1 Hållbar dagvattenhantering i Nacka Strand

UPPDRAG Nacka Strand planprogram UPPDRAGSNUMMER 1143576000 UPPDRAGSLEDARE Agata Banach KVALITETSGRANSKARE Thomas Larm UPPRÄTTAD AV Agata Banach, Jonas Sjöström DATUM 30 Rev 2013-06-12 1 Hållbar dagvattenhantering i Nacka Strand Nacka kommun har tillsammans med exploatören beslutat om att fokusera på fyra hållbarhetsmål inom programarbetet med syftet att i framtiden skapa ett mer hållbart Nacka Strand. Två av målen berör hållbar dagvattenhantering och innefattar: En ökad ambitionsnivå, medvetenhet och kreativitet kring dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska bidra positivt till området både vad gäller funktion, gestaltning och en god vattenstatus i recipienten. Ett aktivt arbete för att skapa ytor där vatten kan omhändertas lokalt. Att vid nyexploatering förstärka andelen och kvalitéten av grönytor. Hållbarhet för Nacka Strand innebär att den naturliga avrinningen efterliknas så långt det går och tillkommande exploateringar får inte medföra en ökad avrinning till det befintliga ledningsnätet. Den totala föroreningsbelastningen från planområdet till Saltsjön bör med fördel minska efter utbyggnaden, vilket innebär behov av åtgärder inom såväl ny som befintlig infrastruktur. Dagvatten föreslås omhändertas lokalt i gaturummet eftersom de ökade trafikintensiteterna annars bidrar till en ökad föroreningsbelastning på recipienten. Hållbarhet innebär även att dagvattnet hanteras nära källan och med hjälp av lokala och småskaliga lösningar, vilka kombineras med större, nedströms liggande reningsanläggningar. En ytterligare förutsättning för hållbar dagvattenhantering är kontrollerad avvattning som med fördel sker i öppna system. En säker avledning i den kuperade och bergsdominerade terrängen fordras så att översvämning och fuktskador på fastigheter inte sker. Dagvattnet skall alltså nå recipienten långsamt och rent istället för snabbt och smutsigt. 1.1 Lokalt omhändertagande av dagvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) medför att vattnets naturliga kretslopp efterliknas och naturliga reningsprocesser i mark och vatten kan på så vis utnyttjas. LOD-lösningar kräver små ingrepp i infrastrukturen och grundprincipen är att använda mark som annars troligtvis skulle hårdgöras. Exempelvis kan förorenat vägdagvatten ledas mot en grönyta där det får passera växtlighet och jord innan eventuellt överskottsvatten leds vidare i dagvattensystemet. Syftet med de olika LOD-teknikerna är att uppnå: 1 (21) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A g a ta Ba na ch Dagvatten och ytvatten Stockholm Telefon direkt +46 (0)8 6951379 Mobil +46 (0)70 3221379 agata.banach@sweco.se

Reduktion av toppflöden (fördröjning via trög avledning i öppna system). Reduktion av volymer (infiltration, evapotranspiration). Rening (sedimentering, växtupptag, fastläggning i mark). Till ytterligare fördelar med LOD, som är i enlighet med Nacka kommuns och exploatörens mål, hör följande: Ökade estetiska värden och en trivsammare närmiljö. Ökad artvariation, biologisk spridningsväg och länk mellan befintliga och nya grönområden. Bullerdämpning, förbättrad luftkvalitet genom upptag av CO 2 och partikelreduktion. Synliggörande av vattenprocesserna bidrar till ökad förståelse. Öppna lösningar kan utnyttjas i pedagogiska sammanhang. Minskad anläggningskostnad för konventionella dagvattenlösningar. 1.2 Översiktlig dimensionering av anläggning för dagvattenrening För att kunna verifiera dagvattnets reningsbehov vid ett fullt utbyggt Nacka Strand så har föroreningshalter och föroreningsbelastning till Saltsjön modellerats för fallen före exploatering, efter exploatering med LOD samt efter exploatering med LOD och rening i dagvattendamm. För att en LOD-åtgärd ska uppfylla en god reningsfunktion fordras i allmänhet att anläggningens yta utgör mellan 3-5 % av avrinningsområdets hårdgjorda yta. Utöver en god reningseffekt avseende till exempel tungmetaller, suspenderad substans och fosfor så erhålls en reduktion av den årliga avrinningsvolymen med ca 85 % och toppflödena minskas med dryga 80 %. Dessa siffror baseras på utvärderingar som har genomförts i Portland, USA. Större delen av programområdet antas, efter exploatering, kunna avvattnas mot en punkt i norr samtidigt som delar av kajområdet och planerad bebyggelse i nordväst kommer att avvattnas till recipienten utan att passera dammen. De två studerade avrinningsområdena redovisas i Figur 1. Föroreningsberäkningen och dimensioneringen av en dagvattendamm genomfördes för det största huvudsakliga avrinningsområdet. Som utgångspunkt för fordrade reningseffekter och anläggningsdimension används den totala belastningen (kg/år) till Saltsjön före exploatering. Mängden förorening till recipienten får alltså inte öka och ska med fördel minskas efter utbyggnad. Vidare används Riktvärdesgruppens (inom Stockholms läns landsting) föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp från 2009, som jämförelse av föroreningshalter mot vad som normalt tillåts släppas ut vid ett direktutsläpp till en stor recipient. 2 (21)

