Diarienummer: DN PS140011 Årsrapport 2014 Psykiatrin Halland Fastställd i Driftnämnd Psykiatri 2015 03 03.
Sammanfattning Vård Tillgänglighetsmålet inom vuxenpsykiatrin har inte klarats för väntetid till utredning. Målvärdena för väntetid till nybesök eller behandling har fortsatt uppnåtts, med undantag för två månader. Tillgänglighetsmålet inom barn och ungdomspsykiatrin uppnåddes inte. Under 2014 har utvecklingen av missbruks och beroendevården påbörjats, i enlighet med den plan som Taktisk grupp för Missbruk och Beroende presenterade 2013 och bedöms värdefull för hallänningen. Vårdval Halland Plus Produktion Personal Ekonomi Uppdrag Antalet sökande har ökat. För verksamheten har konkurrensen inneburit ett tydligare fokus på verksamhetsutveckling. Vårdvalet har medfört en oförutsägbar och ryckig ekonomisk situation. Antalet besök i vuxenpsykiatrin har ökat jämfört med 2012 och 2013. Antalet besök inom BUP har minskat jämfört med 2012 och 2013. Antalet unika patienter har ökat både inom vuxenpsykiatrin och inom BUP. Medelbeläggningen i vuxenpsykiatrins heldygnsvård har minskat jämfört 2012 och 2013. Vårdtillfällen, vårddagar och medelbeläggning inom BUP har ökat jämfört 2013. GAS har förberetts och implementerats och kompetensförsörjningsplan har upprättats. Antalet tillsvidareanställda och tillsvidareanställda med heltid har ökat medan visstids och timanställningar har minskat planenligt. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med 2013. Åtgärder för att först och främst reducera den långa sjukfrånvaron har genomförts och haft positiv effekt. Psykiatrin Hallands resultat för 2014 är 15,8 mkr. Resultat per uppdrag: Psykiatriverksamhet Köpt LRV vård Vårdvalsverksamhet 17,7 mkr +3,4 mkr 1,5 mkr Nettokostnaden har stigit med 3 % jämfört med 2013. Personalkostnaden har stigit med 5 %. Det varit hög belastning i heldygnsvården. Förvaltningen har framgångrikt minskat köp av vård (ej LRV), minskat personalkostnader inom BUP:s heldygnsvård och kostnadsutvecklingen inom den vuxenpsykiatriska öppenvården har stannat av (undantaget bemanningsläkare). Hälso och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till driftnämnden utifrån prioriterade utvecklingsområden har hanteras fortlöpande. Se redovisning i tabell. För Psykiatrin Halland. Svein Henriksen Driftnämndens ordförande. Eva Osvald Förvaltningschef Sida 2 av 38
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Särskilda händelser 2014... 4 Framtid... 4 Vård... 6 Tillgänglighet måluppfyllelse för vårdgaranti... 6 Tillgänglighet uppföljning av kömiljarden... 7 Tillgänglighet BUP stimulansmedel... 7 Antal väntande... 8 Utfärdande av vårdgarantisedlar 2014... 8 Återbesök inom medicinskt måldatum 2014... 8 Effektiva flöden och processer... 9 Psykosvård... 9 PRIO... 9 Missbruks och beroendevård... 10 Vårdval Halland Plus... 11 Vårdkvalitet... 12 Vuxenpsykiatri... 12 BUP... 13 Kvalitetsregister... 13 Öppna jämförelser... 14 Produktion... 15 Öppen vård... 15 Heldygnsvård... 16 Region Halland som arbetsgivare... 17 Mål 1: Region Halland ska 2015 komma i topp över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting.... 17 Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare.... 18 Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv.... 19 Personaldata... 20 Ekonomi... 26 Resultat... 26 Åtgärdsplan... 27 Kostnadsutveckling... 27 Lönekostnadsutveckling... 28 Bemanningsföretag... 29 Investeringsredovisning... 29 Intäkter... 30 Uppföljning av policys... 31 Internkontroll... 33 Uppdrag... 34 Hälsa... 34 Vård... 34 Delaktighet i vården... 36 Säker vård med hög kvalitet... 36 Information och kommunikation... 38 Ekonomi... 38 Bilageförteckning... 38 Sida 3 av 38
Särskilda händelser 2014 Bättre vård mindre tvång. SKL:s pris och regionens kvalitetspris tilldelades avdelning 19 för genomförande och resultat i sitt genombrottsprojekt. Patienter med särskilt svår självskadeproblematik har tidigare kunnat vårdas vid externa kliniker i andra landsting. För bättre anpassning till riktlinjer för denna patientgrupps behov har patienter tagits hem från externa vårdenheter och vårdinnehåll utvecklats inom Psykiatrin Halland. Problem med lokalerna i Kungsbacka har medfört omfattande problem för såväl BUPsom vuxenpsykiatrisk mottagning. Efter evakuering och återflytt konstaterades att problem kvarstår vilket påverkar BUP mottagningen. Lokalproblemen i Kungsbacka har bidragit till att vårdgarantin för barn och unga inte fullt nåddes. Annan lokallösning har identifierats och kommer att bidra till hållbarhet. Framtid Väsentliga förändringar de närmaste tre till tio åren. Psykiatrin behöver integreras och utifrån befolkningens behov ses som en möjlighet gällande utbud, vård, behandling samt kvalitet på samma sätt som somatiska verksamheters. Ett sätt att ge förutsättning för detta är att öppenvården lokaliseras tillsammans med övriga somatiska verksamheter, exempelvis i nära anslutning till vårdcentraler eller inom sjukhusområdena. Den somatiska vården behöver utvecklas och kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en vård och behandling som är jämlik den som erbjuds personer utan tidigare psykisk sjukdom. Pedagogik, synsätt och behandling behöver anpassas för att möta målgruppens behov. Under 2014 har vården av patienter med självskadebeteende utvecklats utifrån nationella intentioner. Detta har inneburit att möjligheten att ge vård på rättspsykiatrisk enhet för svårt sjuka patienter med självskadebeteende, vilka haft behov av hög nivå på skalskydd har upphört. Hemtagning till Psykiatrin Halland har, för dessa patienter, genomförts under andra halvåret 2014. För målgruppen är detta på många sätt av godo. Omfattande kompetensutvecklingsprogram för vård och omvårdnad har bedrivits i verksamheten utifrån nationellt vårdprogram och i samarbete med SKL. Vården för de svårast sjuka är av livsuppehållande karaktär och kräver omfattande insatser, kompetens och resurser. Denna vård kommer också att kräva specifika kompetenser samt utveckling av mellanvårdsformer såsom exempelvis dagvård. Inom förvaltningen pågår planering och succesivt genomförande av missbruk och beroendevård, i enlighet med hur politiska beslut fattas. Psykiatrins öppenvård (beroendeteam) inom missbruks och beroendevården behöver budgetmässigt ersättas för att kunna leverera enligt plan. Insatserna genomförs i nära samarbete med närsjukvård och kommunernas socialtjänst. I den modell för missbruk och beroende som nu utvecklas har behoven av vård för unga inte beskrivits och plan för utveckling inte lagts. Detta arbete pågår nu och förväntas kräva resurser, Sida 4 av 38
