S. k. tvåårssenor Fördjupningsarbete till Steg-3 kursen på Strömsholm jan-mars 2003. Av Helena Mansén 1
Innehåll Inledning...3 Antal svar...4 Frågorna till tränarna...5 Svaren från tränarna och sammanfattningar...7 Frågorna till veterinärerna...12 Leg. vet Göran Sandhs svar/kommentar...12 Doc. Åke Åsheims svar/kommentar...14 Leg. vet Henrik Bertelsen svar/kommentar...16 Slutsats...17 Undertecknads kommentar...17 2
Inledning Vad gör man när senorna på ens tvååring är tjocka, varma och svampiga? Det kanske till och med är en böj på dem. Katastrof, tänker man. Senskador, det vet man ju hur det är med det - det blir aldrig en galopphäst av den här. Men är det verkligen en riktig senskada? Med begrreppet tvåårssenor menas när unga blivande galopphästar är tjocka, varma och svampiga i senorna och där man med ultraljud inte kan påvisa någon blödning eller annan strukturskada. Veterinären säger att den har ödematösa senor. Vad menas med det? Varför får den det och hur tränar man vidare? Vila säger en. Träna säger en annan. För att få klarhet i saken beslöt jag att mitt fördjupningsarbete skulle handla om just detta - s. k. tvåårssenor. I syfte att göra en liten undersökning har jag ställt frågor till galopptränare via mail, telefon och besök på Täby Galopps stallbacke. Jag försökte i första hand välja ut tränare som varit verksamma i minst fem-tio år eller mer (flera mer än tjugo år), och som haft många tvååringar. Jag försökte välja championtränare och andra tränare som haft framgångar. Även tränare som verkat i många år och haft framgångar förut, men kanske inte så mycket på senare tid. Sammanlagt har jag svar från 18 st tränare i Sverige, Norge och Danmark. Alla var mycket välvilligt inställda till att svara, vare sig de hade erfarenhet av tvåårssenor eller inte. Jag har också ställt frågor till 3 st veterinärer med galopperfarenhet. 3
OBS! Innan jag går in på de svar jag fick i min undersökning vill jag påpeka att denna undersökning är gjord i väldigt liten skala. Underlaget är alldeles för litet för att vara tillförlitligt och ger ingen säker statistik. De svar som givits kan också bero på många omständigheter - hästar är olika, har olika förutsättningar, miljö, uppfödning, träning, tur/otur, slumpen m m - vilket inte alls tas med i beräkningen i undersökningen. Men svaren kanske ändå ger en liten fingervisning. Inte minst är det svar från tränare som alla har stor erfarenhet och som gör vad de tror på och som fungerar för deras hästar. Antal svar För att lättare kunna tyda svaren har jag delat upp tränarna i tre kategorier. Kategori C:a antal hästar Antal svar 1. Championtränare 2. Framgångsrika tränare 3. Har eller har haft framgångar fler än 25 20-30 5-20 4 8 6 Totalt antal svar 4 18
Frågorna jag ställde S. k. Tvåårssenor 1. Har du någon gång tränat en tvååring som varit tjock/svampig i bägge senorna utan att det har varit någon senskada? (ALTERNATIV: Ja/Nej/Är osäker) 2. I så fall - hur många tvååringar har du tränat som haft sådana s.k. tvåårssenor? C:A ANTAL: 3. Har det förekommit att någon av dessa tvååringar hade en böj på senan också - fortfarande utan att det var en senskada? Om ja, ca antal: 4. Brukar du i sådana fall låta en veterinär undersöka senorna? 5. Hur brukar du normalt bedriva träningen med en sådan häst? (ALTERNATIV: Vila (walker/hage/skritt), Trav, Lätta canterarbeten, Vanliga canterarbeten, Canter och snabbjobb) 6. Brukar hästen i de flesta fall stadga sig i senorna efter en tid? 7. Hur lång tid brukar det ta? (Uppge ca tid eller Vet ej) 8. Har du tränat någon häst med tvåårssenor som med fortsatt träning fått en riktig senskada? (Ja/Nej/Kanske) 9. Om ja - hur bedrevs träningen? (ALTERNATIV: Trav, Lätta canterarbeten, Vanliga canterarbeten, Canter och snabbjobb) 10. Vilken typ av hästar är det som du haft som fått tvåårssenor (ALTERNATIV: Stora/Medelstora/Små/Tunga/Lätta/Födda sent/födda tidigt/spelar ingen roll vad/ Efter en viss pappa/mamma/vet ej) 11. Har hästar som du haft i träning med s.k. tvåårssenor blivit helt bra i senorna, eller har de haft en benägenhet att få riktiga senskador fram till de är fyra år? (Hur många ungefär har blivit helt bra alt. fått senskada) 5
