PCB. i fogmassor. Slutsatser av inventering i västsvenska kommuner och framtagande av fungerande saneringsteknik

PCB i fogmassor Slutsatser av inventering i västsvenska kommuner och framtagande av fungerande saneringsteknik Slutrapport av projektet PCB-Fria Fogar

Utdrag ur texten får göras med hänvisning till källan. Bilder får dock ej användas utan särskilt tillstånd. Copyright: Länsstyrelsen Västra Götalands län www.o.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljöskyddsenheten Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG Telefon 0521-60 50 00, Fax 0521-60 55 07 Publikation 1999:15 ISSN 1403-168X Text: Avsnitt: Foto: Ilustrationer: Karta: Textbearbetning: Layout: Produktion: Tryck: Per-Ola Johannesson, Miljö- och Hälsoskyddskontoret i Lerum Mätningar av PCB i inomhusluften med passiv provtagare har författats av Mats Tysklind, Umeå Universitet Institutionen för miljökemi. Per-Ola Johannesson; där inte annat anges. Kerstin Janson, Länsstyrelsen Västra Götaland Berit Olsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Monique Wannding, Länsstyrelsen Västra Götaland Kerstin Janson, Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsenheten CW Carlssons Tryckeri AB, Vänersborg

PCB i fogmassor 1999:15

Innehåll IInledning... 5 Abstract... 6 Sammanfattning... 7 Inventering... 7 Metod för utbyte av fogmassor... 9 Övriga slutsatser... 9 Bakgrund... 11 Projekt... 11 Organisation... 13 Andra PCB projekt... 13 PCB ett hälso- och miljögift... 14 Kemi... 14 Miljöeffekter... 14 Hälsoeffekter... 15 PCB-haltiga fogmassor... 16 Mängder... 16 Funktion och förekomst... 16 Halter och orsaker... 16 PCB - fogmassors lägen och läckage av PCB... 17 Inventering... 19 Syfte... 19 Metod... 19 Inventering... 19 Beräkningar och sammanställning... 19 Resultat... 21 Mängder fogmassa och möjlig mängd PCB... 21 Saneringskostnader och årsarbeten... 22 Byggnadstyper... 23 Foglägen... 23 Tid och kostnader... 24 Övrigt... 25 Diskussion... 25 Mängder och byggnadstyper... 25 Andra kommuner... 25 Sanering och miljövinster... 26 Slutsatser inför fortsatta inventeringar... 26 Metod för utbyte av fogmassor... 27 Metod... 27 Undersökningar... 29 Resultat... 30 Slutsatser... 31 Ansvarsfördelning och lagkrav... 33 Fastighetsägaransvar och upphandling... 33 Ansvar... 33 Upphandling... 34 Saneringsföretagens ansvar och tillgång till utrustning och utbildad personal... 34 Ansvar... 35 Tillgång till utrustning och utbildad personal... 35 Behov av saneringspersonal i Sverige... 36 Tillsynsmyndighetens ansvar... 37 Övriga slutsatser... 39 Riktvärde för sanering... 39 Mätningar i inomhusmiljön med passiv provtagare... 39 Provtagning... 40 PCB-hund... 41 Ersättningsfogmassor... 42 Slipning och återvandring från betong... 43 Jämförelse slipning kontra icke slipning... 44 Slipning i andra material... 44 Farligt avfall... 45 Rivning av byggnader... 46 Handlingsplan för kommuner... 47 Inledning och bakgrund... 47 Inventering av misstänkta byggnader... 47 Provtagningar... 48 Saneringar... 48 Referenser... 49 Bilagor... 51 1. Skrivelse till Socialstyrelsen 2. Preliminär slutredovisning -Finansiering 3. Referensgrupp och arbetsgrupp 4. Andra PCB-aktiviteter i Sverige med kontaktpersoner 5. Kommunernas kontaktpersoner i projektet 6. Inventeringsanvisningar med blankett 7. Provtagningsanvisningar med laboratorielista 8. Från PCB-misstanke till PCB-fri byggnad, Checklista för fastighetsägare

Inledning IProjektet PCB-Fria Fogar har utförts inom Miljösamverkan - ett samarbetsprojekt mellan kommuner, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och förutvarande Landstinget i Älvsborgs län. I projektet har även SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut medverkat. Projektets övergripande mål har varit att minska miljöpåverkan från det allvarliga miljögiftet PCB genom att PCB-haltiga fogmassor i byggnader ersätts med fogmassor utan PCB. Projektet har varit indelat i två delar, dels inventering av byggnader och dels utveckling av saneringsteknik. PCB-Fria Fogar har finansierats till 30 % genom bidrag från Kretsloppsmiljarden och resten har projektdeltagarna stått för. 5

Abstract In Sweden, outdoor joints in buildings were sealed with rubber sealants containing PCB during 1957-1973. Many of the sealants are now subject to renovation. Use of uncontrolled methods could have severe impact on the environment, due to spreading of PCB. The methods used has previously not been documented regarding the spreading of PCB and little effort has been made to make them effective. A project, PCB-Fria Fogar - PCB Free Joints - was conducted during 1997-1999. The aim was to get buildings within the administrative province Västra Götalands län, in the west of Sweden, free of sealants containing PCB. The project was conducted in two parts: 1. An inventory in 14 municipalities of buildings containing elastic rubber sealants, built during the period when PCB containing sealants were used. 2. Developement of clean-up methods for elastic rubber sealants containing PCB in outdoor joints, with minimised spreading of PCB to the environment, indoor air and workplace environment. The study was done during the clean-up of PCB containing outdoor sealants of an eight story concrete apartment building. In the inventory 531 buildings with outdoor elastic rubber sealants were found in 14 municipalities. In total 100 000 meters of rubber sealants were found, containing 1 230 kg PCB provided that 30 % of the found sealants contains 15 % PCB. Sealants were found in all kinds of buildings with the most in 2-4 story brick built apartment buildings. Most of the sealants were in dilation joints and joints by windows and doors. The following samples were taken during the method study: PCB in the sealants, PCBs in soils in the vicinity of the building, PCB in the workplace environment and indoor air of different apartments. The developed clean-up process contained the following steps: 1. Cutting the elastic sealant with an oscillating knife. 2. Grinding the concrete by the joint with a mechanical grinder to remove left over sealants and concrete contaminated with PCB. 3. Cutting the concrete with a mechanical chisel after sawing a notch close to the sealant. Tools were connected to high capacity vacuum cleaners. During the method development, the concrete apartment building was cleaned from 1 500 kg PCB containing outdoor sealants. They contained 90 kg PCB. The spread of PCB from the clean-up process, was 55 grams; 5 grams to air and 50 grams to soil surrounding the building. No significant impact on indoor air was found due to the clean-up process. PCB-levels in the workplace air were below the occupational exposure limit (10 mikrogram/m 3 ). Effective gas and dust reduction by the tools was found to be of uttermost importance to the method s effectiveness. Small mishaps with the equipment resulted in higher levels of PCB in the surrounding air. Another important factor was scrupolous daily clean-ups of the workplace and surrounding ground. The apartments PCB indoor air concentration due to leakage from the outdoor sealants, 600 ng/m 3, was approximately 20 times higher than background levels. Compared to daily average PCB intake by food, the indoor air levels results in an approximately 4 times higher daily intake (provided a grown-up stays in an apartment 24 hours a day). This raises concerns regarding possible health hazards from living in buildings containing outdoor rubber sealants with PCB. The project therefore has written to the National Board of Health ( Socialstyrelsen ), suggesting further studies of indoor air PCB concentrations in similar buildings and estimates of potential health hazards. An agenda is proposed for the province of Västra Götaland. This suggests that, if the developed clean-up methods are put into use as soon as possible, the province s buildings could be PCB Free by the beginning of year 2006. 6