En jämförelse av schablonvärden för flerfamiljshus samt flerfamiljshus med LOD visar att om planerade bostadsområden i det mindre nordvästra avrinningsområdet utförs med LOD så kommer riktvärdena att klaras för samtliga ämnen utom fosfor som då överskrids med 0,04 mg/l, se Tabell 4. Genom att dagvattnet kommer att hanteras med LOD görs bedömningen att ingen kompletterande rening från detta område fordras. Då LOD tillämpas minskas även avrinningskoefficienten till hälften, vilket innebär att den årliga avrinningen och därmed den årliga föroreningsbelastningen till recipienten minskar till motsvarande grad. Föroreningsberäkningar över det huvudsakliga avrinningsområdet visar att flera ämnen idag redan överskrider riktvärdena för utsläppshalter i dagvatten och att en utbyggnad av området där naturmark omvandlas till bostäder och där trafikintensiteten ökar medför ytterligare föroreningsbelastning. Genom att rena dagvattnet från befintliga bostadsområden och befintliga vägar i småskaliga LOD-anläggningar så kommer såväl halter som föroreningsbelastning att minska jämfört med idag för den specifika exploateringsytan. Totalt sett ökar dock föroreningsbelastningen och halterna av en del ämnen från hela avrinningsområdet. Jämför man halterna efter exploatering med riktvärdena så kommer det antagna utsläppskravet inte att klaras i detta fall, vilket innebär att det föreligger ytterligare reningsbehov. För Nacka strand föreslås en reningsanläggning nedströms i avrinningsområdet som även kan ta emot dagvatten från befintlig infrastruktur. Inom ramen för projektet har det utretts tre olika typer av reningsanläggningar för dagvatten och till dessa hör en dagvattendamm, en skärmbassäng och ett avsättningsmagasin med filter. Tillsammans med planprojektgruppen har vi valt att gå vidare med alternativet dagvattendamm, som är den anläggningstyp som dimensioneras för att uppnå fordrad rening. LOD inom de nya bostadsområdena är en förutsättning vid dimensioneringen av dammen och principen är att desto mer LOD som görs, även inom befintlig infrastruktur, desto mindre kommer ytbehovet för en reningsanläggning att vara. En översiktlig dimensionering visar att en dagvattendamm skulle behöva ha en permanent vattenyta på ca 500 m2 och denna föreslås anläggas som en integrerad del i den planerade parkmiljön längs Augustendalsvägen, se Figur 1. Denna lösning kommer att fordra ledningsarbeten som leder om vattnet från huvudledningsstråket som idag går i ledningskulvert i garaget under JV Svenssons torg och vidare norrut. Dagvattenledningen behöver ledas i ny sträckning ut igenom garaget och österut i Augustendalsvägen (Road 3) och sedan ut i parkmarken. För att kunna avgöra genomförbarheten av denna lösning behöver föreslagen ledningsdragning studeras mer i detalj. Efter exploatering med LOD och rening i dimensionerad dagvattendamm kommer föroreningsbelastningen att bli betydligt lägre än idag trots ökade trafikintensiteter och riktvärdena för dagvattenutsläpp kommer att klaras för samtliga ämnen. Resultaten av beräkningarna redovisas i Bilaga 1 och visar halter samt belastning till recipienten före exploatering, efter exploatering med LOD samt efter både exploatering med LOD och rening i dagvattendamm. Om föreslagna åtgärder genomförs kommer även dagvatten från befintliga vägar, bostads- och kontorsområden att renas vilket sammantaget ger en önskvärd effekt på Saltsjön. 3 (21)