planering av vård och behandling i såväl heldygns som öppenvård. Ekonomi för detta är ännu inte möjlig att beräkna. Användandet av nya droger, ibland i kombination med psykisk sjukdom, har under året inneburit ett delvis nytt vårdinnehåll i samarbetet mellan somatisk intensivvård och psykiatrin. Utvecklingen av nya droger går snabbt. Under 2014 har detta inneburit påverkan på såväl vård och behandling som arbetsmiljö. Intensivvårdspersonalen ger akut och livsuppehållande vård och behandling. Psykiatrin konsulteras och bedriver övervakning. För att säkerställa all personals säkerhet krävs väktare dygnet runt under långa perioder. Psykiatrin behöver säkerställa behovet av strategisk kompetens på kort och medellång sikt. En stor utmaning ses särskilt när det gäller specialistläkare, specialistsjuksköterskor samt psykologer. Resursförstärkning krävs för att säkerställa grupperna och att ST utbildning kan säkras i tillräcklig omfattning vilket är viktigt för att antalet specialister ska öka och samtidigt minska behovet av hyrläkare. Detta kräver en översyn mot bakgrund av VårdVal Halland Plus. Budgetmedel för att kunna rekrytera till praktiktjänst för psykologer (PTP) behövs. Detta är en viktig utgångspunkt för att kunna kompetensförsörja inom såväl specialistpsykiatrin som i övriga förvaltningar och för privata vårdgivare i vårdvalsmodellen. Det behövs nya modeller för bemanning året runt och för detta krävs planering. Avseende läkare och sjuksköterskor kommer det krävas en totalplanering av bemanning för de närmaste åren för att klara att upprätthålla en säker vårdnivå, och samtidigt kunna försäkra medarbetarna den lagstadgade semestern. Sida 5 av 38
Vård Tillgänglighet måluppfyllelse för vårdgaranti Vuxenpsykiatri Öppen vård I januari 2014 genomfördes Vårdval + där specialistpsykiatrin är en av aktörerna. Antalet nybesök vid specialistpsykiatrins öppenvårdsmottagningar ökade 2014 med drygt 16 % jämfört med 2013, trots att antalet utbudspunkter i regionen blev fler. 2013 2014 Antal nybesök 2 048 2 380 Det ökade antalet patienter som sökt vård inom specialistpsykiatrin kan vara en orsak till att antalet väntande till framför allt utredning och behandling ökat jämfört med 2013. Utvecklingen föranleder att dialog om väntetider och vårdgaranti kommer till stånd och sätts i sitt samband med införandet av VårdVal Halland Plus. 2013 12 31 2014 12 31 Antal väntade till nybesök 232 228 Antal väntande till utredning 223 238 Antal väntande till behandling 48 121 För att förbättra tillgängligheten för nya patienter har alla mottagningar skapat en drop in dit nya patienter kan komma för en första bedömning. Målet är att patienter i behov av en snabb kontakt inte ska behöva vänta mer än två veckor. Barn och ungdomspsykiatri I början på året framkom problem med arbetsmiljön kopplat till lokalerna vid mottagningen i Kungsbacka. Beslut fattades om att verksamheten skulle lämna lokalerna och flytta till andra under de sex månader renoveringen skulle ta i anspråk. Detta påverkade möjligheterna att nå vårdgarantin när det gäller nybesök vid den aktuella mottagningen. Dessutom har svårigheterna att rekrytera medarbetare fortsatt vid mottagningen i Halmstad, vilket också påverkat möjligheterna att nå vårdgarantins tidsramar. Under andra kvartalet anställdes länspsykologer vilket inneburit att antalet påbörjade utredningar ökat jämfört med 2013. Sida 6 av 38
Tillgänglighet uppföljning av kömiljarden Vuxenpsykiatri Öppen vård Måluppfyllelse öppenvård vuxen. Andel inom 60 dagar målbild > 80 % Utförda Utförda Påbörjade 2014 nybesök förstabehandlingar utredningar jan 76 % 94 % 79 % feb 81 % 95 % 84 % mars 89 % 97 % 88 % april 90 % 96 % 86 % maj 85 % 91 % 79 % juni 87 % 91 % 72 % juli 80 % 94 % 79 % augusti 73 % 90 % 66 % september 85 % 94 % 69 % oktober 88 % 91 % 81 % november 90 % 92 % 84 % december 86 % 95 % 81 % Tillgänglighet BUP stimulansmedel Barn och ungdomspsykiatri Måluppfyllelse BUP. Andel inom 30 dagar målbild > 90 % för nybesök, 80 % för behandling/utredning Utförda Utförda Påbörjade 2014 nybesök förstabehandlingar utredningar jan 91 % 61 % 57 % feb 99 % 90 % 70 % mars 93 % 86 % 77 % april 86 % 86 % 50 % maj 61 % 70 % 83 % juni 80 % 82 % 89 % juli 96 % 100 % 82 % augusti 88 % 65 % 72 % september 98 % 74 % 61 % oktober 96 % 75 % 74 % november 96 % 90 % 93 % december 97 % 81 % 84 % Sida 7 av 38
Antal väntande Anger antal väntande per den siste i varje månad. Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling vuxenpsykiatri Nybesök Behandling Utredning 31 jan 223 60 211 28 feb 203 66 227 31 mars 202 75 243 30 april 219 104 277 31 maj 179 98 297 30 juni 168 99 325 31 juli 161 113 323 31 aug 161 105 305 30 sept 180 105 293 31 okt 204 107 285 30 nov 214 114 246 31 dec 228 121 256 Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling BUP Nybesök Behandling Utredning 31 jan 83 81 63 28 feb 79 74 71 31 mars 63 62 48 30 april 136 66 68 31 maj 76 60 34 30 juni 56 64 69 31 juli 30 58 57 31 aug 41 41 61 30 sept 71 40 56 31 okt 106 37 51 30 nov 90 38 41 31 dec 64 32 41 Utfärdande av vårdgarantisedlar 2014 För behandling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec S:a Vuxen psyk Halmstad 3 2 1 6 5 2 2 2 3 7 33 Vuxen psyk Kungsbacka 5 1 1 3 1 11 Vuxen psyk Varberg 1 3 1 1 6 Vuxen Psy Falkenberg 1 2 2 1 6 8 1 2 5 1 7 6 4 5 2 6 9 56 Återbesök inom medicinskt måldatum 2014 "Inom" måldatum "Inom" måldatum VUX BUP VUX BUP januari 92 % 89 % juli 95 % 94 % februari 92 % 91 % augusti 92 % 89 % mars 92 % 92 % september 91 % 87 % april 93 % 89 % oktober 91 % 90 % maj 93 % 88 % november 93 % 94 % juni 93 % 92 % december 93 % 93 % Sida 8 av 38