S Sammanfattning I projektets inventering hittades mest fogmassa i två- till fyravånings bostadshus i tegel. Fogmassan satt i dilatationsfogar, runt fönster och dörrar, vid balkonger samt mellan olika fasadmaterial. Foto: Peter Almqvist. Inventering Under 1998 inventerades byggnader i 14 västsvenska kommuner med syftet att hitta fogmassor som kan innehålla PCB. I 12 av kommunerna hittades 531 byggnader med fogmassa från tiden 1957-1972 då PCB användes som mjukgörare i fogmassor. Byggnaderna hade sammanlagt 100 000 löpmeter fog med fogmassa. Med antagandet att 30 % av de funna fogmassorna innehåller PCB i en halt av 15% blir mängden 1 130 kg PCB. Antagandet bygger på andra inventeringar där det ur analysresultat går att bedöma vilken andel av byggnader från den aktuella tidsperioden som har PCB-innehållande fogmassa. Fogmassor hittades i alla slags byggnader för alla typer av verksamheter. Den vanligaste byggnadstypen med fogmassor var flervånings bostadshus bestående av tegel och blandade material. Oftast finns fogmassan mellan olika material (t ex mellan tegel och trä) och runt fönster och dörrar. Det är i betongelementhus (t ex industrier, kontors- och affärslokaler, byggnader för vård och skola, bostadshus, vattenverk och vattentorn) som fogmängderna per byggnad är störst, 1 000-4 000 löpmeter per byggnad. 7

Av den totala mängden fogmassa hittades 80 % i andra byggnader än betongelementhus. Då tidigare uppskattningar av mängder fogmassa med PCB i svenska byggnader har utgått från att fogmassan sitter i betongelementbyggnader innebär detta att mängderna kan ha underskattats. Mängden PCB i andra byggnader än elementbyggnader beräknas uppgå till ca 20 ton över hela landet. För att bedöma miljöpåverkan, saneringsbehov m m behöver därför de idag vedertagna uppskattningarna av mängderna PCB i byggnader i Sverige räknas upp så att även PCB-mängder i andra byggnadstyper än betongelementhus inkluderas. PCB-mängden i svenska elementbyggnader har tidigare beräknats till ca 300 ton. Miljöbelastningen från 300 ton PCB i form av ett läckage av 0,1-0,2 % blir 300-600 kg PCB till miljön varje år. Detta motsvarar 15-65 % av det totala nedfallet i Sverige (1-2 ton över hela Sveriges yta). Arbetet med att byta ut de PCB-innehållande fogmassorna är därför mycket angeläget. Utgående från inventeringsresultaten görs bedömningen att inventering av fastighetsbestånd med avseende på fogmassor som kan innehålla PCB är ett kostnadseffektivt arbete med mycket stor miljönytta. Med antagandet att 30 % av de funna fogmassorna innehåller PCB i en halt av 15 % var den totala arbetstiden för att hitta fogmassa motsvarande ett kg PCB 40 minuter. Det konstaterades också att en byggnad kan innehålla PCB även om PCB-innehållande fogmassor bytts ut mot fogmassor som inte innehåller PCB. I en byggnad där fogmassan bytts i samband med ett underhållsarbete på 1980-talet var PCB halten hela 7 % i fogarna. I en annan byggnad där fogarna bytts ut 1997 var PCB-halten två år senare 1-2 % i de nya fogmassorna. Orsaken var i båda fallen att rester av gammal PCB-innehållande fogmassa lämnats kvar vid bytet. Om istället den saneringsteknik som utvecklats inom ramen för detta projekt använts vid utbytet av fogmassa i de båda byggnaderna hade PCB-halterna idag varit lägre än 500 ppm, vilket är Byggsektorns Kretsloppsråds förslag till riktvärde för omedelbar sanering. Vid antagandet att 30 % av fogmassorna innehåller 15 % PCB blir kostnaderna för sanering ca 70 000-1 000 000 kr per kommun. I de 12 kommuner som utfört inventeringen skulle detta medföra en kostnad på ca 5,4 miljoner kronor för att få samtliga identifierade byggnader PCB-fria och kräva ca 4,5 årsarbeten till saneringar. Slipning av betongelementfog efter skärning. Observera dammsugarslangen och arbetarens skyddsutrustning. 8

Metod för utbyte av fogmassor Den i projektet utvecklade metoden för att byta ut PCB-innehållande fogmassor innebär ett omhändertagande av miljögiftet PCB som är säkert för boende, arbetare och yttre miljö. Utvecklingsarbetet beskrivs utförligt i en delrapport för PCB- Fria Fogar, SP s rapport 1999:07. (Till rapporten finns som bilaga en metodbeskrivning för sanering av PCB). Utvecklingsarbetet ägde rum 1998 vid sanering av en åttavånings elementbyggnad med bostäder i stadsdelen Bergsjön, i Göteborg. Byggnaden valdes så att samtliga svåra arbetsmoment behövde genomföras och saneringsarbetet kan anses motsvara ett värsta fall för spridning av PCB vid rätt användande av tekniken. Metoden innebär att gamla fogmassor skärs ut och intilliggande betong slipas ned 2-4 mm, innan ny fogmassa läggs i fogarna. Redskapen är anslutna till högeffektiva dammsugare. Vid saneringen togs 90 kg PCB om hand och spridningen var ca 5 gram PCB till luft och ca 50 gram till kringliggande mark. Om byggnaden inte sanerats hade årligen uppskattningsvis 90-180 gram PCB läckt till omgivningen. Utrustningens funktion och noggrannheten vid utförandet av sanering inklusive städrutiner är mycket viktiga för att inte få oacceptabel spridning av PCB. Behovet av utbildning av fogarbetare kopplat till någon form av ackeditering är mycket stort. I den undersökta byggnaden var halterna av PCB i inomhusluften innan saneringen ca 600 ng/m 3 luft. Förutsatt att en person vistas 24 timmar i byggnaden och att upptaget av PCB via lungorna är 100% innebär det en exponering för PCB som är 4 gånger högre än den svenska normalbefolkningen får via födan. Födan har tidigare bedömts vara den dominerande källan för PCB-exponering. Eftersom belastningen från mat bedömts kunna innebära risker för hälsan kan det inte uteslutas att det innebär negativ hälsopåverkan att bo i byggnader med PCB-fogmassor. Halterna i inomhusluften ökade inte till följd av saneringen och minskar sannolikt efteråt. PCB-innehållet i inomhusluft behöver undersökas i andra bostadshus med PCB-fogmassor och en riskvärdering behöver utföras. Projektet PCB-Fria Fogar har i en skrivelse till Socialstyrelsen påtalat att ett sådant arbete bör starta snarast (bilaga 1). Övriga slutsatser Fastighetsägare är ansvariga för att misstänkta byggnader undersöks och att de med PCB-innehållande fogmassor saneras. De har också, tillsammans med saneringsföretagen, ansvar för att saneringar utförs på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Fastighetsägare kan använda upphandling av saneringstjänsten som ett instrument för att styra utförandet. Innan sanering påbörjas skall anmälan ske till kommunernas miljönämnder. Kommunernas miljönämnder har ett tillsynsansvar för saneringar av PCB-innehållande byggnader och bör så långt det är möjligt stötta fastighetsägare med information. Tillsynsansvaret innebär även att miljönämnden skall initiera inventeringar. I de fall en fastighetsägare inte undersöker PCB-förekomst där den kan misstänkas, eller underlåter att sanera där PCB-förekomst konstaterats, har nämnden en skyldighet att förelägga fastighetsägaren om åtgärder. Den åttavånings elementbyggnad som undersöktes i projektet. 9