Figur 1 Det huvudsakliga avrinningsområdet i rött med dess markanvändningar som föreslås avvattnas till damm. Nordvästra området avvattnas direkt till recipient efter lokalt omhändertagande av dagvattnet. 4 (21)

1.3 Klimatfaktor Dimensionerande flöden och fördröjningsvolymer förväntas öka framöver och man tror på att regionala skillnader i nederbördsintensitet kommer att uppstå. För att minimera risker för översvämning inom Nacka Strand föreslås att dagvattensystemet dimensioneras för ett 10- årsregn med en klimatfaktor på 1,2. Väljer man att dimensionera för en längre återkomsttid, exempelvis för ett 20-årsregn, så bör man ta hänsyn till en högre klimatfaktor. Vilken klimatfaktor som skall användas vid beräkning av fördröjningsvolymer kommer att styras av bland annat återkomsttid och det dimensionerande utflödet som i sin tur påverkar dimensionerande regnvaraktighet. Enligt nuvarande kunskapsläge ligger klimatfaktorn inom intervallet 1,05-1,3 (motsvarande 5-30 %) men kan komma att förändras. Vilken som väljs beror alltså på regionala och platsspecifika förhållanden. Därutöver tror man även att årsnederbörden kommer att öka. Osäkerheterna är många och det bör därför tas hänsyn till alla de faktorer som påverka varandra vid dimensioneringen av ett robust och hållbart dagvattensystem. 1.4 Platsspecifika förutsättningar 1.4.1 Avrinningsområde, recipient och Vattendirektivet Av grundkarta och ledningskarta framgår att hela Nacka Strand avvattnas norrut mot Saltsjön. Verksamheter och bostadsområden avleds främst via ledningsnät och på vissa ställen i ytliga rännor. Den delen av Saltsjön som Nacka Strand avvattnas mot utgör vattenförekomsten Lilla Värtan (SE658352-163189) och visas i Figur 2. Detta innebär att EUs Ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, utgör ett styrdokument för området och dess syfte är att förbättra vattenkvaliteten i Lilla Värtan. Genom Vattendirektivet har miljökvalitetsnormer (MKN) fastslagits, vilka innebär att god ekologisk potential ska vara uppnådd till år 2021 och att god kemisk status exklusive kvicksilver ska uppnås till år 2015. Därutöver omfattas denna vattenförekomst av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från MKN god kemisk ytvattenstatus med hänsyn till normen för tributyltennföreningar som överskrids. Lilla Värtan utgör ett övergångsvatten som gränsar mot flera kommuner (Nacka, Danderyd, Lidingö, Solna och Stockholm) och har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten på grund av den påverkan som följer av hamnverksamheten. På Stockholms sida upptas stranden från Loudden till Husarviken av industrier och hamnverksamhet. Både i norr och söder finns naturstränder med promenadvägar. Lidingösidan domineras helt av naturmark och bostadsområden. Den relativt instängda placeringen medför att utsattheten för större vågor och stormar är liten. Vattenförekomsten har miljöproblem i form av både övergödning och miljögifter sen tidigare och en tidsplan för att komma till rätta med problemen finns. 2009 bedömdes den ekologiska 5 (21)

potentialen till måttlig och den kemiska statusen till Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. För att i framtiden kunna uppnå MKN behöver tillkommande verksamheter inom Lilla Värtans avrinningsområde påvisa att deras aktivitet inte medför att fastslagna miljökvalitetsnormer inte uppnås. För att kunna uppnå en god vattenstatus fordras åtgärder för bland annat föroreningsreduktion i dagvatten. Som ett steg i rätt riktning föreslås åtgärder även på det befintliga dagvattensystemet i Nacka Strand. Figur 2 Recipienten Lilla Värtan utgör en vattenförekomst. 1.4.2 Vattenstånd Idag kan vattennivån höjas med upp till en meter under lågtryck och år 2100 tror man att ett extremt lågtryck kan innebära en höjning på 175 cm. Förutsatt att havsnivå- och landhöjning fortsätter som den gör idag, så kommer havsnivån att stiga framöver. Enligt Lina Malm på Nacka kommun så visar beräkningar att havets medelvattennivå kommer att höjas med 60 cm fram till år 2100. År 2200 kommer nivån att ha ökat ytterligare 50 cm, visar en rapport från SMHI. Enligt översiktsplanen från 2012 kan en kombination av havsnivåhöjning och lågtryck komma att innebära en nivåskillnad i vattenståndet motsvarande en höjning på 1,9-2,5 meter jämfört med idag. I nya detaljplaner som angränsar till havet bör man se över nya bestämmelser avseende vattentäta konstruktioner, lägsta nivåer för gata, VA samt elinstallationer. Redan idag har flera detaljplaner som antagits i Nacka kommun tagit hänsyn till de förändrade förutsättningar som 6 (21)