Övriga synpunkter/egna erfarenheter ang, tvåårssenor :......... Utöver dessa frågor har några tränare velat ge utförligare kommentarer som jag ska försöka redovisa på bästa sätt. 6
Svaren För att få så bra översikt som möjligt redovisar jag svaren för resp tränarkategori. Naturligtvis är det svårt att utläsa svaren med antal hästar, de flesta tränarna som svarat har varit verksamma många år och antalet hästar har varierat från år till år, troligen hade de inte så många första åren o s v. Men av svaren att döma verkar det ändå stämma något sånär. 1. Championtränare - fler än 25 hästar (4 svar) Jag kallar tränarna A, B, C och D. Här finns svar från championtränare i Sverige, Danmark och Norge. Alla med mer än femton års erfarenhet. Fråga 1: Fråga 2: Alla svarade JA. Alla svarade JA. Antalet hästar med tvåårssenor som de haft genom åren var ganska lika hos denna kategori. I genomsnitt 10-20 st med ett genomsnitt antal hästar i stallet genom åren på ca 35. De tränare som tränat längre och har haft mer unghästar har i samma utsträckning haft erfarenhet av flera tvåårssenor. B sa även att han har ca 1-2 st med tvåårssenor varje årskull (kull ca 15 st). Fråga 3: Genomgående var det ca 1/5-del av dessa tvåårsseonor som också hade böj på senan. Kommentarer: B sa att han inte haft så många med böj. D sa att böjen som regel sitter under knäet. Fråga 4: A=Nej, B=Ja, C=I början, D=Om de visar ömhet. Fråga 5: A=canter, snabbjobb, B=lätta till vanliga canterarbeten, C=skritt 2-3 veckor, trav, D=vanligt arbete. Kommentarer: B=måste bedömas från fall till fall, viktigt att palpera (undersöka) senorna varje dag, om de är ömma måste man stoppa träningen direkt, likaså om det finns en böj (kan vara blödning i senhinnan), men är de bara plufsiga kan de i vissa fall gå snabb jobb. C=ingen träning på djupa banor! Fråga 6: A=Ja, B=Ja (och Nej, se kommentar), C=Ja, D=se kommentar Kommentarer: B=ibland ser senorna bra ut men är ömma ändå och det är viktigt att palpera varje dag. D= så länge hästen växer och utvecklas kan de vara så. Fråga 7: A=3-4 mån, B=olika, C=2-3 veckor (akuta skrittstadiet), D=tills hästen är färdigutvecklad. 7
Fråga 8: A=Nej, B=Ja en gång, då konstaterades att senans vävnadskvalitet var dålig. C=Nej, D=Nej. Fråga 9: B=canter och snabbjobb. Fråga 10: A=spelar ingen roll, B=spelar ingen roll, C=ofta sådana med långa kotor och mjuka i kotlederna, eller stel gång. D=då det är en utvecklingsfråga rör det alla typer. Kommentarer: B poängterade att vävnadskvaliteten är viktig, är inte den bra är det inte mycket man kan göra. Fråga 11: A=Nej, B=Nej, C=Nej, D=som regel växer de ifrån tvåårssenor och det kommer inte tillbaka. Egna synpunkter/erfarenheter: A=Tvååringar är som småbarn, m.a.o. mycket bra läkkött och stabiliserar sig alltid med väl avvägd träning. B=Noggranna kontroller av senorna och anpassa träningen efter individen, ultraljud innan man sätter igång igen, unghästsenor brukar aldrig vara något bekymmer för framtiden men se upp för riktiga senskador - de syns inte alltid, man måste palpera, och det är inte alltid de hästar man tror ska få riktiga senskada som får det (även små lätta hästar med raka torra ben kan få riktig senskada) - och en gång riktig senskada, alltid