Vid provtagningar av misstänkta byggnader bör minst ett prov från varje typ av fogmassa tas. Det av Byggsektorns Kretsloppsråd föreslagna riktvärdet för omedelbar sanering 0,05 % PCB bör tillämpas. Den undersökta metoden med skärning och slipning konstateras vara den idag bästa möjliga tekniken för att sanera PCB-haltiga fogmassor. Den skall därför användas så länge ingen annan teknik visats var likvärdig eller bättre. Problem med att nya fogmassor smittas med PCB till halter överstigande 0,05 % kan minimeras genom att slipning ned till 3-4 mm utförs vid sanering. Om framtida saneringar utförs enbart genom att fogar skärs ut skulle mängden kvarlämnad PCB i svenska byggnader uppskattningsvis bli ca 30 ton. Utbytesfogmassor bör inte innehålla ftalater för att undvika risken för att ett nytt miljöproblem byggs in i byggnaderna. Saneringsbehovet i Sverige uppgår uppskattningsvis till ca 1500 årsarbeten för att sanera 300 ton PCB. Utbildningsbehovet är därför mycket stort eftersom det skulle ta tillgängliga företag med rätt utrustning och kompetens 75 år att utföra saneringen. Den av Byggsektorns Kretsloppsråd föreslagna tidsplanen, med slutfört saneringsarbete till årsskiftet 2002/03, kan inte hållas. Även om stora resurser sätts in omedelbart så är saneringsbehovet så stort att det tar betydligt längre tid. Västra Götalands län kan vara PCB-fritt år 2006 om den handlingsplan som presenteras i slutet av denna rapport följs. 10

B Bakgrund Projekt En inventering av PCB-innehållande byggnader i Lerums kommun utfördes 1994. Denna visade att 60 byggnader hade fogmassor från 1957 1972, d v s den period då PCB användes som mjukgörare i fogmassor. Prov togs på fogmassor från fyra av dessa. Två av byggnaderna innehöll sammanlagt 40 kg PCB (Lundholm O, 1994). Ett elementbyggt flerbostadshus med PCB-fogar i sydvästra Stockholm undersöktes under 1996. Resultaten visade att miljögiftet läckte ut från fogmaterialet. Det fanns därmed risk för påverkan av PCB på boende i huset, omgivningen och miljön i stort (Jansson B m fl, 1997). Miljösamverkan Älvsborg, som senare övergick i Miljösamverkan 98, är ett samarbete kring miljöfrågor mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet och kommunerna. Mot bakgrund av stockholmsundersökningen diskuterades resultaten från undersökningen i Lerum i Miljösamverkan hösten 1996. Det konstaterades att: Då PCB läcker från fogmassor i byggnaderna är de en källa till ökad miljöbelastning. PCBinnehållande fogmassor behöver därför ersättas med nya fogmassor utan PCB. Fogmaterial i många byggnader från den aktuella tiden har åldrats så mycket att de nu behöver bytas ut eftersom de förlorat sin funktion. Utbyte av fogmassor har utförts under senare år, oftast utan kännedom om eventuellt innehåll av PCB. Ett ökat utbyte av uttjänta fogmassor, utan kontroll av om de innehåller PCB, innebär en stor risk för att spridningen av miljögiftet ökar eftersom PCB-innehållande fogmassor då kan hamna på vanliga deponier. Det saknades kunskap om spridningen av PCB vid borttagande av PCB-fogmassor. Det saknades kunskap om hur stort problemet var i Älvsborgs län. Elementbyggda bostadshus från 60-talet och tidigt 70-tal, s k miljonprogramsbyggnader, bedöms innehålla stora mängder PCB-haltiga fogar. 11

Fogmassor förekommer ganska ofta i byggnader för vatten- och avloppsförsörjning eller annan teknisk försörjning. Byggnadstypen representeras här av ett vattentorn med 435 löpmeter fog med en PCB-halt i fogmassan på 15 %. Användningen av PCB-innehållande fogmassor förekom främst under 1960-talet varför många av fogarna idag är gamla och i så dåligt skick att de nu behöver bytas ut. Miljösamverkan sökte statsbidrag för ett PCBprojekt från Kretsloppsmiljarden, där bidrag kan ges med 30 % av total projektkostnad om följande kriterier uppfylls: A Åtgärderna skall innefatta ny teknik. B Åtgärderna skall ge positiva miljöeffekter. C Åtgärderna skall leda till ökad sysselsättning. Projektet delades upp i två delar: 1a Inventering av kommuner i före detta Älvsborgs län för att hitta byggnader som misstänks ha PCB-fogmassor. Inventeringar skulle utföras av byggnads- och miljökontor och resultera i en handlingsplan. 1b Utveckling av metod för utbyte av PCB-innehållande fogmassor och framtagande av en handledning. 2 Saneringsarbete med ett säkert omhändertagande av PCB, med projektets handlingsplan och metodbeskrivning som grund. Arbetet skulle inledningsvis ske i före detta Älvsborgs län men i förlängningen även i övriga Sverige. Saneringsarbetet låg utanför grundprojektet men i ansökan önskades besked om det kunde stödjas med ett bidrag på 30 % till fastighetsägare. Mängden PCB som skulle kunna tas om hand i före detta Älvsborgs län beräknades till ca 2-12 ton. Saneringsarbetet skulle ge 10-80 nya årsarbeten. Projektet PCB-Fria Fogar fick, för del 1, 489 000 kr i statsbidrag, d v s 30 % av totalkostnaden 1 630 000 kr. Övrig finansiering stod de deltagande organisationerna för enligt bilaga 2. Miljardkansliet har därefter bedömt att bidrag till del 2 inte kan lämnas eftersom denna del inte innefattar utveckling av ny teknik. 12