klimatförändringarna medför. En lägsta tillåten grundläggningsnivå på +2,0 meter över normalvattennivån är nu vanligt förekommande. 1.4.3 Vind och vågor från färjetrafik SMHI har mätt upp våghöjder för olika vindhastigheter på Kvarnholmen som västerut angränsar till Nacka strand. Vindhastigheter på 1,5-5,4 m/s är de vanligaste förekommande. Dessa vindar genererar vågor på 0,04-0,18 m. Kraftigare vindar på 8,5-11,4 m/s genererar 0,25-0,4 m höga vågor. Tidigare studier rörande fartygsgenererade vågor i Stockholms skärgård visar att båtar av typen Cinderella och Waxholmsbolagets båtar ger en medelvåghöjd på mellan 0,55 0,65 m. Detta innebär att de fartygsgenererade vågorna är högre än de som framkallas av vinden. Övriga passagerarfartyg hade lägre medelvåghöjder. 1.4.4 Lagstiftning Utbyggnaden av Nacka strand och den framtida dagvattenhanteringen i området kommer att påverkas av flera juridiskt bindande styrdokument. Utöver Vattendirektivet som beskrivs tidigare så kommer man även att beröras av Lagen om Allmänna Vattentjänster (LAV07), Miljöbalken och Översvämningsdirektivet. I Lagen om Allmänna Vattentjänster och Miljöbalken klassas dagvatten som avloppsvatten vilket innebär att det inte får släppas ut utan förgående rening om utsläppet inte kan göras utan risk för olägenhet för hälsa eller miljö. EU:s Översvämningsdirektiv ökar kraven på att utveckla stadsplaneringen, avrinningsvägarna och de befintliga dagvattensystemen så att risken för översvämningar hålls på en låg nivå. 7 (21)

1.5 Förslag på åtgärder för dagvattenrening i Nacka strand De exempel på dagvattenlösningar som beskrivs nedan utgör åtgärder som reducerar flödestoppar, minskar avrunnen vattenvolym och minskar föroreningsbelastning på Lilla Värtan och Saltsjön. Målet är att dagvattnet hanteras lokalt på kvartersmark och i gaturum innan ytlig avledning och anslutning till reningsanläggning längre nedströms i systemet. Efter ytterligare rening kan ett tillräckligt rent dagvatten transporteras vidare till recipienten. 1.5.1 Gröna gator För så kallade gröna gator har det beskrivits fyra olika LOD-anläggningstyper, vilka utgör småskaliga, lokala och gröna lösningar. Anläggningarna har samma funktion men skiljer sig med avseende på skala och utformning. De utgörs av nedsänkta stråk i gaturummet där vegetation så som träd, örter och gräs planteras. Till dessa hör: Planteringar (Planters) Diken (Swales) Utdragna kantstenar (Curb extensions) Regngårdar (Rain gardens) Utformningen av dessa LOD-lösningar anpassas även efter andra syften så som trafiksäkerhet, artvariation och gestaltning. Dessa olika växtbäddar kan även anläggas på berg eller lera och behöver då utformas med dräneringsrör i botten, vilket då tillåter en säker avledning. En växtbädd med genomströmningsfunktion reducerar den årliga avrinningsvolymen med 25 % och där infiltration kan ske till omgivande mark blir reduktionen ännu större. En gata som kantas av växtlighet får en lägre partikelhalt än en motsvarande gata utan vegetation. För en ökad LOD-effekt så kan flera planteringar seriekopplas via övertäckta eller öppna rännor eller diken och på så vis tillåts dagvattnet svämma över från anläggning till anläggning. En sådan utformning kan lämpa sig i gator med kantstensparkering eller där växtbäddarna behöver terrasseras på grund av kuperad terräng. För att undvika erosionsskador där marken lutar mycket kan anläggningarna förses med dämmen i syfte att skapa ytterligare fördröjning. Växtbäddar med kantsten bör utformas med försänkningar i eller en nollad kantsten så att vatten från omgivande mark kan rinna till. Dessa små, gröna LOD-lösningar kan anläggas i såväl befintlig som nyexploaterad infrastruktur och utgöra flexibla gestaltningselement där valmöjligheterna för utformningen är många, se Figur 3 och Figur 4. 8 (21)