senskada. C=Tunga banor är definitivt inte bra för unghästar, undvik lös sand. Hästar som rör sig stelt eller hästar med mjuka kotleder är mer utsatta. D=När hästen visar tecken på växtvärk, stoppa upp och undvik hård träning för att motverka att hästen får riktiga senor. Sammanfattning tränarkategori 1 Alla tränarna har erfarenhet av tvåårssenor, i genomsnitt 15-20 st eller fler genom karriären. Dessa tränare har också sammanlagt tränat ett mycket stort antal tvååringar. Alla har stor tränarerfarenhet, kunskap och förmåga att palpera och bedöma från häst till häst hur den ska tränas. Åtminstone tre av tränarna fortsätter i de flesta fall att cantra och ibland gå snabbjobb utan att hästarna får riktig senskada. Alla tränarna har lyckats bra med sådana här hästar. 8
2. Framgångsrika tränare - fler än 25 hästar (8 svar) Jag kallar tränarna E, F, G, H, I, J, K och L. Här finns svar från tränare i Sverige och Norge. Fråga 1: E, F, G, H, I och J=JA, K och L=NEJ. Fråga 2: E=5 st, F=2-3 st, G=2-3 st, H=4-5, I= högst 2, J=någon gång, anser inte det finns något som heter tvåårssenor, utan ansåg det är riktiga senskador. Fråga 3: E=Ja 1, F=Ja 1, G=Nej (vilat så fort första tecknen kommit), H=Ja 2. Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Fråga 7: Fråga 8: Fråga 9: E=Ibland, F=Ja, G=Beror på, vila i första hand, H=Ibland. E=Vila och behandling (framgår ej vad för sorts behandling), F=Skritt i walker, G=Först boxvila någon dag, zinklindbandage, sen skritt o trav. H=Vila walker samt skritt och trav på hårt underlag. E=Ja, F=Ja, G=Ja, H=Ja. E=6-8 veckor, F=1-3 mån, G=låter dem vila länge, om de första tecknen kommer i t e x okt får de vila till ca mars, H=Olika. E=Ja 1, F=Nej, G=Nej, eftersom de har fått vila, H=Ja. E=Canter o snabbjobb, H=Start. Fråga 10: E=Alla sorter, F=Tyngre hästar, något framtunga. G=Spelar inte så stor roll, kanske oftast stora samt hästar med lite för mycket talang. de som vill för mycket och sprungit över sin fysiska förmåga, hästar som blivit bra sen. H= Spelar ingen roll, kanske stora och sena samt dåligt härstammade. Fråga 11: E=Ja, en som inte fick samma behandling som de andra, F=Nej, G=Nej, H=2 st har fått s. k. varningar, I=Ingen av de två jag hade kom till start, J=Ja, enligt min åsikt och erfarenhet. Övriga synpunkter/egna erfarenheter: F=Viktigast är att stoppa träningen och låta det få ta den tid som behövs tills allt är återställt. G=Vila så fort man ser något tecken, låta hästen och senorna återhämta sig, ta det lite lugnt. H=Nonchalera inte tvåårssenor. J=Finns inget som heter tvåårssenor, en varning är alltid en varning, förmodligen har man haft för bråttom med en växande häst, då säger kroppen ifrån. 9
Sammanfattning tränarkategori 2 Här varierar svaren mer än hos kategori 1. Mer än hälften har erfarenhet av tvåårssenor. Antalet fall stämmer ganska bra med förra kategorin, med tanke på att dessa tränare har haft något färre hästar och tvååringar i träning. Två tränare har ingen erfarenhet alls av tvåårssenor trots att de har tränat i många år på hög nivå. De säger att de tar det mycket lugnt med unghästar och stoppar så fort de ser minsta tecken på ansträngning. En anser att det inte finns något som heter tvåårssenor utan att det är lika med varning på senan. Några har fortsatt med vanliga canterarbeten och snabbjobb. Några tränare är försiktigare och tar till någon typ av behandling samt vila och skritt. De flesta har bra resultat (inga senskador sen) vare sig de fortsatte med canterarbeten eller vilade (skritt/trav). Men tre har misslyckats (riktig senskada) med någon enstaka häst. 10