Effektiva flöden och processer Fokus har under året varit att utveckla den dagliga styrningen av verksamheterna och att arbeta strukturerat med förbättringsarbeten. Syftet är att utveckla förmågan att lösa de problem som uppkommer i verksamheten och att göra detta så snabbt som möjligt. Olika mötesformer har introducerats för den dagliga styrningen, så kallade pulsmöten. Förbättringsarbete utifrån Lean har bedrivits i vuxenpsykiatrins öppenvård. I avvaktan på och i enlighet med åtgärdsplan Region Halland, utvecklas dessa områden vidare. Ett vårdprogram för ADHD har tagits fram och ett arbete kring prioriteringar är i slutfasen. Detta arbetssätt kommer att breddinföras i öppenvården under 2015. Verksamhetscheferna inom heldygnsvården och öppenvården har gjort ett arbete för att minska den vård psykiatrin köper av andra vårdgivare. Målet är att patienterna, så långt det är möjligt, ska få vård och behandling tillgodosedd inom de egna verksamheterna. Inom heldygnsvården har avdelning 19 deltagit i ett av de nationella genombrottsprogrammen, där fokus varit att förbättra den psykiatriska heldygnsvården avseende tvångsvård och tvångsåtgärder för patienter med självskadeproblematik. Arbetet har varit framgångsrikt och efter projektets slut fortsätter arbetet med till exempel öppen retur för denna patientgrupp. Psykosvård Öppenvården har under hösten 2014 skapat en styrgrupp för att utveckla regionens psykosvård i enlighet med nationella riktlinjer. Det planeras för att förstärka psykosvårdens öppenvårdsdel med personal, med betoning i Kungsbacka, där det identifierats ett särskilt behov av att bygga upp ett team. Arbetet för att förstärka öppenvården med kompetens för uppdraget pågår. Parallellt med förstärkning på medarbetarsidan, har psykiatrin tillsammans med Taktisk grupp varit med i att skapa ett upphandlingsunderlag för utbildningar i vård och stödsamordning, som kommer utgöra den metodologiska basen för vården. Vård och stödsamordning är en vedertagen metod för den typ av samordade insatser från psykiatri och socialtjänst som målgruppen behöver och som nationella riktlinjer stöder. Utbildningen hålls gemensamt med kommunerna och är planerad att starta september 2015. PRIO Socialdepartementets och SKL:s satsning kring barn och unga med psykiatrisk problematik samt personer med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik pågår under 2012 2016. De taktiska grupperna inom områdena för psykiatri och barn och unga ansvarar för de länsgemensamma satsningarna utifrån målen. Flera av målen är kopplade till prestationskrav. I grundkravet ingick krav på att göra en översyn av befintliga samverkansavtal, vilket genomförts. Krav ställdes också på att ta fram handlingsplaner för att utveckla samverkan under 2015. Sida 9 av 38
Samverkan med brukare och närstående ska utvecklas på alla nivåer i organisationen. Brukarorganisationerna ska också ges möjlighet att lämna synpunkter på 2014 års samverkansöverenskommelse. Inspirationsdagar har anordnats där bland annat brukarinflytande, anhörigstöd och bättre somatisk hälsa genom hälsofrämjande åtgärder belysts. Beslut har fattats att införa integrerade arbetsformer för vård och stödsamordning mellan socialtjänsten och psykiatrin enligt de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. Under 2015 kommer detta arbetssätt att fortsätta utvecklas bland annat genom gemensamma utbildningar i vård och stödsamordning. I de nationella genombrottsprogrammen Bättre vård mindre tvång har behoven att minska tvångsvård och tvångsåtgärder utgjort grunden för förbättringsarbeten. Den tiondel patienter som blivit föremål för flest tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder har identifierats och en handlingsplan har upprättats för att minska dessa behov under 2015. För barn och ungdomar krävdes att det ska finnas lättillgänglig aktuell information om psykisk ohälsa i dessa grupper på alla organisationernas hemsidor. Tillgänglighet till nybesök, utredning och behandling ingick i satsningen när det gäller barn och unga. BUP nådde inte upp till kraven på tillgänglighet. Ytterligare krav är att verksamheterna ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. Psykiatri Halland har nått målen: att minst 60 % av patienterna ska registreras, att 60 % av patienterna registrerade i PsykosR och BipoläR ska ha fått en läkemedelsuppföljning att 60 % som registrerats i PsykosR har erbjudits hälsofrämjande åtgärder. Regionen uppnådde alla grundkrav i PRIO satsningen, men inte alla prestationskraven då BUP inte nådde tillgänglighetsmålen. Missbruks och beroendevård Strategiska gruppen gav 2012 Taktiska gruppen missbruk och beroende i uppdrag att utreda och lämna förslag om utveckling av missbruks och beroendevården i Halland. Förslaget lämnades 2013 och under 2014 har det utgjort remisshandling som ställts till Hallands kommuner och till regionens hälso och sjukvård. Utredningen hade att innefatta skapandet av en vårdkedja i nära samarbete mellan socialtjänst, psykiatri och somatisk hälso och sjukvård och kom att innehålla följande huvudförslag: Beroendeavdelning med heldygnsvård Samlokalisering i närsjukvård med kommunernas öppenvård Samlokalisering öppenpsykiatri och kommuner vid samsjuklighet Läkare med specifik kompetens inom beroendevård. Därtill identifieras nio utvecklingsområden: Metodstöd och kompetensutveckling Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (Laro) Läkemedelsberoende Systematiskt arbete inom närsjukvården vid riskbruk/missbruk/beroende Insatser för unga upp till 25 år Förstärkt barn och föräldraperspektiv inom missbruks och beroendevården Sida 10 av 38
Vårdkedjeperspektiv/samverkan Former för brukarinflytande Samordnad individuell plan. Under 2014 har Psykiatrin Halland anställt en utvecklingsledare och en läkare med specifik kompetens inom beroendevård. De representerar specialistpsykiatrins beroendevård i Taktiska gruppen Missbruk och beroende och leder nu psykiatrins utvecklingsarbete inom beroendeområdet. De har arbetat med att precisera psykiatrins, och övrig sjukvårds uppdrag genom att medverka vid identifiering, vidareutveckling och konkretisering av den föreslagna samverkansvårdkedjan. Beroendevårdens aktuella status har inventerats. Studiebesök har genomförts på enheter inom kommuner och sjukvård (offentlig, såväl som privat). De har medverkat vid ledningsgruppsmöten och olika träffar med olika yrkesgrupper. Kommunerna liksom regionen har ställt sig positiva till utredningsförslaget. Dock har kommunerna krav på ett grundläggande samverkansavtal som beskriver ansvarsfördelningen mellan de berörda vårdgivarna. Avtalsförslag är under upprättande och kommer att överlämnas till den strategiska gruppen för beslut. Den taktiska