Vindkraftverken ger under driften upphov till ljud, skuggor, lokal markpåverkan samt påverkan på landskapsbilden, se vidare avsnitt 7.

TEKNISK BESKRIVNING Montering av vindkraftverk. Foto: wpd 5.2. Driftskedet 5.2.1. Elproduktion Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser ca 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid ca 12 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 7 000 av årets 8 760 timmar, alltså ca 80 % av tiden. För Bergön har en särskilt beräkning gjorts utifrån mätvärden som långkorrigerats med 20 års uppmätta värden, vilket uppvisar tillräcklig vindhastighet under ca 90 % av tiden. Mest el produceras normalt under vinterhalvåret (oktober-mars), då också elbehovet normalt är som störst. Alternativet med 29 vindkraftverk á 3 MW beräknas ge en årsproduktion på ca 290 GWh (290 miljoner kwh) vilket skulle räcka för att försörja ca 58 000 villor med hushållsel. 30 Vindkraftverken ger under driften upphov till ljud, skuggor, lokal markpåverkan samt påverkan på landskapsbilden, se vidare avsnitt 7. 5.2.2. Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral på distans via telekom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning kan fel avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. 30 Beräknat som hushållsel för småhus med annan uppvärmning, genomsnittlig förbrukning 5000 kwh/år. Sida 63 av 192

TEKNISK BESKRIVNING Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden för service. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 5.3. Avvecklingsskedet Livslängden på vindkraftverk beräknas generellt till ca 20-25 år, men kan med nuvarande teknik bli betydligt längre beroende på lokalisering, belastning och slitage. Vindkraftverken i sig är möjliga att återvinna och de delar som går att återvinna vid tidpunkten för avvecklingen kommer, enligt vad som bedöms rimligt vid avvecklingen, att återvinnas. Fundamentet tas vanligtvis bort ned till ca en meters djup eller till berg och ytan återfylls sedan med jord. Anläggningsytor återställs i möjligaste mån och anpassas till omgivande miljö. Transformator- och mätstationer kan tas bort och återvinnas. Vägar och elkablar lämnas vanligtvis kvar. Eftersom elkablarna enbart består av plast och metaller görs bedömningen att ingen påverkan uppkommer i den mark där kablarna kvarlämnas. 5.4. Elanslutning 5.4.1. Internt elnät Det interna elnätet i parken bedöms i detta fall kunna utföras som ett icke koncessionspliktigt nät (IKN). 31 Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i eller längs med vägarna som anläggs inom parken. De metoder som kan användas för att förlägga kablarna i mark är schaktning, kedjegrävning, tryckning eller styrd borrning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabelnätet samlas upp i en kopplingsstation som placeras inom etableringsområdet. Tryckning eller styrd borrning kan användas i det fall det finns känsliga passager, exempelvis under vägar och vattendrag. Tryckning innebär att man driver fram rör för kablarna horisontellt under marken. Tryckning förutsätter att markens beskaffenhet är lämplig samt att framkomlighet för utrustning är möjlig. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det känsliga området. Både tryckning och styrd borrning lämnar markytan och vattendraget i det känsliga området opåverkad. Året efter att kabelarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 5.4.2. Anslutningsnät Anslutning av vindkraftsparken till överliggande elnät kommer att utföras av ett elnätbolag och separat koncessionsansökan sker för anslutningsledningen. Eventuellt bygglov för kopplings- 31 Enligt Förordning (2007:215) om undantag på kravet från nätkoncession enligt ellagen. 64 (192)

TEKNISK BESKRIVNING stationen kommer att sökas separat enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av möjlig elanslutning. Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Ett av de största problemen med att planera för en vindkraftsetablering är osäkerheten om det finns tillräcklig kapacitet i befintliga elnät. Det är inte möjligt att boka kapacitet på befintligt elnät, vilket gör att man aldrig med säkerhet kan ange en fastställd elnätsanslutning om man inte har en mycket stor vindkraftspark med över 300 MW som kan anslutas direkt till stamnätet. Vid tillståndsansökan av vindkraft är det därför inte säkert att den elnätsanslutning som anges som möjlig i ansökan och i MKB är den slutliga lösningen. De elnätsbolag som kan vara aktuella för en anslutning av en vindkraftspark på Bergön är Vattenfall som har linjekoncession på regionnätet (130 kv) genom Töre, samt Luleå Energi som har områdeskoncession på Bergön och vidare ner mot Luleå, se Figur 5-B med koncessionsområden och möjliga anslutningspunkter. I dagsläget finns enligt uppgift möjlighet att koppla in den tänkta vindkraftsparken på Vattenfalls regionnät i närheten av Töre, men byggande och ägande av ledningen utreds fortfarande. Det finns inga garantier på möjlig elnätsanslutning och wpd har därför en fortsatt dialog om framtida alternativa elnätsanslutningar. För byggande av sjökabel överstigande 40 kv krävs linjekoncession, vilken kan sökas av såväl wpd, som Luleå Energi eller Vattenfall. I dagsläget utgår wpd från att en sjökabel kommer att byggas/ägas internt. Vid placering av anslutningsledningen försöker man finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Figur 5-B. Möjliga anslutningspunkter samt koncessionsområden i regionen. Sida 65 av 192

TEKNISK BESKRIVNING 5.4.3. Dragning av sjökabel En elnätsanslutning av Bergöns vindkraftspark kräver byggnation av sjökabel och därmed ingrepp i vattenområden. Koncession för elnätet och till denna tillhörande MKB är en separat process som sker fristående från tillståndsprocessen för själva vindkraftsetableringen. Det är dock viktigt att visa i föreliggande MKB att en sjökabel bedöms vara möjlig att bygga utan att påtagligt skada befintliga riksintressen. För anläggning av sjökabel tas även särskild hänsyn till påverkan på vattenmiljöer och vattenlevande fauna samt fiske som näringsgren. Områden som angivits som viktiga har markerats i Figur 5-C nedan, som tillsammans med kartdata från SGU utgjort ett översiktligt underlag för att påvisa en möjlig dragning av en sjökabel mellan fastlandet och Bergön. Vid val av kabelförläggning har wpd utgått från att undvika lekområde för fisk i möjligaste mån och att förlägga kabel i bottenförhållanden med lera vilket bedöms som tekniskt bättre. Norr om Bergön är det mycket områden med lera vilket gör att en elkabel då kan spolas/plöjas ner i botten. Väster om Bergön finns områden med morän vilket gör kabeldragning mer komplicerat av tekniska skäl. Informationen från SGU är dock storskalig och för osäker att användas vid detaljprospektering, vilket förutsätter att mera noggranna bottenundersökningar görs. Den lokala fiskenäringen har framfört att förläggning av sjökabel över Rånöfjärden kan påverka förekommande fiskenäring, i form av trålning, på ett mycket negativt sätt. Inför tillståndsansökan av elnätsanslutningen kommer kontakter att tas med den lokala fiskenäringen. Figur 5-C. Exempel på hur en sjökabel kan dras med hänsyn till befintliga intressen. I en kommande koncession/tillståndsansökan för elnätsanslutningen får grundligare utredningar redogöra för påverkan på miljö, och vilka försiktighetsåtgärder som bör vidtas i samband med byggnation. 66 (192)