Organisation PCB-Fria Fogar utfördes inom Miljösamverkan. I Miljösamverkan har ingått: Älvsborgs läns landsting och kommunförbund, kommunerna i före detta Älvsborgs län och Länsstyrelsen i Västra Götalands län (inledningsvis Länsstyrelsen i Älvsborgs län). Till projektet var en projektledare knuten på halvtid under ett år. Miljösamverkan hade huvudansvaret för inventeringsdelen och SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har svarat för utvecklingen av en utbytesmetod för PCB-haltiga fogmassor, kemiska mätningar samt för framtagande av handledning. I en arbetsgrupp ingick följande: Per-Ola Johannesson projektledare, anställd av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Eva Sikander - projektledare SP Lasse Lind - Miljösamverkan Anna-Karin Davidsson, senare Monique Wannding - Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I en referensgrupp fanns representanter för fastighetsägare, byggbranschen, fackföreningar, hyresgäster, forskare, kommuner, fogentreprenörer, Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Naturvårdsverket (bilaga 3, deltagarlista referensgrupp). Samarbete kring viss provtagning och diskussion av analysresultat har skett med professor Mats Tysklind, Umeå Universitet, Institutionen för miljökemi. Andra PCB projekt Efter 1997 har problemet med PCB-innehållande fogmaterial i byggnader uppmärksammats allt mer. En rad aktiviteter startade 1998 på många håll i landet och PCB-Fria Fogar var engagerad i flera av dem för att få ett brett erfarenhetsutbyte. Engagemanget bestod främst i att delta i seminarier och referensgrupper men även av att förse intresserade med material. (Bilaga 4, Förteckning över aktiviteter och kontaktpersoner). De projekt som bedöms få störst betydelse för ett fortsatt arbete listas nedan: Byggsektorns Kretsloppsråd (BK) startade 1994 och representerar bygg- och fastighetsbranschen. De har tagit ett ansvar för att kretsloppsanpassa bygg- och fastighetssektorn. Detta bl a för att uppfylla Naturvårdsverkets krav på branschåtgärder istället för lagregleringar. Våren 1998 presenterade BK en plan för hur sektorn avser att hantera PCB-fogmassor i byggnader. Där angavs en haltgräns för när en byggnad omedelbart bör saneras, 500 ppm PCB (0,05 %). För byggnader med halter under 500 ppm angavs att fogmassor skall tas om hand i samband med renovering eller rivning. I en tidsplan sattes årsskiftet 2002/03 som gräns för när sanering av byggnader över 0,05 % PCB i fogarna skall vara utförda (Byggsektorns Kretsloppsråd, 1998). Aktiviteter i handlinsgplanen för att klara åtagandet är bl a att: - Samla erfarenheter från pågående aktiviteter i landet. - Framställa informationsmaterial, utbilda och informera fastighetsägare och byggbranschen. - Sammanställa uppgifter kring saneringsteknik och initiera teknikutveckling. - Initiera och stötta kartläggning av byggnader med PCB-haltiga fogmassor. - Ta fram rutiner för provtagning. - Ta fram underlag för upphandling av saneringsarbeten. Miljöförvaltningen i Stockholm utförde 1998 en inventering av stadsdelen Skärholmen, vilken redovisas i form av en handbok, Inventering av Fogmassor med PCB - Handbok för fastighetsägare, med appendix Inventering i Skärholmen (Åstebro A, 1999). Miljöförvaltningen i Göteborg har under 1998 initierat inventeringar av PCB-haltiga fogmassor hos fastighetsägare. Vidare har man begärt att fastighetsägare som har hus med PCBinnehållande fogmassa skall ta fram en tidsplan för sanering. (Landén C, 1998, 1999). Arbetarskyddsstyrelsen utförde arbetsmiljömätningar av damm och PCB under pågående saneringsarbeten i Stockholm (Wahlberg K, 1998, 1999). 13

PCB ett hälso- och miljögift Kemi Namnet PCB kommer från engelskans polychlorinated biphenyls, d v s polyklorerade bifenyler. PCB är konstgjort och ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Det är inte ett ämne, utan en grupp av 209 föreningar med liknande kemisk struktur, där varje enskild PCB-förening kallas för kongen. Kongenerna är uppbyggda av två sammanhängande sexkantiga bensenringar, av grundämnet kol. I ringhörnen sitter grundämnena väte eller klor (figur till höger, strukturformel PCB). Det är antalet kloratomer och deras placering som avgör en viss PCB-kongens kemiska, fysiska och biologiska egenskaper. Förenklat kan sägas att ju fler kloratomer desto mer trög och stabil är den och desto farligare för djur och människor. Undantaget är plana PCB-föreningar som trots att de kan ha färre klor har hög giftighet eftersom de liknar dioxiner i sin strukur (Ahlborg U m fl, 1992). Strukturformler för två stycken klorerade bifenyler (CB 28 och CB 180) som ofta mäts i PCB-haltiga prover (Cl= kloratomer). Miljöeffekter PCB hittades för första gången i miljön på 1960- talet. Det sammankopplades med kraftiga störningar på vissa rovdjursarter bl a säl, havsörn och utter (Bernes C, 1998). Att effekter ses först på rovdjur beror på att PCB, liksom andra miljögifter, har egenskaper (mycket lösliga i fett och extremt svårnedbrytbara) som gör att de anrikas, d v s koncentrationerna ökar uppåt i näringskedjorna, (figur till vänster). Plankton tar upp PCB från vattnet och djur som äter plankton, t ex strömming, får högre halter. Lax äter strömming och får ännu högre halter. Högst blir halterna hos de rovdjur som äter lax, t ex säl, havsörn och människa. Detta är ett exempel på anrikning i näringskedjan, s k biomagnifikation. 14

