhet Felaktig användning, olyckor eller fuktinträngning kan påverka instrumentets noggrannhet. Eftersom kalibrering normalt bara utförs en eller ett par gånger om året är det vanligt att användarna själva utför processpecifika verifieringar mellan de formella servicebesöken. Med utgångspunkt i processrisker och toleranser bestämmer användarna vilka tester som ska utföras. I idealfallet innebär detta att fastställa en testlista (känslighet, repeterbarhet, excentricitet) testfrekvenser vikter som ska användas SOP-rutiner som ska följas vid testning frekvens för verifiering/omkalibrering av testvikter verifiering av tolerans-, kontroll- och varningsgränser. I regelverk som ISO, GMP och GFSI-baserade standarder specificeras inte hur parametrarna ska bestämmas. Även här fungerar metoder som baseras på GWP. Testfrekvenser bör baseras på risknivå och processtolerans, som i diagrammet nedan. 0.01% Vägningsnoggrannhet 0.1% 1% 10% Högre risk = Fler tester Low Medium High Påverkan 6 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

Om ett mätmisstag inte inverkar på processen (låg risk) och toleransområdet är brett (> 10 %) finns nästan inget verifieringsbehov. Det omvända, dvs. att ett misstag påverkar konsumenternas hälsa (hög risk) och att processtoleransen är snäv (< 0,1 %), innebär att verifiering måste utföras ofta. Högre risk och snävare tolerans är lika med högre testfrekvens. Professionellt utförd kalibrering är det enda sättet att uppnå överensstämmelse med nationella och internationella standarder. Däremot kan operatören, på daglig basis, bestämma om ett instrument uppfyller processens toleranskrav genom att använda instrumentets funktioner för egenkontroll och testning använda vikter för att utföra förenklade rutintester. Verifierande tester kan bara utföras om operatören har tillgång till rätt vikter. METTLER TOLEDO har utvecklat CarePac ett set om två vikter, vilket ger låg investeringskostnad och räcker för att testa vågens noggrannhet. Ett mer omfattande viktset är inte nödvändigt. Kostnader för underhåll och omkalibrering blir också låga. METTLER TOLEDO kan hjälpa till att sätta ihop en lämplig kombination av tester och föreslå rätt testvikter. 6 Sammanfattning Effektiv kvalitetsledning ger högre produktivitet och lägre kostnader. Att välja rätt vägningssystem, fastställa testfrekvenser baserat på risk och tolerans och instruera användarna att slumpmässigt utföra kontroller av noggrannheten, kan hjälpa tillverkaren att bli godkänd vid revisioner, säkerställa hög kvalitet och minimera antalet utsorteringar eller i värsta fall återkallanden. Valet av vägningssystem bör baseras på kriterier som vägningsområde, minsta nettovikt, processtolerans och säkerhetsmarginal. Andra viktiga faktorer är fuktinträngning, explosions-/korrosionsskydd, hygien och anslutbarhet. Professionellt utförd kalibrering ger överensstämmelse med nationella och internationella standarder. Rutinmässigt utförda tester enligt ett definierat schema kan dock bidra till överensstämmelse och förbättrad drift, och bör därför inte förbises. Om vägningsmisstag medför låg risk och toleransområdet är brett behövs färre verifieringar. Om riskerna är höga, till exempel förlorat anseende och påverkan på konsumenternas hälsa, måste tester utföras oftare. Testkostnader och erfarenhet är integrerade i METTLER TOLEDOs Good Weighing Practice TM (GWP ), en verklighetsbaserad modell för vägningsrutiner. Modellen kan användas i alla scenarier där noggrann vägning är avgörande för hög produktkvalitet och säkerhet. 7 METTLER TOLEDO White Paper Kvalitetsledning

7 Ytterligare läsning Vill du ha mer information om Good Weighing Practice, riskutvärdering och effektiv våghantering kan du logga in på www.mt.com/gwp Mer information om CarePac -systemen och hur de används för att skapa kostnadseffektiva, noggranna vågtestningsrutiner, finns på www.mt.com/carepacs www.mt.com/ind-food-productivity-guide2 Här hittar du mer information! Mettler-Toledo AB S-120 08 Stockholm Sverige Tel. +46 (0)8 702 50 00 Fax +46 (0)8 642 45 62 Rätt till tekniska ändringar förbehålles 11/2011 Mettler-Toledo AG MarCom Industrial