SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun 1

Innehåll INLEDNING... 3 SÅ BERÄKNAS DET SAMMANVÄGDA RESULTATET OCH EFFEKTIVITETSTALET... 3 SAMMANVÄGDA RESULTATET... 3 EFFEKTIVITETSTALET... 4 SAMMANVÄGT RESULTAT 2012... 5 SLUTBETYG... 6 Uppnått målen i alla ämnen... 6 Genomsnittligt meritvärde... 6 ANDELEN BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLANS PROGRAM... 6 Andel behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram... 6 ANDEL BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLANS EKONOMI-, HUMANISTISKA OCH SAMHÄLLSVETARPROGRAM 7 Andel behöriga till gymnasieskolans estetiska program... 7 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram... 7 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9... 7 ANALYS... 7 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING... 8 OMVÄRLDSKUNSKAP... 9 Dagens Nyheters nutidsorientering... 9 KOSTNADER... 9 NETTOKOSTNAD PER ELEV... 9 LOKALKOSTNAD PER ELEV... 9 KOSTNAD FÖR SKOLSKJUTS PER ELEV... 9 PROCENTUELL AVVIKELSE FRÅN STANDARDKOSTNAD... 10 EFFEKTIVITETSTAL... 10 ANDEL LÄRARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEEXAMEN... 10 ANTAL ELEVER PER LÄRARE... 10 LIKVÄRDIG BETYGSSÄTTNING... 10 ÄMNESPROVET I MATEMATIK I ÅRSKURS 9... 11 ELEVERNAS SYN PÅ SKOLAN OCH UNDERVISNINGEN... 11 ANALYS... 12 SYNLIGT LÄRANDE RÖD TRÅD I ÅRETS TEMA... 12 ATT FORMA UNDERVISNING UTIFRÅN ÅTERKOPPLING... 12 LÄRARNAS FÖRVÄNTNINGAR... 13 2

Inledning Sveriges Kommunen och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat inom ramen för undersökningen Öppna jämförelser. I Öppna jämförelser grundskola jämförs resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Det sammanvägda resultatet ger en indikation på hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Medborgarna i ett demokratiskt samhälle har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer - helt enkelt vad man får för pengarna. Så beräknas det sammanvägda resultatet och effektivitetstalet Sammanvägda resultatet Det sammanvägda resultatet utgår från de resultatindikatorer som man mot bakgrund av tillgänglig jämförbar statistik kunnat redovisa för samtliga kommuner. Följande mått används: Uppnått målen i alla ämnen 0,25 Uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse 0,15 Genomsnittligt meritvärde 0,20 Genomsnittligt meritvärde SALSA-avvikelse 0,10 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram 0,15 Ämnesprov åk 9 (1/3 per ämne) 0,15 Detta innebär att resultaten från ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering inte ingår då man inte har tillgång till värden för samtliga 290 kommuner. Det sammanvägda resultatet är sålunda ett mått på hur väl kommunens skolor lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Samtliga indikatorer som ingår har standardiserats för att vara jämförbara med varandra. Detta innebär att kommunens värde för respektive indikator gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på hur högt värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Den kommun som har det högsta värdet för respektive indikator tilldelas värdet 100 och den som har det lägsta värdet får 0. Värdena har sedan viktats vilket innebär att vissa indikatorer tillmäts större betydelse än andra. Ett antal principer har varit vägledande när vikterna har bestämts. Indikatorer som grundar sig på flera ämnen tillmäts större betydelse än de som grundar sig på ett eller ett fåtal ämnen och faktiska värden tillmäts större betydelse än avvikelser från SALSA-värden. SKL har även sett det som mer betydelsefullt att alla elever når målen än att eleverna har ett genomsnittligt högt betyg. SKL skriver att vilka vikter som tilldelas en viss indikator alltid kan diskuteras och självklart leder en större förändring av vikterna till att resultaten förändras. 3