Figur 3 Dike och utdragna kantstenar för rening av vägdagvatten och för ökad trafiksäkerhet. Figur 4 Växtbäddar i gata och på torg fördröjer och renar dagvattnet. Anläggningarna kan terrasseras och utformas med olika växtzoner från torrt till fuktigt. 9 (21)

1.5.2 Permeabla beläggningar och ytlig avledning Genom nyttjande av permeabla (genomsläppliga) beläggningar istället för asfalt och lokal användning av stuprörsutkastare och rännor istället för ledningar, kan såväl avrinningskoefficienter minskas som rinntider ökas, vilket leder till minskade flöden, se Figur 5. Syftet är alltså att öka infiltrationsmöjligheterna och maximera tiden som det tar för vattnet att nå en dagvattenledning. Genomsläppliga beläggningar bör inte läggas i branta partier eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre yta som blir mindre effektiv och snabbare sätter igen. Permeabla beläggningar kan med fördel användas på gårdar, lekplatser och parkeringsytor. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör t ex permeabel asfalt, rasterytor av betong eller plast med grus mellan, stenmjöl, grus och smågatsten. Minskade dagvattenflöden och vattenvolymer erhålls även vid användning av stuprörsutkastare som tillåter ytlig avledning och infiltration. Rännor, små kanaler och diken är andra exempel på lösningar, som även kan ta emot vatten från omgivande mark så som torg, gator och parkeringsytor. Diken kan även användas som avskärande åtgärd och förbiledning av naturmarksavrinning. Med rätt dimensionerade ytliga avledningsstråk erhålls en bättre kapacitet än i en ledning och man får en mer lättillgänglig skötsel när man arbetar ovan mark. I det här fallet kan en tidigare vedertagen VA-fråga bli en samlad fråga för VA, park och väg. Figur 5 Permeabla beläggningar och rännor minskar avrinning och fördröjer flöden. 10 (21)

1.5.3 Gröna tak och gröna väggar Gröna tak och väggar kallas ibland även för ekotak och växtväggar för att tydliggöra att de inte alltid är gröna, se Figur 6. När det är ont om plats i den tätbebyggda stadsmiljö så kan dessa lösningar vara ett effektivt sätt att få in grönstruktur i staden. Gröna tak kan anläggas på vindskydd vid busshållplatser, hus, komplementbyggnader och tak över parkeringsplatser (carports). Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och kan även utformas som takträdgårdar. De har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen med ca 50 %. Gröna väggar används främst i syfte att dämpa buller och förbättra luftkvaliteten men kan även ha en effekt på dagvattenavrinningen beroende på växtval och uppbyggnad. Mossor har visat sig vara extra effektiva på grund av sin stora bladyta och förmåga att ta upp vatten och föroreningar via bladen. Vegetationen på tak och längs väggar har en isolerande effekt på byggnader vilket gör att energiåtgången för uppvärmning minskar och byggnadernas ytskikt utsätts inte för nedbrytande solljus. Ekotak och växtväggar minskar värmeeffekten i städer. Figur 6 Gröna tak kan utformas som rastplatser eller naturliga miljöer med varierad vegetation, de kan kombineras med lokal odling eller med solceller. Gröna tak och väggar ökar den lokala grönytefaktorn. 11 (21)

1.5.4 Dagvattendammar Dammar med permanent vattenyta utgör en effektiv metod för avskiljning av föroreningar i dagvatten, se Figur 7. Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och mikrobiell nedbrytning. Utöver den permanenta vattenytan och volymen i dammen så beror dammens reningseffekt även på parametrar så som inloppshalter, uppehållstid, vegetationsandel, förhållande mellan löst och total andel föroreningar. Utöver en god avskiljningsförmåga kan dagvattendammar bidra till ökade estetiska värden och vara ett positivt inslag i områdets biologi. De kan med fördel även utnyttjas i pedagogiska sammanhang då de ofta hyser en god artvariation. I Nacka strand dimensioneras en dagvattendamm som föreslås bli en integrerad del i parkmiljön i nordöstra delen av planområdet. Målet med dammen är att den ska öka parkens värde och biologisk mångfald och samtidigt minska föroreningsbelastningen till Saltsjön. Figur 7 Exempel på hur dagvattendammar utnyttjas i pedagogiska sammanhang i Stockholm och Oslo. 12 (21)