3. Tränare som har eller har haft framgångar 5-20 hästar (6 svar) Jag kallar tränarna M, N, O, P, Q och R. Här finns svar från tränare i Sverige, nästan alla har tränat i minst femton år. Fråga 1: M=Ja. N=Endast hästar som varit tjocka i farsian, inte riktiga tvåårssenor, ganska många sådana, alltid tagit det lugnt med unghästar. O=Aldrig, dock hängsenor på en treåring en gång, mycket blöta vätskefyllda senor som rätade ut sig när han fick komma igång och jobba ordentligt, löpte sen utan skador flitigt tills han blev 8, sen hållbar ridhäst tills han dog som 28-åring. P=Nej. Q=Nej, tar det mycket lugnt med åringar och tvååringar, långsam canter endast på bra rak bana, ev får de starta högst ett par gånger som tvååringar, tyngdpunkten på träningen är treårslöpningarna. R=Nej. Fråga 2: M=Ca 10 st. Fråga 3: M=Ja, 1. Fråga 4: M=Ja. Fråga 5: M=Trav och lätta canterarbeten. Fråga 6: M=Ja, om man låter dem få sin tid. Fråga 7: M=Från att de börjar kännas svampiga till de att helt torra ca 4 mån eller längre. Fråga 8: M=Nej, bara en som fick senskada vid 5-års ålder och som var sen som 2-åring. Fråga 9: M=Som 2-åring tränades väldigt lätt med trav och canter och mycket hage. Fråga 10:M=Ofta stora och sena unghästar enligt min erfarenhet. Fråga 11:M=Tror inte det, ibland svårt att komma ihåg. Hästar med mindre ansträngningar p g a att de växer glömmer man lätt bort när de sen fungerar. Svårt också att bedöma om det beror på tvåårssena eller på alla svåra banunderlag som vi tävlar på i Sverige. Sammanfattning tränarkategori 3 Här är det bara en tränare som har erfarenhet av tvåårssenor. Den tränaren tränade väldigt lätt med trav och canter, med bra resultat. 11
Frågor till veterinärer om s.k. tvåårssenor Jag ställde nedanstående frågor till två veterinärer. 1. Varför får vissa unghästar under växtperioden sådana här senor? Vad beror det på? 2. Vad är det för något som händer i senorna? 3. Är det farligt att träna hästen? Hur mycket bör man träna? 4. Ska hästen vila? 5. Brukar dessa hästar få problem med senorna i framtiden? 6. Vilken typ av hästar är det som får det? Stora/tunga/lätta/små eller spelar ingen roll? 7. Är det ärftligt betingat? 8. Finns det någon typ av behandling e.dyl för att hjälpa upp dessa senor? 9. Bör man ha stödbandage under träning? Leg. vet Göran Sandh svarar Leg. vet. Göran Sandh är chefsveterinär på stordjursjukhuset i Ultuna, Uppsala. Dit kommer inte direkt hästar med tvåårssenor, men Göran Sandh är engagerad i galoppsporten och har som veterinär erfarenhet av galopphästar. Så här svarar Göran Sandh: Fråga 1: För stor belastning på senan. Fråga 2: Ödembildning i senan. Fråga 3: Se kommentar nästa sida. Fråga 4: Se kommentar nästa sida. Fråga 5: Ej nödvändigtvis. Fråga 6: Vet ej. Fråga 7: Vet ej. Fråga 8. Ej annat än lämpligt träningsprogram. Fråga 9: Ej nödvändigt. 12
Göran Sandhs kommentarer: Hur skall vi definiera "tvåårssenor"? I vissa fall kan unghästen uppvisa en svullnad (ödem) och värme i den vävnad som omger senan (peritendinös vävnad). Den typen av förändringar är av mindre allvarlig art. Det krävs i regel en ultraljudsundersökning för att fastställa om ödemet enbart är lokaliserat till den peritendinösa vävnaden eller om själva senan också är affekterad. Ytterligare en viktig del i diagnosställandet är om smärta vid palpation föreligger. Smärta vid palpation av senområdet (även utan uppenbar svullnad och värme) måste anses som ett allvarligt kliniskt fynd och indikerar att senan är påverkad. Kontroll av utseendet och mätning av tvärsnittsytan på senan med ultraljud måste ske. Om vi nu definierar "tvåårssenor" som en många gånger dubbelsidig förstoring av ytliga böjsenan med en ödembildning inne i själva senan (intratendinöst ödem) kan även ett sådant utseende på ultraljudsbilden vara mycket svårtolkat. En viss ökad