Kemiskt påminner PCB om dioxiner vilka tillhör de giftigaste ämnen som hittills hittats. Vissa kongener, plana PCB, är så lika dioxiner att deras giftighet omräknas till dioxinekvivalenter, s k TCDD-ekvivalenter. En stor del av dioxingiftigheten i svensk miljö utgörs idag av PCB i form av TCDD-ekvivalenter (Ahlborg U m fl, 1992). Den huvudsakliga användningen av PCB i Sverige förbjöds 1972 och idag är det förbjudet över i stort sett hela världen (Naturvårdsverket, 1991). Trots detta hittas PCB överallt, också långt från de områden där det använts, t o m hos djur i polarområdena som isbjörn och säl. PCB hittas även i modersmjölk. Det är allvarligt eftersom spädbarn kan befaras vara särskilt känsliga. I dagsläget saknas kunskap om hur farliga halterna hos svenska mödrar är. Det har endast konstaterats att PCB-halterna är i en nivå som skulle kunna skada barnen (Bernes C, 1998). Uppfattningen har varit att genomsnittssvensken får i sig mest PCB via födan. Eftersom fet fisk från Östersjön har de högsta halterna, rekommenderar Livsmedelsverket kvinnor i fertil ålder att inte äta Östersjöfisk mer än högst en gång per månad och övriga att inte äta den oftare än 1 gång per vecka (Darnerud P O, 1996; Wicklund Glynn A, 1996). Orsaken till att östersjöfisken innehåller höga halter PCB är förekomsten av ca 5000 kg PCB i Östersjöns vatten och bottenlager. Årligen kommer till Östersjön ca 1350 kg PCB, dels från tillrinnande vattendrag dels med nederbörd och genom adsorption direkt från luften på vattenytan (Bernes C, 1998). Det totala nedfallet över hela Sveriges yta bedöms idag vara ca 1-2 ton varje år (Johansson N, 1999). Hälsoeffekter PCB bedöms kunna påverka människors hälsa på många sätt: Försvagat immunförsvar. Störd hormon- och enzymbalans (effekter på könsfunktioner som färre och mindre livskraftiga spemier och nedsatta kroppsfunktioner som ämnesomsättning och njurfunktion). Ökad cancerfrekvens. Påverkan på centrala nervsystemet. Sambanden har visats i djurförsök och det finns undersökningar som fastlagt kopplingen mellan exponering för PCB och liknande effekter på människa (Bernes C, 1998). En amerikansk undersökning visade ett samband mellan effekter på barn och mödrarnas konsumtion av fisk med högt PCBinnehåll. Barnen blev bl a hyperaktiva och hade koncentrations- och inlärningssvårigheter (Ahlborg U, m fl, 1992). I Sverige har barn till östersjöfiskare konstaterats ha lägre födelsevikt än barn till fiskare från västkusten och orsaken bedömdes vara skillnaden i PCB-halt i den fisk som respektive grupp åt (Bernes C, 1998). Lax från Östersjön kan innehålla så höga halter PCB att kvinnor i fertil ålder helst bör avstå från att äta dem. Foto: Bert Lachner 15

PCB-haltiga fogmassor Mängder Öppen användning av PCB förbjöds 1972. Därefter har PCB använts bl a i elektriska komponenter men fr o m 1995 är användningen förbjuden och de största mängderna som funnits i omlopp har tagits om hand. Ett undantag är dock PCB-innehållande fogmassor i byggnader som till största delen inte har omhändertagits. Användningen av dessa fogmassor var i huvudsak begränsad till åren 1957-1972. PCB har dock även påträffats i fogmassor från 1973. Med antagandet att de största mängderna PCB-fogmassor finns i betongelementbyggda flerbostadshus från miljonprogramstiden har uppskattningar av kvarvarande mängder varierat från 90 till 500 ton, men den siffra som oftast redovisats i sammanhanget är 300 ton (Hammar T, 1992; Boije L, & Markenstam H, 1993). Funktion och förekomst Fogmassors funktion i fasader är att täta springor i byggnaden samt att hindra värme från att läcka ut och fukt att tränga in. De fångar också upp rörelser i byggnadsmaterial som tegel, sten och betong, orsakade av temperaturförändringar, så att byggnaden inte spricker sönder. Fogmassor med den här funktionen behöver vara elastiska och PCB användes därför som mjukgörare. Under samma tid fanns andra mjukgörare men PCB ansågs vara en av de bättre, eftersom en fogmassa med PCB bedömdes ha lång livslängd utan att förlora sin funktion. Inblandningen av PCB har av fogmassetillverkare angetts till ca 20 % (Hammar T, 1992). Halter över 30 % har troligen inte förekommit eftersom fogmassan då blev för mjuk (Folkesson I, 1998). Halter och orsaker Analyser av fogmassor i byggnader från tiden 1957-1973 har visat att halterna PCB varierar kraftigt, från några få procent till ca 30 %. Orsakerna kan vara flera: PCB-fogmassan var av tvåkomponenttyp. Inblandning av PCB-komponenten gjordes på fabriken men härdare tillsattes på byggarbetsplatsen och mängden kan ha varierat mellan blandningstillfällena (Zachrisson H, 1998). Olika tillverkare använde olika tekniska blandningar av PCB (se bilaga 6, inventeringsanvisningar med handelsnamn för olika PCB-fogmassor). Blandningarna hade varierande andel lågklorerade, lätta PCB, respektive högklorerade, tunga PCB (Hammar T, 1992; Sikander E m fl, 1999). Detta kan ha medfört att det behövdes mindre mängd lågklorerad PCB-blandning för att ge samma mjukhet och elasticitet som vid inblandning av en högklorerad PCB-produkt. Halten PCB blir därför olika beroende på inblandning av låg- respektive högklorerade PCBprodukt. PCB i gasform avgår mer från en lågklorerad fogmassa än från en högklorerad (Sikander E m fl 1999; Balfanz E m fl 1993). Med tiden kan det ge olika halter i fogmassorna beroende på om de baserats på en låg- respektive högklorerad PCB-blandning. PCB s flyktighet beror av temperaturen (Köppel B & Piloty M, 1993; Benthe C m fl 1992; Balfanz E m fl, 1993; Fromme H m fl, 1994). PCB påverkas också av solljus (Peterson Å m fl, 1998; Tysklind M, 1998). Avgången av PCB från fogmassor i en byggnads fasader kan variera beroende på i vilket väderstreck fasaden ligger p g a den påverkan massorna utsätts för i form av temperaturhöjning och solstrålning (Arnér M 1998; Zachrisson H, 1998; Åstebro A 1999). Påverkan på fogmassan kan även variera beroende på hur utsatt en fasad är för vind och nederbörd (Benthe C m fl, 1992; Jansson B m fl, 1997). Fogmassor med PCB-halter under 100-200 mg/kg (d v s 0,001-0,002 %) har också hittats. Det är då troligen fråga om fogmassor utan aktiv inblandning av PCB, men som förorenats från t ex redskap vid 16

PCB - fogmassors lägen och läckage av PCB PCB-innehållande fogmassors största användning var vid byggandet av miljonprogrammets bostadshus av betongelement och andra elementbyggnader som kontor, skolor o s v. Varje byggnad kan ha flera tusen meter fog mellan elementen. I dessa byggnader användes fogmassorna också ofta runt balkonger, loftgångar, fönster och dörrar (Hammar T, 1992; Boije M, 1993). Fogar med PCB-innehållande polysulfidfogmassa mellan betongelement från den i projektet undersökta byggnaden. Fogen är typisk för en betongelementbyggnad. tillverkning, redskap på arbetsplatsen eller kanske t o m från nedfall via luft. En speciell form av förorening förekommer då höghaltig PCB-fogmassa tagits bort och ersatts med annan, PCB-fri, fogmassa, utan att fasader och fogytor rengjorts tillräckligt. PCB har sedan vandrat från betongen till den nya fogmassan. Av den orsaken har halter nära 0,5 % hittats i fogmassa från 1997 (Arnér M, 1998). I vissa fall har gammal fogmassa suttit kvar efter ett fogmassebyte. Genomsnittlig PCB-halt i ny fogmassa kan då bli upp emot flera procent (Sikander E m fl, 1999). På en förstoring ses i övre högra hörnet en PCB-innehållande polysulfidfogmassa på undersidan av en balkong. Alldeles i anslutning till denna finns, runt själva porten, istället en fogmassa som består av PCB-fri silikon. Byggsektorns Kretsloppsråd har i sin handlingsplan för PCB i byggnader satt bedömningsgränsen till 500 mg/kg (0,05 %). Då halten i fogmassan överstiger detta värde bör sanering ske så snart som möjligt. Vid lägre halter kan fogmassorna tas om hand vid renovering eller rivning. Enligt handlingsplanen skall fogmassor med hög PCB-halt (d v s >500 mg/kg) vara utbytta till årsskiftet 2002/03. Värdet 500 mg/kg valdes för att tillgängliga analysresultat visade halter som antingen låg klart över, och alltså berodde på aktiv inblandning av PCB, eller klart under, d v s fogmassor som smittats. Värdet var inte baserat på en miljö- eller hälsomässig riskbedömning, utan utgår ifrån att man ansåg att den viktigaste åtgärden i första skedet var att ta bort de stora mängderna PCB (Byggsektorns Kretsloppsråd, 1998). Dörrport på det undersökta huset i Göteborg. 17