gruppen har utsett en projektledningsgrupp för projektering av vårdkedjan där representanter för specialistpsykiatrin, kommunerna, Närsjukvården och brukarna ingår. Projektering av heldygnsvården sker nu i samverkan med övriga berörda förvaltningar och utgör det första steget i utvecklingen av den gemensamma vårdkedjan. Heldygnsenheten kan sannolikt öppna i slutet av 2015. Rekrytering av enhetschef pågår för att möjliggöra medverkan i utarbetandet av enheten. Samtidigt pågår förberedelser inför projektering av specialiserade psykiatriska öppenvårdsteam och särskilda resurser inom närsjukvården för att skapa en koordinerad öppenvård i samverkan med kommunernas existerande öppenvård vilket förutsätter tillskott av riktade medel. Utbildningsplanering för alla samverkande parters medarbetare pågår. Samverkan med universitet och högskolor är under uppbyggnad. Utvärdering Utvärdering, med fokus på organisationsprocessen/samverkan planeras för de tre första åren. I det arbetet ingår Göteborgs Universitet genom centrumbildningen för beroendefrågor (CERA) samt Handelshögskolan i Göteborg. Vårdval Halland Plus Att Psykiatrin Halland blivit föremål för konkurrensutsättning har skapat både positiva och negativa konsekvenser. För patienterna har tillgängligheten, för de inkluderade diagnoserna, troligtvis ökat. För verksamheten har konkurrensen inneburit ett tydligare fokus på verksamhetsutveckling. Den allmänna förändringsbenägenheten har ökat bland medarbetarna. Den nya modellen har visat sig vara tidskrävande och tekniskt komplicerad. Vårdvalet medför en oförutsägbar och ryckig ekonomisk situation. Förvaltningen önskar under 2015 medverka i uppföljning och utveckling av modellen. Sida 11 av 38
Vårdkvalitet Vuxenpsykiatri Indikatorer Vuxenpsykiatri Mål Resultat UR 1 augusti År Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 % Norr 43 % Söder 28 % Norr 52 % Söder 42 % Norr 54 % Söder 44 % Andel diagnossatta läkarbesök 95 % 88,2 % Norr: 91 % Söder: 98 % Norr: 91 % Söder: 97 % Andel patienter som blivit tillfrågade om biverkningar av ECT Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI > 30 Andel patienter med diagnosen schizofreni som erhållit årlig uppföljning hos läkare Andel patienter med dokumenterad vårdplan >90 % Sökning i VAS efter ogynnsam biverkan. 0 pat funna. Inte tillgång till registerdata. < 50 % Rapport byggd. 16 pat funna. Kan inte få fram värdet på BMI. Arbete pågår. Disk om detaljeringsgrad på redovisninge n av värdet för BMI. 80 % Norr 50 % Söder 45 % Tot VUX 48 % 60 % Norr 23 % Söder 26 % Sökning i VAS efter ogynnsam biverkan 0 pat funna. 38 % Baseras på granskning av 45 journaler. Norr 88 % Söder 89 % Tot VUX 88 % Norr 20 % Söder 26 % Totalt: 94 % Återkommer med data från kval.register Kräver journalgranskning alternativt dokumentationsmöjlighet i VAS för att utveckla rapport Norr: 81 % Söder: 90 % Tot VUX 85 % Norr: 17 % Söder: 24 % *) *) Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan nov 2013 nov 2014. För att se utfall över antal upprättade vårdplaner krävs utsökning från VAS. Sökord Vårdplan kan inte identifieras till rapportverktyg. Sida 12 av 38
BUP Indikatorer BUP Mål Resultat UR 1 augusti År Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. 100 % 80 % 77 % 87 % LPT Andel diagnossatta läkarbesök. 95 % 76,8 % Eftersläpning av diktering? Problem på någon mottagning? 95 % 85 % C GAS (Children s Global Assessment Scale) 50 % 44,9 % Utbildning pågår Andel patienter med dokumenterad vårdplan Andel patienter med BCFPI uppföljning (Brief Child Phone Interwiew) 80 % (senast efter 4:e besöket) 32,7 % Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan april 2013 mars 2014 42 % 37 % 28 % Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan aug 2013 aug 2014 80 % 75 80 % 80 % OBS t o m juli 27 % Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan nov 2013 nov 2014 80 % För att se utfall över antal upprättade vårdplaner krävs utsökning från VAS. Sökord Vårdplan kan inte identifieras till rapportverktyg. Kvalitetsregister Psykiatrins kvalitetsregister har under de sista åren varit under utveckling. 2013 gjordes en extrem ansats för att åstadkomma ökning av täckningsgraden, bland annat i syfte att uppnå PRIOmålet vilket också klarades. Från och med 2014 har en ny IT plattform tagits i bruk. Migrering av data från föregående plattform har inte kunnat genomföras i sin helhet och underlagen är därför inkompletta. Anledningen är framför allt att informationssäkerheten inte kunde säkerställas. Aktuella register Antal reg tom 31/10 2012 Antal reg tom 31/10 2013 Antal reg tom 31/10 2014 Nyreg Uppfölj Nyreg Uppfölj Nyreg Uppfölj BipoläR RiksÄT PsykosR Kvalitetsregister ECT BUSA (adhd) RättspsyK LAROS SBR (substitutionsbehandling) Summa registrerade pat 351 1 520 761 210 Sida 13 av 38
Öppna jämförelser Andel återinskrivna patienter med diagnosen schizofreni. Andel patienter, 20 59 år, med schizofreni som återinskrivits i sluten vård Halland Riket År 2008 2011 2009 2012 2010 2013 2008 2011 2009 2012 2010 2013 14 28 dagar 17,1 % 18,9 % 21,2 % 16,9 % 17,1 % 16,7 % 3 6 månader 40,3 % 44,8 % 45,2 % 37,8 % 37,6 % 37,5 % Andelen återinskrivna patienter i heldygnsvård efter 14 28 dagar respektive 3 6 månader har ökat i jämförelse med riket. Under 2014 har arbetet med en förändrad psykosvård tillsammans med kommunerna påbörjats (se avsnitt effektiva flöden och processer). ECT behandling vid slutenvårdad svår depression. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att 40 % av patienterna som vårdas i heldygnsvården för svår depression bör erhålla ECT. Region Halland är en av 10 regioner/landsting som når målet. 51, 9 % av patienterna som vårdades i Halland med svår depression 2013 gavs ECT behandling. Depressionsskattning efter ECT Depressionsskattning efter ECT görs för att undersöka eventuella kvarvarande symtom av depressionen efter ECT behandlingen. 51,9 % av de patienter som behandlats med ECT utvärderades med MADRS/MADRS S. Genomsnittet i riket var 45,5 %. Antidepressiva läkemedel vid behandling av depression Enligt nationella riktlinjer är bland annat antidepressiva läkemedel en rekommenderad behandling vid depression. För att läkemedelsbehandlingen ska ha optimal effekt krävs att den är regelbunden och pågår i minst sex månader. Indikatorn visar personer över 18 år som behandlats med antidepressivt läkemedel i två fem månader efter första uttaget. I Halland tog 54,7 % av patienterna ut läkemedel 60 150 dagar efter det första uttaget. I riket var andelen 53,9 %. Andel patienter i rättspsykiatrisk vård med BMI > 30 Andel patienter i rättspsykiatrisk vård med BMI >30 Halland Riket 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Andel patienter med BMI >30 i rättspsykiatrisk vård 30,8% 54,5% 43,5% 39,8% 42,7% 42,3% Sida 14 av 38