För att viktningen ska bli så bra som möjligt har SKL vid framtagandet haft en dialog med ett större antal kommuner. Man har även gjort olika typer av tester för att försäkrat sig om att förändringar av vikterna inte leder till större förändringar i det sammanvägda resultatet (s.k. robusthetstest). Värdena för respektive indikator multipliceras avslutningsvis med de valda vikterna och ett sammanvägt värde erhålls. Då det framräknade värdet i sig inte säger något om kommunens resultat har man valt att i rapporten enbart redovisa det sammanvägda resultatet i form av kommunens placering i förhållande till alla andra kommuner. Effektivitetstalet För att få en bild av kommunernas effektivitet har man kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen mot standardkostnad. Anledningen till att man använt sig av avvikelse från standardkostnaden istället för nettokostnaden är för att SKL anser att jämförelsen blir mer rättvis om man tar hänsyn till att kommunerna i Sverige har väldigt olika struktur och förutsättningar. Även indikatorn Procentuell avvikelse från standardkostnaden har standardiserats på samma sätt som beskrivs i avsnittet ovan. Kommunernas procentuella avvikelse har således gjorts om till ett värde mellan 0 och 100 beroende på vilket värde kommunen har i jämförelse med alla andra kommuner. Målsättningen vid framtagandet av effektivitetstalet har varit att resultat och kostnader ska väga lika mycket. Indikatorn Procentuell avvikelse från standardkostnaden väger således i stort sett lika mycket som de totalt åtta resultatindikatorerna som ligger till grund för det sammanvägda resultatet. I likhet med det sammanvägda resultatet ger effektivitetstalen i sig ger inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun. De blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. SKL har därför även i detta fall valt att enbart redovisa kommunernas rankingplaceringar. 4

Sammanvägt resultat 2012 Det sammanvägda resultatet 2012 visar att Säter placerar sig på plats 84 bland Sveriges 290 kommuner. I jämförelse med Dalarnas 15 kommuner placerar sig Säter på plats 7. Detta är en tillbakagång från 2011 års resultat då Säter placerade sig på plats 33 i riket och plats 3 bland Dalarnas kommuner. Utvecklingen de fyra senaste åren har varit: Tabell 1. Säters ranking, sammanvägt resultat, jämfört med länet och riket Ranking länet Ranking nationellt 2012 7 84 2011 3 33 2010 5 92 2009 14 245 Tabell 2. Ranking, Dalarnas kommuner, sammanvägt resultat, jämfört med riket Kommun Ranking Vansbro 6 Malung 16 Leksand 59 Rättvik 60 Falun 72 Avesta 82 Säter 84 Gagnef 151 Smedjebacken 209 Älvdalen 236 Mora 240 Borlänge 250 Hedemora 252 Ludvika 263 Orsa 289 För varje enskild kommun har SKL också tagit fram de fyra kommuner som mest liknar den egna kommunen, utifrån de fyra bakgrundsvariablerna SALSA, folkmängd, standardkostnad och mediannettoinkomst. De fyra kommuner som är mest liknar Säter efter sammanvägning av de fyra bakgrundsvariablerna är Olofström, Hjo, Fagersta och Älvkarleby. Tabell 3. Ranking, liknande kommuner, sammanvägt resultat, jämfört med riket Ranking nationellt Säter 84 Olofström 153 Hjo 197 Fagersta 213 Älvkarleby 243 5

I redovisningen nedan jämförs resultaten från 2011 års undersökning, SKL s öppna jämförelser. Slutbetyg Uppnått målen i alla ämnen Andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen 2011. Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Resultatet visar en tillbakagång av andelen elever som når målen i alla ämnen från 84 % till 82,6 %, rank 47 till 68. Avvikelsen från det modellberäknade Salsavärdet gällande andel elever som når målen i alla ämnen har förändrats från 9 procentenheter till 2 procentenheter, från rank 22 till 110. Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och MVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2011. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Meritvärdet har förbättrats från 202,5 till 210,9, från rank 162 till 92. Avvikelsen från det modellberäknade Salsavärdet gällande meritvärdet har förändrats från 3 procentenheter till -4 procentenheter, från rank 90 till 188. Andelen behöriga till gymnasieskolans program När det gäller andelen behöriga att söka gymnasieskolan går det inte att jämföra mellan åren pga. att behörighetskraven ändrats. År 2010 krävdes minst godkänt i ämnena svenska, matematik och engelska. År 2011 krävs för behörighet till ett yrkesprogram godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Andel behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram vårterminen 2011. För att vara behörig krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare nio ämnen. Tre av de övriga nio ämnena skall vara biologi, fysik och kemi. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen. Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således inte. 6