Fogmassa användes också som tätning runt fönster och dörrar i andra typer av byggnader och som rörelsefogar (s k dilatationsfogar) i byggnader av tegel, sten och liknande samt mellan olika material, där rörelser orsakade av temperaturförändringar behövde fångas in (Lundholm O, 1994). Förhöjda PCB-halter uppmättes 1992 i och runt byggnader med PCB-fogar i Kalmar. Det årliga läckaget uppskattades till 0,1 %-0,2 % av fogmassans PCBinnehåll (Hammar T, 1992). Vidare konstaterades det, 1997, att PCB läckte från fogmassor i en byggnad utanför Stockholm. Förhöjda PCB-halter hittades i luft omkring och inne i byggnaden och i kringliggande mark (Jansson B m fl, 1997). I Tyskland har problemet med förhöjda halter av PCB i inomhusluft varit känt sedan 1988 och halter upp till 12 000 ng/m 3 luft har uppmätts (Kluger N & Jung J, 1994). Åtgärder har här främst inriktats på att minska mängderna i inomhusluften och man har tillämpat riktvärdet för åtgärd 300 ng/m 3 och gränsvärdet 3000 ng/m 3 (Pitulle H m fl, 1995; Kames J & Törnblom J, 1994; Sikander E m fl, 1999). De åtgärder som varit mest framgångsrika har varit att ta bort samtliga fogmassor varefter väggarna inomhus klätts med en speciell tapet försedd med ett mellanskikt av aktivt kol (Pitulle H m fl, 1995; Fromme H, m fl 1996). I Tyskland har PCB-haltiga fogmassor förekommit i utvändiga fasader liksom i Sverige. De har dock även använts invändigt mellan fasadelement och som tätning vid genomgångar för ventilationskanaler och uppvärmningssystem. Det är i de senare fallen de största inomhusvärdena har uppmätts. I byggnader med enbart utvändiga PCB-fogmassor har halter upp till ca 1000 ng/m 3 uppmätts i inomhusluften (Kames J & Törnblom J, 1994; Balfanz E, m fl, 1993; Fromme H, 1996). 18

I Syfte Inventering Inventeringens syfte var att identifiera vilka byggnader i före detta Älvsborgs län som har fogmassor som kan innehålla PCB. Detta gjordes genom att kartlägga byggnader från tiden 1957-1972 med synliga fogmassor. Resultatet gav en uppfattning om problemets omfattning för de inblandade kommunerna och har utgjort ett underlag för Handlingsplan för borttagande av fogmassor med PCB (se sid 47). Provtagning för att fastställa om hittade fogmassor innehåller PCB, ingick inte i projektet. Inhämta uppgifter direkt från större fastighetsägare t ex om byggnadsår, eventuell fogförekomst o s v. Miljökontoren uppgav att hjälp från byggtekniskt kunniga personer, från t ex byggnadskontor eller byggentreprenörer, var mycket värdefull. Några kommuner fick kontakt med verksamma byggare från tiden 1957-1972. Flertalet kommuner fick uppgifter om förekomst av elementbyggda transformatorstationer direkt från lokala elbolag och/eller Vattenfall. Metod Inventering Inventeringsanvisningar och inventeringsblankett skickades till de 19 kommunerna i före detta Älvsborgs län i slutet av 1997. Varje kommun utsåg en kontaktperson för projektet på miljö- eller byggförvaltningen (bilaga 5). I vilken omfattning en kommun deltog avgjordes av respektive kommun. Underhand spreds erfarenheter från inventeringen till samtliga kommuner genom projektledaren. En viktig ändring av de grundläggande förutsättningarna i projektet var att utöka sökandet från att gälla enbart elementhus till samtliga byggnadstyper eftersom inventerare i bl a Trollhättans kommun tidigt konstaterade att elementbyggnader med fogmassor var få till antalet och att fogmassor förekom i många andra byggnadstyper. Inventeringarna innefattade följande moment för flertalet av kommunerna: Kontroll av bygglovsarkiv för att hitta byggnader från tiden 1957-1972, alternativt fastställa byggnadsår för kända byggnader. (Vid tidpunkten för projektstarten hade ännu inte PCBinnehållande fogmassor från 1973 upptäckts). Besök för att leta efter synliga fogar. Fogtyp och foglängd noterades i inventeringsprotokoll. Beräkningar och sammanställning Utgående från kommunernas resultat sammanställdes uppgifter om antal byggnader, byggnadstyper och användning samt längd och placering av fogmassa. Foglängd (tabell 2 och 3, sid 23) I de fall där kommunen inte angett foglängden beräknades denna utgående från typ av byggnad. Schablonvärden för foglängd beroende på byggnadstyp uppskattades utgående från övriga kommuners resultat. Intervall och medianvärden för foglängd och byggnadstyp anges i tabell 3. PCB-mängd (tabell 1, sid 22) Följande inventeringar av byggnader från tiden 1957-1973 med undersökningar av PCB-halter ligger till grund för projektets uppskattning av hur stor andel av hittade fogar som kan innehålla höga halter PCB: Inventering i Lerum där 4 byggnader provtogs. Två av dem hade 11 respektive 17 % PCB i fogmassan (Lundholm O, 1994). Inventering av flerbostadshus i Göteborg där 150 byggnader provtagits. Nästan hälften av de analyserade byggnaderna hade halter över 3 % PCB (Landén C, 1999). 19