Produktion Öppen vård Antalet besök i vuxenpsykiatrin har ökat med 4 % jämfört med 2013 och med 6 % jämfört med 2012. Huvudsakligen är det i de norra länsdelarna som ökningen skett. Antalet besök inom BUP har minskat jämfört med 2012 och 2013. Antalet unika patienter har ökat både inom BUP och i vuxenpsykiatrin. Redovisade besök: januari december Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 % föränd 2013 2014 % föränd 2012 2014 Antal läkarbesök 20 554 20 065 21 695 8 % 6 % varav Vux 15 655 15 249 17 016 12 % 9 % varav BUP 4 899 4 816 4 679 3 % 4 % *Antal sjukvårdande behandlingar 83 180 84 477 84 997 1 % 2 % varav Vux 56 540 58 710 59 729 2 % 6 % varav BUP 26 640 25 767 25 268 2 % 5 % Totalt antal besök 103 734 104 542 106 692 2 % 3 % varav Vux 72 195 73 959 76 745 4 % 6 % varav BUP 31 539 30 583 29 947 2 % 5 % * inkl dagsjukvård Unika patienter: januari december Unika patienter 2012 2013 2014 ökn 13 14 ökn 12 14 Bup inkl ätstörning 3 421 3 433 3 621 5 % 6 % Vux 8 244 8 658 9 074 5 % 10 % Totalt 10 527 10 889 11 521 6 % 9 % Antal nybesök 2012 2013 2014 ökn 13 14 Ökn 12 14 Bup inkl ätstörning 1 320 1 211 1 395 15 % 6 % Vux 9 6 24 306 % 187 % Totalt 1 329 1 217 1 419 17 % 7 % Sida 15 av 38
Heldygnsvård Antalet disponibla vårdplatser har ökat inom vuxenpsykiatrin efter det att renoveringen av kliniken i Halmstad blev färdigställd hösten 2013. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin ligger på något högre nivå jämfört med 2013 men lägre än 2012. Antalet vårdtillfällen har ökat med 16 % jämfört med 2013 och 3 % jämfört med 2012. Medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin har varit 88 %, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren (2012 94 % och 2013 90 %). Under första halvåret var beläggningen relativt låg men ökade under sommaren då den uppgick till dryga 90 % t. o. m. oktober för att sedan sjunka något i november och december. BUP har reducerat antalet disponibla vårdplatser under sommaren och under helgerna. Vårdtillfällena inom BUP har ökat jämfört 2013 liksom antalet vårddagar jämfört med 2013. Detta samt reducering av vårdplatser har lett till ökade beläggningssiffror, från 50 % under 2013 till drygt 70 % under 2014. Medelvårdtiden har minskat (avd 21/RPV oräknad) vid kliniken i Varberg medan kliniken i Halmstad, liksom BUP, visar oförändrade medelvårdtider. Prestationer: januari december Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 % föränd 2013 2014 % föränd 2012 2014 Antal vårdtillfällen 2 385 2 106 2 446 16 % 3 % varav Vux 2 289 2 021 2 350 16 % 3 % varav BUP 96 85 96 13 % 0 % Antal vårddagar (exkl permissioner) 29 209 25 353 28 103 11 % 4 % varav Vux 27 671 24 264 26 775 10 % 3 % varav BUP 1 538 1 089 1 328 22 % 14 % Medelbeläggning Vux totalt 94 % 90 % 88 % 2 % 7 % BUP 70 % 50 % 71 % 42 % 0 % Medelvårdtid och medianvårdtid utskrivna patienter 2013 2014, januari december Mediantid 2013 Mediantid 2014 Medelvårdtid 2013 Medelvårdtid 2014 Norr exkl avd 21 4 4 11,4 9,5 Söder 3 2 8,1 8,9 BUP 6 4 16,3 16,0 Sida 16 av 38
Region Halland som arbetsgivare Genomförande av beslut om Gemensam Administrativ service Under 2014 arbetade förvaltningen med förberedelse och genomförande av det regiongemensamma beslutet om Gemensam Administrativ Service. För förvaltningens del innebar det att säkra organisationen samt ett arbetssätt som följer de regiongemensamma processbeskrivningarna för uppgifter inom ekonomi och personalområdet, samt att rekrytera för chefsstöd. Trots god förberedelse tog genomförande och implementering längre tid än vad som kunde förutses både på regional och förvaltningsnivå. I november var chefsstöd på plats och i samband med det startade arbetet med att säkerställa och beskriva förvaltningens arbetssätt i de delar detta inte var tydligt i den beslutade modellen. I vissa fall har brister i den beslutade modellen identifierats, vilka medför att det inte går att genomföra beslutet fullt ut på förvaltningsnivå. En uppföljning av beslutet behöver därför göras när fler förvaltningar arbetar enligt modellen. De effekter som förändringen inneburit så här långt är att kvalitén på uppgifter som berörs av förändringen har ökat. Felaktigheter upptäcks och åtgärdas. Chefer har i vissa fall avlastats uppgifter men i andra fall fått fler och nya uppgifter. Från att tidigare ha haft totalt 23 rapportörer finns nu tre chefsstöd. Lösningen med att finansiera chefsstöden genom att minska antalet medarbetare inom andra yrkesgrupper som identifierats som övertaliga har tagit längre tid än planerat och kommer inte att vara genomförd förrän tidigast under 2015. Mål 1: Region Halland ska 2015 komma i topp över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Hur har förvaltningen arbetat för att leva upp till målet? Vilka effekter har det gett? Förvaltningens mål: Resultatet i medarbetarenkäten avseende indikatorn Attraktiv Arbetsgivare ska öka med fyra enheter. (2012= 58). Resultatet från medarbetarenkäten visar att förvaltningen inte uppnått målet (2014 = 56). För att stödja att målet uppnås har aktiviteter främst inriktats på att stärka sambandet mellan Psykiatrin Halland, så som en del av Region Halland samt att arbeta med att säkerställa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet har fått en tydlig struktur över året och olika aktiviteter genomförs enligt en årsplan. Både till följd av det planerade arbetet men också till följd av särskilda händelser i verksamheten har arbete med riskbedömning samt uppföljning av arbetsskador och tillbud haft ett stort utrymme under året. Tyvärr har en del av arbetet varit föranlett av speciella händelser och risker som uppstått i verksamheten. Arbetet med att stärka sambandet mellan Psykiatrin Halland och Region Halland är ett arbete som behöver pågå längre för att ge önskat resultat. Initialt har vissa händelser och beslut haft motsatt effekt då de varit svåra att förklara och kommunicera till medarbetare. Som exempel kan nämnas beslut om nattersättning. Även om inte målet uppnåtts uppfattas att det finns en större kunskap och acceptans för arbetet med att bli en gemensam arbetsgivare. Båda de åtgärder som förvaltningen inriktat sitt arbete på behöver sannolikt mer tid för att ge avsedd effekt. Sida 17 av 38
