Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide



Relevanta dokument
Tuberkulos. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Mats Pergert Tuberkulos

Tuberkulos-screening av gravida

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017

Tuberkulos. Varje år drabbas cirka. personer i Sverige av tuberkulos FAKTA OM VÄRLDENS MEST SPRIDDA INFEKTIONSSJUKDOM FAKTA 2018

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula

BCG-utbildningsdag Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén

Tillhör du en riskgrupp?

Patrik Carlsson Öst- och Centraleuropa - Vår framtida marknad TUBERKULOS

Tuberkulos Smittskyddsenheten, Karin Strand

Tuberkulos-Vad göra?

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Tuberkulos. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Hygienskötarens roll i tuberkulosvården del 1. Chatrine Norrbacka Hygienskötare Social- och hälsovårdsverket 2011

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

TUBERKULOS DEN VITA PESTEN

AMGEVITA (adalimumab)

Rådgivningssjuksköterskor

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

AMGEVITA (adalimumab)

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Kikhosta- smittspårning

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Riktlinjer vid exposition av mässling

HEPATITENS. för säkerhets skull

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Mässling och Kikhosta Finns de?

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sirturo (bedakilin)

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

MRSA. Information till patienter och närstående

Allmänt om bakterier

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

MRSA. Information till patienter och närstående

Hiv, hepatit och tuberkulos

Så skyddar du hästen från kvarka

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Hiv och hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Smittskyddslagen. 64 anmälningspliktiga sjukdomar varav. 26 allmänfarliga ( ska ) 38 övriga anmälningspliktiga ( bör )

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Information: hiv och STI

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Transkript:

Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide

Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos kan också förekomma på andra ställen i kroppen, t.ex. i lymfkörtlarna, skelettet, urin- och könsorganen, de inre organen, centrala nervsystemet, på huden eller som en generaliserad infektion (miliartuberkulos). Tuberkulos är fortfarande allmän i hela världen. Årligen insjuknar åtta miljoner människor i tuberkulos och av dem dör två miljoner. Tuberkulos förekommer mest i fattiga, tättbefolkade länder där HIV-epidemier är vanliga. I Ryssland och de baltiska länderna fördubblades antalet tuberkulosfall på 1990-talet. I Finland konstateras cirka 300 nya tuberkulosfall årligen. En femtedel av fallen förekommer hos människor med utländskt ursprung, och deras andel har ökat under de senaste åren. Av den befolkning som är född i Finland utgörs de största patientgrupperna av äldre personer som har fått smittan i sin barndom samt av alkohol- och drogmissbrukare och socialt utslagna. En fjärdedel av de nya tuberkulosfallen konstateras i huvudstadsregionen. Tuberkulosen har med andra ord inte försvunnit utan är fortfarande en sjukdom som vi måste ta på allvar. Stavformade tuberkulosbakterier som man kan se vid mikroskopi av upphostning.

Hur smittar tuberkulos? Du får tuberkulos genom att utsättas för smitta Vi utsätts för tuberkulossmitta om vi vistas i samma rum som en person med smittsam tuberkulos. Den största smittrisken utsätts människor för som bor tillsammans eller är i nära och långvarig kontakt med den insjuknade. Vid tillfällig kontakt är smittrisken obetydlig. 3 Beräknade tuberkulosfall i olika länder Beräknade nya tuberkulosfall per 100 000 människor 2006 Inga beräkningar 0 24 25 49 50 99 100 299 300 eller mer Tuberkulos är fortfarande allmän ute i världen. Mest förekommer den i Afrika och Asien.

4 Hur smittar tuberkulos? Tuberkulos sprids som luftburen smitta från människa till människa Långt ifrån alla de som har tuberkulos smittar. Smittan sprids av personer som har tuberkulos i andningsvägarna och som när de hostar, nyser, talar eller t.ex. sjunger utsöndrar bakterier i luften. Tuberkulos smittar inte via föremål utan när en person som utsätts för smitta andas in i lungorna luftburna småpartiklar som innehåller bakterier. Tuberkulos smittar inte särskilt lätt; bara ungefär en tredjedel av de som utsätts blir smittade. Smittrisken minskar om den som har tuberkulos hostar på rätt sätt så att inte bakterier sprids eller söker sig snabbt till undersökning och vård. Regelbunden vädring bidrar effektivt till att minska bakteriepartiklarna i rummen. Rätt hostteknik Hosta inte mot andra människor. Håll en näsduk tätt mot munnen när du hostar eller nyser. Hosta mot övre delen av ärmen om du saknar näsduk. Släng näsduken i papperskorgen. Tvätta eller desinficera händerna. Daneel, Efi red, Lisafx, Mifl ippo, Invictuss999/Dreamstime.com