Inventering och provtagning av byggnader i Nacka utanför Stockholm. Av sex provtagna byggnader hade två stycken, d v s 33 %, höga halter (ca 3 % i den ena byggnaden och två prover i den andra med halterna 14 och 16 %) (Ek M, 1998). Inventering i stadsdelen Skärholmen i Stockholm. Höga halter hittades i alla typer av byggnader: flerbostadshus, radhus, elnätstationer, industrilokaler, sjukhem och skolor (Åstebro A, 1999). Utgående från presenterade resultat kan följande beräknas: - Av 29 provtagna fogar hade 14 fogar d v s 48 %, halter från 7 till 25 %. - Av dessa 14 fogarna hade hälften halter från 7 till 9 % och hälften hade halter från 17 till 25 %. - Av det totala antalet funna foglängder, ca 26 000 löpmeter, hade 15 % halter över 7 %. (Den relativt låga andelen av undersökt foglängd som hade höga PCB-halter i fogmassorna förklaras av att två PCB-fria byggnader med en sammanlagd foglängd om hela 20 000 löpmeter hittats). Inventering av kommunalt ägda fastigheter i Örnsköldsviks kommun. Totalt undersöktes 248 enheter (varje enhet kunde bestå av en till flera byggnader). Av dessa hittades och provtogs fogar i 82 enheter med en sammanlagd foglängd om ca 6000 löpmeter. Av dessa hade 30 %, motsvarande ca 2100 löpmeter, PCB-halter mellan 2-29 %. För att kunna föra ett resonemang kring troliga PCB-mängder, kostnader för saneringar, nyttan av inventeringar m m, behöver den troliga mängden PCB i de funna fogmassorna uppskattas. För fogmassor från tiden 1957-1973 finns alltid risken att de innehåller PCB men det är inte troligt att samtliga fogmassor verkligen gör det. Utgående från ovanstånde undersökningar framstår det som rimligt att anta att minst 30 % av funna fogamassor innehåller PCB. Vidare behöver ett antagande avseende PCB-halten göras för att kunna uppskatta PCB-mängden i de funna fogmassorna. När det gäller fogmassor med PCB verkar två typer kunna urskiljas, dels de med inblandning av lågklorerad PCB och dels de med inblandning av högklorerad PCB. Beroende på vilken typ det är har fogmassan olika egenskaper vad gäller bl a avgång av PCB till luft (se avsnitt om PCB-haltiga fogmassor sid 16). Det går även att urskilja ett mönster i de haltresultat som fås vid utförda analyser. Lågklorerade fogmassor verkar oftast ligga i haltintervallet 5-12 % PCB medan högklorerade tenderar att röra sig inom intervallet 15-25 %. Det saknas idag kunskap om i vilken omfattning lågklorerad respekive högklorerad fogmassa använts. I ovan nämnda undersökning från Skärholmen förekom hög- respektive lågklorerad PCB i ungefär lika stor utsträckning. Detta förhållande får antas gälla även inom de kommuner som deltagit i detta projekt och det är därför rimligt att räkna med en genomsnittlig halt PCB på ca 15 % i de fogmassor som innehåller PCB. Som grund för samtliga beräkningar, rörande mängder, saneringskostnader och inventeringstid för att hitta en bestämd mängd PCB o s v, har därför använts förhållandet att 30 % av de funna fogarna innehåller PCB och att den genomsnittliga halten PCB är 15 %. I beräkningarna har vidare antagits att vikten på en fog per löpmeter är 0,25 kg (Lundholm O 1994-0,2 kg; Zachrisson H 1997-0,3 kg; Folkesson I 1998-0,2-0,3 kg; Sikander E m fl, 1999 0,2-0,3 kg). Antagandet att 30% av de funna fogarna innehåller PCB i en halt av 15 % har använts för samtliga beräkningar gällande inventeringen. Saneringskostnader (tabell 1, sid 22) Borttagande av PCB-massa med miljömässigt riktig teknik (se avsnitt Metod för utbyte av fogar) och fogning med ny fogmassa utgående från totalentreprenad redovisas nedan: 180 kr/löpmeter (140-180 kr/löpmeter Lundholm O, 1994; 150-200 kr/löpmeter Zachrisson H 1999; 160-200 kr/löpmeter Folkesson I, 1998). Hantering av borttagen fogmassa som farligt avfall lägger de flesta entreprenörer utanför priset för borttagning och nyfogning. SAKAB tar 16 kr/kg omhändertaget PCB-avfall oavsett halt PCB. Dessutom tillkommer en transportkostnad på ca 500 kr/1000 kg avfall (Zachrisson H, 1999). 20

Resultat Mängder fogmassa och möjlig mängd PCB NORGE Dals-Ed Bengtsfors m l V nern F rgelanda Mellerud V nersborg V ttern Trollh ttan Lilla Edet Skagerrak Vrgrda Alings s Ulricehamn Mark Tranemo Svenljunga I 12 av 14 inventerade kommuner i Västra Götalands län hittades 531 byggnader med fogmassa. Den sammanlagda längden fogmassa i byggnaderna var drygt 100 000 m (tabell 1, sid 22). Med ovan gjorda antaganden skulle hittad fogmassa innehålla 1 130 kg rent PCB. De 14 kommuner som deltagit i inventeringen är grönmarkerade. 21

Kommun Invånare Omfattning inventering Fogbyggnad Foglängd* PCB-mängd** Saneringskostnad*** (st) (m) kg kr Ale 25 400 Ej deltagit Alingsås 35 000 Centralorten 102 14 000 158 756 000 Bengtsfors 11 300 Hela kommunen 48 2 500 28 135 000 Bollebygd 7 900 Ej deltagit Borås 96 100 Viss inventering, ej redovis. Dals-Ed 5 200 Kommunägda 76 2 700 30 145 800 Färgelanda 7 300 Elementb. 8 12 000 135 648 000 Herrljunga 9700 Ej deltagit Lerum 35 000 Inventerat 94, annan teknik Lilla Edet 12 900 Hela kommunen 0 0 0 0 Mark 33300 Elementb., komm.ägd bost. 15 6 900 78 372 600 Mellerud 10 200 Hela kommunen 32 6 200 70 334 800 Svenljunga 11 000 Kommunägda 35 7 300 82 394 200 Tranemo 12 100 Arkiv, hela kommunen 0 0 0 0 Trollhättan 52 400 Hela kommunen 88 18 600 209 1 004 400 Ulricehamn 22 500 Elementb. 15 1 300 15 70 200 Vårgårda 11500 Centralorten 10 2 600 29 140 400 Vänersborg 36 000 Hela kommunen 88 14 500 163 783 000 Åmål 13 400 Hela kommunen 14 11 800 133 637 200 Summerat 531 100 400 1 130 5 421 600 Tabell 1. Resultat från PCB-inventering i 14 av före detta Älvsborgs läns 19 kommuner * Beräknad foglängd utgående från funna byggnadstyper. I övriga fall bedömd på plats av inventerare. ** PCB-mängd beräknad med följande antaganden; 30 % av funna fogmassor innehåller PCB i halten 15 %. Vikt fogmassa = 0,25 kg/löpmeter. *** Kostnad 180 kr/löpmeter, inklusive ställningsbygge, borttagande av PCB-massa och fogning med ny fogmassa. Avfallskostnad eller kostnad för borttransport som farligt avfall är ej inräknad. Den totala mängden fogmassa som hittades i de olika kommunerna varierade från 1 300 löpmeter till 18 600 löpmeter, motsvarande 29 till 209 kg PCB (tabell 1). Räknat på 180 kr/löpmeter är den genomsnittliga saneringskostnaden för ett kg PCB 4 800 kr. Inventeringarna har gjorts med varierande ambition beroende på vilka resurser respektive kommun bedömt att de kunnat lägga på projektet. Flertalet inriktade sig på tätorter och industriområden där de flesta misstänkta byggnaderna borde finnas men det fanns också dem som koncentrerade sig på elementbyggnader där de största mängderna per byggnad finns. Detta innebär att det med all säkerhet finns fler byggnader som har fogmassor än de som identifierats vid inventeringen. Saneringskostnader och årsarbeten Den sammanlagda saneringskostnaden för att ta hand om 1 130 kg PCB och få samtliga hittade byggnader PCB-fria är drygt 5,4 miljoner kronor. Saneringskostnaden per kommun varierar från 70 000 kr för Ulricehamn till drygt 1 miljon kronor för Trollhättan (tabell 1). Den genomsnittliga arbetstakten, inklusive kringarbete i form av ställningsbygge, städning, hantering av farligt avfall m m, är ca 30 löpmeter per person och arbetsdag (Zachrisson H, 1998). Om 30 % av de funna fogmassorna har PCB-halten 15% åtgår 4,5 årsarbeten för att sanera byggnaderna. Detta skulle medföra 0,4 årsarbeten per kommun. (Beräkningarna har utgått ifrån att det går ca 220 arbetsdagar per år). Elnätstationer och pumphus byggda av element kan ha PCB-innehållande fogmassa. 22