Redovisa och beskriv arbetet med att främja jämställdhetsarbetet (hämtas från uppföljning Likabehandlingsplan). Förvaltningens mål: 100 % av utannonserade tjänster ska tillsättas med efterfrågad kompetens. Målet har inte uppnåtts för alla yrkesgrupper. Bedömningen är att detta beror på nationella brister (t.ex. läkare och psykologer) eller lokala brister (t.ex. sjuksköterskor). Inom dessa grupper har målet inte uppnåtts men under året har förvaltningen lyckats rekrytera flera läkare. Förvaltningen arbetar med att erbjuda bra arbetsvillkor. Under året har andelen deltider minskat som följd av att heltider erbjuds de som önskar arbeta heltid. Tillsvidareanställningar erbjuds även till sjuksköterskor som anställs för semestervikariat. Under året har andelen sjuksköterskor som är män ökat. Fördelningen kvinnor/män inom denna grupp är fortfarande inte jämn men utvecklingen har gått i rätt riktning. Inom läkargruppen har kvinnor varit överrepresenterade men med de rekryteringar som gjorts under året är nu könsfördelningen vad gäller tillsvidareanställda i stort sett jämn. Tyvärr är utvecklingen inom gruppen paramedicinare den motsatta, där andelen män minskat. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Hur har förvaltningen arbetat för att leva upp till målet? Vilka effekter har det gett? Förvaltningens mål: Personalstatistik ska vara könsuppdelad och analyser ska göras i syfte att identifiera orsaker i arbetslivet som kan påverka kvinnor och män på olika sätt. Förvaltningen använder sig av de uppföljningsverktyg som är gemensamma för Region Halland. I de fall könsuppdelning finns används och redovisas det. Uppföljning av rehabilitering, sjukfrånvaro, arbetsskador, tillbud och rekrytering görs och analyseras utifrån att identifiera eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Arbetet har synliggjort skillnader eller bekräftat att skillnader inte finns. Detta i sin tur möjliggör att vidta åtgärder som bygger på fakta. Har samtliga anställda en individuell utvecklingsplan? Analysera avvikelser. Målet följs i medarbetarenkäten. Enlig denna kan konstateras att alla medarbetare inte har en utvecklingsplan. Under året har det säkerställts att alla chefer arbetar efter samma årshjul då det uppdagats att så inte var fallet. Resultatet från medarbetarenkäten visar att utvecklingssamtal genomförs i högre utsträckning än utvecklingsplaner upprättats trots att chefer känner till det regiongemensamma verktyget för utvecklingsplaner. Orsaker till att det upplevs som svårt att upprätta utvecklingsplaner kan vara att roller och uppdrag för de enskilda verksamheterna och yrkesgrupperna inte är helt klara. Har samtliga chefer en personlig utvecklingsplan? Analysera avvikelser. Se svar ovan. Sida 18 av 38
Beskriv hur ni arbetat med att omhänderta resultatet från medarbetarundersökningen? Under sensommaren 2014 uppmanades alla chefer att på arbetsplatsnivå följa upp handlingsplanerna från enkäten som gjordes 2012. Syftet var att följa upp arbetet samt att tydliggöra att det arbetet avslutades inför att en ny enkät skulle göras. Resultatet från 2014 har återrapporterats till samverkansgrupper och chefer. Varje chef återrapporterar själv eller med stöd av PAenheten sitt resultat till medarbetare på respektive arbetsplats. Handlingsplaner ska vara upprättade och lämnas in till PA enheten senast 28 februari. Dessa planer ligger till grund för eventuella förvaltningsgemensamma aktiviteter. En sådan aktivitet som återfinns i förvaltningens arbetsmiljöplan är arbete kring de så kallade utsatthetsfrågorna i medarbetarenkäten. Det har lagts en plan för hur arbetet kommer att följas upp inom förvaltningen fram till nästa medarbetarenkät. Tanken är att förvaltningsgemensamma frågor tas in i den arbetsmiljöplan som årligen fastställs av driftnämnden för psykiatrin. Beskriv om ni på förvaltningsnivå kunnat hitta styrkor och utvecklingsområden utifrån medarbetarundersökningen. Denna fråga är det för tidigt att svara på då avdelningarnas arbeten ännu inte är klar. Men de områden som sticker ut är till exempel att förbättra arbetet med lönekriterier, med APT, öka andelen utvecklingsplaner, öka kunskapen om verksamhetsplan samt bryta ner den till arbetsplatserna samt givetvis utsatthetsfrågorna. Beskriv hur ni har arbetat med värdegrundsfrågorna. Det regiongemensamma materialet används på APT som underlag för diskussion om värderingar och värdegrund. Analysera avslutningsenkäten och relatera till personalomsättningen. Eftersom endast fem personer lämnat svar på avslutningsenkäten kan svaret inte analyseras. Den reflektionen som görs är att andelen som besvarar enkäten behöver öka. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Hur har förvaltningen arbetat med strategisk kompetensförsörjning och aktiviteter knutna till detta? Förvaltningen har inventerat vilka kompetenser som finns samt vilka behov som finns på kort och medellång sikt. En kompetensförsörjningsplan, inklusive aktiviteter, har tagits fram nedbruten på respektive yrkeskategori. För den långsiktiga kompetensförsörjningen behövs en dialog med regionkontoret. Beskriv vilka bristyrken där det finns rekryteringssvårigheter. Analysera svårigheter och möjligheter med kompetensförsörjning kommande år. Brister och åtgärder finns beskrivna i kompetensförsörjningsplanen. Svårrekryterade grupper är läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Även allmänsjuksköterskor, vilka rekryteras i brist på specialistutbildade, är en bristgrupp. Psykologer generellt men med speciell kompe Sida 19 av 38
