Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för Ryggkirurgiska Kliniken för 2013, där vi berättar om vårt patientsäkerhetsarbete under året. Patientsäkerhetsberättelsen är skriven så att du som läsare ska få en inblick i hur kliniken arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt. Kliniken vill att ett högt säkerhetstänkande ska prägla vår organisation och allt vi gör. Vi hoppas att du ska få en övergripande bild av hur kliniken arbetar med dessa frågor och att du uppskattar den här sammanställningen som ger en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund Mötet mellan människor. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 De mål som årligen sätts för kvalitet och patientsäkerhet innefattar såväl nationella uppdrag som lokala prioriteringar. I verksamheten pågår en ständig dialog för att förbättra rutiner i syfte att öka säkerheten. Fokuseringen i klinikens patientsäkerhetsarbete ligger i hur verksamheten kan hitta problemlösningar med mål att alltid förbättra. Säkerhet är att fungera i vardagen under alla omständigheter, både när det gäller förutsägbara och oförutsägbara händelser. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 VD, klinikchef och övriga representanter i ledningsgruppen ansvarar för att det bedrivs ett strategiskt patientsäkerhetsarbete i organisationen. Varje områdeschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs inom respektive område. Alla medarbetare på kliniken har skyldighet att rapportera avvikelser. Ledningsgruppen har patientsäkerhet som en stående punkt på agendan. På kliniken finns ett patientsäkerhetsråd representerat från klinikens olika områden. På uppdrag från ledningsgruppen genomför rådet Risk- och Händelseanalyser.
Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Kliniken har ett webbaserat system för rapportering och statistik av risker och avvikelser. Rapporter diskuteras, eventuella åtgärder beslutas och tidigare åtgärder följs upp på arbetsplatsträffar. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under året har ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete bedrivits på kliniken. Nedan redovisas några exempel på patientsäkerhetsförbättringar kliniken arbetat med. Ett antal samverkansgrupper har startat i syfte att stärka patientens väg genom vårdtillfället. - Flödesgrupp deltagare från alla områden där förbättringar i flöde och logistik diskuteras, analyseras och förändringar genomförs. - Avdelning/operation regelbundna möten med fastställd agenda där gemensamma frågeställningar diskuteras och förbättringar genomförs. - Operations planering nästkommande veckas operationsprogram gås igenom och fastställs gemensamt med operationssamordnare, anestesiläkare, kirurg, operationsavdelning och vårdavdelning. Röntgen Sedvanliga strålskyddskontroller har under året gjorts av sjukhusfysiker och samtliga uppmätta värden ligger inom referensramarna från SSM. Mätningar för strålskärmning av väggar för konventionell röntgen är godkänd ur strålskyddssynpunkt i enlighet med SSMFS 2008:11 Strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning. Ur fallpreventions syfte så har patientens förflyttning till röntgenbord säkerställs med att se till att skor följer med från vårdavdelning samt att hjälpmedel finns på röntgenavdelning till förflyttningen. Hjärt- lung-räddning, HLR Två anestesisjuksköterskor är A-D-S HLR instruktörer. De utbildar all personal i HLR en gång per år förutom anestesiavdelningen som utbildas två gånger per år. På kliniken arbetar enbart sjuksköterskor i omvårdnaden av patienterna och alla genomgår A-HLR utbildning. Målet är att följa riktlinjerna från Svenska Rådet för hjärt-lungräddning. Vilket innebär att HLR ska påbörjas inom en minut och defibrillering ska ske inom tre minuter. Hygienrutiner Kliniken deltar två gånger per år i nationella Punkt Prevalens Mätningar (PPM). I dessa ingår basala hygienrutiner och klädregler, samt mätningar av Vård Relaterade Infektioner (VRI).