1.5.5 Informationsskyltar Det rekommenderas att skyltar som förklarar dagvattenanläggningarnas utformning och funktion sätts upp i anslutning till åtgärderna, se Figur 8. Syfte är att informera allmänheten och på så vis skapa kunskap, förståelse och mera acceptans för dagvattnet samt dess utnyttjande som en positiv resurs. Figur 8 Exempel på informationsskyldar vid dagvattendamm och växtbädd. 13 (21)

1.6 Ekonomiska fördelar med gröna lösningar Vid en exploatering och förtätning av Nacka Strand kommer det att uppstå en risk för att befintligt dagvattennät blir underdimensionerat då nya stora områden med hårdgjorda ytor tillkommer. En omläggning av ledningsnätet till en större dimension skulle bli omfattande och medföra stora kostnader. För att minska behovet av ledningsomläggning bör man därför ta hand om dagvattnet med hjälp av gröna gator och andra LOD-åtgärder så att flödena inte ökar jämfört med idag. LOD i befintliga miljöer och vid förtätning av områden har visat sig vara kostnadseffektiva, vilket nedan beskrivs i ett exempel från Portland, USA. I Portland har man framför allt arbetat med att få bort kapacitetsproblemen i det huvudsakligen kombinerade ledningsnätet. Här har man haft ett behov av större dimensioner på ledningar för att åtgärda brädd- och översvämningsproblematiken. Man insåg att det skulle krävas kostsamma och stora intrång för att åtgärda problemet på ett konventionellt vis genom ledningsomläggning och utbyggnad av fördröjningsmagasin. I samband med detta genomfördes en jämförande kalkyl med ett fall där kombinerade ledningar ersattes med nya av större dimension och ett fall där endast vissa områden erhöll nya ledningar i kombination med småskaliga gröna lösningar (green street) för att avlasta existerande nät. I studien kom man fram till att investeringskostnaden skulle bli betydligt lägre för fallet med en kombination av ledningar och gröna lösningar, se Figur 9. Idag har man kommit en bra bit på vägen med implementeringen av gröna gator. Utöver reducerade flöden och vattenvolymer har man minskat föroreningsproblematiken och fått en bättre vattenkvalitet i floden som rinner igenom staden. Vattenkvaliteten har förbättrats dels till följd av ett minskat antal bräddningar, dels genom att trafikdagvatten renas och infiltreras lokalt. Figur 9 Kalkylen över investeringskostnader visade på stora besparingsmöjligheter vid tillämpning av LOD i Portland. 14 (21)

1.7 Dagvattenhantering i Nacka strand I detta kapitel sammanställs de aspekter som berör dagvattenhanteringen i Nacka strand samt vad man bör tänka på i det fortsatta detaljplanearbetet samt i projekteringsskedet. Vidare beskrivs i text och bild hur dagvattensystemet är tänkt att utformas för att erhålla en god funktion. Föroreningsbelastningen från planområdet ska totalt sett minska efter exploatering. Nya områden med flerfamiljshus utförs med LOD på kvartersmark, helst utnyttjas småskaliga gröna lösningar. Bräddning av överskottsvatten sker antingen till damm eller recipient. Där det är möjligt och i samband med att befintliga områden görs om så införs LOD i form av gröna gator inom befintlig infrastruktur. Vid tillämpning av LOD kan reningsanläggning nedströms göras mindre. Dagvatten hanteras i växtbäddar längs Augustendalsvägen, dagvatten som inte omhändertas avleds till dagvattendamm för rening. Flöden får inte öka jämfört med idag. Mycket berg i dagen och kuperad terräng medför redan idag höga flöden. Avskärande diken för bostäder och vägar leder förbi dagvatten från naturmark. Där hus byggs mot berg måste dagvattnet avledas på ett säkert sätt - dels det ytliga vattnet men även det vattnet som tränger igenom berget. Flödesdämpande åtgärder t.ex. fördämningar där vatten avleds ytligt via växtbäddar eller diken för att minska erosion, där marken lutar kraftigt. Om hus utförs med stuprörsutkastare behöver avledningen därefter säkerhetsställas så att vattnet inte svämmar över husen nedströms. Dimensionera med hänsyn till kommande klimatförändringar, så som ökade regnmängder och regnintensiteter. Höjdsättning av mark så att instängda områden inte skapas. Grönytor längs med hus som lutar bort från byggnaderna. Ränndal avleder dagvatten från stuprörsutkastare. Säkerställande av sekundära avvattningsvägar vid extrema nederbördstillfällen då dagvattensystemet går fullt. Nya bostäder ska skyddas från översvämning vid stigande havsnivåer. 15 (21)