tens inom vissa områden är också en bristgrupp. För alla grupper är leveranstiderna så långa att åtgärder för kompetens försörjningen måste göras i ett tre till sjuårsperspektiv. Svårigheter att rekrytera varierar också starkt mellan verksamhetsområden och orter. Halmstad och Varberg liksom Kungsbacka har något lättare att rekrytera medan det till övriga orter är mycket svårrekryterat. Även rekrytering av första linjens chefer har blivit allt svårare. Generellt är arbete inom heldygnsvården mindre attraktivt än arbete inom öppenvården. Orsak som anges är arbetstider, till exempel natt och helgtjänstgöring. Beskriv hur ni arbetet med Olivia och ur stor den av förvaltningen som arbetar med Olivia. Förvaltningen har lagt en långsiktig plan för att genomföra Olivia för alla yrkesgrupper. Drivkraften från verksamheten, att se fördelar med detta arbete saknas dock. Bemanningssituationen på förvaltningens PA enhet har tyvärr inte varit sådan att ett aktivt stöd i denna fråga kunnat lämnas. Beskriv de aktiviteter, förändringsarbeten eller utvecklingsarbeten som pågår och som stödjer målet. Driftnämndens mål till förvaltningen: Psykiatrin Halland ska i samarbete med arbetsförmedlingen möjliggöra arbetsträning/sysselsättning för minst tre personer med funktionsnedsättning 2014. Redan när målet fastställdes fanns insikten om att det är ett svårt mål att följa då arbetsgivaren inte har möjlighet att registrera funktionsnedsättning. Uppföljningen får därför bygga på antaganden snarare än fakta. I ett fall har en medarbetare anställts men det utesluter inte att fler anställningar gjorts under året. Vid en genomgång av ansökningar till lediga tjänster konstaterades att det ytterst sällan framgår om en funktionsnedsättning finns. Detsamma gäller de medarbetare som kallas till intervju. Därför kvarstår frågan om psykiatrin uppfattas som en arbetsgivare där alla kommer att behandlas lika eller om Psykiatri Halland väljs bort av vissa potentiella medarbetare. Personaldata Antal anställda Antalet tillsvidareanställda har ökat jämfört med föregående år medan visstidsanställda och anställda med timlön har minskat. Tillsvidareanställningar med heltid har ökat i förhållande till deltidsanställningar. Både det att visstids och deltidsanställningar minskar beror på genomfört arbete med detta som mål. Syftet är att erbjuda attraktiva arbeten för såväl kvinnor som män. Även om män är underpresenterade inom gruppen sjuksköterskor har antalet ökat jämfört med föregående år. Inom gruppen läkare har andelen män ökat och inom denna grupp ses snart en jämn könsfördelning. Under en följd av år har Psykiatrin Halland varit beroende av bemanningsläkare i ökande utsträckning, för att klara sitt uppdrag. Bristen på specialistkompetenta läkare har flera orsaker, bland annat nationell brist men även avstånd till universitetssjukhus spelar roll. Ett långsiktigt arbete har drivits för att kunna rekrytera specialistkompetenta läkare till psykiatrin. Mot slutet av 2014 var dock läget mer positivt än på flera år och beroendet av bemanningsläkare det lägsta på länge. Med tanke på rekryteringsläget i omkringliggande regioner och landstring kan Sida 20 av 38
det dock snabbt ändras igen. I en kompetensförsörjningsplan för psykiatrin är en slutsats att förvaltningen skulle behöva anställa fler ST läkare för att på medellång sikt klara sin kompetensförsörjning. Även sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrin är en bristgrupp. För att klara uppdraget måste därför allmänsjuksköterskor anställas. För att möta ett både kort och medellångt behov av specialistutbildade sjuksköterskor är bedömningen att fler allmänsjuksköterskor bör erbjudas möjlighet till vidareutbildning inom anställningen med viss ersättning. Detta inte minst mot bakgrund av kommande pensionsavgångar framförallt inom slutenvården. Svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor är speciellt kännbart vad gäller semestervikarier samt till vissa mindre orter. År 2014 erbjöds sjusköterskor tillsvidareanställningar istället för semestervikariat. Det gjordes mot bakgrund av beräknad personalrörlighet och förväntade pensionsavgångar. Bedömningen visade sig riktig och någon övertalighet har inte uppstått. För att på sikt klara semesterplanering bedöms det att förvaltningen i högre utsträckning behöver vara självförsörjande på den kompetens som behövs årets alla dagar. Anställningar snitt 2014-12-31 snittanst Snitt sysselsättning srad Administration-Ledning 52 51 HoS sjuksköterskor mfl 212 205 HoS undersköterskor mfl 160 150 Läkare 80 77 Medicinsk sekreterare 60 57 Rehab/Paramed 125 118 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 11 11 Summa: 703 670 Tillsvidare 2013-12-31 Heltid Deltid Kv M Kv M Totalt Medelålder Administration-Ledning 20 18 4 42 48 HoS sjuksköterskor mfl 138 36 23 5 202 46 HoS undersköterskor mfl 73 41 31 4 149 48 Läkare 33 19 3 2 57 49 Medicinsk sekreterare 42 16 58 48 Rehab/Paramed 71 17 22 5 115 45 Teknisk personal Övrig personal 4 7 1 11 51 Summa: 381 138 100 16 635 47 Sida 21 av 38
Snittanställningar är ett mått där samtliga anställningar läggs ihop i antal eller som heltidsanställningar. Totalt sett hade snittanställningarna minskat i antal vid mättillfället. När anställningarna räknas om i heltidsmått visar det att många av de anställda arbetar heltid eller har en hög sysselsättningsgrad. Jämfört med föregående år har anställningarna minskat se kommenta ovan. Arbetad tid Den totala arbetstiden utifrån anställningar är ungefär den samma som föregående år. Fördelningen mellan olika registrerade orsaker visar däremot skillnader. Den arbetade tiden har minskat medan kompetensutveckling, arbete på övertid/mertid samt med timlön har ökat. En förklaring till att tid för kompetensutveckling ökat (trots att detta varit ett område inom vilket förvaltningen vidtagit besparingsåtgärder till följd av arbete med ekonomi i balans) är sannolikt ett resultat av bättre/ökad registrering i självservice. I motsvarande mån minskar då den arbetade tiden. Under inledningen av 2014 var vårdtyngden inom slutenvården generellt sett lägre än förväntat medan den från och med sommaren och till slutet av året varit högre. Orsaken till den högre vårdtyngden har dels varit fler svårt sjuka patienter, dels att fler av de svårast sjuka fått vård inom regionen (patienter där regionen tidigare köpt vårdplatser från andra vårdgivare) samt några särskilda händelser som krävt stora personalinsatser. Under sommaren och hösten avvecklades de två bemanningsenheter som funnits kopplade till heldygnsvården. Orsaken var att bemanningsenheterna med dåvarande upplägg inte kunde användas på ett kostandseffektivt sätt för att klara heldygnsvårdens behov av korttidsbemanning. Denna förändring inträffade samtidigt som vårdtyngden ökade och har lett till att bemanningsbehoven i många fall lösts genom arbete med timlön eller med arbete med mertid eller övertidsersättning. Effekterna av att bemanningsenheterna ska utvärderas liksom vilka behov av bemanning som behövs för att klara grunduppdraget. 2014 11 30 2013 11 30 Orsak - Huvudgrupp Timmar Orsak - Huvudgrupp Timmar Arbetad tid *) 1 012 575 Studier med lön 37 427 Mertid/övertid Timlön Lagstadgad ledighet 82 183 Semester Sjukfrånvaro 74 580 Övrigt Summa 1 391 815 Arbetad tid 959 511 Kompetensutveckling 30 470 Mertid/Övertid 13 474 Timlön 39 169 Lagstadgad ledighet 76 799 Semester 136 512 Sjukfrånvaro 70 452 Övrigt 57 259 Summa 1 383 646 *) = Arbetad tid 935 538. Jour beredskap 13 392, Mertid/övertid 15 974 och Timlön 47 671 (Tim lön omvandlat till tjänster) Sida 22 av 38
