Kommunalhuset, plan 2, Munkhättevägen 45, Tumba Kl 17:30 18:30 gruppmöten för nämnden Ca kl 18:30 serveras sommarbuffé

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Utbildningsnämnden 2012-06-01 Tid 2012-06-12, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset, plan 2, Munkhättevägen 45, Tumba Kl 17:30 18:30 gruppmöten för nämnden Ca kl 18:30 serveras sommarbuffé Ärenden Justering 1 Yttrande över medborgarförslag - Bygg om parkhemsskolans grusplan till konstgräsplan 2 Yttrande över motion om översyn av reglerna för skolskjuts respektive SL-kort 3 Ansökan om att få bedriva familjedaghemmet Toppen 4 Utvärdering av modersmålsreformen 5 Kvalitetsredovisning 2011 6 Förvaltningschefen informerar 7 Redovisning av delegeringsbeslut

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden 2012-06-12 Dnr UF/2012:31 1 Yttrande över medborgarförslag - Bygg om parkhemsskolans grusplan till konstgräsplan (UF/2012:31) Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande över medborgarförslaget. Sammanfattning Ett flertal elever och föräldrar vid Parkhemsskolan har gemensamt kommit in med ett medborgarförslag om att anlägga en konstgräsplan på Parkhemsskolans befintliga grusplan. Utbildningsförvaltningen anser att medborgarförslaget är ett bra initiativ från eleverna för att främja våra barn och ungdomars möjligheter till fysiska och meningsfulla aktiviteter. Däremot finns det inte några möjligheter för utbildningsförvaltningen att anlägga en konstgräsplan vid skolan, då den föreslagna anläggningen ligger under gatu- och parkenhetens ansvarsområde. I närområdet finns också en konstgräsplan vid Trädgårdstadsskolan.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:31 Referens Sofia Nordgren Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Bygg om Parkhemsskolans grusplan till konstgräsplan Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande över medborgarförslaget. Sammanfattning Ett flertal elever och föräldrar vid Parkhemsskolan har gemensamt kommit in med ett medborgarförslag om att anlägga en konstgräsplan på Parkhemsskolans befintliga grusplan. Utbildningsförvaltningen anser att medborgarförslaget är ett bra initiativ från eleverna för att främja våra barn och ungdomars möjligheter till fysiska och meningsfulla aktiviteter. Däremot finns det inte några möjligheter för utbildningsförvaltningen att anlägga en konstgräsplan vid skolan, då den föreslagna anläggningen ligger under gatu- och parkenhetens ansvarsområde. I närområdet finns också en konstgräsplan vid Trädgårdstadsskolan. Bakgrund Ett flertal elever och föräldrar vid Parkhemsskolan har gemensamt kommit in med ett medborgarförslag om att anlägga en konstgräsplan på Parkhemsskolans befintliga grusplan. De menar att en konstgräsplan skulle bidra till att öka spontanidrotten samt att minska skaderisken som en grusplan medför. Kommunfullmäktige har gett kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att yttra sig över medborgarförslaget. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen anser att medborgarförslaget är ett bra initiativ från eleverna för att främja våra barn och ungdomars möjligheter till fysiska och meningsfulla aktiviteter. Med en konstgräsplan kan barn och unga också på sin Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:31 fritid utöva olika spontana aktiviteter under årets alla årstider. Konstgräs har vissa fördelar gentemot grus, bland annat minskar risken för skrapsår och underlaget påverkar inte lika mycket av väderförhållandena. Konstgräsplanen är dock betydligt mer kostsam än en grusplan. I Tullinge finns en 7-mannaplan med konstgräs vid Trädgårdsstadsskolan samt även en 11-mannaplan vid Brantbrinks idrottsplats. Förhoppningsvis kan även elever vid Parkhemsskolan använda någon av de konstgräsplaner som finns i Tullinge. Att anlägga en konstgräsplan innebär inte bara en anläggningskostnad utan även kostnader för drift och underhåll. Gatu- och parkenheten ansvarar för kostnaden kring en konstgräsplan och den föreslagna anläggningen finns därför inte inom ramarna för utbildningsförvaltningens budget. Förvaltningen ställer sig dock positiv till förslaget. Erik Nilsson Förvaltningschef