Separering av rent och förorenat dagvatten så långt det går. Dagvatten från tak, parker, torg och mindre lokalgator hanteras lokalt innan avledning till kommunalt nät och vidare till dagvattendamm eller recipient. Vatten från högtrafikerade vägar och p-ytor hanteras i LOD-anläggning innan avledning till dagvattendamm för ytterligare rening innan utsläpp till Saltsjön. Val av miljövänliga byggmaterial som kommer i direktkontakt med dagvatten. Beakta lokalisering av och nya lastförhållanden (ökad vikt) på befintliga ledningar. Dagvattendammen anläggs på allmän platsmark. 16 (21)

Nedan i Figur 10 visas en principlösning för hur dagvattensystemet kan utformas. Bilden visar att dagvatten från naturmark avleds via avskärande dike så att översvämning av fastighet inte sker. Dagvatten på kvartersmark omhändertas via grönt tak och leds sedan till LOD-anläggning på innergård respektive förgårdsmark. Dagvatten från innergården som inte infiltrerat eller tagits upp av växter får brädda till det avskärande diket så att ytlig avledning kan ske så långt det är möjligt. En brunn i nedströmsändan av det avskärande diket avleder vattnet till den kommunala dagvattenledningen som mynnar i dagvattendammen i parken vid Augustendalsvägen. Dagvattnet som avleds till anläggning i gaturum eller på förgårdsmark får också brädd till kommunal dagvattenledning. Dagvatten från gaturummet hanteras i separat LOD-anläggning eller ihop med dagvatten från kvartersmark innan anslutning till nätet. Renat dagvatten leds ut i Saltsjön. Figur 10 Principutformning av dagvattensystem i plan. 17 (21)

I Figur 11 visas en principsektion för hur dagvattnet kan hanteras på olika nivåer samt hur systemet hänger ihop. Dagvattnet från kvartersmark inklusive lokalgata kan omhändertas med hjälp av gröna tak, stuprörsutkastare, rännor, permeabla beläggningar, småskalig grön LOD och skelettjord (jordfylld makadambädd). Liknande lösningar kan tillämpas för gaturum och på allmän platsmark så som torg. Från kvartersmark, torg och gaturum leds överskottsvattnet vidare till kommunal dagvattenledning och sedan till dagvattendamm för rening. Efter en viss uppehållstid i dammen leds ett renat dagvatten till Saltsjön. Figur 11 Principsektion för dagvattenhantering i Nacka Strand. För att föreslagna lösningar ska realiserar krävs att markanvändning och ytor reserveras och anpassas i det framtida detaljplanearbetet. Exakt vad som regleras i detaljplan beror till stor del på hur detaljstyrande planen utformas för övrig mark och bebyggelse. Det som kan vara bra att reglera är bebyggandets omfattning samt markens och bygganders placering, utformning och höjdlägen. Genomförandet av delar där kommunen inte är huvudman regleras med fördel i avtal. 18 (21)