TEKNISK BESKRIVNING 5.5. Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 1,4 miljarder SEK för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan ca 10-20 % bedöms bestå av lokal infrastruktur exempelvis fundament, vägar och elnät. Då en etablering på Bergön ställer lite speciella krav på logistiklösningar kan den generella andelen lokal infrastruktur bli något högre. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. I en fallstudie från Havsnäs vindkraftspark, bestående av 48 stycken vindkraftverk med total installerad effekt om 95,4 MW, har följande fakta framkommit: 32 Drygt 1 000 årsarbeten behövdes för att åstadkomma Havsnäs vindkraftspark, från idé till färdig park. Av 1 000 årsarbeten totalt blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten år 2003 t o m invigningen den 2 september 2010. För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till 25-30 årsarbeten per år i 25 år. Cirka 20 årsarbeten per år blir regionala jobb. Detta är en uppskattning som gjorts inom ramen för fallstudien från Havsnäs vindkraftspark. Enligt muntliga uppgifter arbetar idag ca 10 heltidsanställda drifttekniker med Havsnäs vindpark, varav samtliga bor och lever på orten. På Blaiken arbetar ca 10 drifttekniker för underhåll och till detta tillkommer extra personal för servicetillfällen vår och höst. Utöver detta tillkommer alla som arbetar med vägar, bevakning och kringservice. Totalt i Sverige beräknas vindkraftsbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till år 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med regeringens planeringsram. 33 5.5.1. Lokalt ägande i vindkraftsparken I samband med samrådsmötena har wpd informerat om att det kommer att erbjudas möjlighet att köpa vindkraftsandelar, om tillräckligt stort intresse finns lokalt. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende och i andra hand till invånare och företag i kommunen. 5.5.2. Vindkraftsfond - bygdepeng wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Bergön. Syftet är att bygden där vindkraft uppförs ska få del av det värde som vindkraften skapar. Förslagsvis upprättas en vindkraftsfond, ur vilken de som bor eller verkar i området kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Hur fonden ska administreras och närmare beskrivning av vilka ändamål medlen bör användas till kommer att diskuteras vidare med berörda parter lokalt. Avsättning till bygden uppskattas för denna park med 29 stycken vindkraftverk kunna ge ca 520 000 kr per år. 34 32 Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs, Strömsunds utvecklingsbolag, september 2010. 33 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter (2009) Svensk Vindenergi. 34 Beräknat på 290 GWh per år och ett framtida uppskattat elpris och ersättningar utifrån egna prognoser. Sida 67 av 192

TEKNISK BESKRIVNING Vindkraftsfondens årliga avkastning beror på elproduktionen för vindkraftsparken och är därmed direkt beroende av installerad effekt. 68 (192)

6 Områdesbeskrivning Sida 69 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING 6. Områdesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs områdets värden och miljösituation idag. I avsnitt 7 beskrivs förväntad miljöpåverkan samt skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Tillståndsansökan avser ett projektområde utan fasta koordinater för vindkraftverk och tillhörande anläggningar, vilket föranleder att hela projektområdets yta ingått i samtliga utredningar (om inget annat anges), samt i vissa fall omkringliggande områden. 6.1. Landskapets karaktär och värden Bergön ligger i Bottenvikens skärgård, i det inre kustbandet cirka 20 km sydväst om Kalix stad, i Kalix kommun. Från den planerade vindkraftsparken till närmaste större samhälle på fastlandet, Töre, är avståndet cirka 20 km, och det finns även ett mindre samhälle, Påläng, som ligger cirka 10 km från den tänkta parken. Figur 6-A. Översiktlig karta över lokaliseringen på Bergön i Kalix kommun. Bottenvikens skärgård marknadsförs som världens enda bräckvattenskärgård (alla skärgårdar i Östersjön är dock bräckvattenskärgårdar) med rik förekomst av natur- som kulturvärden, kulturminnen i form av maritima minnen, lämningar, industri- och sjöfartshistoria, och värdefulla bebyggelsemiljöer från Skellefteå i söder till Haparanda i norr. Vad som i hög grad präglar Bottenvikens skärgård är landhöjningen. För 10 000 år sedan smälte inlandsisen bort och dess tyngd på landskapet försvann. 70 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Från att ha varit nedtryckt, reste sig nu jordskorpan. Det pågår än i dag med cirka 80 cm på hundra år. Idag finns mätningar som visar på att landhöjningen kan komma att minska till bara 60 cm på hundra år, eftersom havsytan stiger på grund av den globala uppvärmningen. Landskapets karaktär och värden i och omkring projektområdet har analyserats i en dialogbaserad lanskapsanalys, som utöver kartstudier inkluderar en utredning av hur landskapet upplevs på olika avstånd från projektområdet, se avsnitt 6.2 samt bilaga 7. Bergön är beläget under högsta kustlinjen, på nivåer mellan 0-76 meter över havet. Jordarterna utgörs till stora delar av ursvallad och ofta blockig moränmark, samt myrmark och träsk, och strandvallsbildningar är vanliga. Kustlinjen är påfallande blockrik men några få sandstränder förekommer. Projektområdet ligger på södra delen av Bergön och utgörs av ett större kuperat skogsområde främst bestående av barrskog. Hela projektområdet ägs av SCA vars huvudsakliga markanvändning är modernt storskaligt skogsbruk. Foton från projektområdet på Bergön, med pågående aktivt skogsbruk. Bebyggelsen är gles och avstånd mellan projektområdet och närmaste bostad eller fritidshus är det ca 1,8 km till hus på Bockön, ca 2,3 km till hus på Fjärdsgrunden, och ca 2,6 km till hus på Långskärsgrunden. Det finns även en jaktstuga på Granskäret, beläget ca 1,8 km från projektområdet, vilken ägs av SCA och hyrs ut till jaktlaget. Projektområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog i olika utvecklingsfaser, men mindre områden med högre naturvärden förekommer. 