Resultatet visar att 85,3 % var behöriga att söka naturvetar- och teknikprogrammet, rank 112. Andel behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram vårterminen 2011. För att vara behörig krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och nio ytterligare ämnen. Fyra av de nio övriga ämnena skall vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen. Resultatet visar att 88,1 % av eleverna var behöriga att söka ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram, rank 91. Andel behöriga till gymnasieskolans estetiska program Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans estetiska program vårterminen 2011. För att vara behörig krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare nio valfria ämnen. Sammanlagt krävs godkända betyg i tolv ämnen. Resultatet visar att 89 % av eleverna var behöriga att söka estetiska program, rank 101. Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram vårterminen 2011. För att vara behörig krävs minst betyget Godkänt i engelska, svenska och matematik och ytterligare fem valfria ämnen. Sammanlagt krävs godkända betyg i åtta ämnen. Resultatet visar att 90,8 % av eleverna var behöriga att söka estetiska program, rank 88. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 Andelen elever som avslutat årskurs 9 vårterminen 2011 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Resultatet visar en tillbakagång i matematik från 93,1 %, till 84,5 %, rank 8 till 85, för engelska en tillbakagång från 97,4 % till 95,1 %, rank 56 till 207. För svenska ser vi en förbättring från 99,1 % till 100 % Resultatet för svenska rankas som nummer 1 bland landets 290 kommuner, en förbättring från rank 9 till 1. Analys Resultaten i riket var generellt något bättre läsåret 2010/11 jämfört med föregående läsår. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 208,8 till 210,6. Andelen elever som nått målen i alla ämnen var den högsta på tio år: 77,3 procent. Men bilden är inte enhetlig. Andelen behöriga till gymnasieskolan sjönk från 88,2 till 87,7 procent. En förklaring till det är de skärpta antagningskraven till gymnasieskolan som införts med den nya skollagen. Men även om man jämför med de tidigare behörighetskraven (godkänt i engelska, svenska och matematik) syns en viss nedgång i förhållande till föregående år. 7

SKL s resultat baseras på andelen elever som uppnått målen i alla ämnen (0,25), uppnått målen i alla ämnen SALSA-avvikelse (0,15), det genomsnittligt meritvärde (0,20), det genomsnittliga meritvärde SALSA-avvikelse (0,10), behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram (0,15), samt ämnesproven för åk 9 (1/3 per ämne) (0,15). Varje del har viktats där måluppfyllelsen i alla ämnen har getts den största betydelsen. Ett av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsmål har varit att höja eleverna betygsresultat i alla ämnen (meritvärdet). En av nämndens utmaningar inför kommande läsår är att också fokusera på andelen elever som når målen i samtliga ämnen. Inom ramen för detta arbete pågår redan flera satsningar. Åtgärder för utveckling Uppdrag till grundskolans rektorer att lämna måluppfyllelserapporter till förvaltningen tre gånger om året med uppgifter om sina resultat, vad man gjort för att förbättra dem, vad man planerade att göra, vilka lärdomar organisationen dragit och vilka konsekvenser detta fått för rektor som pedagogisk ledare. En central del av det systematiska utvecklingsarbetet ska bestå av processtöd. Vilket konkret innebär att speciellt utvalda pedagoger från samtliga kommunala skolor träffar varandra och alla rektorer under sammanlagt fem till sex dagar per år, då man diskuterar uppdraget utifrån läroplanen. Processtödsmötena kan vara halvdagslånga, men de kan också pågå under två på varandra följande arbetsdagar då alla medverkande träffas i konferensmiljö utanför skolan och diskuterar Lgr11. Inför läsåret 2012/2013 kommer även ämnesträffar att införas. Ämnesträffarna ska vara obligatoriska och ledas av processtödjarna. Meningen med ämnesträffarna är att lärare från olika skolor träffas två gånger per termin och diskuterar läroplansuppdraget utifrån just sitt ämne. En ytterligare faktor, avgörande för att nå högre måluppfyllelse, är att välja bort allt som inte hör till skolans uppdrag. Konkret kan det till exempel handla om att olika intresseorganisationer vill driva sina, i och för sig, viktiga frågor mer eller mindre inom skolans ram. Vid Klockarskolan arbetar man för att utveckla Musiktillvalet, som sker i samverkan med Kulturskolan, samt en utveckling av Teknikundervisningen, en satsning som innefattar en utökad samverkan med Dahlandergymnasiet. En kommunövergripande kompetensutveckling, som inletts under våren 2012, genomförs i syfte att utveckla den s.k. IUP-processen. Fokus ligger på läroplanens kunskapssyn och den nya bedömningsforskningen kopplat till bl. a. uppdraget om IUP med skriftliga omdömen samt betygssättning. Under våren 2012 fortsätter en satsning som syftar till att stärka elevernas läsförståelse. Inför läsåret 2011/2012 har projektet vidareutvecklats till att omfatta samtliga pedagoger som undervisar i åk 1-3 och även för kommunens specialpedagoger/speciallärare. En satsning på att utveckla matematikundervisningen inleddes under 2011 och fortsätter under 2012. Syftet är att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för 8

