Kvinnor, invandrare och ungdomar. Där har tillverkningsindustrin i Dalarna en personalpool av outsinliga mått att ösa ur. Det är bara att använda fantasin och det går alldeles utmärkt att använda leken som inspiration. EXEMPEL 4
Rent och tyst ATT SKAPA DEN ATTRAKTIVA ARBETSPLATSEN I AVESTA Rena och tysta arbetsplatser. Ordning och reda och goda sociala kontakter på jobbet. Det är framgångsreceptet för verkstadsindustrin i Avesta som uttryckt en oro för kommande problem att rekrytera ny personal. EXEMPEL 5
IDAG HAR DEN FYSISKA och sociala miljön fått en ordentlig ansiktslyftning. Därmed har det också blivit möjligt att konkurrera om en ny generation arbetskraft. Framtiden såg hopplös ut. Många medarbetare stod inför pensionering inom några år och ungdomar valde andra yrken. Så uttryckte sig ett antal chefer inom tillverkningsindustrin. En grupp mindre verkstadsföretag i Avesta; AVEKO, Avesta Verkstadskompetens, bestämde sig då för att tillsammans arbeta för att skapa den attraktiva arbetsplatsen. Morgondagens yrkesverksamma niondeklassare, men även industrianställda, lärare och föräldrar fick redovisa sin syn på industriarbete i en enkätundersökning. Det gav många synpunkter och krav att utgå ifrån i ett förändringsarbete. Sedan dess har verkstadsföretagen tillsammans med att... metodiskt arbetat med att utveckla en så attraktiv arbetsplats som möjligt. FÖR ATT TA REDA PÅ hur det egentligen såg ut på verkstadsgolvet, genomförde de en undersökning av arbetsmiljön. Den pekade på många, väl kända, problem som buller, tunga lyft och dålig luft. Gruppintervjuer med anställda visade att de yrkesverksamma i stort delade elevernas uppfattningar! Särskilt lyfte de fram vikten av den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det första intrycket och bemötandet vid mötet med verkstadsindustrin var av stor vikt, menade de. FÖRÄNDRINGSARBETET GJORDES i nätverk. Det innebar en rad fördelar: uppslag, erfarenheter och inspiration delades och födde nya idéer. Arbetsmiljöarbetet utvecklades successivt och de anställda var med och styrde. Samtidigt fick de gavs kunskaper i hur arbetsmiljön kan bli så god som möjligt. Det enskilda företaget satte upp mätbara mål för att främja ordning och reda. På så sätt hade företagen alltid resultatet direkt i handen. Det blev inte bara direkt koppling till åtgärderna, det ökade också personalens engagemang rejält. RENT PRAKTISKT HAR krafttagen med arbetsmiljön resulterat i renovering av personalutrymmen, toaletter, kök och duschar. Bullriga maskiner har bytts ut och, om så varit nödvändigt, effektiviserats. Ergonomi och luftkvalitet på enskilda arbetsplatser har förbättrats. Ett naturligt inslag i vardagen hos allt fler är numera också ordning och reda. När resultaten utvärderats har företagen konstaterat att den allmänna fysiska miljön och det sociala arbetsklimatet förbättrats samtidigt som risken för olycksfall minskat. INSPIRERAS AV att informerar mars 2002 www.du.se/att
Trä förblir evigt ungt i Dalarna FÖRETAGENS INSATSER GER NYTT LIV I HOTAD BRANSCH EXEMPEL 6 I Dalarna har trä alltid varit en av förutsättningarna för vår existens. I dag har träbranschen problem att hitta ny arbetskraft i takt med att allt fler träarbetare går i pension. Samtidigt har ungdomarnas intresse minskat för gymnasiernas yrkesutbildning på träområdet.