Byggnadstyper Fogmassor fanns i alla typer av byggnader, avsedda för diverse olika slags ändamål; skolor, affärer, kontor, lokaler för vård, vattenverk, reningsverk, vattentorn, kyrkor, idrottsanläggningar, flerbostadshus och radhus. Flervånings bostadshus, 2-4 våningar, byggda i tegel och blandade material var den vanligaste byggnadstypen med fogmassor (tabell 2). I elementhus (industrier, kontors- och affärslokaler, byggnader för vård och skolor, enstaka bostadshus, vattenverk och vattentorn) var fogmängderna per byggnad störst, 1 000-4 000 löpmeter per byggnad (tabell 3 längst ned på denna sida). Av den totala fogmassan hittades 80 000 löpmeter, vilket motsvarar 80 %, i andra byggnader än elementhus. Mängderna PCB var stora i flerbostadshus med dilatationsfogar och fogar både runt fönster, dörrar och mellan material. Som exempel kan nämnas att det förekom upp till 1 500 löpmeter fogmassa i fyravåningshus och upp till 700 löpmeter i trevåningshus (tabell 3 nedan). Typ av byggnad Antal Fogl./byggnad Fogl. elementhus Fogl. ej elementhus Fogl. totalt (m) (m) (m) (m) Flerbostadshus 256 275 70400 70400 Övriga ej element 199 45 8955 8955 Industri, element 9 1500 13500 13500 transformatorstation 33 20 660 660 Övriga element 26 250 6500 6500 Summerat 523 2090 20660 79355 100015 Tabell 2 Hittade fogmassor fördelade på byggnadstyp. Bland Övriga ej elementhus och Övriga elementhus förekom skolor, affärer, kontor, lokaler för vård, vattenverk, reningsverk, kyrkor, idrottsanläggningar, radhus och i en kommun även villor. Foglägen Fogar hittades mellan bygg- och prydnadselement, mellan olika material som tegel och trä, i rörelsefogar (s k dilatationsfogar), runt dörrar och fönster, runt balkonger vid anslutning till fasad och mellan balkonggolv och sidor samt i naturstensfasader (tabell 3). Vanligast var dock fogmassan mellan olika material och runt fönster och dörrar. I några fall förekom även dold fogmassa bakom plåtfasader och lister runt fönster. Typ av byggnad Byggnads- Storlek Foglägen Foglängder Foglängder material Intervall (löpm.) median (löpm.) Flerbostadshus Element Höghus Element, balkong, fön, dörr 2000-4000 3000 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 4-vån Fön, dörr, dil, mellan ol mat. 500-1500 1000 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 4-vån Dil, mellan ol mat. 20-500 250 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 3-vån Fön, dörr, dil 600-700 650 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 3-vån Balkong 150-250 200 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 3-vån Dil 25-50 40 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 2-vån Fön, dörr, dil, mellan ol. mat 200-300 250 Flerbostadshus Blandat, tegel etc 2-vån Dil 20-40 30 Radhus Blandat, tegel etc 1-2 plan Fön, dörr, dil 15-50 / lägenhet 40 Villor Blandat, tegel etc 1-2 plan Fön, dörr 15-20 20 Transformatorstat Element 1 plan Element 15-40 20 Industri Element Element 1000-3000 1500 Övriga byggnader Element Element, fön, dörr 100-1000 250 Övriga byggnader Blandat, tegel etc Fön, dörr, dil 10-1000 45 Tabell 3 Intervall för foglängd och byggnadstyp beroende på var fogmassor huvudsakligen hittades. 23

I denna skola hittades PCB-innehållande fogar mellan fasad och fönsterkarm. Tid och kostnader Kommun Invånare Omfattning inventering Tid Tid för att hitta 1 Resor (timmar) kg PCB* (minuter) (km) Ale 25400 Ej deltagit Alingsås 35000 Centralorten 96 37 100 Bengtsfors 11290 Hela kommunen 70 149 200 Bollebygd 7900 Ej deltagit Borås 96100 Viss invent. ej redovisat Dals-Ed 5200 Kommunägda 15 30 7 Färgelanda 7300 Elementb. 5 2 50 Herrljunga 9700 Ej deltagit Lerum 35000 Inventerat 94, annan teknik Lilla Edet 12900 Hela kommunen 20 10 Mark 33283 Elementb., komm.ägd bost. 32 25 40 Mellerud 10200 Hela kommunen 64 55 30 Svenljunga 11000 Kommunägda 20 15 12 Tranemo 12077 Arkiv, hela kommunen 8 0 Trollhättan 52400 Hela kommunen 280 80 400 Ulricehamn 22480 Elementb. 23 94 200 Vårgårda 11500 Centralorten 50 103 10 Vänersborg 36000 Hela kommunen 24 9 400 Åmål 13400 Hela kommunen 32 14 20 Summerat 739 39 1479 Tabell 4 Tidsåtgång och resor för deltagande kommunerna i inventering av fogmassor. * Förutsätter att 30% av de funna fogar har PCB i halten 15 %. Den totala tidsåtgången för kommunernas inventeringar var 739 mantimmar (varje deltagande persons tid) och den sammanlagda restiden var 110 mil med bil. I beräkningarna ingår gemensam tid för deltagande byggnadsinspektörer eller byggnadsentreprönerer tillsammans med miljöinspektörer. Detta innebär att det åtgick totalt 39 minuters arbetstid för att hitta fogmassa motsvarande 1 kg PCB, d v s ca 1,5 kg PCB hittades per inventeringstimma. 24