att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Barn- och utbildningsnämnden satsar också under 2012 på att möjliggöra för lärare att bredda och fördjupa sin kompetens inom ramen för det statliga Lärarlyftet II. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen som reglerar att lärare ska vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Omvärldskunskap Dagens Nyheters nutidsorientering Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2010. Minst tio elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Resultatet visar en förbättring från 12,3 till 12,8, från rank 168 till 100. Kostnader De resultatindikatorer som redovisas avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån avgångsårets resursinsats. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. Nettokostnad per elev Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2006 2010. Nettokostnaden har ökat från 82 935 kr till 88 050 kr. Från rank 211 till 226. Lokalkostnad per elev Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever från annan kommun har schablonberäknats. De redovisade kostnaderna för lokaler är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2006 till 2010. Resultatet visar att lokalkostnaden per elev ökat från 13 604 kr/elev till 15 042 kr/elev. Kostnad för skolskjuts per elev Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerad med antalet elever folkbokförda i kommunen. De redovisade kostnaderna för skolskjutsar är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2006 till 2010. Resultatet visar att kostanden för skolskjuts ökat från 7 136 kr/elev till 8 201 kr/elev. 9

Procentuell avvikelse från standardkostnad Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den modellberäknade kostnaden. Standardkostnaden används i det kommunala utjämningssystemet och är den kostnad som kommunen beräknas ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig effektivitets- och ambitionsnivå med hänsyn tagen till kommunens struktur. De strukturella faktorer som beaktas är andelen barn i grundskolan, andelen barn med rätt till modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, gles bebyggelse och långa avstånd. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittkostnad för femårsperioden 2006 2010. Resultatet visar att avvikelsen från standardkostnaden ökat från 9,8 % till 12,0 % från rank 250 till 254. Effektivitetstal Effektivitetstalet baseras på det sammanvägda resultatvärdet och avvikelsen från standardkostnaden. I det sammanvägda resultatet ingår samtliga redovisade resultatindikatorer med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Den procentuella avvikelsen från standardkostnaden har standardiserats för att kunna vägas samman med det sammanvägda resultatet. Resultatet visar en försämring från rank 150 till 207. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis och som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2010/11. Resultatet visar att Säter ökat andelen personal med högskoleexamen från 88,4 % till 90,1 % Från rank 157 till 97. Antal elever per lärare Antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. Resultatet visar att antalet elever per lärare är konstant från föregående mätning, 11,4 elever per lärare. Likvärdig betygssättning Andel av kommunens elever i årskurs 9 som fick ett högre respektive lägre slutbetyg än provbetyg i ämnena matematik, engelska och svenska vårterminen 2011. 10

Tabell 4. Likvärdig betygssättning, Andel elever som fått ett högre eller lägre kursbetyg än deras provbetyg för ämnesproven matematik, engelska och svenska, jämförelse mellan 2011 och 2012 års Öppna jämförelser. Matematik Engelska Svenska Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre 2012 42,7.. 11,8 13,7 5,9 2,9 2011 15,5 0,0 11,1 2,6 19,8 2,6 Resultatet visar att man inom matematik i förhållandevis hög utsträckning ger ett högre slutbetyg än provbetyget. Ämnesprovet i matematik i årskurs 9 Beräknat genomsnittligt betyg på ämnesprov i matematik åk 9. Indikatorn visar genomsnittet av elevernas resultat på det nationella provet i matematik i årskurs 9 omräknat till ett betyg (IG=0, G=10, Vg=15, MVG=20). Endast elever som har gjort provet räknas in i indikatorn. Resultatet visar en förändring från 11,5 till 10,7 Från rank 25 till 76. Elevernas syn på skolan och undervisningen Sju enkätfrågor till elever i årskurs fem respektive årskurs åtta ligger till grund för indikatorerna som speglar elevernas syn på skolan och undervisningen. I Säter genomfördes enkäten i årskurs 8. SKL har summerat andelen positiva svar stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra för att skapa ett indikatorvärde som utgör grunden för rankingen av kommunerna. För att ge en samlad bild av elevernas svar har man även slagit samman frågorna till ett sammanvägt resultat. Detta resultat är ett genomsnitt på andelen positiva svar på de sju frågorna. Man har bara beräknat ett sammanvägt resultat för kommuner som redovisat resultat för fyra frågor eller fler. Tabell 5. Elevernas syn på skolan och undervisningen, resultatet avser årskurs 8, våren 2011 Andel stämmer helt och stämmer Rank Av ganska bra Jag känner mig trygg i skolan 89 % 90 113 Skolarbetet gör mig sig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 28 % 109 116 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 50 % 110 114 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 73 % 99 114 Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 78 % 100 113 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 64 % 111 113 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnena 91 % 22 112 Sammanvägt resultat elevenkät 68 % 105 114 11

