INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur och fritid Befintlig handel Befintlig handel Centrum Befintliga offentliga byggnader, kultur och fritid, handel och centrum. Önskad identitet. Identitet idag. Förslag på områden där offentlig service, kulturaktiviteter, handel och centrumaktivitet kan utvecklas. city Grönytor Mindre vägar Aktiverade grönytor Vatten Träd Kommunens grönstruktur. Förslag till framtida vägstruktur. Äldre förslag på vägstruktur som förebild. Föreslagen grönstruktur. Bostäder, med andra inslag Nya landmärken Nya landmärken Blandstad Landmärken befintliga byggnader Landmärken befintliga byggnader Industri, kontor, lager Landmärken Landmärken Offentliga anläggningar Grönområden 0 Kommunens programförslag. 100 m 500 m 1000 m 0 Nytt programförslag. har idag en splittrad identitet. Många vet t ex inte vad som är eller vad som är Burlöv och stadsdelarna har lika stark identitet som samhället. I framtiden bör man aktivt arbeta för att blir den övergripande identiteten. Ett första sätt att tydliggöra detta är att arbeta med gränserna mot Malmö och Åkarp. Ett grönt stråk som ramar i ger en begriplig avgränsning av samhället samtidigt som det ger ett användningsområde till de mest bullerutsatta områdena. Idag finns två mindre centrum i och Burlövs center som ligger en bit från dessa vid tågstationen. Dessa bör i framtiden bindas samman med en blandstad som successivt ombildas till ett nytt större centrum. Inom detta område ligger idag all handel och alla offentliga byggnader och så bör det fortsätta vara. I närheten av simhallen kan med fördel offentliga sport och eventbyggnader lokaliseras. Dessa har en stor skala och kan kräva stor parkeringstillgång och passar därför bra i detta område. En annan fördel är att man kan använda fotbollsplaner och andra idrottsanläggningar för att utnyttja marken söder om Kronetorps gård och ändå hålla den öppen. Gården i det öppna landskapet har ett kulturhistoriskt värde och det är därför värdefullt att hitta ett sätt att använda marken utan att bygga bort det öppna landskapet. Befintliga landmärken. 100 m 500 m 1000 m Befintliga och nya landmärken. I gamla planer av kan man se att olika rutnät använts för att skapa intressanta platser och siktlinjer. Detta kan utvecklas i ut- och ombyggnaden av så att samhället hänger samman samtidigt som det framhäver t ex Kronetorps gård. Mitt i den föreslagna stadskärnan ligger en park på båda sidor om spåret. Denna är utformad med bullervallar integrerade i parken mot spåren och två cykelbroar över spåren. I övrigt används handelslokaler och parkeringshus som bullerskydd i de centrala delarna. Längre ut bland bostäderna sätts bullerplank längst järnvägen. Dessa byggs på med carportar så att ett urbant gaturum bildas. Med lämpliga intervall görs släpp i planket med plexiglas för att ge siktlinjer. Glas används även i de centrala delarna där luckor i bullerskyddet uppstår. Sockerbruket och kyrkan är idag s två landmärken. För att förstärka den förslagna stadskärnan behövs fler landmärken. Stationen, som för övrigt bör heta s station, är ett lämpligt sådant och även den eventuella station som kan bli vid Lommabanan.
0 m 5 m 10 m 20 m 40 m Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. 0 m 5 m 10 m 20 m 40 m Typsektion. Parkeringshus agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. 0 m 5 m 10 m 20 m 40 m Typsektion. Handelslokaler agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. 0 m 5 m 10 m 20 m 40 m Plan
5 4 1A 1 23 Kvalitetsprogram, zon 1A Zon 1 ligger inom eller i anslutning till det vi kallar stadskärnan. Detta ställer höga krav på gestaltningen inom området. Område 1A är en del av zon 1 som präglas av tågstationen och Burlövs center. Detaljering fasad: Detaljeringsgraden för hela baserar sig på principen att längst vägar med höga hastigheter är detaljeringen lägre för att gradvis öka och nå sin kulmen i de områden där man rör sig mycket till fots, dvs i ett långsamt tempo. Stora delar av utgörs av tegelhus. Framförallt är de hus som är mest karaktärskapande för gamla helt eller delvis i tegel. Tegelfasaderna har en stor detaljrikedom, särskilt där mönstermurning förekommer. I område 1A är det därför viktigt med en stor detaljrikedom. Material som tegel är ett bra sätt att uppnå detta. Teglet bör gå i mörkt brända röda toner. Center syd bör också inordnas i detta och vid ombyggnationer få tegelfasader. Tonerna kan med fördel kompletteras med ljusa grå toner på puts, betong eller tegel som komplement till teglet. Fönster och balkonger kan utnyttjas till att ge byggnaderna en viktig detaljeringsnivå mellan volym- och materialskalorna. Stationsbyggnaden ska dock stå ut från detta. Precis som kyrkan lyser vit i vissa samhällen, ska stationen här stå ut som ett vitt landmärke med en enkel ikonisk form. Densitet: Densiteten inom hela zonen 1 ska vara hög. Detta innebär att man med fördel kan förlägga olika program ovanpå varandra för att få in många funktioner på varje yta. Öppna ytor bör designas för att ge möjlighet till olika användningar över dygnet. Det viktiga är att få folk att röra sig synligt på gator och torg. Detaljering mark: Område 