Insjuknar alla som har fått smitta? Nej, majoriteten av dem som fått smitta får aldrig några symtom Endast cirka var tionde av alla de som har fått smitta och som har god hälsa insjuknar i något skede av livet i tuberkulos. Hos majoriteten av dem hålls bakterierna i vilotillstånd i kroppen (= latent tuberkulosinfektion) och de utvecklar inte heller sjukdomen. Risken för att insjukna i tuberkulos är störst hos små barn, äldre och hos dem vars motståndskraft har försvagats på grund av sjukdomar och medicinering. En HIV-infektion är den största riskfaktorn för att utveckla tuberkulos. 5 Vilken betydelse har BCG-vaccinet? Vaccinet skyddar små barn BCG-vaccinet skyddar små barn mot de svårare formerna av sjukdomen, såsom generaliserad tuberkulos och hjärnhinneinflammation. Från hösten 2006 har man i Finland endast vaccinerat barn som hör till riskgrupper. Vaccinet ges till nyfödda som i sin närmiljö löper risk att utsättas för tuberkulos. Det är främst fråga om barn som bor i samma hushåll som en närstående från ett land med hög tuberkulosincidens eller någon som har fått tuberkulos. Dessutom ges vaccinet till barn under sju år om de vistas över en månad om ett år i ett land där tuberkulos är allmän. I Finland ges tuberkulos- eller BCG-vaccin till barn som hör till riskgrupperna. Jyrki Luukkonen

6 Vilka är symtomen på tuberkulos? Symptomen är inte alltid entydiga Symptomen utvecklas i allmänhet långsamt och kan i början vara obetydliga. De vanligaste symptomen är långvarig hosta och upphostningar. När det gäller tuberkulos i andra organ än lungorna är symptomen förknippade med det aktuella organet. Symptom långvarig hosta upphostningar eller blodig hosta feber nattlig svettning försämrad allmänkondition trötthet viktnedgång förstorade lymfkörtlar på halsen Hur diagnostiseras lungtuberkulos? Genom röntgenoch sputumundersökning De viktigaste undersökningsmetoderna för att konstatera tuberkulos är röntgenundersökning och färgning och odling av sputum (upphostningar). I allmänhet tas tre sputumprover som sedan genom färgning visar om sjukdomen är smittsam. Svar fås inom ett par dagar. Sputumodlingen tar några veckor och bekräftar diagnosen. Tuberkulos i något annat organ än lungorna undersöks genom bilddiagnostik och genom provtagning av infekterad vävnad. Sjukhusundersökning är ofta nödvändig för att man ska få tillräckligt med prover och för att man ska kunna skilja tuberkulosen från eventuella andra sjukdomar. Tuberkulosförändringar i lungröntgen: kavern och stråkiga och fläckiga förändringar i övre delen av lungorna. Ritva Järvenpää, röntgendiagnostiska enheten, Tammerfors universitetssjukhus

Hur behandlas tuberkulos? Med läkemedel Tuberkulos botas genom läkemedelsbehandling. Behandlingen sker genom en kombination av flera olika läkemedel och pågår 6 12 månader. Vården av en smittsam tuberkulospatient inleds i ett isolerat rum på sjukhus. Risken för smitta är över efter ett par tre veckor. Tuberkulosbehandlingen är mycket effektiv om patienten tar de ordinerade läkemedlen regelbundet under hela vårdtiden. 7 Tuberkulos behandlas med en kombination av 3 5 läkemedel. Jyrki Luukkonen Finns det risk för att närstående insjuknar? Risken att insjukna finns Att genom intervjuer kartlägga patientens närmiljö är viktigt. Smittan kan nämligen ha spridits i den miljö där den insjuknade brukar vistas (familj, vänner, skola, studier, arbete, hobbyer) eller så kanske smittspridaren finns i den närmaste omgivningen. Syftet med denna så kallade smittspårning är att försöka hindra sjukdomen från att sprida sig. Kartläggningen sker i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar. Människor i patientens närmiljö eller som kommer i kontakt med patienten kallas till läkarundersökning och lungröntgen till hälsocentralen. Barn undersöks på sjukhus. Om man genom smittspårningen hittar personer som har fått tuberkulos får de läkemedelsbehandling. Barn och personer med nedsatt motståndskraft får förebyggande läkemedelsbehandling. Personer som har blivit utsatta för smitta följs upp genom lungröntgen två gånger om året i 1 2 års tid. Om de får symtom under tiden mellan röntgenundersökningarna eller efter dem ska de självmant söka sig till hälsovårdscentralen för undersökningar.

Kostar tuberkulosbehandlingen? Behandlingen är gratis. Undersökningarna, läkemedlen, sjukhusvården och uppföljningarna är gratis för tuberkulospatienter. Du bär ansvar för dig själv och för dina närstående. Om du misstänker tuberkulos ska du söka dig själv eller hänvisa andra till undersökning och vård! 8 Maszas/Dreamstime.com Upplysningar: www.filha.fi www. heli.fi www.thl.fi www.stoptb.org www.who.int/tb/en/ Broschyren har sammanställts av expertläkaren Iiris Rajalahti. Broschyren har gjorts i samarbete med inrikesministeriet. www.heli.fi Pieni Huone Oy 1/2009