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden 2012-06-12 Dnr UF/2012:56 2 Yttrande över motion om översyn av reglerna för skolskjuts respektive SL-kort (UF/2012:56) Förslag till beslut Utbildningsnämnden avstyrker motionen Sammanfattning Utifrån att utbildningsförvaltningens regelverk för skolskjuts följer skollagen föreslås att motionen avstyrks.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:56 Referens Erika Nysäter Mottagare Utbildningsnämnden Yttrande över motion om översyn av reglerna för skolskjuts respektive SL-kort Förslag till beslut Utbildningsnämnden avstyrker motionen Sammanfattning Utifrån att utbildningsförvaltningens regelverk för skolskjuts följer skollagen föreslås att motionen avstyrks. Bakgrund Karin Pilsäter (fp) har i en motion yrkat att kommunfullmäktige uppdrar åt utbildningsförvaltningen att göra en översyn av reglerna för erbjudande om skolskjuts/sl-kort genomförs, där reglerna anpassas till vad som är rimliga gångavstånd för barn och ungdomar. Dagens regler och policy i Botkyrka kommun Enligt kommunens regler för skolskjuts har elev rätt till skolskjuts i form av särskilt anordnad skjuts, skolbuss, eller SL-kort, om avståndet till skolan är från 2 5 kilometer närmaste gångväg. Vilket avstånd som gäller beror på elevens ålder. För att ha rätt till skolskjuts skall man ha valt en skola i närområdet. Med närområde menas att skolan ska ligga inom följande kilometergränser från hemmet: Förskoleklass: Skolår 1 Skolår 2-3 Skolår 4-6 Skolår 7-9 Gymnasiet 2 km 2 km 3 km 4 km 5 km 6 km Eftersom merparten av eleverna har flera skolor att välja på inom närområdet har de inte rätt till skolskjuts av något slag. Väljer de trots detta en skola utanför närområdet får de själva stå för resorna dit i enlighet med skollagen. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:56 Det finns områden som ligger utanför dessa kilometergränser. Det gäller Grödingelandet, Ensta och Norrbyvret i Uttran och Fiskarhagen i Norsborg. Där går särskilt anordnad skolskjuts, skolbuss. Skolbussen kan av praktiska skäl endast gå till närmaste skola det vill säga till Malmsjö skola, Broängsskolan respektive Hammerstaskolan. Elever har också möjlighet att få SL-kort vid delad vårdnad och växelboende. Rätten till detta utgår från folkbokföringsadressen samt den andra vårdnadshavarens adress. I likhet med grundregeln gäller att om eleven valt en skola längre från folkbokföringsadressen finns ingen rätt till SL-kort vid delad vårdnad. Detta gäller oavsett om den valda skolan är kommunal eller fristående. Alla skolor behandlas lika i enlighet med skollagen. Konsekvenser av en förändrad policy Att frångå närhetsprincipen innebär att kommunen ska stå för resekostnader för alla elever som valt skola utanför närområdet, oavsett vilken skola de har valt. I dag kostar terminskorten ca 1 400 kr/läsår. Kommunen har ca 1 100 elever som går i annan kommunal eller fristående skola, än den som finns i närområdet, och ca 600 elever i kommunal eller fristående skola utanför Botkyrka kommun. Kostnad 1 540 000 kr + 840 000 kr. Totalt 2 380 000 kr. I beslutet bör man också beakta att möjligheten att få ett SL-kort kan bidra till att fler elever väljer skolor utanför närområdet, vilket då ytterligare ökar kostnaderna. En generell sänkning av avståndskriterierna, eller en sänkning för eleverna i skolår 0-3 skulle grovt räknat innebära en kostnadsökning på mellan 1 miljon och, i värsta fall, 10 miljoner kronor. Även en kostnadsökning på 1 miljon kronor innebär en ökning av skolskjutskostnaderna på grundskolan med ca 30 %. Gällande kilometergränserna är sedan höstterminen 2006 enligt följande: Förskoleklass: 2 km Skolår 1 2 km Skolår 2-3 3 km Skolår 4-6 4 km Skolår 7-9 5 km Gymnasiet 6 km Avståndet mäts närmaste gång- eller cykelväg och är den sträcka eleverna förväntas kunna gå eller cykla till skolan eller till skolskjutsen. Gymnasiets avståndsgräns på 6 kilometer är reglerad i skollagen. Vilka avståndskriterier som ska gälla grundskolan bestäms av kommunen. Det finns kommuner som har mer generösa eller restriktiva regler men Botkyrka skiljer sig inte från flertalet kommuner. År 2006 sänkte Botkyrka avståndsgränsen för förskoleklass och årskurs 1 från 3 km till 2 km. Utöver avståndet görs även en bedömning av trafiksäkerheten på den aktuella vägen. Hänsyn tas också till skolbussens möjlighet att färdas på aktuell väg. Dessa bedömningar görs av Trafikrådet som består av:

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:56 Chefen för trafikgruppen inom Södertörns polismästardistrikt Trafikingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen Representant från Transportcentralen och arnombudsmannen Representant från vägverket (vid bedömning av hållplatser och andra frågor som gäller länsvägarna) Skolskjutsansvarig på utbildningsförvaltningen. Inför förändringen 2006 då avståndsgränsen förkortades från 3 till 2 km för förskoleklass och årskurs 1 fördes diskussionen kring hälsoaspekterna med att gå eller cykla till skolan kontra, enligt berörda föräldrarna, för långa gångavstånd för de minsta barnen. Denna förändring berör i praktiken inte särskilt många barn, eftersom de flesta i dessa åldrar finns inom skolbarnsomsorgen. Skolskjuts erbjuds endast i direkt anslutning till den schemalagda skoldagens början och slut i enlighet med skollagen. Under senare år har forskningsrapporter visat att de barn som går eller cyklar till skolan mår bättre, har bättre koncentrationsförmåga och lyckas bättre i skolarbetet. Utifrån detta bör kommunen snarare uppmuntra eleverna att gå eller cykla och uppmuntra föräldrar att organisera gående skolbussar om de inte vill att barnen ska gå ensamma till skolan. Angående motionens exempel på de avstånd eleverna förväntas gå: Enligt såväl Hitta.se som Eniro.se är avståndet mellan Tumba torg och Eklidsskolan mer än 4 kilometer. Detta saknar dock relevans i ärendet. Om det finns kommunala skolor inom närområdet utgår inte någon form av skolskjuts för den som väljer en skola utanför närområdet. Skolvägens längd och eventuell kostnad för SL-kort är något som man måste väga in vid val av skola. Motionen kan tolkas som att vi bör införa olika avståndsgränser för tätort och glesbygd vilket skulle vara svårt att implementera och strida mot likabehandlingsprincipen. Det absoluta flertalet av våra elever har minst en men oftast flera skolor att välja på inom närområdet. Ingen behöver gå fem kilometer från folkbokföringsadressen, förmodligen inte heller fyra kilometer. De som har långt till närmaste skola har som regel mycket långt och erbjuds därför skolskjuts, oftast i form av skolbuss men ibland i form av SL-kort. Elever som har rätt till skjuts av något slag finns i Fiskarhagen, yngre elever i Riksten samt boende på Grödingelandet. Även yngre elever i Hamringe har rätt till skolskjuts. Rätten till skolskjuts innebär inte från dörr till dörr. Även skolskjutsberättigade elever kan få gå vissa sträckor. En inventering som nyligen gjordes gav vid handen att längsta gångvägen till skolbussen är drygt två kilometer men merparten av eleverna har väsentligt kortare gångväg. De vägar det handlar om här saknar som regel trottoarer och oftast även vägbelysning. Trafikintensiteten är dock som regel låg eller mycket låg, ofta trafikeras vägen enbart av de boende i området. Vägen finns inte heller i olycksstatistiken.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Utbildningsförvaltningen 2012-05-31 Dnr UF/2012:56 Utifrån detta har vägarna inte bedömts vara trafikfarliga och inspektioner har gjorts på plats. Att ha två till tre kilometer att gå eller cykla till skolan kan inte anses vara orimligt. Att använda föräldrarna som norm skulle bli mycket vanskligt. En del föräldrar upplever en kilometer som långt till skolan. Det kan vara mörkt och det kan regna eller vara kallt. Så är det ju under delar av det svenska skolåret. Andra föräldrar ser gångvägen till skolan som en del i grundläggandet av goda vanor för framtida hälsa och ett led i en med åldern ökande självständighet och ansvarstagande. Erik Nilsson Förvaltningschef

MOTION 2012-02-20 Översyn av reglerna för rätt till skolskjuts resp. SL-kort De flesta barn och ungdomar har nära till sin närmsta skola. Botkyrka är tättbebyggt, och det är inte långt mellan skolorna. Men några bor utanför de tättbebyggda områdena och har långt till skolan. Skolskjuts, eller SL-kort erbjuds då av kommunen vid följande avstånd till närmsta skola: Mer än 3 km - förskolebarn och elever i åk 1-3 Mer än 4 km - elever i åk 4-6 Mer än 5 km elever i åk 7-9 De yngsta lämnas knappast åt att ta sig till förskola och skola på egen hand, men i Botkyrka kommun, år 2012, förväntas en åttaåring traska en sträcka motsvarande från Alby Centrum till Kärsbyskolan i Norsborg. En tioåring ska två gånger om dagen till fots ta sig motsvarande från Tumba Torg till Eklidsskolan i Tullinge. Och en trettonåring i ur och skur fotvandra som från Storvreten till Malmsjö skola i Vårsta. Eller ta cykeln. Skillnaden är dock, att bor man på dessa avstånd från närmsta skola, så finns det knappast några separata gångvägar eller trottoarer med vägbelysning, knappast ens någon vägren att gå på, i mörkret på vintern. För det handlar inte om någon enstaka promenad en solig lördag, utan varje dag, i ur och skur, i snöglopp, ösregn och när snöplogen inte hunnit fram. Det är klart att detta inte är rimligt, och det är förstås inte heller några föräldrar som låter detta ske. Men när nu kommunen faktiskt inte anser att den som bosätter sig långt från närmsta skola får ta ansvar själv för det, bör detta också avspeglas i att det är när gångavståndet inte längre är rimligt som skolskjuts eller SL-kort erbjuds. En norm för detta skulle kunna vara att barnen inte ska förväntas gå längre än vad de flesta vuxna anser är rimligt att varenda dag själva gå. Med hänvisning till ovan yrkar Folkpartiet: Att en översyn av reglerna för erbjudande om skolskjuts/sl-kort genomförs, där reglerna anpassas till vad som faktiskt är rimliga gångavstånd för barn och ungdomar Karin Pilsäter (FP)

BILAGA 1[2] Barn- och ungdomsförvaltningen 2008-10-16 Dnr BOUN/2008:308 Referens Helena Bengtsson Mottagare Regler för beviljande av skolskjuts Avstånd mellan hem och skola Elev är berättigad till skolskjuts om avståndet mellan hemmet och skolan är för Förskoleklass Skolår 1 Skolår 2-3 Skolår 4-6 Skolår 7-9 2 km 2 km 3 km 4 km 5 km Detta gäller under förutsättning att eleven går i närmaste skola eller i en skola i närområdet. Med närområde menas att skolan skall ligga inom ovan nämnda kilometergränser från hemmet. Om vårdnadshavare väljer skola utanför närområdet (om detta inte är närmaste skola) väljer man samtidigt bort all rätt till skolskjuts. Vårdnadshavarens samtliga skolval behandlas på detta sätt. Med skolskjuts avses särskilt anordnad skjuts i form av skolbuss eller allmänna kommunikationer. I enskilda fall kan taxi användas. För elever i förskoleklass och skolår 1 skall i första hand nyttjas skolbuss. Övriga elever skall, där så är möjligt, resa med allmänna kommunikationer. Rätt till skolskjuts gäller endast i anslutning till skoldagen. Vårdnadshavare förväntas själv lämna och hämta barnen från skolbarnsomsorgen. Avsteg från dessa regler Val av skola Elev vars vårdnadshavare har valt annan skola än den närmaste skolan eller annan skola i närområdet har därmed avsagt sig all rätt till skolskjuts. Till exempel gäller detta inte enbart reguljära resor från hemmet till skolan utan även rätt till SL-kort vid växelboende. Barn- och ungdomsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Telefon vxl 08-530 610 00 Direkt 08-530 613 06 Mobil 0708-861377 E-post helena.bengtsson@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2[2] Barn- och ungdomsförvaltningen 2008-10-16 Dnr BOUN/2008:308 Medicinska skäl inklusive olycksfall Läkarintyg krävs. Vid olycksfall skall anmälan göras till försäkringsbolaget som vid behov ordnar skolskjuts. Trafikfarlig väg Bedömning av vägens farlighet görs av Trafikrådet som kan föreslå åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Trafikrådet består av representanter barn- och ungdomsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, trafikpolisen och transportcentralen. Delad vårdnad och växelboende Elev, vars föräldrar har delad vårdnad, som har ett regelrätt växelboende har under vissa omständigheter rätt till skolskjuts. Detta gäller om elev går i skola i närområdet enligt tidigare angiven definition och avståndet mellan den alternativa adressen och skolan uppfyller avståndskriterierna. Med regelrätt växelboende menas att eleven bor lika mycket hos båda föräldrarna, att han/hon har sina personliga tillhörigheter i båda hemmen och att ingen förälder betalar försörjningsstöd till den andra föräldern. Skolskjuts vid växelboende är alltid i form av SL-kort. Vinterturlista Under tiden 1 november 15 mars, där omständigheterna så kräver. Det kan vara att eleverna tvingas till längre skolväg som berättigar till skjuts eller att eleverna tvingas gå på trafikfarlig väg eftersom den vanliga gångvägen inte plogas. Specialskolor och särskilda undervisningsgrupper För barn/elever i specialskolor och särskilda undervisningsgrupper gäller att beslut om placering även skall innehålla ett eventuellt beslut om skolskjuts samt hur denna skjuts skall vara utformad. Skjuts till förskola och skolbarnsomsorg Skolskjuts erbjuds inte till förskola eller skolbarnsomsorg.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden 2012-06-12 Dnr UF/2012:56 3 Ansökan om att få bedriva familjedaghemmet Toppen (UF/2012:56) Förslag till beslut Utbildningsnämnden beviljar Veronica Melander tillstånd att starta enskild pedagogisk omsorg i form av familjedaghemmet Toppen med maximalt fem barn på Timmerbacken 29 i Tumba. Sammanfattning Veronica Melander har ansökt om att starta enskild pedagogisk omsorg på Timmerbacken 29 i Tumba. Barngruppen kommer att bestå av upp till fem barn i åldersgruppen 1-5 år. Företrädare för förvaltningen har besökt verksamheten och anser att lokalen och närområdet är väl lämpat för verksamheten. Huset har en stor boyta och stor tomt vilket möjliggör utomhuslek i direkt anslutning till huset. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att fortsätta att öka i närområdet så det är förvaltningens uppfattning att verksamheten inte kommer att påverka befintlig kommunal barnomsorg negativt, varken organisatoriskt eller ekonomiskt. Förvaltningen anser att ansökan och den planerade verksamheten uppfyller gällande lagar och kommunens kriterier och föreslår att utbildningsnämnden beviljar Veronica Melander tillstånd att starta enskild pedagogisk omsorg i form av familjedaghemmet Toppen med maximalt fem barn på Timmerbacken 29 i Tumba.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Utbildningsförvaltningen 2012-06-01 Dnr UF/2012:56 Referens Erika Nysäter Mottagare Utbildningsnämnden Ansökan om att få bedriva familjedaghemmet Toppen Förslag till beslut Utbildningsnämnden beviljar Veronica Melander tillstånd att starta enskild pedagogisk omsorg i form av familjedaghemmet Toppen med maximalt fem barn på Timmerbacken 29 i Tumba. Sammanfattning Veronica Melander har ansökt om att starta enskild pedagogisk omsorg på Timmerbacken 29 i Tumba. Barngruppen kommer att bestå av upp till fem barn i åldersgruppen 1-5 år. Företrädare för förvaltningen har besökt verksamheten och anser att lokalen och närområdet är väl lämpat för verksamheten. Huset har en stor boyta och stor tomt vilket möjliggör utomhuslek i direkt anslutning till huset. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att fortsätta att öka i närområdet så det är förvaltningens uppfattning att verksamheten inte kommer att påverka befintlig kommunal barnomsorg negativt, varken organisatoriskt eller ekonomiskt. Förvaltningen anser att ansökan och den planerade verksamheten uppfyller gällande lagar och kommunens kriterier och föreslår att utbildningsnämnden beviljar Veronica Melander tillstånd att starta enskild pedagogisk omsorg i form av familjedaghemmet Toppen med maximalt fem barn på Timmerbacken 29 i Tumba. Bakgrund Veronica Melander har ansökt om att starta enskild pedagogisk omsorg på Timmerbacken 29 i Tumba. Barngruppen kommer att bestå av upp till fem barn i åldersgruppen 1-5 år. Verksamheten ska vara öppen måndag till fredag cirka 6.30 till 18.30 hela året med anpassning till föräldrarnas behov. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Utbildningsförvaltningen 2012-06-01 Dnr UF/2012:56 Företrädare för förvaltningen har besökt verksamheten och anser att lokalen och närområdet är väl lämpat för verksamheten. Huset har en stor boyta och en stor tomt och altan vilket möjliggör utomhuslek i direkt anslutning till huset. Ett rum är avsatt för rörelselekar och en större yta i anslutning till köket till lugnare lekar. Befintligt kök kommer att utnyttjas för att till exempel rita. Veronica Melander har pedagogisk erfarenhet efter att ha arbetat i tre år som resurs på friluftsförskolor i Stockholm. Hon har inte pedagogisk utbildning men har flera års pedagogisk erfarenhet från förskoleverksamhet. Veronica Melander har kännedom om sekretess och anmälnings- och upplysningsplikten enligt socialtjänstlagen. Hon har skickat in utdrag ur belastningsregistret och registerutdrag från Skatteverket. Verksamheten erbjuder en barndagvård i hemmiljö för barn i åldrarna 1-5 år. Blandade åldrar ska stimulera barnen att lära sig av varandra. Den pedagogiska omsorgen syftar till att skapa en utvecklande, kreativ miljö med möjlighet till lek och lärande både inomhus och utomhus där barnen får utvecklas i sin egen takt. Barnens utveckling främjas genom dagliga rutiner såsom lek med naturens resurser och träning av enklare matematik och fokus på socialt samspel och språkutveckling. Uppbyggnaden av verksamheten kommer att ske under hösten 2012. Verksamhetsplan ska upprättas årligen och verksamheten ska skicka ut föräldraenkäter. Det finns dokumenterade rutiner för brand och utrymning, barnolycksfall, vid misstanke om att barn far illa och en plan för åtgärder mot kränkande behandling. Föräldrarna ska ha insyn i verksamheten och erbjudas att följa med på utflykter. Utvärdering och planering ska ske i samarbete med familjedaghemmen Solparken och Vättarna och eventuellt kommer ett vikariesystem att skapas. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att fortsätta att öka i närområdet så det är förvaltningens uppfattning att verksamheten inte kommer att påverka befintlig kommunal barnomsorg negativt, varken organisatoriskt eller ekonomiskt. Förvaltningen anser att ansökan och den planerade verksamheten uppfyller gällande lagar och kommunens kriterier och föreslår att utbildningsnämnden beviljar Veronica Melander tillstånd att starta enskild pedagogisk omsorg i form av familjedaghemmet Toppen med maximalt fem barn på Timmerbacken 29 i Tumba. Auktorisation att starta verksamhet gäller i ett år efter beslutet. Erik Nilsson Förvaltningschef

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Utbildningsnämnden 2012-06-12 Dnr UF/2012:56 4 Utvärdering av modersmålsreformen (UF/2012:56) Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utvärderingen av modersmålsreformen Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för förbättringar Sammanfattning Utvärderingen av modersmålsreformen har genomförts av förvaltningens personal förstärkt med en extern resurs. Vi hade tre perspektiv för ögnen: personal, elever/barn, samt organisation. Inom dessa tre perspektiv ville vi ta fram en lägesbedömning för det pedagogiska uppdraget, för flerspråkig undervisning och språkutvecklande arbetssätt, samt för ekonomi och organisation. När modersmålsreformen började genomföras var förväntningarna höga. Den förändring som av personalen upplevs som mest märkbar är dock övergången till systemet där skolorna köper lektioner, vilket för många har lett till att arbetet spridits över flera skolor. En annan förändring var att varje rektor och förskolechef fick ansvaret för modersmålsorganisationen på sin enhet, en fråga som fått mycket olika lösningar över kommunen. I de fall undervisningen förändrats och förnyats verkar detta vara ett resultat av implementeringen av läroplanen och nätverken för kompetenshöjning, och inte i samma grad av modersmålsreformen. Utvärderingen konstaterar att en högkvalitativ modersmålsundervisning på många håll försvåras av praktiska och administrativa hinder. Vi kan också utläsa att hindren lättare undanröjs på de enheter där alla kategorier (modersmålspedagoger, övrig personal och chefer) har gedigna kunskaper om språkutveckling och flerspråkighet. En rad rekommendationer inför framtiden presenteras i slutet av utvärderingen.