NU HAR TRÄFÖRETAGEN tagit tag för att förändra bilden av branschen, från tung, bullrig och riskabel till en säker, intressant och utvecklande arbetsplats. Mycket tyder på att en svängning är på väg och att trä också i framtiden kommer att vara en viktig basnäring i Dalarna. EN RAD OLIKA ÅTGÄRDER har vidtagits. För att veta istället för att gissa, undersöktes ungdomars syn på arbete. Företagen fick veta att industrin måste erbjuda bättre fysisk arbetsmiljö samt lugnare, tryggare och mer välordnade arbeten för att uppfylla ungdomarnas önskemål. Dessutom har företag gjort arbetsmiljömätningar och, via enkäter bland de anställda, mätt hur de ser på sitt arbete. Resultaten har legat till grund för diskussioner om hur arbete och trivsel kan utvecklas. Den kanske viktigaste satsningen har varit att samordna de som vill jobba med dessa frågor. Säters Snickerifabrik, Gustafs Inredningar, Dooria i Gagnef och Moelven Dalaträ är exempel på företag som medverkat i det arbetet. ATT...PROJEKTET HAR tillsammans med projekt Tillväxt Trä, som drivs av iuc Dalarna ab, samlat företag, skolor, fack, arbetsgivarorganisationer och andra aktörer för en gemensam satsning. Träffar där de fått möjlighet att lära av varandra, men också av inbjudna «experter». Ett priotiterat område har varit att jobba med säkerhet samt «ordning och reda» på företagen. För att ytterligare uppmuntra kontakterna mellan företagen har träffarna följts upp av en «missionär» som inventerat företagens behov. Hittills kan konstateras att flera önskar en bättre kontakt mellan företag och skola, att de vill ha mer kontakt med andra företag inom branschen samt få hjälp med sam (Systematiskt Arbetsmiljöarbete). TRÄFÖRETAGEN ANSER ATT DE, genom att göra arbetena mer attraktiva för dagens personal, också underlättar kommande rekrytering. Nöjd personal smittar av sig till vänner och bekanta, men också till PRAOelever och besökare. Alla företag kan komma långt genom att ta upp frågor om hur attraktivt arbetet är, hur det är med säkerheten, ordning och reda och andra faktorer. De företag som varit med har träffat andra företag och organisationer. Möjligheten att få utbyta erfarenheter och kunna lyfta sina funderingar med andra har uplevts som värdefullt. Företagen i träbranschen ser därför fram emot att, utifrån «missionärens» inventering, kunna samverka med sina gemensamma intressen för att arbeta vidare med att höja branschens attraktionskraft. INSPIRERAS AV att informerar okt 2003 www.du.se/att
Ta hjälp av SAM SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE SPAR FOLK OCH PENGAR I och med att alla lärt sig att ta del av arbetsmiljöarbetet vill man också ta mer del i produktionen. Vi har börjat prata med varandra på ett helt annat sätt. Genom att vi nu redovisar och diskuterar reklamationer har vi lyckats minska dem, säger Christian Rhede, VD på Bältarbo Tegelbruk i Hedemora. UNE-PRODUKTER AB ett annat av de företag som arbetat målmedvetet med lösningar för arbetsmiljöproblem. Systematiskt ArbetsMiljöarbete, förkortat sam, är egentligen den lagtext som reglerar kraven på företagens arbets-miljöarbete men den är också en arbetsmodell. Mindre slit på kroppen och ökad arbetstrivsel som lett till att personalen mår bättre både fysiskt och psykiskt är ett resultat man kunnat tillgodoräkna sig. Genom ett metodiskt arbete utifrån företagets egna behov och förutsättningar kan svårigheter övervinnas med stor insats från företagen. DET FÖRETAG SOM är intresserat av att förbättra sin arbetsplats, så att säkerhet och arbetsmiljö håller god kvalitet, har en del att hämta av metoden. Genom ökad kunskap om arbetsmiljörisker och regelverk och ökat nyttjande av företagshälsovård, kan företaget, steg för steg, växa sig ännu starkare och hälsosamt och dessutom få bättre motiverade medarbetare. Systematiskt ArbetsMiljöarbete är helt enkelt att systematiskt synliggöra och åtgärda brister i arbetsmiljön. Grundmodellen är förvånansvärt enkel: undersök vad behöver göras? bedöm riskerna i nuläget besluta om åtgärder ta fram handlingsplanen starta! följ upp! TIDIGARE ERFARENHETER VISAR att företag har olika behov som kan lösas med olika modeller. Somliga har arbetat i nära kontakt med en handledare där olika uppgifter lösts enligt en plan. Andra har valt att slå sig samman i nätverk för att dela med sig och påverka varandra i arbetet. Detta har varit fruktbart där företagen har liknande verksamheter och typ av problem. En tredje grupp har arbetat med att uppfylla specifika krav där de själv valt metoderna för att åstadkomma förändringarna. VAD KAN HÄNDA om allt fler företag följer Une-Produkter och andras exempel och som nu skördar frukterna av en medveten insats i
EXEMPEL 7 arbetsmiljön? Det är inte bara den enskilda produkten som föds på verkstadsgolvet. Utifrån det dagliga arbetet kan en kultur skapas där en medveten och hälsosam arbetsmiljö går hand i hand med ett allt friskare arbetsliv och en allt sundare ekonomi för såväl det lilla företaget som för samhället i stort. En ofta förekommande fras i utvärderingarna hos arbetsmiljöförbättrande företag är: «Det som förut kändes svårt eller omöjligt har vuxit fram på ett naturligt sätt.» INSPIRERAS AV att informerar nov 2002 www.du.se/att
Akademi för alla LÄNETS FÖRETAG HAR MYCKET ATT HÄMTA FRÅN HÖGSKOLAN DALARNA EXEMPEL 8 FOTO HASSE ERIKSSON Det är aldrig för sent att sätta sig på högskolebänken. Det gäller också länets företagare. På Högskolan Dalarna hittar de inte bara välutbildad arbetskraft. Där kan de också få perspektiv och svar på en mängd frågor de brottas med för att få sin organisation att fungera så bra som möjligt.
