Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov av motståndsandning. Syfte Motståndsandningen syftar till att förebygga och behandla lungkomplikationer hos patienter som har en ökad risk för detta. Indikationer Ökad risk för lungkomplikationer har framför allt patienter med: Lungsjukdom, exempelvis obstruktiv lungsjukdom Buk- och thoraxopererade Immobiliserade patienter Äldre patienter Övervikt Rökare Motståndsandning används till exempel: efter operationer vid slemproblematik vid koldioxidretention eller då risk för koldioxidretention föreligger vid dålig syresättning vid långvarigt sängläge Odränerad pneumothorax Kontraindikation
Dan Fors 2 av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Motståndsandning Motståndsandning är en teknik som ger ett motstånd under utandningen som kallas PEP, som står för Positive Expiratory Pressure. Motståndet kan skapas av läpparna eller med olika andningshjälpmedel som andningsflaska, PEP-set med munstycke exempelvis T-rör eller PEP-mask. Genom val av PEP-motstånd kan behandlingen anpassas till varje individ. Effekter av motståndsandning Motverkar för tidig avstängning av de små luftvägarna, vilket minskar risken för uppkomst av atelektaser (sammanfallen lungblåsa) Leder till sänkt andningsfrekvens Underlättar sekretmoblisering Behandlingen kombineras med huffing för optimal sekretmobilisering Huffing Avsikten med att huffa är att underlätta andningen genom att få bort sekret. Huffing innebär en forcerad, kraftig utandning efter en något djupare inandning. Huffing är ett komplement till hosta, men är mindre smärtsamt exempelvis vid bukoperationer eller revbensfrakturer och skonsammare för bäckenbottenmuskulaturen jämfört med att hosta. Huffing är svårt för en del patienter. Öva därför tekniken tillsammans ett par gånger. En instruktion som "gör som när du immar på en spegel" kan hjälpa för att hitta rätt teknik.
Dan Fors 3 av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning T-rör T-rör Utrustning Ventil (rekommenderas blå eller orange) Eventuellt mask till patienter som inte kan sluta läpparna kring munstycket Sätt ihop T-röret Förberedelser Välj till en början orange ventil om den känns för lätt för patienten byter man till en blå. Patienten bör klara 0 blås i en följd. Ta med skriftlig information till patienten, bilaga Det exakta trycket kan om så önskas mätas med en manometer av sjukgymnast Utförande Utgångsställning Patienten bör om möjligt utföra motståndsandningen i sittande med båda fötterna i golvet och med rak rygg. Motståndsandning kan också provas i sidoliggande positioner efter samråd med sjukgymnast. Slut läpparna runt munstycket Andningsteknik Andas helst in genom näsan, ett lugnt andetag något djupare än ett normalt andetag Blås ut genom T-röret. Utblåsningen skall göras normalt/lätt aktivt, inte forcerat. Blås inte ut all luft ur lungorna, utan ha kvar en del i luftvägarna. Blås 0 ggr i en följd Har patienten slem, instrueras han/hon i att få upp slemmet med en forcerad utandning - huffing En forcerad utandning ska alltid följas av motståndsandning eftersom huffing kan stänga luftvägarna Vid behov (slem) upprepas proceduren 2-3 gånger Behandlingen följs vanligtvis upp av en sjukgymnast Vid behov assisterar avdelningspersonalen patienten.
Dan Fors 4 av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Frekvens Varje vaken timme eller minst 4 gånger per dag. Uppföljning av sjukgymnast Patienter som är i behov av motståndsandning får skriftlig information där instruktioner om utförande finns beskrivet och ett schema där patienten eller personalen kan sätta ett kryss när motståndsandningen är utförd, bilaga 2. Desinfektion och rengöring T-röret och eventuell mask är personbundet och rengörs vid synligt smuts med vatten, diskmedel och ytdesinfektion T-röret, mask och den ventil som patienten använt kasseras eller tas med hem av patienten Ventilerna kan tvättas i diskdesinfektor och sedan användas igen Referenser Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Vårdhandboken, 200. www.vårdhandboken.se Fagevik Olsén, M. Chest physiotherapy and respiratory function in connection with abdominal surgery, 998. Clase Larsson, S., Fagevik Olsén, M. An evolution of positive expiratory pressure using mask and mouthpiece. Physiotherapy. 2006; 8: 6-2. Olseni, L., Wolmer, P. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. 2003. Studentlitteratur.
Dan Fors 5 av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Bilaga : Motståndsandning med T-rör BLÅS: 0 ggr HUFFA HOSTA Avsluta med att blåsa Upprepa vid behov Motståndsandning med T-rör BLÅS: 0 ggr HUFFA HOSTA Avsluta med att blåsa Upprepa vid behov
Dan Fors 6 av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Bilaga 2: Schema för motståndsandning med T-rör Att andas mot motstånd är bra för att öka andetagsvolymen och ventilera lungorna. Om man besväras av slem kan motståndsandning hjälpa till att lossa slemmet så att man lättare kan hosta upp det. Du bör andas 0 gånger i T-röret varje vaken timme eller minst 4 ggr/dag. På den tvärgående grenen kan man sätta ett motstått. Ditt motstånd har färg:. Obs! Sitt upprätt, gärna med fötterna i golvet, och andas lugnt med vanliga andetag utan att blåsa för kraftigt. Inandning: Utandning: Teknik Om det är möjligt andas in genom näsan. Slut läpparna runt röret, andas ut genom röret utan att pressa ut all din luft. Huffa alltid efter motsåndsandning, ej sista gången. Avsluta alltid med att blåsa i T-röret. Sjukgymn ant 08.00 09.00 0.00.00 2.00 3.00 4.00 5.00 6.00 7.00 8.00 9.00 20.00 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag