Fastställande av kostnadsanpassningsprogram 2012-2013 samt affärsplan för Akademiska sjukhuset

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen 2012-03-14 Dnr PS 2011-0024 41 Fastställande av kostnadsanpassningsprogram 2012-2013 samt affärsplan för Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: - att ställa sig bakom Akademiska sjukhusets plan för kostnadsanpassningar - att ställa sig bakom Akademiska sjukhusets marknadsplan - att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att senast till produktionsstyrelsens möte 21 juni 2012 inkomma med en komplettering till planen för kostnadsanpassning. Kompletteringen ska visa planerad kostnadssänkning respektive resultatutveckling månad för månad t.o.m. december 2013. - att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att kvartalsvis till produktionsstyrelsen redovisa hur kostnadsanpassningsprogrammet realiseras - att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att vid behov återkomma till produktionsstyrelsen med områden som föranleder ytterligare styrelsebeslut i syfte att säkerställa att målet om 0-resultat år 2013 uppnås Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i december 2011 att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att utarbeta en plan för att sänka sjukhusets kostnader. Det övergripande syftet med planen var enligt beslutet att skapa balans i sjukhusets ekonomi vilket uttrycks som att sjukhuset ska klara ett 0-resultat för år 2013. Utöver detta skulle sjukhuset även redovisa sin marknadsplan. Akademiska sjukhuset inkom med sin plan för kostnadsanpassningar den 29 februari. Planen bifogas detta ärende och beskriver övergripande de huvudsakliga strategier som sjukhuset planerar använda för att skapa balans i ekonomin. Strategierna är värderade i meningen hur stor kostnadssänkning eller intäktsökning de bedöms ge. Sjukhuset har på kort tid bedrivit ett omfattande arbete med att försöka skapa realistiska förutsättningar för att förverkliga planen. Samtliga divisioner har varit engagerade och bidragit. Sjukhusdirektören bedömer att de presenterade åtgärderna leder till att sjukhuset 2013 kan klara ett 0-resultat. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen 2012-03-14 Av planen framgår att tiden som stått till buds inte räckt för att i mer detalj fördela åtgärderna mellan divisioner (och på lägre nivå) för år 2013. Sjukhuset skriver att detta blir möjligt först efter att årets första tertialbokslut föreligger. Kostnadsanpassningsprogrammet har fokus på kostnadssänkningar. Cirka 80 % av de 350 mnkr som sjukhuset planerar åtgärder för avser kostnadssänkningar, främst personalkostnader. Personalkostnaderna planeras minska med drygt 180 mnkr motsvarande ca. 300 årsarbetare. Kostnadssänkningar avseende övriga omkostnader beräknas till ca. 92 mnkr. Utöver detta planeras även för ökade riks- och region samt utlandsintäkter om 75 80 mnkr. Detta motsvarar ca. 20 % av åtgärderna. På ett annat sätt kan intäktsökningen beskrivas som att den innebär en ökning med ca. 5% jämfört med utfallet 2011 avseende riks- region och utlandsintäkter. Sjukhusets plan anger också att ett s.k. programkontor ska skapas för att samordna uppföljningen av programmets genomförande. Programkontor har framgångsrikt använts vid andra sjukhus i samband med kostnadssänkningsprogram. En förutsättning för framgången har varit att tidigt precisera samtliga åtgärder dels ut på enskilda avdelningar/mottagningar dels i tiden. Hur detta sker är en sjukhusintern fråga. I relation till produktionsstyrelsen bör en komplettering av planen dock ske. Kompletteringen handlar om att för sjukhuset totalt beskriva hur kostnadssänkningarna fördelar sig över de aktuella månaderna t.o.m. december 2013. På samma sätt beskrivs på totalnivå sjukhusets förväntade resultatutveckling månad för månad. Produktionsstyrelsen bör regelmässigt få en uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammets framdrift. Lämpligen sker en sådan rapportering kvartalsvis med start kvartal 3. Rapporteringen ska övergripande (i text) beskriva hur arbetet med de tre huvudstrategierna framskrider. Dessutom ska redovisning ske av hur sjukhuset ligger till relativt planen för månatlig kostnadssänkning respektive planen för månatlig resultatutveckling. Styrelsen är även intresserad av att få information om hur det nya projektet för att säkerställa läkarförsörjningen på akutmottagningen fortskrider. Sjukhuset har i sin plan förutsatt att ingen återbetalning behöver ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende målrelaterad ersättning 2012. I det fall denna förutsättning inte infrias behöver sjukhuset vidta lämpliga åtgärder. Delges: Akademiska sjukhuset Bilaga 41 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

Ärende 41. 2012-03-13 Dnr PS2011-0024 Produktionsavdelningen Andreas Endrédi Tfn 018 611 6118 E-post andreas.endredi@lul.se Produktionsstyrelsen Fastställande av plan för kostnadsanpassningar vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar: att ställa sig bakom Akademiska sjukhusets plan för kostnadsanpassningar att ställa sig bakom Akademiska sjukhusets marknadsplan att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att senast till produktionsstyrelsens möte 21 juni 2012 inkomma med en komplettering till planen för kostnadsanpassning. Kompletteringen ska visa planerad kostnadssänkning respektive resultatutveckling månad för månad t.o.m. december 2013. att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att kvartalsvis till produktionsstyrelsen redovisa hur kostnadsanpassningsprogrammet realiseras. att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att vid behov återkomma till produktionsstyrelsen med områden som föranleder ytterligare styrelsebeslut i syfte att säkerställa att målet om 0-resultat år 2013 uppnås. Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade i december 2011 att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att utarbeta en plan för att sänka sjukhusets kostnader. Det övergripande syftet med planen var enligt beslutet att skapa balans i sjukhusets ekonomi vilket uttrycks som att sjukhuset ska klara ett 0-resultat för år 2013. Utöver detta skulle sjukhuset även redovisa sin marknadsplan. Ärendet Akademiska sjukhuset inkom med sin plan för kostnadsanpassningar den 29 februari. Planen bifogas detta ärende och beskriver övergripande de huvudsakliga strategier som sjukhuset planerar använda för att skapa balans i ekonomin. Strategierna är värderade i meningen hur stor kostnadssänkning eller intäktsökning de bedöms ge. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Sjukhuset har på kort tid bedrivit ett omfattande arbete med att försöka skapa realistiska förutsättningar för att förverkliga planen. Samtliga divisioner har varit engagerade och bidragit. Sjukhusdirektören bedömer att de presenterade åtgärderna leder till att sjukhuset 2013 kan klara ett 0-resultat. Av planen framgår att tiden som stått till buds inte räckt för att i mer detalj fördela åtgärderna mellan divisioner (och på lägre nivå) för år 2013. Sjukhuset skriver att detta blir möjligt först efter att årets första tertialbokslut föreligger. Kostnadsanpassningsprogrammet har fokus på kostnadssänkningar. Cirka 80 % av de 350 mnkr som sjukhuset planerar åtgärder för avser kostnadssänkningar, främst personalkostnader. Personalkostnaderna planeras minska med drygt 180 mnkr motsvarande ca. 300 årsarbetare. Kostnadssänkningar avseende övriga omkostnader beräknas till ca. 92 mnkr. Utöver detta planeras även för ökade riks- och region samt utlandsintäkter om 75 80 mnkr. Detta motsvarar ca. 20 % av åtgärderna. På ett annat sätt kan intäktsökningen beskrivas som att den innebär en ökning med ca. 5% jämfört med utfallet 2011 avseende riks- region och utlandsintäkter. Sjukhusets plan anger också att ett s.k. programkontor ska skapas för att samordna uppföljningen av programmets genomförande. Programkontor har framgångsrikt använts vid andra sjukhus i samband med kostnadssänkningsprogram. En förutsättning för framgången har varit att tidigt precisera samtliga åtgärder dels ut på enskilda avdelningar/mottagningar dels i tiden. Hur detta sker är en sjukhusintern fråga. I relation till produktionsstyrelsen bör en komplettering av planen dock ske. Kompletteringen handlar om att för sjukhuset totalt beskriva hur kostnadssänkningarna fördelar sig över de aktuella månaderna t.o.m. december 2013. På samma sätt beskrivs på totalnivå sjukhusets förväntade resultatutveckling månad för månad. Produktionsstyrelsen bör regelmässigt få en uppföljning av kostnadsanpassningsprogrammets framdrift. Lämpligen sker en sådan rapportering kvartalsvis med start kvartal 3. Rapporteringen ska övergripande (i text) beskriva hur arbetet med de tre huvudstrategierna framskrider. Dessutom ska redovisning ske av hur sjukhuset ligger till relativt planen för månatlig kostnadssänkning respektive planen för månatlig resultatutveckling. Styrelsen är även intresserad av att få information om hur det nya projektet för att säkerställa läkarförsörjningen på akutmottagningen fortskrider. Sjukhuset har i sin plan förutsatt att ingen återbetalning behöver ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen avseende målrelaterad ersättning 2012. I det fall denna förutsättning inte infrias behöver sjukhuset vidta lämpliga åtgärder.

AS 2012-0272, PS2011-0024 Uppsala den 29 februari 2012 Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhusets förslag till kostnadsanpassningsprogram och marknadsplan Produktionsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 att ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att utarbeta en plan för att sänka sjukhusets kostnader samt att inkomma med en marknadsplan för sjukhuset ( 185). Enligt uppdrag bifogas härmed förslag till kostnadsanpassningsprogram samt affärsplan (som inkluderar marknadsplanen). De fackliga organisationerna har den 28 februari informerats om de båda dokumenten. Lennart Persson Sjukhusdirektör

PM 2012-02-29 Dnr AS2012-0272, PS2011-0024 Akademiska sjukhusets förslag till kostnadsanpassningsprogram 2012 2013 Akademiska sjukhuset har ålagts att sänka sina kostnader med ca 350 mnkr till och med 2013 års utgång. Av dessa ingår de ca 100 mnkr som är kända sedan tidigare och som redan är identifierade i budgetprocessen för 2012. Vidare ingår de tidigare annonserade kostnadsminskningarna om ca 100 mnkr för 2013. Till detta tillkommer två nya poster, dels en högre uppräkning för kommande löne- och prisuppräkningar om ca 50 mnkr och dels en uppräkning av kostnaderna på ca 100 mnkr för den demografiska utvecklingen, Psykiatrins hus, nya läkemedel och för ny medicinsk teknik. Sammanlagt ca 350 mnkr. Detta förutsätter att ingen målrelaterad ersättning från 2011 behöver återbetalas till Hälso- och sjukvårdstyrelsen under 2012. Nedan anges de övergripande strategier och planer som sjukhuset föreslår ska genomföras för att nå en ekonomi i balans. På en övergripande nivå räknar sjukhuset med att under 2012-2013 lägga ca 220 mnkr under 2012 och ca 130 mnkr 2013. Denna uppdelning är preliminär och kan komma att ändras allt eftersom resultatet av 2012 års åtgärder successivt visar sig i uppföljningen av sjukhusets ekonomi. 2013 års åtgärdsprogram kommer att fastställas efter 2012 års tertial ett och då kommer prognostiserat resultatet 2012 att räknas in. Akademiska sjukhusets strategi för att nå en ekonomi i balans till 31 december 2013 De tre övergripande strategierna är (i) (ii) (iii) (i) att öka riks- och regionintäkter samt utlandsintäkter, att minska omkostnaderna att minska personalkostnaderna Övergripande beräkningar leder till bedömningen att Akademiska har möjlighet att öka sina externa intäkter med ca 75-80 mnkr, genom att behandla redan remitterade och väntande patienter, samt öka antalet remitteringar inom vissa områden genom att stärka samverkan och samarbetet inom regionen och övriga Mälardalen. Vad gäller rikssjukvårdsspecialiteterna och andra nationella och internationella spetsområden, finns också en potential att attrahera fler patienter genom 1

PM 2012-02-29 Dnr AS2012-0272, PS2011-0024 ökad marknadsföring. Denna bedömning förutsätter att sjukhusets produktionsapparat i form av operationssalar mm är funktionsdugliga under de närmsta två åren. (ii) (iii) Sjukhuset beräknar att omkostnaderna kan minskas med ca 92 mnkr främst genom att förbättra inköpsrutiner och lagerhållning, samt minska köpt vård och effekter av nytt tvättavtal. Till detta kommer allmän återhållsamhet. Den största kostnadsreduktionen gäller personalkostnaderna som beräknas behöva minska med ca 183 mnkr för att nå en ekonomi i balans. Detta kan omräknas matematiskt till ca 300 årsarbetare. Den faktiska minskningen av årsarbetare kommer att bero på utvecklingen av riks- och regionverksamheten under året. I stället för att minska personalstyrkan kan man använda de frigjorda resurserna till att utöka den externt finansierade verksamheten på sjukhuset. En noggrann värdering av intäktsutvecklingen kommer att göras vid tertial ett. Sjukhuset räknar i dagsläget inte med att behöva varsla eller säga upp någon personal, utan personalreduktionen beräknas kunna ske med naturlig avgång, inte minst genom kommande pensioneringar. Den naturliga personalomsättningen ligger på omkring 800 personer per år. Alla yrkeskategorier kommer att omfattas av personalkostnadsreduktionen. Akademiska sjukhusets planer Nedan anges några överordnade principer i besparingsarbetet. Dessa är: Produktionen mätt i DRG poäng ska inte minska. Vårdens kvalitet ska bibehållas och patientsäkerheten får inte påverkas. Ansvaret ligger i linjen. Arbetet ska ske så transparent som möjligt. Den s.k. effektiva patienttiden hos våra vårdanställda ska öka genom att minska den administrativa arbetstiden. Arbetet med kostnadsanpassningarna sker på två sammanhängande sätt, dels arbetar sjukhuset med gemensamma aktiviteter och dels arbetar varje division och verksamhetsområde med sina egna verksamhets- och ekonomiplaner. De sjukhusgemensamma aktiviteterna kommer att fogas in i respektive divisions budget och uppföljning kommer 2

PM 2012-02-29 Dnr AS2012-0272, PS2011-0024 att ske på divisions- och verksamhetsområdesnivå, men samordnas centralt på sjukhuset genom ett nyetablerat virtuellt programkontor. Förslag om sjukhusgemensamma aktiviteter för kostnadsanpassning som är under utredning. 1. Partiellt anställningsstopp med särskild anställningsprövning fortsätter. 2. Genomlysning av OTM-divisionen. Detta är sjukhusets största division och den har under en lång tid dragits med ekonomiska underskott. Syftet med genomlysningen är att i detalj kartlägga divisionens verksamhet och ekonomi, samt ge underlag för att ta nödvändiga beslut för en ekonomi i balans. 3. Avsluta det s.k. akutläkarprojektet. Detta utbildningsprojekt initierades för ca 6 år sedan och innebär att Akademiska har anställt ett antal läkare som ska utbildas till akutläkare i syfte att utveckla verksamheten på sjukhusets akutmottagning. Vi har inte nått uppsatta mål och har nu omprövat utbildning av akutläkare på Akademiska sjukhuset. Ett nytt projekt initieras därför med målet att bättre samordna akutvårdens läkarförsörjning med de verksamhetsområden vars läkare deltar i arbetet på akutmottagningen. 4. Ta bort ca 40-50 vårdplatser på sjukhuset. Detta föreslås ske genom att stänga 3-4 mindre avdelningar och samtidigt utöka antalet vårdplatser något på ett antal befintliga avdelningar. Vidare kommer sjukhusets produktionsplanering och övriga rutiner avseende väntelisteplanering, in- och utskrivningsrutiner mm ytterligare utvecklas så att genomströmningen av inneliggande patienter kan öka. 5. Ett flertal administrativa rutiner kommer att standardiseras så att verksamhetsföreträdare på olika nivåer kan få snabbare tillgång till information om sin verksamhet och ekonomi. 6. En sjukhusgemensam dagkirurgisk enhet planeras, vilket torde öka möjligheterna att ytterligare poliklinisera viss kirurgisk verksamhet, något som också kan minska behovet av slutenvårdsplatser. 7. Minska antalet chefer. En genomgång av chefsstrukturen på sjukhuset pågår med syfte att reducera antalet chefer. 3

PM 2012-02-29 Dnr AS2012-0272, PS2011-0024 8. Minska antalet ombudsuppdrag. På sjukhuset finns ett mycket stort antal s.k. ombudsuppdrag. Dessa är viktiga, men genom att de har knutits till enskilda avdelningar så kan denna verksamhet bli onödigt kostsam på små avdelningar. En översyn av antalet ombudsfunktioner kommer att ske och förslag tas fram om hur ombudsfunktionerna bör organiseras på sjukhuset 9. Sjukhuset avser öka samverkan med kommunerna avseende vård av de mest sjuka äldre med målet att de äldre ska få en värdigare vård och minska onödiga sjukhusvistelser och att vården på sjukhuset ska bli så kort som möjligt. Vidare tillsätts en särskild grupp för att utveckla det interna samarbetet på sjukhuset vad gäller omhändertagande av de mest sjuka äldre. 10. Reduktion av kostnaderna för paramedicinska tjänster med ca 5 % föreslås. Allt mer av dessa yrkesgruppers arbete bedöms fortsättningsvis komma att ske inom öppna vårdformer utanför sjukhuset och inom kommunernas vård- och omsorgsorganisation. Utifrån de planerade åtgärderna bedömer vi att utvecklingen av kostnadsanpassningen kommer att följa nedanstående kurva. Observera att åtgärderna för 2013 har fördelats med en tolftedel per månad. Kurvan kommer att justeras efter att åtgärder för 2013 föreligger. Mnkr 350 300 250 200 150 100 50 - jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 4

Diarienummer 2011-0809 Uppsala 2012-02-29 Akademiska sjukhusets affärsplan för år 2012, Riks- och regionvård Sammanfattning Akademiska sjukhuset (AS) är starkt beroende av att kunna tillhandahålla högspecialiserad vård för de patienter som remitteras från andra län i landet, främst från de landsting som ingår i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion. Patientunderlaget från riks- och region är en förutsättning för att den högspecialiserade vården ska kunna upprätthållas på nuvarande nivå. Nuvarande avtal tryggar dock den högspecialiserade vården inom avtalsperioden (2010-2014). Det har under 2011 inte noterats några stora förändringar av patientflödet, och ingenting pekar på att det skulle förändras markant under 2012. Verksamheterna planerar att genomföra aktiviteter enligt handlingsplaner för att upprätthålla partnerskapet med våra avtalskunder, och kunderna har inte gett signaler om att remittering av patienter skulle förändras, annat än naturliga fluktuationer. En avgörande framgångsfaktor för att uppnå uppsatta mål är att säkerställa tillräckligt hög kapacitet för att behandla remitterade patienter inom rimlig tid. Mål 2012 1. Akademiska erbjuder vård till riks/region samt utlandet på en nivå som är något högre år 2012 än år 2011 (vars resultat var 1 784 Mkr). Preliminärt mål för 2012 är 1 929 miljoner kronor (inklusive prisuppräkning 2,7%). 2. Nöjda kunder (NKI ska vara lägst 70). Detta mäts genom kundenkät 3. Akademiska söker rikssjukvårdsuppdrag Intrauterina behandlingar Strategier 2012 1. Samarbeta med regionen inom sjukvård, medicinsk forskning och utbildning 2. Skapa värde för kunderna utifrån deras behov 3. Utveckla relationer och samarbetet med kunder inom regionen och utanför regionen (Norrlandstingen, Åland, Stockholm och utlandet) 4. Arbeta strategiskt för att förbereda eventuella rikssjukvårdsuppdrag 1(10)

1. Verksamhetsbeskrivning Vision/önskad framtida position En långsiktig framtidsbild av vad sjukhuset vill uppnå på 5 års sikt Akademiska sjukhuset är positionerat som det universitetssjukhus som alltid ger det bästa bemötandet och den mest intressanta samarbetsformen Akademiska sjukhuset stärker sin ställning som det universitetssjukhus i Sverige som tillhandahåller mest högspecialiserad vård utanför egna länet Akademiska sjukhuset har ett aktivt och långsiktigt samarbete med de läkare, sjukhus och landsting som sänder patienter till oss Akademiska sjukhuset har inom den högspecialiserade vården en tydlig spetskompetens Långsiktiga mål Övergripande mål som sjukhuset ska uppnå om 5 år Akademiska uppfattas ha en tydlig profil med väldefinierad spetskompetens Akademiska har nöjda kunder Det finns en stark sammanhållning i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, med långsiktiga överenskommelser om partnerskap och samarbeten Akademiska har skapat förutsättningar för att kunna erbjuda vård till riks/region samt utlandet på en högre nivå än i dag (2011) Akademiska sjukhuset har ett flertal rikssjukvårdsuppdrag Långsiktiga strategier Övergripande strategier för att nå upp till de långsiktiga målen Positionera sjukhuset genom att stärka profileringen av spetskompetens Samarbeta med regionen inom sjukvård, medicinsk forskning och utbildning. Skapa värde för kunderna genom positiva möten och innovativa samarbeten Upprätthåll och utveckla goda relationer, samt utöka samarbetet med kunder inom regionen och utanför regionen (Norrlandstingen, Åland, Stockholm, utlandet), samt övriga landet inom områden där sjukhuset har spjutspetskompetens Arbeta strategiskt med potentiella rikssjukvårdsuppdrag 2(10)

2. Omvärld/situationsanalys a. Marknad Akademiska sjukhuset är ett regionsjukhus i sjukvårdsregionen Uppsala/Örebro som omfattar Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Örebro län. Mer än var tredje patient som remitteras till Akademiska sjukhuset kommer från andra landsting, vilket i jämförelse med övriga universitetssjukhus är klart högre. Akademiska sjukhuset erbjuder alltså vård inte bara till patienter i vårt eget landsting med 320 000 invånare utan till hela sjukvårdsregionen ett område med totalt cirka två miljoner invånare. Eftersom Akademiska är dimensionerat för högspecialiserad vård av invånare i sju landsting är således sjukhuset beroende av detta patientunderlag för att trygga den högspecialiserade vården och forskningen. Förutom högspecialiserad vård erbjuder sjukhuset viss länssjukvård till de övriga landstingen i sjukvårdsregionen under perioder då landstingen inte kan producera den vården själva, exempelvis pga. kapacitetsproblem eller för att de har förlorat specialistkompetens. Sjukhuset har femåriga avtal med alla landsting i regionen som reglerar den utförda vården, framför allt den högspecialiserade, elektiva sjukvården, men även den akuta. Akademiska tillhandahåller även en del högspecialiserad vård till Norrlandstingen, Stockholm samt Åland. Inom områden där vi har spjutspetskompetens remitteras en del patienter från övriga Sverige, dvs. utanför regionen, men även från utlandet. Exempel på spjutspetsområden är neuroendokrina tumörer, inflammationer, neurotrauma, bäckenfrakturer, benförlängningar, njur- och pankreastransplantationer, kärlkirurgi, smärta, barnpsykiatri och rehabilitering av svårt hjärnskadade patienter. Akademiska har även rikssjukvårdsuppdrag inom två områden, brännskadevård samt kraniofacial kirurgi, till vilka patienter remitteras från hela landet. Marknaden har varit relativt statisk hittills, med en något positiv trend. Vår bedömning är att marknaden kommer att öka något på sikt med tanke på en stark befolkningstillväxt i Mälardalsregionen, samt en åldrande befolkning. Marknaden för högspecialiserad vård i hela landet samt utlandet rymmer en stor potential. Vad som begränsar sjukhuset är snarare sjukhusets egen kapacitet för hur många patienter som kan behandlas, samt hur framgångsrikt sjukhuset är på att attrahera och behålla nyckelpersoner inom sina spjutspetsområden och övriga verksamheter som producerar högspecialiserad vård. 3(10)

b. Kunder Akademiska sjukhusets viktigaste kunder är de landsting som ingår i sjukhusregionen och som sjukhuset har femåriga vårdavtal med: Gävleborg, Dalarna, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro. Historiskt sett har antal vårdtillfällen i slutenvård varit på ungefär samma nivå sedan 2004, vilket år 2011 var ca 11 200 vårdtillfällen. Sörmland, Gävleborg och Örebro är de landsting som har ökat mest i antal vårdtillfällen under denna period, där Västmanland och Dalarna har minskat och Värmland har befunnit sig på ungefär samma nivå. Se diagram 1. Besök i öppenvård har haft större variationer. År 2011 var ett år med hög besöksandel i öppenvården, med ca 35 200 besök från regionen. Antal öppenvårdsbesök har ökat mest i Dalarna, men även Gävleborg står för en viss ökning. Se diagram 1. Diagram 1, Antal besök samt vårdtillfällen till Akademiska sjukhuset från regionlandstingen år 2010-2011 Öppenvårdsbesök och Vårdtillfällen 2010-2011 14000 12000 10000 Antal besök 8000 6000 År 2010 År 2011 4000 2000 0 antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) antal besök (Öpv) antal vårdtillfällen (Slv) Gävleborg Dalarna Västmanland Sörmland Värmland Örebro Landsting 4(10)

Fördelningen av inkommande patienter omfördelat i pengar framgår av tabell 1, där intäkterna från varje landsting i regionen samt från övriga kunder år 2011 kan utläsas. Tabell 1, Riks- och regionintäkter Akademiska år 2011 Riks- och region intäkter 2011 Netto 2011 LANDSTINGET I GÄVLEBORG 337 LANDSTINGET DALARNA 320 LANDSTINGET I VÄSTMANLAND 247 LANDSTINGET I SÖRMLAND 221 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 201 LANDSTINGET I VÄRMLAND 108 Norra regionen 97 ÖREBRO LÄNS LANDSTING 96 Uppsala Care 35 ÅLAND 32 Övriga 90 1 784 c. Kundaktiviteter Akademiska sjukhusets aktiviteter för att stödja strategierna är att: i. På ledningsnivå genomföra uppföljningsmöten med varje regionlandsting minst två gånger årligen då avtalet följs upp och aktuella frågor behandlas. ii. iii. Inom varje division upprätthålla ett omfattande utåtriktat arbete mot sjukvårdsregionen genom olika aktiviteter enligt handlings- och åtgärdsplaner. Aktivt arbeta via Specialitetsråden (AS är ordförande i 11 av 22 råd). Utöver ovanstående aktiviteter genomförs löpande, dagliga kontakter inom administration, ekonomi, läkarkonsultationer, forskningssamarbeten, telemedicin, konsultverksamhet ute i regionen samt annan kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Vår ambition är att en långsiktig relation skapas och upprätthålls under avtalsperioden i syfte att gynna sjukhusens/landstingens samverkan och utveckling. 5(10)

d. Potential Vid beräkning av patientunderlaget från riks- och region utgår sjukhuset från föregående års utfall med justering för kända och planerade verksamhetsförändringar, uppskattade trendförändringar, samt effekter av tidigare vidtagna åtgärder. Underlaget baseras dels på att avtalen ger incitament för landstingen att remittera patienter till AS framför andra sjukhus, dels på vad som framkommit vid uppföljningsmöten med respektive landsting. En stående punkt på agendan är just parternas utvecklings- och avvecklingsplaner. Patientströmmarna kan variera ganska kraftigt från månad till månad, men sett över tid är patientströmmarna relativt stabila i sin volym. AS har fått ett förnyat förtroende genom ett nytt 3-års avtal med Norrlandstingens regionförbund (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland), där avtalsperioden sträcker dig från 2012 till 2014. AS har sökt rikssjukvårdsuppdrag Intrauterina behandlingar, vilket kommer att leda till ett ökat inflöde av patienter förutsatt att sjukhuset får uppdraget. 3. SWOT-analys (hot, möjligheter, styrkor och svagheter) a. Hot (extern miljö) Regionsjukvården är baserad på indelningen av landstingen i sjukvårdsregioner, som i sin tur har säkerställt patientunderlaget som nödvändigt för att motivera investeringar och drift av regionsjukvården. Patientunderlaget är det ena benet i driften av regionsjukvården. Det andra benet har varit den nära samverkan mellan regionsjukhusen och de medicinska akademiska institutionerna som i princip är lokaliserade på samma plats som regionsjukhusen. Denna samverkan har säkerställt uppbyggande och upprätthållande av den kompetens som är nödvändig för att bedriva regionsjukvård. Den trygghet som Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har gett driften av regionsjukvården visas bland annat av avtalen som finns mellan landstingen i sjukvårdsregionen och Akademiska sjukhuset. Avtalskonstruktionen innebär att det inte finns skrivningar som reglerar hur avvecklingskostnader ska hanteras mellan landstingen i det fall avtalen avslutas. Regionens eventuella splittring kan vara ett hot för Akademiska sjukhusets möjligheter att upprätthålla samma kapacitet som i dag. I det fall regionen bryts upp kan det leda till minskat patientunderlag, då patientströmmarna kan gå i andra riktningar. 6(10)