6.1.1. Pågående markanvändning Marken inom själva projektområdet används huvudsakligen för modernt skogsbruk, tidvis även för rennäring och jakt, och i mindre utsträckning för aktivt friluftsliv. Det aktiva friluftslivet bedrivs främst utanför projektområdet, på norra delen av Bergön och i omgivande skärgård, och består bl.a. båtliv, bad, fiske och annat friluftsliv, se avsnitt 6.5 nedan. Jakt samt svamp- och bärplockning förekommer inom själva projektområdet. Vandring som friluftsupplevelse förekommer, och utsikten från de svårtillgängliga utblicksplatserna på södra delen av Bergön är milsvid. Sida 71 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING Foto från Rödberget med utblick söderut mot Båtön och stenig strand längs östra Bergön. Vintertid, när isen ligger och är stabil, kan Bergön nås via skoter vilket ger ett ökat tillträde till friluftsupplevelser i skärgården. På samtliga öar i Bottenvikens skärgård är dock all skotertrafik förbjuden, se Figur 6-B nedan. Figur 6-B. Gräns för skotertrafikförbud i skärgården, källa Kalix kommun. Enligt uppgifter från Kalix sameby används Bergön som vinterbetesland för rennäringen, dock inte varje år då detta är helt beroende av väder och isförhållanden. Under de år som ön används för vinterbete kan detta vara aktuellt mellan november och april, men det förekommer även att renar blir kvar på Bergön då de inte hinner ta sig över isen på våren. Påverkan på rennäringen beskrivs i avsnitt 7.8. Projektområdet inrymmer ett antal mindre sjöar/tjärnar som omfattas av formellt strandskydd enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden, samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (SFS 2009:532). För närvarande gäller ett utökat strandskydd på 300 meter på hela Bergön men enligt pågående arbete med översyn av strandskyddet i 72 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Norrbotten kan detta komma att förändras. Förslag som remitterats avser en ändring till generellt strandskydd på 100 meter samt utökat strandskydd på mindre delar av Bergön enligt Figur 6-C nedan. 35 Figur 6-C. Kartor från föreliggande remiss med förslag på utökat strandskydd på Bergön. Oavsett strandskyddets omfattning så krävs ingen separat strandskyddsdispens för en verksamhet eller åtgärd som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken. En detaljerad redogörelse över ytor som omfattas av strandskydd och som kan komma att ianspråktas finns i avsnitt 7.4. Bergön används även av fåglar och övrig fauna, vilket beskrivs närmare i avsnitt 7.5, 7.6 och 7.8. 6.2. Landskapsanalys Landskapet i och omkring projektområdet har analyserats i en dialogbaserad lanskapsanalys, som utöver kartstudier även inkluderar en utredning av hur landskapet upplevs på olika avstånd från projektområdet, se bilaga 7. Arbetet med landskapsanalysen har tagit stöd i planeringsdokumentet Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget av Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommuner år 2008. Kommunernas vindkraftsutredning delar upp landskapet i fem olika karaktärer: Ytterskärgård, Innerskärgård, Odlingslandskap, Älvdalar och mynningar samt Skogslandskap enligt Figur 6-D nedan. 35 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix (2013-11-28) Länsstyrelsen i Norrbotten, Dnr 511-4123-13. Sida 73 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING Figur 6-D. Landskapstypernas geografiska indelning i Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde från 2008. Landskapsanalysen avseende Bergön baseras på karaktärerna Innerskärgård och till viss del Skogslandskap, och riktar in sig på att hitta områden där särskild omsorg bör läggas vid en eventuell vindkraftsetablering och vad som är orsaken till det. Vindkraftsutredningen framhäver att upplevelsen av vindkraften beror på betraktaren, och fyra olika grupper lyfts fram: Bofast befolkning och fritidsboende Tillresta turister och tillfälliga besökare Personer som arbetar i området Förbipasserande resenärer. Då dessa grupper spenderar olika mycket tid och ägnar sig åt vitt skilda saker i landskapet kan man utgå från att de uppfattar landskapet på olika sätt. Turistens perspektiv skiljer sig från yrkesfiskaren, precis som att den fritidsboendes skiljer sig från renägarens. Vid dialogmoment är det önskvärt att ha de olika grupperna representerade, vilket var målet under analysen. Landskapet som berörs av projektet kan delas upp i tre generella landskapstyper beroende på var man befinner sig i relation till den planerade vindkraftsparken: Land/större ö (fastlandet, Bergön, Rånön). Stränder, mindre öar och grunda vatten (omgivande stränder och öar). Fjärd (öppna vattenytor). De olika landskapstyperna överlappar varandra, men kan ändå särskiljas utifrån vissa generella karaktärsdrag enligt nedan: 74 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Land/större ö Landskapstypen utgörs av flack terräng täckt av ett vidsträckt lapptäcke av produktionsskog som ofta är homogena bestånd av barrskog i olika utvecklingsstadier. Här och var reser sig terrängen som tillsammans med den lågväxta skogen bildar breda ryggar eller landmärken på långt håll. Några av dessa är Degerberget, samt Bergön och Rånön. Uppe på dessa höjder kan det finnas utsiktspunkter som ger längre utblickar mot skärgården. Fastlandet och de större öarna, framför allt Bergön, glider visuellt ihop från flertalet olika vyer och uppfattas då som del av fastlandet och inte som en egen ö. Produktionsskogarnas homogena karaktär gör att deras ekologiska funktion är låg. Den spridda förekomsten av sjöar, myrar, vattendrag, skyddade biotoper och de marker som skogsbruket har undvarit står för de högsta ekologiska värdena i ett annars hårt brukat landskap. Här och var öppnas landskapet upp av trakthyggen, något som även det kan ge längre utsikt mot skärgården. Med