Sjukfrånvaro Att minska sjukfrånvaron är ett prioriterat område. Målet för 2014 var att sjukfrånvaron skulle sjunka till en nivå på 4,6 % av den totala tiden eller lägre. Detta har dessvärre inte uppnåtts. Mot slutet av 2013 började den långa sjukfrånvaron (mer än 91 dagar) att stiga och en inventering gjordes 2014 av både kort och lång sjukfrånvaro. Syftet var att hitta orsakerna och att vidta åtgärder. Chefer har, tillsammans med stöd från PA enheten, gått igenom enskilda ärenden och upprättat handlingsplaner i de fall det inte funnits. En effekt är att den långa frånvaron (över 90 dagar) börjat sjunka efter sommaren. Utbildning och information i rehabiliteringsverktyg har genomförts för chefer och under året har ett större antal arbetsförmågebedömningar genomförts med stöd från företagshälsovården. Eftersom arbetet inriktats på den grupp som är svårast att få att återgå i arbete kommer insatser för att ytterligare minska frånvaron att behöva göras även kommande år. Sjukfrånvaron visar ojämlikhet mellan kvinnor och män. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Sjukfrånvaron för kvinnor med månadsanställning var under årets första elva månader 6,1 % jämfört med männens 3,7 %. I genomgångar av individuella ärenden av arbetsförhållanden för kvinnor respektive män har skillnader inte upptäckts som skulle ha kunnat förklara varför sjukfrånvaron är olik. Även om sjukfrånvaron också nationellt uppvisar samma mönster är det inte tillfredställande att orsaker inte identifierats. Den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron är medicinska sekreterare med 9,3 % sjukfrånvaro. I ett förvaltningsövergripande arbete om medicinska sekreterares arbetssituation är en slutsats att en komplex arbetssituation kan bidra till ohälsa. Men vid genomgång av de enskilda ärendena finns även flera fall av ej arbetsrelaterad ohälsa. Gruppen med den lägsta frånvaron är administration/ledning samt läkargruppen på 4,1 %. Vid en jämförelse mellan verksamhetsområdena har heldygnsvården i vuxenpsykiatri den lägsta frånvaron med 4,85 % medan vuxenpsykiatrins öppenvård har den högsta med 6,38 %. Vid en jämförelse av resultatet från medarbetarenkäten framkommer att medarbetare inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård i högre grad uppfattar att de har förtroende för närmaste chef, har kunskap om hur arbetet bidrar till mål och har mindre besvär av stress än till exempel medarbetare inom vuxenpsykiatrins öppenvård. För närvarande pågår arbete på olika arbetsplaster med att ta fram handlingsplaner mot bakgrund av resultatet för medarbetarenkäten. Eftersom korttidsfrånvaron skapar särskilda utmaningar vad gäller bemanning och produktionsplanering är det en utmaning att minska denna för att arbetssituationen totalt sett ska bli bättre för samtliga medarbetare. Sida 23 av 38
Sjukfrånvaro per kön av total arbetstid Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvarotid Kvinnor 61 278 5,9 % Män 13 303 3,7 % Sjukskrivningslängd Sjukfrånvaro timmar Procentandel av sjukfrånvartid Kort (-14 dgr) 31 691 42,5 % Mellan (15-90 dgr) 16 370 21,9 % Lång (91- dgr) 26 520 35,6 % Totalt: 74 580 100,0 % Pensionsavgångar och övriga avgångar Pensionsavgångar och övriga avgångar har betydelse för förvaltningens kompetensförsörjningsplanering samt förståelse för rörligheten på arbetsmarknaden. Beräkning av framtida pensionsavgångar har varit ett viktigt instrument för att också beräkna framtida behov av medarbetare samt var detta uppstår. Analyser och aktiviteter finns i den kompetensförsörjningsplan som upprättats på förvaltningen. Inom gruppen specialistutbildade sjuksköterskor och läkare kommer under de närmaste fem åren förhållandevis många att uppnå pensionsålder (65 år) och en utmaning är att rekrytera ersättare för dessa. Inom förvaltningen finns också ett intresse av att stimulera till arbete efter uppnådd pensionsålder. Frågan om hur detta kan göras har lyfts till regionkontoret för att om möjligt hanteras på ett liknande sätt inom Region Halland. Knappt 20 % av avgångarna inom förvaltningen var pensionsavgångar 2014. De flesta avgångarna hade annan orsak. Av avgångarna gick 26 % till privat verksamhet eller till kommunen. Den utvecklingen är värd att följa då delar av specialistpsykiatrin är konkurrensutsatt och där rekryteringsbasen bör finnas inom Psykiatrin Hallands verksamhet. I gruppen finns också ett fåtal personer som lämnat för att arbeta i kommunal verksamhet. Här finns vissa indikationer på att lönenivåer inom kommunal verksamhet kan ha påverkat valet. En nästan lika stor del av de som slutar gör det för annat arbete inom förvaltningen eller inom Region Halland (24 %). Totalt sett motsvarar avgångar inklusive pension en rörlighet på 13 % beräknat på snittanställningar. Detta får ses som normalt med tanke på verksamhetens karaktär. Fyra procent av de som lämnat sin anställning har gjort det för att helt sluta arbeta (beräknat på snittanställningar). Även det får ses som normalt, till lågt, i förhållande till verksamheten. Sida 24 av 38
Avgångsorsak Antal Avgångsväg Antal Annan 16 Annat lt/reg 15 Egen begäran 57 Intern. an förv 11 Egen begär fam 1 Intern. förv 11 Pension 18 Kommun 3 Summa 92 Privat 21 Slutar arbeta 30 Staten 1 Summa 92 Avslutningsenkät Då endast fem personer besvarat avslutningsenkäten kan inte några säkra slutsatser dras av resultatet mer än att åtgärder behöver vidtas för att fler ska vara motiverade att besvara enkäten. Sida 25 av 38