BILAGA 1 I denna bilaga redovisas samtliga areor per markanvändning ( Tabell 1) som utgör indata till föroreningsberäkningarna samt resultaten av beräkningarna. Tabell 1 Areor per markanvändning före och efter exploatering. Beräkningarna tar hänsyn till ÅDT (årsmedeldygnstrafiken). Markanvändning Före exploatering (ha) Efter exploatering med LOD (ha) Parkering 0.37 Villaområde 0.33 Flerfamiljhusområde 1.07 1.40 Flerfamiljhusområde med LOD 3.04 Kontor och handel 5.60 5.60 Väg 1 - ÅDT 13800 0.10 Väg 2 - ÅDT 1750 0.26 Väg 3 - ÅDT 3000 0.06 Väg 4 - ÅDT 8900 0.61 Väg 5 - ÅDT 2800 0.22 Väg 6 (1) - ÅDT 8800 0.10 Väg 7 (2) - ÅDT 2000 0.26 Väg 8 (3) - ÅDT 1630 0.058 Väg 9 (4) - ÅDT 5500 0.61 Väg 10 (5) - ÅDT 2000 0.22 Skogsmark 6.38 3.72 Totalt 15 15 Beräkningarna har utförts för det stora huvudsakliga avrinningsområdet som föreslås avledas till dagvattendamm för rening. Halterna av bly (Pb), zink (Zn), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS), olja och BaP är redan innan exploatering högre än riktvärdena för dagvattenutsläpp till stor recipient. Samma ämnen överskrider riktvärdena även efter exploatering då LOD tillämpas inom de nya områdena med flerfamiljsbostäder, se Tabell 2. Förändringar i årsmedelhalter styrs av markanvändningen, vissa ämnen ökar efter exploatering medan andra förblir oförändrade. Exempelvis omvandlas parkering till bostäder och naturmark till flerfamiljshus och då minskar halterna för vissa ämnen. För att klara riktvärdena för dagvattenutsläpp så bör en kombination av LOD och rening i dagvattendamm tillämpas för att nå utsläppskraven till stor recipient, det vill säga Saltsjön. Tabell 2 visar att alla riktvärden klaras i detta fall. Vid översyn av föroreningsbelastningen (kg/år) från planområdet så visas att denna ökar för samtliga ämnen efter exploatering och med LOD inom nya områden, se Tabell 3. För att uppnå målet med minskad föroreningsbelastning till Saltsjön efter exploatering så fodras utöver LOD även rening i dagvattendamm. Såväl halter som föroreningsmängder kommer att minskar efter exploatering och rening i damm jämfört med idag. Genom anläggande av föreslagen dagvattendamm så kommer förorenat vatten även från befintliga exploaterade områden att renas, vilket inte är fallet idag. 19 (21)

Tabell 2 Årsmedelhalter före och efter exploatering med LOD samt efter rening i damm. Halter som överskrider riktvärdena markeras med blått. Halter Ämne Enhet Före expl. Efter expl. med LOD Efter expl. med LOD och rening i damm Riktvärde 1S P mg/l 0.18 0.20 0.12 0.20 N mg/l 1.48 1.52 1.2 2.5 Pb g/l 19 18 7.5 10 Cu g/l 24 24 15.2 30 Zn g/l 101 103 45 90 Cd g/l 0.58 0.57 0.30 0.45 Cr g/l 9.4 9.5 4.3 15 Ni g/l 5.5 6.3 3.6 20 Hg g/l 0.068 0.063 0.044 0.050 SS mg/l 74 69 22 50 Olja mg/l 0.86 0.83 0.12 0.50 PAH g/l 0.66 0.60 0.23 - BaP g/l 0.085 0.084 0.032 0.050 Tabell 3 Föroreningsbelastning från planområdet före och efter exploatering samt efter rening. Belastning Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering med LOD Efter exploatering med LOD och rening i damm P kg/år 9.1 11.3 6.5 N kg/år 74 84 67 Pb kg/år 0.94 0.97 0.42 Cu kg/år 1.20 1.35 0.84 Zn kg/år 5.0 5.7 2.5 Cd kg/år 0.029 0.032 0.017 Cr kg/år 0.47 0.53 0.24 Ni kg/år 0.27 0.35 0.20 Hg kg/år 0.0034 0.00350 0.0024 SS kg/år 3697 3824 1210 Oil kg/år 43 46 6.9 PAH kg/år 0.0328 0.0335 0.013 BaP kg/år 0.00423 0.00468 0.0018 20 (21)

Tabell 4 Schablonvärden för flerfamiljshus utan och med LOD samt jämförelse mot riktvärden för dagvattenutsläpp nivå 1S. Halter som överskrider riktvärdena markeras med grått. Ämne Enhet Schablonvärden Flerfamiljshus Schablonvärden Flerfamiljshus med LOD Riktvärde 1S P mg/l 0.30 0.24 0.20 N mg/l 1.6 1.36 2.5 Pb g/l 15 9.0 10 Cu g/l 30 21 30 Zn g/l 100 80 90 Cd g/l 0.70 0.42 0.45 Cr g/l 12 8.4 15 Ni g/l 9.0 7.2 20 Hg g/l 0.025 0.020 0.05 SS mg/l 70 39 50 Olja mg/l 0.70 0.455 0.50 PAH g/l 0.60 0.36 - BaP g/l 0.050 0.050 0.050 21 (21)