tanke på skogens höga brukningsgrad ligger dess främsta rekreativa kvalitet i jakt. En del skog, t.ex. på Bergön och Rånön, används av rennäringen som vinterbete. Utöver skogens inriktning mot produktion vittnar vägar och kraftledningar om människans verksamhet. Vissa av dessa konstruktioner, såsom vindkraftverken på Storön och radiomasterna norr om Storön och Siknäsfjärden mot Töre fungerar som landmärken. I dessa områden kan nya avverkningar göra att siktlinjer förändras och tidigare skymda ytor exponeras. Det är viktigt att hänsyn tas till viktiga biotoper och förekommande jakt. Möjligheter som kan uppstå vid en etablering är att anläggningsvägarna kan användas för rekreation, som t.ex. för längdskidåkning. Stränder, mindre öar och grunda vatten Inom landskapstypen stränder, mindre öar och grunda vatten återfinns den mesta bebyggelsen och hit kan även de huvudsakliga rekreativa värdena för båtliv, bad, fiske och fritidsboende kopplas. Landskapstypen är en övergångszon mellan land och hav. Därmed är detta den mest komplexa landskapstypen då den både kännetecknas av miljöer på land, på vatten och under vatten. Öarna och de grunda vattnen sträcker sig i stråk från nordväst till sydöst. Det finns få stora höga öar (Rånön och Bergön är högst i Norrbottens skärgård), några små höga öar (Näverön, Huvön, Berghamn) och en mängd små flacka öar och skär. Över lag kännetecknas landskapstypen av låglänta stränder och stora vattenytor med vatten grundare än 10 m. Skärgårdens stora variationer i vattenstånd påverkar landskapstypen genom att göra farbarheten med båt nära stränderna osäker. Längs kusten finns också den mesta bebyggelsen då mötet mellan bra jordar, fjärdarnas fiske och säljakt på skären genom historien har varit en grundförutsättning för att bygga samhällen. Tidigare har människan varit beroende av sådant blandbruk, men idag finner människor sin inkomst längre bort genom att arbetspendla långa sträckor. Därför har kusten förvandlats från en plats för arbete och uppehälle till naturnära boende och rekreation. Således uppvisar landskapstypen en blandning av gamla kulturmiljöer och sena tiders utökade strandbebyggelse. Det mesta av fritids- och permanentboende samt småbåtshamnar återfinns längs kusten norr och väster om Bergön. Bebyggelsen på öar och skär längre ut i skärgården är idag fritidsboenden. Sammantaget har landskapstypen höga rekreativa värden för båtliv, bad, fiske och fritidsboende. På vissa av de större öarna nära kusten bedrivs skogsbruk och flera är kalhyggen. Däremot finns stora ekologiska värden i mötet mellan land och hav. Nära stränderna står blandade skogar med barr och löv och på fastlandskusten finns artrika beteshagar och strandängar. Längre ut i skärgården finns viktiga lokaler för fågellivet. Under vattnet är grunda vikar viktiga miljöer för både växter och djur. Här leker fisken i stora bestånd och det finns gott om sälar. Sida 75 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING Inom denna landskapstyp finns oro för den visuella påverkan en vindkraftspark kan leda till, samt den relativt tillfälliga störning som uppstår under byggfasen. Det finns frågeställningar om vindkraftverken kommer att kunna användas som landmärken och utgöra hjälp vid navigation. Fjärd (öppna vattenytor) Fjärden är en landskapstyp som länkar vattnets flöde mellan Norrbottens älvar och Bottenviken. Inlandsisens rörelseriktning har gett ett landskap där grupper av stora och mindre öar skapar fjärdar i nordväst-sydöstlig riktning. Till skillnad mot fastlandet vars karaktär främst avgörs av landformer som mäts i sin höjd, karaktäriseras fjärden av att den mäts i sitt djup vilket varierar mellan 10 och 40 meter. Fjärdlandskapet är alltså inte bara en plan yta av vatten eller is, utan även en vattenvolym och bottentopografi. Det fria djupet tillåter båtlivet relativt obehindrad framfart. Sjömärken och fyrar märker ut säkra passager, eventuella grund och pekar ut tydliga kurser och leder. De stora ytorna ger fjärdarna fri sikt åt alla håll tills blicken möter land, en kvalitet som många uppskattar. Horisonten av landryggar ramar in fjärden och ger den ett sammanhang. Över året skiftar de vida ytorna från att vara en arena för båtliv till att vara ett jämnt golv av is som under tillräckligt kalla vintrar används bl. a. för skoteråkning. Sammantaget har fjärden stort rekreativt värde, både som utsikt från strandboende och för aktiviteter. Utöver rekreation används fjärden för fiske och sjötransporter. P.g.a. fjärdens stora djup är det främst mindre organismer som lever på botten och större djur som fisk och säl som rör sig i djupen. Samtliga fjärdar, förutom väst om Bergön, har god ekologisk status. Från fjärdar och öppet hav är utblickarna långa, även om de delvis skyms av omkringliggande öar. Ute på de öppna ytorna finns möjlighet att använda vindkraftverk som enslinjer för navigation. Fri sikt och långa utblickar över fjärden gör att verken kan ses på långt håll, vilket kan uppfattas som en visuell störning. Byggfasen kommer att generera mycket båttrafik vilket gör att sjötrafik och rekreation i Näverösundet påverkas negativt under denna tid. 6.2.1. Båttur i skärgården Dialogmomentet under landskapsanalysen utfördes som en samrådsaktivitet den 8 augusti 2012, i form av en båttur i skärgården dels från Luleå hamn och dels från Töre hamn, med rutter runt Bergön, se Figur 6-E nedan. Syftet med båtturerna var att samla information om landskapet genom dialog med de som bor i det och nyttjar det. Detta ger information om platser, händelser och värden som inte går att finna någon annanstans, samtidigt som landskapskonventionen följs - ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Med på båtturerna fanns närboende, fritidsboende, besökare, fiskare, representanter från Länsstyrelsen, kommunerna och turistnäringen. Med på båtturen fanns även representanter från Naturvårdsverket som filmade och intervjuade deltagarna, och vars resultat finns på en informationsfilm om lokal förankring, inom ramen för programmet Vindval, som belyser vindkraftens påverkan på bl.a. människors intressen. Filmen biläggs i digitalt format som en bilaga till ansökan. I rapporten Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde anges att en vindkraftsetablering kan upplevas som dominant, i kontrast till, eller i samverkan med landskapet. Givetvis påverkas upplevelsen av betraktarens grundinställning till vindkraft. Vidare delar utredningen