Analys Skolforskning har visat hur viktigt det är att anpassa undervisningen till hur lärandet sker hos eleverna och att återkoppling från lärare till elev och från elev till lärare är en nyckelfaktor för framgång. Vi vet också att det är viktigt med höga förväntningar, att eleverna känner till målen och att de får det stöd och den hjälp de behöver. Att eleverna känner sig trygga i skolan och känner lust att lära är också viktigt för att kunna utvecklas så långt som möjligt. För att skolan ska leva upp till sitt demokratiska uppdrag är det dessutom viktigt att eleverna känner att de är delaktiga och har inflytande i skolan. Synligt lärande röd tråd i årets tema För att få en bättre bild av hur skolan lyckas med sitt uppdrag har SKL som årets tema tittat närmare på hur väl man lyckas fånga elevernas engagemang, motivation och delaktighet. I fjol gjorde SKL en svensk bearbetning av världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer. I denna bearbetning Synligt lärande presentation av en studie om vad som påverkar elevernas studieresultat (2011) belyser man den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties resultat och analyser ur ett svenskt utbildningsperspektiv. Hatties forskningsöversikt omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Rapporten har under de senaste åren diskuterats och citerats, både internationellt och i Sverige. Hattie har pekat ut 138 påverkansfaktorer och delat in dem i kategorierna eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogrammet och undervisningen. Faktorerna skattas olika beroende på om de har stor, liten eller försumbar påverkan. Att forma undervisning utifrån återkoppling Undervisningen är det område som innehåller flest påverkansfaktorer i studien (49 av totalt 138). Enligt John Hattie har ungefär hälften av faktorerna stor effekt på elevprestationer. Några sådana exempel är formativ bedömning, återkoppling och varierade insatser för elever i behov av särskilt stöd. Det finns också faktorer som uppvisar små eller försumbara effekter, varav några exempel är problembaserat lärande, nivågruppering och mentorskap. Ur skolans och lärarnas perspektiv framhåller Hattie betydelsen av att skolan betonar elevernas engagemang i lärprocessen, att lärarna verbaliserar sina undervisningsstrategier och tar hänsyn till teorier om lärande och skolans fysiska infrastruktur. Lärarna bör också erbjuda kontinuerligt stöd för elevernas lärande genom daglig uppföljning och återkoppling (även från andra lärare) på sin undervisning. Nyckelkomponenterna för att läraren ska bli strategisk i sin undervisning är enligt Hattie att: 1. Finna vägar att engagera och motivera eleverna. 12

2. Lära ut lämpliga strategier för att tillägna kunskaper inom läro- och kursplanernas områden. 3. Ständigt söka efter återkoppling på hur effektiv undervisningen är för alla elever. Den enskilda faktor som i Hatties studie ger störst inverkan på elevernas resultat är Självskattning av betyg som innebär att eleven har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Därför bör explicita lärandemål och kriterier för måluppfyllelse vara tydliga för eleven. I en framgångsrik undervisningsstrategi ingår alltid att läraren betonar målen med undervisningen. Koncentration, envishet och engagemang är en annan positiv faktor som enligt Hattie kan påverkas av att eleverna känner till målen. Huvudbudskapet i undervisningskategorin är att det, utöver betydelsen av tydliga mål och kriterier för lärandet, finns en klassrumsmiljö där eleverna vågar göra misstag och där uppmärksamheten läggs på utmanande uppgifter. Dessutom påtalas behovet av återkoppling, inte minst för att förmedla en känsla av tillfredsställelse, engagemang och uthållighet som underlättar elevernas uppgift att lära. Lärarnas förväntningar När John Hattie analyserar hur läraren påverkar elevernas studieprestationer vill han att vi ska överväga vad det är som gör störst skillnad mellan olika lärare. Enligt honom är nämligen påståendet om att lärare gör skillnad missvisande. När Hattie har frågat ett stort antal personer om vilka lärare som tydligt gjort skillnad under deras skoltid, framkommer några kännetecken. Utöver en passion för att se utmaningar i sina ämnen skapar de bästa lärarna bra relationer till eleverna. De hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet och de är villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas lärprocesser. De starkaste sambanden handlar om lärare som utmanar och uppmuntrar elever, har höga förväntningar på elevers prestationer, följer upp och utvärderar elever, samt har en stor passion för undervisning och lärande. Metaanalyser visar också att negativa effekter av dålig undervisning kan vara svåra att kompensera. De kan också finnas kvar flera år efter undervisningen. När det gäller lärares förväntningar påpekar John Hattie att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare finns inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta sina elever med dessa förväntningar. Hatties rekommendation är att fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget. 13