tvärsnittsyta anses nämligen som ett normalt svar på tidig träning. Om man på ultraljud ser en sena med förstorad tvärsnittsyta och en minskad ekogenicitet på senan tolkat som ett ödem och dessutom har kliniska symptom (svullnad, värme och ömhet) som kan variera i grad måste man backa i träningsintensitet. Enbart skritt, trav/canter i minst ett par månader ev mera. Avstå från snabbarbeten under den perioden. Möjligheten att starta 2-åringen kan bli starkt reducerad. Göran Sandh säger vidare: Mycket lite finns noterat om det här problemet i litteraturen. Pilsworth (i Diagnosis and management of lameness in horses, 2003) som är verksam vid Newmarket rekommenderar 3 mån. alternerande trav och canter och att hästen ej startar som 2 åring, men han är osäker om ett så restriktivt träningsprogram är absolut nödvändigt. Hans rekommendation har dock resulterat i att ingen av de hästar som följt programmet fått någon senskada som treåring. 13
Svar/kommentarer från Doc. Åke Åsheim Åke Åsheim är en välkänd veterinär i galoppsammanhang, både på Täby Galopp, övriga Skandinavien, Frankrike, USA m m. Åsheim avlade veterinärexamen 1956 och blev docent i kirurgi 1964. 1965 började Åsheim med att utföra kontinuerliga hälsokontroller på tävlingshästar, bl a på Täby Galopp och Sol-valla. Jämsides med sin praktik bedrev han forskning på framförallt sen- och ledsjukdomar hos hästen. Han har bl a utarbetat en operationsmetod att klyva skadade senor, vilken numera används världen runt. Han har hållit många föredrag på kongresser i USA och Frankrike m m, samt skrivit ett flertal böcker, bl a Unghästen - uppfödningens och träningens betydelse för skelettets utveckling och hållbarhet (utgiven av ICA bokförlag Västerås, 1978). Åsheim började med hälsokontroller 1 ggr/mån på unga galopphästar 1965. Han upptäckte då att en del unghästar började få förtjockade senor. Det smög sig på och dessa hästar visade ingen hälta. Han följde upp detta en längre tid men kunde inte riktigt förklara vad det berodde på. Först trodde man att unghästarna hade riktiga senskador. Åsheim ifrågasatte teorin om senskada mer och mer och var slutligen tvungen att ge sig. Detta var en annorlunda senåkomma. Han kallade det för peritendinit - inflammation i den yttre senhinnan (peritendinium). Begreppet peritendinit blev senare till unghästsenor - och tvåårssenor. Åsheims svar/kommentarer: Detta var verklighet, säger Åsheim. Vi insåg att det verkligen förekommer något sådant som unghästsenor. Kontakter togs med andra länder men även där var man osäker på vad det egentligen var. Oftast lät man hästarna vila. I Sverige gjordes försök med att klyva senan så som på en riktig senskada men utan bra resultat. Man insåg att man måste låta senorna få den tid det tar. Att ta det lugnt med hästen. Skritt, trav, kanske lite canter. Att man ser upp med att hästen inte är öm på senan. Hästen är extra känslig under växtperioder. Viktigt är att ha balans på hästen när man rider den. Inridningen är viktig. Med rätt avvägd motion/träning brukar inte dessa hästar få problem i framtiden. Peritendinit (inflammation i den yttre senhinnan) kan jämställas med en lokal inflammation i benhinnan som ger skenbensömhet och överben. Det uppstår när omogen vävnad får större ansträngning än vad den klarar. När senhinnan blir förtjockad fungerar blodförsörjningen till senan sämre. Främst är det den mittersta delen på senan som berörs. Den övre delen får nämligen sin blodförsörjning via ytliga böjsenans muskelbuk, den nedre delen från kotsenskidområdet. Den mittersta delens blodförsörjning kommer från vävnaden som omger senan och om då senhinnan är förtjockad får blodkärlen svårt att försörja själva senan. 14 forts. nästa sida.