upp vindkraftens påverkan efter vilket avstånd från vilken den upplevs: 76 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Närzon (< ca 4 km) verken kan upplevas som dominerande, eller döljas av växtlighetens närhet. Mellanzonen (ca 4 8 km) verkens synlighet beror på landskapets karaktär. Fjärrzonen (ca 8 15 km) verken är synliga i öppna landskap, men ej dominerande. Båtturernas specifika rutter och stopp lades så att de rörde sig genom de olika avståndszonerna för att visa på vindkraftens varierande synlighet. Båtturerna gick genom samtliga zoner och vid varje av dessa stopp visades visualiseringar upp för en tänkt etablering på Bergön. Figur 6-E. Karta över båtturerna som genomfördes den 8 augusti 2012, med stoppen markerade med ringar. Under båtturerna delades enkäter ut till deltagarna med såväl kryssfrågor som essäfrågor. Kryssfrågorna var kvantifierbara och essäfrågorna fanns för att kunna skapa ett förståelsedjup och ha en möjlighet att finna nyckelfunktioner i landskapet. 6.2.2. Landskapsanalysens slutsatser Den information som insamlats vid båtturerna har lagts samman med information rörande boende/bebyggelse, hur man rör sig i skärgården och med de identifierade landskapstyperna för att generera s.k. karaktärsområden. Karaktärsområden är mindre indelningar av landskapet än vad landskapstyper är och de visar sociala och kulturella värden som de uppfattas av de som vistas, brukar och bor i landskapet. Många av svaren från båtturerna anknyter starkt till aktiva rekreationsformer och friluftsliv, framförallt båtliv, bad, fiske och skoteråkning, men även jakt, yrkesfiske och bärplockning. Sida 77 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING Landskapet uppfattas i stort som storskaligt, tyst, rogivande och varken ålderdomligt eller modernt. Storskaliga landskap antas bättre kunna rymma vindkraftverk än de som upplevs som småskaliga, och aktiva landskap bättre än rogivande. Vidare anses bullriga platser lättare kunna passa med vindkraftverk än tysta platser och moderna landskap vara mindre konfliktfyllda gentemot vindkraft än landskap som upplevs som ålderdomliga. Alla typer av landskap genomgår förändringar, och en eventuell vindkraftsetablering på Bergön är en stor och snabb förändring av landskapet på och kring Bergön. Frågan att besvara är alltså vilken omfattning och hur snabbt landskapet klarar förändringar. Självklart spelar människors grundinställning till vindkraft en stor roll för vad man tycker om en möjlig etablering. Landskapet kring Bergön anses vara storskaligt vilket skalmässigt generellt sett passar med vindkraft. Stora delar av landskapet kommer inte att påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Det område som påverkas av ljud från vindkraftverken är främst närzonen kring själva Bergön, bl. a. i Näverösundet. Skärgårdsmiljön i sig antas också generera bakgrundsljud, t. ex. vågbrus och sus i växtlighet, som kan maskera en del av ljudet som uppstår kring vindkraftverkens rotorblad vid vindhastigheter över 4 m/s. De rogivande respektive aktiva aspekterna efterfrågas i enkäterna eftersom de kan härledas till vindkraftens roterande rörelse. Mer rörelse kommer tillföras utblickar där vindkraftverken syns. En aspekt att påpeka är att vid båtars förflyttning genom skärgården skapas tillfällen då vindkraftverken inte alls syns pga. att öar blockerar sikten. Med tanke på att rekreationsplatserna i huvudsak är riktade mot söder och väster, samt ligger söder om Bergön kommer inte deras utsikt störas under de ljusa sommarmånaderna då människor är aktiva. Landskapet värderas som varken modernt eller ålderdomlig vilket ger en indikation på att det inte finns stora konflikter kring denna frågeställning. Däremot kommer landskapet att uppfattas som mer modernt och mindre ålderdomligt efter en etablering. 6.2.3. Bedömning i landskapsanalysen Generellt visar analysen att landskapet kring Bergön kan tåla en vindkraftsetablering. Bergöns storlek och det faktum att landmassan upplevs som del av fastlandet gör att en vindkraftspark på Bergön snarast kommer upplevas som en fond, främst på längre avstånd, och inte som del av öarnas konstellation. Tre känsligare områden har identifierats under analysen; Siksundet, Näverösundet och Rånöfjärdens norra strand. Siksundet: Med tanke på sundets viktiga funktion som farled för det rörliga friluftslivet skulle parken kunna anpassas för att förbättra navigationen (om vissa verk skulle kunna placeras för navigatoriska syften). Höjden på verken skulle kunna göra att man på långt håll skulle kunna ledas mot och därefter igenom Siksundet samt Näverösundet och på så vis understödja skärgårdens båtliv. I detta område finns bebyggelsen norr om och inne i Siksundet. Visuellt kan parken delvis skymmas av öarna i Siksundet. Näverösundet: Effekterna av en vindkraftsetablering kommer bli större här än i de andra känsliga områdena. Påverkan bedöms dock som begränsad till att huvudsakligen gälla rekreation under den ljusa sommarens bad- och båtliv, särskilt under kvällar då solen står i väster. Eftersom vintern i stort sett är mörk och mycket lite rekreation då sker på Näverön, är frågan om påverkan främst gällande under sommaren. Vindkraftverken kommer att höras och vara fullt synlig från en populär strand, samt skugga på sena kvällar om sommaren. 78 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Rånöfjärdens norra strand: Här finns störst andel bebyggelse, samt att den östra delen av detta område kommer ha full utsikt utan skymmande skärgård emellan. Detta område ligger på gränsen mellan zonerna mellan- och fjärrzon vilket gör att parken inte bör upplevas som dominerande. 6.3. Naturvärden, geologi och hydrologi Då själva projektområdet är starkt påverkat av det moderna skogsbruket återfinns större naturvärden i omgivningarna runt Bergön, och beskrivningen delas därför upp mellan de naturvärden som berörs av markpåverkan, och de naturvärden som ligger på avstånd från projektområdet och således inte berörs av direkt markpåverkan. Förekommande naturvärden i regionen är i hög grad formellt skyddade på olika sätt enligt miljöbalkens kapitel 3, 4 och 7. Olika former av skydd för naturvärden är riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden som sedan 1 juli 2001 även skyddas som riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. Natura 2000 är ett EU-nätverk för bevarande av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt och syftet är att bevara den biologiska mångfalden inom Europeiska Unionen. Natura 2000-områden fastställs utifrån förekomst av särskilt bevarandevärda arter och naturtyper. 