b. Möjligheter (extern miljö) Regionen har uttryckt ett behov av att utveckla gemensamma vårdprogram och forskningsprojekt, en del i det utvecklingsarbete som sedan tidigare yttrats i bland annat våra regionavtal för att uppnå ett mer utvecklat partnerskap. Utökat partnerskap i regionen hänger också tätt samman med ett utökat samarbete med Uppsala universitet, life science-näringen och primärvården i Uppsala. c. Styrkor (intern miljö) Akademiska har en stark medicinsk kompetens, med såväl bredd som spets. Sjukhuset har engagerade och kompetenta medarbetare och en hög kvalitet på vård och omsorg. Kunderna är nöjda med den medicinska kvaliteten och anser att sjukhuset är bra på att utveckla och underhålla kundrelationer och partnerskap. Det finns även en potential för AS att förbättra förmågan att attrahera, utveckla och sprida spetskompetens, samt skapa långsiktiga allianser. Det finns en närhet mellan verksamheter och en närhet till, samt nära samarbete med Uppsala universitet. Sjukhuset driver tillsammans med universitetet en framgångsrik forskning. På grund av den konkurrenssituation som sjukhuset är utsatt för har sjukhuset blivit bra på att bygga sitt varumärke. Den kö som sjukhuset har med riks-/regionpatienter är samtidigt en möjlighet att säkra målet om erbjuden vård. AS får dessutom idag förfrågningar inom vissa områden där sjukhuset tvingats att tacka nej p.g.a. bristande kapacitet. För att klara vårdgarantin och möta kundernas behov behöver sjukhuset öka framför allt operationskapaciteten. Sjukhuset har påbörjat en implementering av en lean-filosofi som utgör en bra grund för fortsatt arbete med förbättrad kvalitet och produktivitet. Genom ett ständigt förbättringsarbete där Akademiska stegvis provar och utvärderar nya arbetssätt och metoder utvecklas verksamheten hela tiden, vilket bidrar till en ständig utveckling för patienternas bästa. Sjukhuset har fått förtroendet att ansvara för två rikssjukvårdsuppdrag. Under hösten 2011 har sjukhuset fått ett ökat inflöde av patienter via Uppsala Care. Om denna trend håller i sig gynnar det sjukhusets möjligheter att uppfylla målen. Akademiska sjukhuset söker rikssjukvårdsuppdrag Intrauterina behandlingar och bedömer att möjligheten att få uppdraget är stor om rikssjukvårdsnämnden beslutar att uppdraget skall delas av två center. 7(10)

Arbetet med Psykiatrins hus fortskrider i stort enligt plan, vilket betyder att det kommer att färdigställas under 2012. Psykiatrins hus har en förutsättning för att bygga upp norra Europas bästa psykiatri. Den luftburna intensivvården, med tre team tillgängliga dygnet runt är något helt unikt för Akademiska. Avgörande är kombinationen av topputrustad helikopter för kortdistansuppdrag och det intensivvårdsutrustade flygplanets globala räckvidd. Den luftburna intensivvården är nominerad som Rikssjukvårdsenhet. d. Svagheter (intern miljö) Sjukhuset behöver stärka sina resurser och förmåga att driva en framgångsrik lean verksamhetsstrategi och därmed långsiktig verksamhetsutveckling. Det råder en viss brist i affärsmässighet samt kunskap om efterfrågan och kapacitet i produktionen inklusive produktionsplanering. För att åstadkomma bättre patientprocesser krävs en eliminering av revirtänkande att jobba i stuprören, samt en utveckling av flöden, samarbetsformer och organisation. Uppmuntran och incitament som ökar det tvärfunktionella samarbetet är nödvändigt för att skapa ett helhetstänkande i stället för ett stuprörstänkande. En svaghet som skulle kunna hindra sjukhuset att nå upp till målet för 2012 är sjukhusets kapacitet för att behandla riks-/regionpatienter som remitteras i rimlig tid. I dagsläget står ett stort antal patienter i kö. Uppfylls inte vårdgarantin har sjukhuset skyldighet, enligt avtal, att säkerställa att regionpatienterna får vård någon annanstans. Detta medför, förutom missnöjda kunder, ökade kostnader för sjukhuset. 4. Mål 2012 Akademiska erbjuder vård till riks/region samt utlandet på en nivå som är något högre år 2012 än år 2011 (vars resultat var 1 784 Mkr). Preliminärt mål för 2012 är 1 929 miljoner kronor (inklusive prisuppräkning 2,7%). Nöjda kunder (NKI ska vara lägst 70). Detta mäts genom kundenkät Akademiska söker rikssjukvårdsuppdrag Intrauterina behandlingar 5. Strategier 2012 Samarbeta med regionen inom sjukvård, medicinsk forskning och utbildning Skapa värde för kunderna utifrån deras behov Utveckla relationer och samarbetet med kunder inom regionen och utanför regionen (Norrlandstingen, Åland, Stockholm och utlandet) Arbete strategiskt för att förbereda eventuella rikssjukvårdsuppdrag 8(10)