TILL EXEMPEL: Hur löser man behovet av rehabilitering och förebyggande friskvård? Hur stimuleras en effektiv kommunikation på företaget? Hur ska arbetsplatsen utformas med datoranvändningen som utgångspunkt? EN HÖRNSTEN I HÖ GS KO L AN Dalarnas utbildningar inom Tema Arbetsliv utgörs av kula-kurserna, Kompetensutveckling för arbetslivet. Sedan starten hösten 2001 har kurserna haft 150 deltagare. Kurserna är anpassade för personer i arbetslivet och bygger på deltagarnas erfarenhet i kombination med nya kunskaper. HÄR FINNS ALLA MÖJLIGHETER att utvecklas utifrån egna erfarenheter och kunskaper. Ämnena täcker flera typer av områden som kan behöva vidareutvecklas: Arbetsliv, Förändringsarbete, Rehabilitering, Datorarbetsplatsen ur ett användarperspektiv, Personal resurs eller kostnad, Professionell kommunikation mer än bara samtal, Lönesättning störning eller stimulans. I det övriga utbudet ges även kurser i organisation, ledarskap och personal-ekonomi. I samarbetet med näringslivet och offentliga arbetsplatser bygger vi en ständigt växande verksamhet som fått god respons och som har en spännande tid framför sig, säger Bengt Pontén, ansvarig förtema Arbetsliv på Högskolan Dalarna. HÖGSKOLAN DALARNA verkar ständigt för utveckling med hjälp av en diger kunskapsbank och dagsaktuell forskning. Resultatet finns till exempel på arbetsplatsen som fått ned sjukskrivningarna och kommunen som fått igång utbildningen till industrin. Det är viktigt med kontinuerligt kunskapsutbyte mellan företag och akademi. En företagare ska aldrig tveka att kontakta Högskolan Dalarna för ett eventuellt samarbete. UTE I SAMHÄLLET MÄRKS den praktiska verksamheten i Tema Arbetsliv. Utveckling av tillverkningsindustrins attraktionskraft, rehabilitering, insatser för att hjälpa gruppen sjukskrivna och arbetslösa samt integrering av utomnordisk arbetskraft, ingår också i Högskolan Dalarnas utbud med koppling till företagen i länet. KURSUTBUD KONTAKTA Tema Arbetsliv 023-77 87 68 www.du.se/kula Högskolans studievägledare 023-77 80 00 www.du.se
Att timra inomhus KAN LOCKA UNGA TIMMERMÄN I Dalarna har timmerhus byggts av timmermän med valkiga nävar, klädda i blåblus i snart 1000 år. De har arbetat i regn och snö, hetta och kyla. De timrade med yxan, bågsågen och tumstocken. Till viss del idag, men än mer i framtiden, byggs timmerhus av timmermän, som likväl kan vara kvinnor, med modernare verktyg och inomhus! DET BEHÖVS FLER TIMMERMÄN! Timringsföretagen söker fler yngre, men då måste arbetet också motsvara den unga generationens krav. Därför kommer timmerstommarna att resas inomhus hos företag i Dalarna. Utbildningen vid gymnasiet i Rättvik tog vara på elevernas önskemål och verkar för att yrkeslivet motsvarade förväntningarna, bland annat genom att flyta arbetet inomhus. Yrkesverksamma timmermän har en hög medelålder en injektion av nya krafter skulle säkra framtiden för branschen. «Vi startar en utbildning och är noga med att lyssna på hur eleverna vill ha sin arbetsplats». Med den utgångspunkten gav sig Föreningen Svenska Timmerhus, Rättviks kommun och att... in i arbetet med att säkra rekryte- ringen för timmerhusbranschen. Eftersom de flesta eleverna hade begränsad erfarenhet av yrket var det angeläget att förebygga krockar mellan deras förväntningar och det kommande yrkeslivet. ELEVERNA FICK SVARA på frågor om vad de ansåg vara viktigt i ett idealt arbete och vad de trodde att de skulle få ut av sitt framtida yrke. Att kunna vara stolt över sitt arbete och ha en rättvis och förstående chef såg de som viktigt. Attraktivt med timring är hantverket, den fysiska aktiviteten samt variation och utmaningar som gör arbetet skapande. Det stora problemet som behövde övervinnas var den fysiska arbetsmiljön. En praktisk åtgärd var att kunna alternera mellan arbete inom- och utomhus. Tillsammans med lärare och elever utfördes mätningar och inventeringar för att systematiskt kunna ta itu med miljön. TILLVERKNING INOMHUS är önskvärt även för företagare. På så sätt tros möjligheterna öka att rekrytera yngre arbetskraft och produktionen blir jämnare eftersom arbetet inte är beroende av väderleken. Kvalitetssäkring, enligt moderna principer, är också något som kan vara svårt att förena med utomhusproduktion. Att timra inommhus ansågs av äldre timmermän gå bättre än förväntat, men det tillkommer nya problem som kräver lösningar. Inomhusarbete innebar ändrade förutsättningar för ett antal arbetsmiljöproblem som trädamm, buller, mögel, förvaring, tunga lyft och risker för olycksfall. Tillsammans med ex-