6.3.1. Naturvärden inom projektområdet Projektområdet karaktäriseras av blockig barrskog och hällmarker med exponerade klippor. Skogen i området består främst av tall, men gran dominerar i vissa delar. De flesta trädbestånd, med undantag av några svårtillgängliga häll- och blockmarker, är påverkade av produktionsinriktat skogsbruk. Den södra delen av projektområdet domineras av ytor som nyligen avverkats eller unga planeringar av främst tall. Resten av området är mer varierat med barrblandskog och äldre hällmarkstallskog blandat med äldre planeringar. Lövinslaget är ringa, men spridda bestånd av björk och asp, samt enstaka sälgar förekommer. Stora delar av projektområdet utgörs av produktionsskog i olika utvecklingsstadier, men det finns även ytor med högre naturvärden. En naturvärdesinventering (NVI) har genomförts av Ecocom AB under 2012 med syfte att kartlägga naturvärden och risker i samband med vindkraftsutbyggnad, se vidare avsnitt 7.2.2 och bilaga 8. Inventeringsområdet och identifierade naturvärden inom projektområdet presenteras närmare i avsnitt 7.2, där även förväntad påverkan och försikthetsåtgärder redovisas. Resultaten av genomförd naturvärdesinventering samt föregående fältinventering finns redovisade i bilaga 8. Området inrymmer vattenytor som omfattas av strandskydd enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (SFS 2009:532). Tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken innefattar bedömning av inverkan på strandskyddade områden, vilket redogörs för i avsnitt 7.4. 6.3.2. Naturvärden i omgivningen Utanför projektområdet inom en radie om cirka 10 km finns 10 naturreservat och 1 naturminne, och 10 av dessa områden är även Natura 2000-områden. Cirka 10 km öster om Bergön finns ett stort riksintresseområde för naturvården, vilket utgår från Storön och som söderut omfattar naturreservatet Likskär. Samtliga dessa områden och dess värden redogörs för utifrån befintliga Sida 79 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING beslutsunderlag och bevarandeplaner i avsnitt 7.2.1, som även redogör för bedömning av påverkan på områdenas värden. 6.3.3. Hydrologi och geologi Bergön är i huvudsak täckt av storblockig morän. Moränlagret har varierande mäktighet och på en del platser förekommer ändmoräner. I samband med landhöjningen har bergstopparna spolats rena på finmaterial och lämnat kalt berg och stora stenblock i markytan. Det bortspolade materialet har avsatts som svallsediment på bergssluttningarna. På en del sluttningar i västerläge/nordvästläge har klapperstensfält utbildats. Organiska jordar (torv) har bildats i mossar och våtmarker. Lerjordar återfinns vid två bäckmynningar på östra sidan av ön. Stora delar av Bergön anges som granit/granodiorit/monzonit vilket är tre bergarter med ungefär samma utseende och egenskaper men som skiljs åt beroende på halterna av fältspat och kvarts. Det här är hårt urberg som i kombination med det grunda jordtäcket gör att bergfundament kan vara att föredra på många platser. Figur 6-F. Jordartskarta och bergartskarta över Bergön. Källa: SGU. Hydrologiskt innebär det här att regnvatten och smältvatten snabbt rinner av från bergknallarna och sjunker ner i moränen. I moränen rör sig markvattnet snabbt till lågpunkter i terrängen där det bildar våtmarker och sjöar. Via bäckar avvattnas sjöarna och våtmarkerna till Bottenviken. De myrar och sjöar som finns på ön jämnar ut variationer i vattenflödet samt bidrar till en snabbare sedimentering av partiklar. Berggrunden är relativt tät vilket gör att en mindre av nederbörden bildar grundvatten och en större del avrinner som ytvatten. Det lokala vattensystemet är de vattendrag, fuktområden (t.ex. våtmarker, sumpskogar mm), sjöar och vattenmagasin som transporterar och magasinerar vatten inom projektområdet. Vattensystemet i Sverige delas upp i olika avrinningsområden, som bildas utifrån topografiska vattendelare, d v s höjder, och i kustvatten. Bergön ligger i Bottenvikens inre kustvatten (typområde 22), och är av naturliga skäl ett eget avrinningsområde, som utifrån topografiska vattendelare är uppdelat på tre olika delavrinningsområden. Det västra benämns Rinner till Bergöfjärden (ID654291-224000), det södra 80 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING avrinningsområdet benämns Rinner till Båtöfjärden (ID654110-224850) och det östra avrinningsområdet benämns Rinner till Rånöfjärden (ID654570-225230). 36 6.4. Kulturmiljö och arkeologi Med kulturmiljö menas den av människan påverkade miljön som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet eftersom den synliggör vår historia. Norrbottens kust- och skärgårdsområde är ett varierat landskap med en tydlig historisk koppling. Skärgården är präglad av tidigare jordbruk, fiske och säljakt, men också en spridd och utbredd fritidsbebyggelse. Fastlandet uppvisar en variation mellan äldre och nyare miljöer som utmärks av odlingslandskap, byar och tätorter där modern infrastruktur och storskaliga industrier bryter av som påtagligt sentida inslag. Kulturmiljö på och i omgivningarna runt Bergön utgörs huvudsakligen av lämningar med marin anknytning, även på lite längre avstånd på fastlandet och andra öar. Olika former av kulturmiljövärden förekommer ofta tillsammans med skyddade naturvärden på omkringliggande öar. Historiskt förekommer Bergön för första gången angivet i kartmaterial år 1779 där noteringar finns om ett gammalt skeppsvarv på öns sydöstra sida. Namngivna platser på kartan, vars namn i stor utsträckning fortfarande används, indikerar att det förekommit fiske i vattnen på Bergön, och att ön utnyttjats som betesmark, troligtvis av samer. Exempel på detta är Lappsträsket och Nätistångstjärnen. Bebyggelse på Bergön återfinns i kartmaterial först 1949, och då endast på norra delen av Bergön. Inom projektområdet finns ingen bebyggelse, men ett par lämningar efter hus och ängslada har identifierats. Minnestavla för skeppsvarvet och lämningar efter byggnad. I ett nationellt planeringsunderlag från 2003 anges hela Norrbottens kustområde utgöra värdekärnor för kulturmiljön och rekommenderas att undantas från vindkraftsetableringar. Planeringsunderlaget bedöms inte utgöra något starkt vägledningsdokument i ärendet, då det finns senare planeringsunderlag att tillgå samt att kunskaperna och erfarenheterna av vindkraftens påverkan på olika värden är mycket högre idag än år 2003. 