6. Aktiviteter 2012 AS har för avsikt att minska köerna för riks-/regionpatienter genom att öka sin egen kapacitet framför allt inom opererande verksamheter. Flera olika åtgärder har vidtagits under hösten, bland annat rekrytering av anestesi- och operationssjuksköterskor. Förutom åtgärder för att öka resurserna arbetar sjukhuset med effektivitetshöjande åtgärder så som fortsatt införande av lean, förbättrad produktionsplanering och logistik. En revisionsgranskning av samverkan inom den högspecialiserade vården i regionen visade att informationsöverföring under vårdtiden samt redovisning av utförd vård kan utvecklas. Med anledning av detta kommer sjukhuset att initiera en it-lösning som avser att stödja och hantera remissprocessen inom och mellan landsting. Ytterligare aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen 2012 kommer att kunna inhämtas från verksamheternas handlingsplaner för 2012. 7. Ekonomisk plan Hur verksamheten ska finansieras dvs. bedömning av verksamhetens intäkter och kostnader under 2012 kommer att kunna hämtas från verksamheternas handlingsplaner för 2012. 8. Riskanalys Om patienterna står i kö mer än 90 dagar, dvs. om sjukhuset inte uppfyller vårdgarantin för dessa patienter, är sjukhuset skyldigt att se till att de får vård vid annat sjukhus. Konsekvensen om detta händer är att det uppstår en merkostnad för sjukhuset eftersom kunderna enligt regionavtalen ska kompenseras för den merkostnad som uppstår. Om patientströmmarna dessutom ändrar riktning kan det vara svårt att få tillbaka förtroendet och därmed patienterna. Som det ser ut i dagsläget och baserat på den långvariga och goda relationen med regionkunderna bedömer sjukhusets att risken inte är överhängande, möjligen för enstaka patientgrupper. 9(10)

9. Framtida marknadsbedömning år 2013-2016 Historiskt sett har AS kunnat vara det stora universitetssjukhus det är; till stor del till följd av samarbetet med nuvarande sex regionlandsting. Samarbetet har utvecklats till ett partnerskap mellan AS och vårdköparna med långsiktiga avtal. I avtalen ingår till exempel att AS bidrar med kompetensöverföring, att besök görs vid sjukhusen i regionen och stöttar verksamheten, att personal från dessa sjukhus kan komma till AS för auskultation med mera. Kundenkäter visar att professionen i regionen är nöjda med den medicinska kvaliteten och samarbetet och intresse finns för att utveckla detta ytterligare. AS verkar på en konkurrensutsatt marknad där samverkansperspektiv i vissa fall har ersatts av upphandlingsperspektiv. Några av regionlandstingen, främst Sörmland och Västmanland, har valt att efterfråga viss högspecialiserad vård vid andra sjukhus. Genom att utveckla samarbetet och partnerskapet, exempelvis genom att framtagande av gemensamma vårdprogram och forskningsprojekt, bedömer sjukhuset att det finns goda möjligheter att behålla regionlandstingen och nuvarande volymer. En viktig faktor långsiktigt är hur regionfrågan kommer att påverka sjukhuset. Ett stabilt patientunderlag är ett måste för att trygga den högspecialiserade vården. En ny pris- och ersättningsmodell håller på att tas fram inom den regionala avtalsgruppen på initiativ av AS tillsammans med Universitetssjukhuset Örebro. Enligt plan ska detta arbete vara klart då avtalen löper ut i december 2014. Kundernas önskemål är att en prismodell konstrueras som är mer transparant och tydlig än den som finns idag, samtidigt som önskemål finns om en ersättningsmodell där regionen gynnas framför andra köpare. En profilering av den mest högspecialiserade vården mellan de stora universitetssjukhusen pågår, bl a genom de olika rikssjukvårdsuppdragen. Detta ställer stora krav på sjukhusets förmåga att attrahera och utveckla spetskompetens. Hittills har sjukhuset fallit väl ut i tilldelningen av rikssjukvårdsuppdrag. Ytterligare ett perspektiv som kommer att bli viktigt på sikt är patientens möjlighet att välja specialistvård. Ju större valmöjligheter patienten får, desto bättre rustat måste sjukhuset vara för att möta deras behov och marknadsföra detta framgångsrikt. 10(10)