Klinikens mål är att hålla en mycket hög vårdhygienisk standard. Två hygienombud deltar regelbundet i extern fortbildning. Operationsavdelning Operationsavdelningen använder sig av WHO:s checklista för säkra operationer, uppdateras fortlöpande. För att säkerställa patientinformationen är rutinen att både anestesisjuksköterska och operationssjuksköterska tar emot patienten vid ankomsten till operationsavdelningen för att säkerställa patientinformation. För att öka patientsäkerheten har anestesijournalen förbättrats genom att utöka antalet parametrar. Vid varje överflyttning av sövd patient så sker numera förflyttningen av fyra personer istället för tre. Vårdavdelning Fortsatt arbete med fallprevention. Årligen sker fyra stycken möten där samtlig personal har möjlighet att delta i fördjupade diskussioner i omvårdnad- och patientsäkerhet. Smärta Klinikens strävan är att alla patienter ska få så god smärtlindring som möjligt. Patienten utvärderar sin upplevda effekt av den givna smärtlindringen under vårdtillfället via en anonym enkät. Under året har en smärtgrupp bildats och gruppen består av anestesiläkare, kirurg, sjukgymnast, två sjuksköterskor tillika smärtombud. Gruppens uppgift är att samverka och vidareutveckla arbetet kring smärta. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Kliniken deltar sedan år 2000 i Svenska Ryggregistret, se resultat i kvalitetsbokslutet. 600 patientenkäter lämnas årligen till inneliggande patienter där svaren bearbetas anonymt och återkopplas till kliniken. För att säkerställa bra och effektiva arbetssätt/processer genomförs internrevision enligt löpande revisionsplan. Alla opererade patienter följs upp med infektionsregistrering trettio dagar efter operation. Patienter med inplantat följs även upp efter ett år. Mål: 100 procentig uppföljning Resultat 2012: 100 procent Resultat 2013: 100 procent PPM gällande basala hygienrutiner och klädregler samt vårdrelaterade infektioner utförs enligt SKLs rekommendationer. Mål: 90 procent följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultat 2012: 89 procent Resultat 2013: 84 procent Mål: 0 procent patienter med vårdrelaterade infektioner.
Resultat 2012: 0 procent Resultat 2013: 3,8 procent Smärtlindring är en viktig del av omvårdnaden på kliniken. Patienten utvärderar sin upplevda effekt av den givna smärtlindringen under vårdtillfället via en anonym enkät. Mål: 90 procent ska ha upplevt bra eller mycket bra smärtlindring. Resultat 2013: 98 procent Fallprevention Mål: 80 procent av alla inneliggande patienter ska inom 12 timmar vara riskbedömda med fallindex. Resultat 2013: 85 procent Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Kliniken är ISO certifierad i kvalitet och miljö. I dessa ledningssystem bedrivs miljö och kvalitetsarbetet. Kliniken har ett samarbetsavtal med smittskyddsenheten och avdelningen för Medicinsk Fysik och Teknik på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Alla medarbetare ska, när de observerar risker i sitt dagliga arbete rapportera dessa i vårt avvikelsesystem ADD. Områdescheferna ansvarar och avgör om riskanalys ska utföras av den egna enheten rörande processer, förändringar och händelser eller tas upp med ledningsgruppen för vidarebefordran till patientsäkerhetsrådet. Områdescheferna ansvarar för att delge medarbetarna utfallet av analysen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal har en rapporteringsskyldighet angående händelser som kunde eller har fått negativa följder för såväl patienter som personal. Rapporterade avvikelser tas om hand av respektive områdeschef som gör en första analys och återrapporterar till medarbetaren samt i vissa fall ledningsgruppen. Rapporterna tas upp på arbetsplatsträffar och två gånger per år sker avvikelsemöten då all personal får möjlighet att delta i fortsatt analys och ge förslag på framtida förbättringar. Om en allvarlig negativ händelse inträffat eller kunde ha inträffat tas beslut om genomförande av Händelseanalys. Ledningen ger i dessa fall uppdraget till patientsäkerhetsrådet. All avvikelsehantering följs upp årligen av ledningsgruppen. Kliniken har en rutin för att anmäla till myndighet i enlighet med gällande författningar.
Under 2013 har totalt 444 avvikelser inkommit från verksamheten. Patientsäkerhetsrådet har utfört en händelseanalys på en Lex Maria (från 2012). Flera av klinikens rutiner förbättrades till följd av denna. Händelseanalysen är redovisad för all personal. En Lex Maria anmälan är skickad till IVO. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Inkomna klagomål och synpunkter hanteras och registreras i avvikelsesystem som återkopplas av områdeschef. Alla patienter och närstående ska få återkoppling på sina synpunkter på ett snabbt och smidigt sätt. Rutiner för hur klagomål och synpunkter tas om hand finns beskrivna i klinikens styrande dokument. All berörd personal informeras och görs delaktiga. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Det centrala i klinikens värdegrund är Mötet mellan människor. Genom god samverkan mellan patient, vårdare och omvärld stärker vi samhörighet och inflytande genom att patienten är involverad i sin egen vård. Övergripande mål och strategier för kommande år Målsättningen är att integrera patientsäkerheten som en självklar del av organisationen och i vårt arbetssätt. Utveckla patientsäkerhetsarbetet genom fortsatta händelse och riskanalyser som är ett viktigt instrument i arbetet med klinikens rapporterade risker och avvikelser. Fortsatt starkt fokus på att informera om och bedriva förbättringsarbete i samtliga personalgrupper för att ytterligare stärka patientsäkerhetsarbetet.