37 Inom projektområdet har en frivillig arkeologisk utredning tagits fram av Ecocom AB med inventeringar utförda av Håkan Nilsson (KNATON) och Sven-Donald Hedman. Denna rapport redogör för kulturhistoriska förutsättningar inför planerad vindkraftspark Bergön, se bilaga 10. 36 VISS, vattensystem i Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/about.aspx 37 Vindkraft har tillåtits dels på Bondön i Piteå kommun, och dels på Seskarö i Haparanda kommun efter 2003. Sida 81 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING 6.4.1. Kulturvärden ur ett landskapsperspektiv Kulturvärden består inte bara av arkeologiska fynd utan även av ett kulturlandskap där de naturgivna förutsättningarna blir belysta med en historisk dimension avseende markanvändningen. Vid etablering av vindkraftverk är det oftast det visuella inslaget som kan upplevas som ett modernt och aktivt inslag i de fall omgivningen har rikligt med kulturhistoriska värden. Naturligtvis påverkas detta av avståndet från den planerade etableringen, men även av siktlinjer och hur landskapet i övrigt ser ut avseende tidsmässiga samband. På öarna runt Bergön finns ett flertal kulturhistoriska värdefulla platser, med varierande grad av känslighet för förändringar i omgivningen. Samtliga är inskrivna i Kalix och Luleå kommuners kulturmiljöstrategier. Likskär och Renskär, Kalix kommun Cirka 7,9 km sydost om Bergön ligger Likskärs naturreservat som även är angivet som Natura 2000-område. Öarna har under lång tid nyttjats för säljakt och fiske, och här finns lämningar efter tidiga fiskelägen i form av grunder och gistgårdar, labyrinter, tomtningar, en stenugn, kompassros och grunden efter ett kapell. Dagens fiskelägen består av fiskestugor och sjöbodar, som inte längre används av yrkesfiskare, utan nyttjas främst för fritidsändamål. Öarna utnyttjas även som besöksmål och organisationen Kustringen arbetar aktivt med bevarande och försiktig utveckling av besöksnäringen på öarna. Område har höga kulturhistoriska värden. Storön, Kalix kommun Storöhamn på Storön ligger ca 12 km öster om Bergön, och utgörs av en medeltida kustby som främst levt på fisket men även haft mindre jordbruk. Bebyggelsen är blandad och längs stränderna finns flera fiskelägen med timrade eller panelade stugor och bodar. I byn finns även en fiskefabrik som visar på fiskets betydelse i byn än idag. Området är skyddat som riksintresse för naturvården, men besitter även ett högt kulturhistoriskt värde enligt Norrbottens kulturmiljöprogram. Cirka 2 km söder om Storöhamn finns två befintliga vindkraftverk lokaliserade. Sören, Kalix kommun Även Sören är en medeltida kustby ca 15 km norr om projektområdet på Bergön, med de äldsta delarna väl bevarande vad gäller både bebyggelse och odlingslandskap. I byn kan man tydligt se kopplingen till fisket tack vare den lilla hamnen. Idag finns här norrbottensgårdar, två hela gårdsmiljöer samt några fiskebodar nere vid byns hamn. Strandsförskjutningens effekter går att avläsa på ett tydligt sätt och området är skyddat som riksintresse för naturvården. Norrbottens kulturmiljöprogram anger att Sören även har ett högt kulturhistoriskt värde. Brändöskär, Luleå kommun Brändöskär är en skärgårdsö cirka 20 km söder om Bergön, som har nyttjats för fiske och säljakt från medeltiden men som idag främst används för fritidsändamål. På ön finns det gamla fiskeläget med röda stugor, förrådsbodar, sjöbodar och ett kapell, lämningar efter tidigare fiskelägen i form av tomtningar, gistgårdar och båtlänningar med labyrinter. Man kan genom lämningarnas lägen och typer ser fiskets och säljaktens utveckling i området och bedöms därför ha högt kulturhistoriskt värde. Ön är skyddat som naturreservat. Brändöskär är ett besöksmål i skärgården och här finns en kommunal uthyrningsstuga och skäret trafikeras av turbåt. Ön är även ett slutmål för arrangerade skoterturer i skärgården. Kluntarna, Luleå kommun Kluntarna är ett naturreservat som ligger ca 28 km söder om Bergön. Här finns lämningar efter enkla säsongsbosättningar men även gamla fiskelägestomter bestående av husgrunder och 82 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING gistgårdsrösen. De senare visar hur fiskelägen flyttat allt eftersom strandförskjutningen ändrat förhållandena. Det yngsta fiskeläget är välbevarat, och Kluntarnas lämningar och fiskelägens framväxt och förflyttning från tidig medeltid till dagsläget illustreras på ett pedagogiskt sätt, vilket ger ön ett högt kulturhistoriskt värde. Ön trafikeras av turbåt och är välbesökt. Junkön, Luleå kommun Junkön ligger cirka 32 km sydväst från Bergön, och skyddas som riksintresseområde för naturvården. Junkön är en av länets få jordbruksbyar i skärgården som dessutom är välbevarade vad gäller bebyggelsen, gårds- och byastrukturen. Här finns norrbottensgårdar, smedja och kvarn bevarad, men odlingsmarkerna hävdas inte längre och ladorna förfaller. Det finns även lämningar efter kolmilor och tjärdalar på ön, som bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde i Norrbottens kulturmiljöprogram. Junkön är även ett besöksmål i skärgården som trafikeras av turbåt, och här finns både museum och uthyrningsstugor. 6.4.2. Riksintresseområden för kulturmiljövården Inga riksintresseområden för kulturmiljövården finns på själva Bergön. Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården ligger på fastlandet norr om Bergön, men på längre avstånd finns det riksintressanta områden även ute i skärgården. Nässkatan (BD29), Kalix kommun Nässkatan ligger cirka 7,6 km norr om projektområdet på Bergön, och utgörs av ett fiskeläge som nyttjats sedan 1700-talet. Idag består Nässkatan av ett tiotal fiskestugor och sjöbodar, och hamnen nyttjas fortfarande av fiskare även om merparten av bebyggelsen i dagsläget är rena fritidshus. Nässkatan är en av den svenska Bottenvikenskustens små lokalt betingade fiskehamnar på fastlandet som fortfarande har sin karaktär relativt välbevarad och bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde i Norrbottens kulturmiljöprogram. Malören (BD30), Kalix kommun Ute i yttre kustbandet, cirka 39 km sydost om Bergön ligger ön Malören. Ön var viktig redan för medeltidens fiske och sjöfart och har fungerat som fiskeplats och även som lotsplats. Idag finns här ett fiskeläge, ett kapell, den gamla fyren och lotsstationen, ett vrak, en