Peritendinit kan var mycket svårt att upptäcka i förstadiet då det ofta smyger sig på. Man bör vara mycket uppmärksam på symptomen eftersom det är kroppens sätt att signalera att den har ansträngts för mycket. Om man inte tar det lugnt med en sådan här häst är risken stor att det utvecklas till en rubbning i senan, framförallt i mitten, med en s k varning eller seninflammation. Vilken typ av hästar får detta? Kanske de som är tunga men framförallt de som är genetiskt sent utvecklade. Även de som är dåligt uppfödda. Man måste också titta på exteriören, hovform, benställningar o s v. Om det föreligger någon belastning på senan. Det behöver inte vara bägge senorna som är drabbade. 15
Frågor och svar från Henrik Bertelsen, ATG veterinär på Jägersro Hur många hästar med tvåårssenor brukar ni få till kliniken? Inte så många, år 2002 ca 5 st. Ibland beror sådana här senor på en sekundär ansträngning, att hästen överbelastar p g a defekt på annat ställe. (Undertecknads kommentar: Man kan gissa att det finns ett mörkertal här. Att många tränare inte går till veterinären med tvåårssenor). Vad brukar du rekommendera för behandling? Det varierar från fall till fall. Men kanske vill jag först ge lite cortison som är den mest effektiva avsvällningsmedicinen, för att få bort ödemet. Jag anser det viktigt för blodförsörjningen. Några dagar senare vill jag kanske göra en ultraljudsundersökning. Eventuellt rekommenderar jag zinklindbandage under 4-5 dagar och så fort värmen i senan är borta, skritt på jämnt underlag, gärna asfalt. Vilken typ av hästar brukar få tvåårssenor? Går ej att dra en generell slutsats. Ibland är det hästar som vill för mycket, hästar med tidigt utvecklade lungor och muskler, att de går fortare än vad som är bra för dem. Det är viktigt att hästen har en bra grundkondition och det är viktigt med skoningen. Brukar dessa hästar ha lättare att få riktiga senskador senare? Nej, men återigen, viktigt med bra kontroll över grundkondition och skoning. 16
Slutsats - Att det verkligen förekommer något som tvåårssenor på unga växande hästar. - Att det hänger ihop med att de dels växer och dels utsätts för mer ansträngning än de tål alt. är vana vid. Det verkar inte spela någon större roll vilken typ av häst det är (något förvånande då i alla fall undertecknad trodde att det var framförallt storvuxna hästar som drabbas). Man behöver inte bli rädd om man ser tjocka, varma senor, kanske med en böj, på sin unghäst. Den har förmodli gen inte någon allvarlig senskada. Men man måste kontrollera det noga, helst med ultraljud. Sen palpera senorna varje dag för att bedöma hur hästen ska motioneras/tränas. Visar hästen ömhet på senan måste man stoppa träningen. - Att veterinärerna ger rådet att vila eller mycket lätt motion. Peritendinit är tecken på en överansträngning. - Att tränare med mycket stor erfarenhet har lyckats bra med att hålla hästarna igång med canterarbeten och ibland snabbjobb. - Att många tränare tar det lugnt med hästar med tvåårssenor (vila/skritt/trav) - Att hästarna förmodligen stärks och växer ifrån tvåårssenor. Vare sig man har fortsatt träna med canter och snabbjobb (under noggrann kontroll) eller bara skrittat och travat så har det för det mesta gått bra. -Att dessa hästar inte har mer benägenhet att få riktiga senskador än andra. Undertecknads kommentar Anledningen till att jag valde detta ämne som fördjupningsarbete är att jag själv har en nu treårig häst som haft s k tvåårssenor. Min häst hade även böj på senorna. Det visade sig tidigt på hösten och ultraljud gjordes. Ödematösa senor men med fin senstruktur. Veterinärens råd (som jag följde) var först skritt, gärna under ryttare, ca en månad. Sen trav. I slutet av december klartecken för lätt canter om banan var bra. Vilket den inte var. Banan var ofta antingen mycket lös utan fäste eller mycket tung. Så det blev trav ett tag till samt inslag av hackecanter när det fanns lagom med snöunderlag. I januari började senorna se bra ut och nu i mars ännu bättre, raka och torra. Nämnas bör att hästen under perioden april till december växte en centimeter i månaden, från 165 cm till 173 cm. När det verkade som att han växt klart på höjden verkade också senorna stabilisera sig. Med facit i hand från svaren ovan skulle jag kanske kunnat ha cantrat honom mer. Men med tanke på banunderlaget som varit och att han nu ser fin ut i senorna var det kanske ändå rätt det som jag gjorde. Prognosen borde vara bra av svaren ovan att döma. Tack alla som har medverkat! 17