1A innehåller tågstationen där vissa tåg passerar i väldigt hög hastighet. Detta får avspegla sig i tågstationens volym. I övrigt värderar vi de människor som rör sig till tågen högre. Många av dessa rör sig till fots genom hela eller del av området. Fotgängare får alltså företräde i gestaltningen av området. För att göra detta uppenbart för bilister kan en detaljerad markbeläggning ha stor effekt. En detaljrik och väl gestaltad markbeläggning är viktig för känslan av en hög densitet och händelserikedom. Den kan också utformas så att den kan fungera som sittplatser eller uppmuntrar till spontana aktiviteter. Materialmässigt kan marken användas för att spegla s historia. Tegel och corten kan t ex avspegla på gammal industrianvändning. Skala: har en skala som definieras av gamla industribyggnader och bostadshus. Skalan inom område 1A är idag väldigts stor då Burlövs center sätter standarden. Vid nybyggnationer bör den skalan brytas ner genom att mindre kvarter läggs relativt nära längst delar av fasaderna till Burlövs center. Där fasaden exponeras bör entréer till köpcentret placeras om de inte redan finns. De stora volymerna bör brytas ner i mindre volymer för att ge en mänsklig skala. För att den nya stationen ska sticka ut som landmärke så tillåts den att bryta mot den mindre skalan. Det gör den dels genom att de nya kvarteren har en totalhöjd som ligger under den nya stationen. Volymen på stationen tillåts också vara större än övriga för att den ska upplevas på ett bra sätt för förbipasserande tågresenärer. Grönska: Grönskan i s stadskärna bör generellt utformas urbant som alléer och enskilda vårdträd i hårdgjorda ytor. En park i anslutning till område 1A utgör ett undantag. Parken upplevs på detta sätt väldigt lummig och kontrasten är välgörande. Trädplanteringarna område 1A bör vara klassiska stadsträd som t ex Lind för att understryka känslan av stadskärna. Träd med blodfärgade löv kan med fördel användas som enskilda vårdträd vid platsbilningar. Silvertonade bladverk kan också användas i vissa alléer. Övriga planteringar sker i större planteringskärl eller som upphöjda planteringar.
Att korsa spåren: En tunnel ger brutna siktlinjer. En bro ger översikt. Sektion Önskade funktioner: Gång- och cykelflöde. Angöring med bil och buss. Torg- övergång. Eventuell station på Lommabanan. Sektion genom stationen, tvärs spåren. Angöring Vid stationen måste en förbindelse över eller under spåren byggas. Byggs denna som en tunnel så saknar människor i denna kontakt med omgivningen och en otrygg känsla byggs upp. Byggs förbindelsen istället som en bro så ger den möjlighet till överblick och kantakt med omgivningen. Detta är ett betydligt tryggare sätt att korsa järnvägen. Förbindelsen över spåren bör vara till för både fotgängare och cyklister. En korsande bilväg komplicerar däremot trafiksituationen mer än den tillför. Bilar och bussar bör därför angöra längst spåren på respektive sida och korsa på underfarten som finns strax norr om stationen. För att förbinda östra och västra föreslås dels ett torg mot Burlövs center och ett ovanpå spåren. Parkeringar som krävs för den tänkta pendelstationen bör genomföras i p-hus dels för att komma nära stationen och dels för att skapa en urban miljö. En stor förtätning krävs för att skapa en attraktiv och trygg miljö längst vägen till den eventuella stationen på Lommabanan. Genomförs denna station bör ett stort arbete läggas på att d förtäta med lokaler och bostäder längst vägen. Denna förtätning bör avskiljas från det befintliga industriområdet med ett grönområde. Stationen i förslaget är uppbyggd som ett torg över spåren som korsas av en länk med cykelramper i riktningen mot Kronetorps gård och Lommabanan. Tvärs detta riktar sig stora trappor mot infarten för bilister från norr och i söder mot gamla s centrum och Burlövs center. Som ett väderskydd föreslås ett väderskyddandetak med sidor av vitt screentryckt glas. Detta tak ska vara ett landmärke när det lyser vitt över de andra byggnaderna. För att göra landmärket tydligare och för att programmera ytan med fler funktioner skulle det vara önskvärt att bygga på taket med en offentlig byggnad omgiven av det vita glaset hela vägen. Förslaget presenteras med båda lösningarna. Väderskydd Parkeringslösning för pendelstation: Lommabanan Expansion av markparkering E6/E20 Markparkering 1000 platser station bef. markparkering + Lundavägen Torg Lommabanan E6/E20 Ny parkering i P-hus Station Lommabanan Kopplingar från och till stationen. Gamla stan station bef. markparkering Kyrka Burlöv Centrum Lundavägen Badhus Kronetorp
Plan 2-5 Markplan Sektion Sektion längst spåren.
mot Lommabanan Hiss Taxi- / avlämningszon Cykelramp Hiss & trappa Torg Hiss & trappa Hiss Cykelramp mot Kronetorps gård Kiosk Taxi- / avlämningszon Busshållplats Torg mot Burlöv center Väderskyddande tak Vy från förbindelsen mot Lommabanan. Stationen med byggnad över torget. Byggnad som blir landmärke och väderskydd Detaljvy Vy från perrongen. Stationen med byggnad över torget. Stationen med byggnad över torget.
Vy från torget ovan spåren. Detaljvy Vy från torget på östra sidan järnvägen. Stationen med byggnad över torget.