sjömansgrav, fiskelägestomt, gistgårdslämning, lämning efter en fyrbåk samt en labyrint. Malörens kontinuerliga nyttjande ända sen medeltiden samt öns bebyggelse göra att området angetts ha ett högt kulturhistoriskt värde i Norrbottens kulturmiljöprogram. Malören har inte blivit föremål för någon mer organiserad turism utan tycks främst nyttjas av stugägarna, men enligt 2013 års båtturer i Kalix så har det arrangerats 2 båtutflykter från Kalix till Malören. Hindersön (BD48), Luleå kommun På Hindersön, cirka 15 km sydväst om Bergön, finns ett aktivt skärgårdsjordbruk och ön har nyttjats av fiskebönder sedan medeltiden. Här finns äldre välbevarade gårdsgrupper, mindre 1920-30-tals bebyggelse, fiskehamnar samt lämningar efter gruvbrytning och kalkbränning, i form av en restaurerad kalkugn byggd år 1900. Lämningar efter järnmalmsbrytning på lokalt initiativ från slutet av 1800-talet finns i form av gruvhål, husgrunder, ett kruthus och minnessten. Odlingslandskapet är småbrutet och innehåller hagmarker, skogsbeten, strandbete och naturliga ängsmarker. Hindersön är Norrbottens bäst bevarade och landets nordligase bebodda jordbruksby i skärgården. Här finns en ålderdomlig byakaraktär av högt kulturhistoriskt värde, och intakta gårdsgrupper. Jopikgården på Hindersön är ett besöksmål med möjligheter till övernattning och är trafikerat med turbåt. Sida 83 av 192

OMRÅDESBESKRIVNING Småskären (BD 49), Luleå kommun Småskären ligger cirka 24 km söder om Bergön, och består av ett välbevarat fiskeläge med skärgårdens äldsta kapell, lämningar efter de äldre fiskelägena på ön och spår efter en tidig turistsatsning i form av ett badhotell som år 1987 flyttades in till Luleå. På ön finns idag ett kapell och det gamla fiskeläget men även labyrinter och lämningar efter äldre fiskelägen i form av tomtningar, gistgårdar och båtlänning. Småskär trafikeras med turbåt från Luleå. Rödkallen (BD 39), Luleå kommun Rödkallen är en karg ö belägen i Luleå yttersta skärgård, cirka 47 km sydsydväst om Bergön, och har på grund av sin lokalisering länge varit en viktig lots- och fyrplats. På ön finns en fyrplats med fyrvaktarboställen och två fyrar, lämningar efter ett medeltida fiskeläge, labyrinter, ett välbevarat kapell från 1700-talet, en lotsstuga och ett sentida fiskeläge. Ön kan nås med båt men hamnen är stängd tills vidare på grund av rasrisk. 6.4.3. Fornlämningar i projektområdet Även fornlämningsbilden i denna del av skärgården präglas av lämningar med marin anknytning. Fiskelägen, tomtningar, fartygs/båtlämningar, kompassrosor, labyrinter och skårar/jaktvärn utgör några exempel. En fältinventering med antikvarisk bedömning har genomförts av Håkan Nilsson och Sven-Donald Hedman, vilka har mångårig vana av att arbeta med arkeologiska inventeringar i Norrbotten. Inventeringsområde och funna fornlämningar presenteras närmare i avsnitt 7.4, och bilaga 10. 6.4.4. Fornlämningar i omgivningarna Det finns på skärgårdens öar många olika fornlämningar, de vanligaste är tomtningar, fiskelägen, gistgårdsrösen och labyrinter, och förekommer i hela skärgården, se Figur 6-G nedan. Figur 6-G. Kulturvärden i omgivande landskap, samt befintliga vindkraftverk på Storön. 84 (192)

OMRÅDESBESKRIVNING Labyrinterna är kanske de mest spännande lämningarna efter de människor som befolkade skärgården förr i tiden. Redan för 3000 år sedan återfinns mönstret nedtecknat på lertavlor och i skrifter från Medelhavsområdet. Seden att lägga labyrinter kom troligen till Skandinavien några hundratalet år före vår tideräknings början. Från början användes labyrinterna, mest troligt, för magi och fruktbarhetsriter. När kristendomen fick fotfäste i landet kan det tänkas att man förändrade användningen något och fortsatte att "gå i labyrint" för att få bra väder och goda fångster. Till Norrbottens kustland kom sedvänjan att lägga labyrinter, troligen någon gång under 1300-talet. Det var vid denna tid som det dåvarande Sverige påbörjade koloniseringen av Norrbottens kustland och norra Norrland. Troligt är att säsongsfiskare följde i koloniseringens fotspår och hade labyrintmagin med sig. Skärgårdens människor fortsatte att lägga labyrinter och resultatet är de hundratalet labyrinter, av varierande ålder, som idag finns på öar i Norrbottens skärgård. Norrbottens skärgård är den plats i världen där labyrinterna ligger tätast. Av de totalt ca 300 stycken kända labyrinter i Sverige finns 100 av dem, på öar, i Norrbottens skärgård. Närmaste mindre labyrint finns på Huvön, och större labyrinter finns på Renskär och Likskär. 6.5. Friluftsliv och turistnäring Information om befintligt friluftsliv och turistnäring har, utöver uppgifter lämnade under samråd, i huvudsak inhämtats från webbsidor såsom www.swedishlapland.se, www.swedishlaplandtourism.se, www.heartoflapland.com, kommunala hemsidor samt från broschyrer och regionala rapporter. 6.5.1. Friluftlivets samband med natur- och kulturvärden Naturgivna förutsättningar har stort värde för vårt behov av rekreation och friluftsliv, men även den kulturhistoriska dimensionen påverkar förekomsten av ett aktivt friluftsliv. Människor söker avkoppling från stressade liv och tätortsmiljöer i vackra och rofyllda naturområden. Vår fritid har blivit längre, vår levnadsstandard högre med bland annat fler fritidsbåtar som följd och därmed har fler människor fått möjlighet att under sin fritid ta skärgården i besittning. Bottenvikens skärgård är full av sevärda smultronställen avseende naturupplevelser, kulturmiljö och fornlämningar, skyddade naturhamnar eller anläggningar med möjlighet till bunkring av mat, vatten och bränsle. Beskrivning av natur- och kulturvärden finns i avsnitt 6.3 och 6.4 och under denna rubrik fokuseras på förekomst av anläggningar för friluftsliv och turism. 6.5.2. Friluftlivet och turistnäring Swedish Lapland Tourism är en näringslivsstyrd organisation och samverkansplattform som företräder turistnäringen i Norrbottens läns samtliga kommuner samt Skellefteå kommun. Swedish Lapland används som destinations- och platsvarumärke i marknadsföringen av Sveriges nordligaste destination som täcker 25 % av Sveriges yta. Webbsidan omfattar bl.a. information om sevärdheter, aktiviteter, boende och de många resmål som Swedish Lapland har att erbjuda. Länsstyrelsen i Norrbotten har tagit fram rapporten Natur- och kulturturism i Norrbottens län, 2008-2013, vars syfte är att visa hur skyddade områden och andra natur- och kulturvärden kan Sida 85 av 192