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 Referens Helena Duroj Mottagare Utbildningsnämnden Utvärdering av modersmålsreformen Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utvärderingen av modersmålsreformen Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för förbättringar Sammanfattning Utvärderingen av modersmålsreformen har genomförts av förvaltningens personal förstärkt med en extern resurs. Vi hade tre perspektiv för ögnen: personal, elever/barn, samt organisation. Inom dessa tre perspektiv ville vi ta fram en lägesbedömning för det pedagogiska uppdraget, för flerspråkig undervisning och språkutvecklande arbetssätt, samt för ekonomi och organisation. När modersmålsreformen började genomföras var förväntningarna höga. Den förändring som av personalen upplevs som mest märkbar är dock övergången till systemet där skolorna köper lektioner, vilket för många har lett till att arbetet spridits över flera skolor. En annan förändring var att varje rektor och förskolechef fick ansvaret för modersmålsorganisationen på sin enhet, en fråga som fått mycket olika lösningar över kommunen. I de fall undervisningen förändrats och förnyats verkar detta vara ett resultat av implementeringen av läroplanen och nätverken för kompetenshöjning, och inte i samma grad av modersmålsreformen. Utvärderingen konstaterar att en högkvalitativ modersmålsundervisning på många håll försvåras av praktiska och administrativa hinder. Vi kan också utläsa att hindren lättare undanröjs på de enheter där alla kategorier (modersmålspedagoger, övrig personal och chefer) har gedigna kunskaper om språkutveckling och flerspråkighet. En rad rekommendationer inför framtiden presenteras i slutet av utvärderingen. Utbildningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post sofia.nordgren@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 Innehållsförteckning Utvärdering av modersmålsreformen... 1 Förslag till beslut... 1 Sammanfattning... 1 1. Bakgrund... 3 1.1. Utvärderingsuppdrag... 4 1.2. Uppföljningen... 5 Ur Modersmålsundervisningen i framtiden... 5 Vår dåvarande bedömning... 6 2. Utvärderingen... 7 2.1. Pedagogernas perspektiv... 7 Skillnader före-efter... 7 Arbetets förutsättningar... 8 Arbetets innehåll... 11 Attityder... 12 Arbetsledning... 13 För- och nackdelar i sammanfattning... 14 2.2. Undervisningen... 14 Delaktighet... 15 Flerspråkig undervisning... 15 Ett språkutvecklande arbetssätt... 16 Några avslutande observationer... 17 2. 3. Organisation... 18 Budget... 18 Omfattning... 19 Arbetsmiljö... 20 Gamla och nya frågor... 20 3. Analys och rekommendationer... 21 3.1. Pedagogik och organisation... 22 3.2. Professionell och /eller flexibel?... 23 Arbetsledarrollen... 24 3.3. Sammanfattande rekommendationer... 24 4. Goda exempel... 26

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 1. Bakgrund Idag är såväl forskningen som den politiska mittfåran eniga om att samtidiga satsningar på modersmål, ämneskunskaper och svenska är varandras komplement och inte uteslutande enheter. 1 Modersmålsundervisningen i Botkyrkas skolor omorganiserades år 2010, och under vintern 2011-12 har en utvärdering genomförts. Under utvärderingsarbetet har vi inte så sällan mött missuppfattningen att det är nyttan och behovet av modersmålsundervisning som ska utvärderas. Därför har vi valt att inleda med citatet ovan. Med stöd av detta påpekar vi att utvärderingen inte handlar om huruvida modersmålsundervisning är bra eller dåligt, utan om hur väl eller illa vi lyckats integrera den i skolans vardag och ge den förutsättningar för måluppnående som är likvärdigt andra skolämnen.. Botkyrka har sedan 1970-talet varit en inflyttarkommun, och här undervisas idag i 58 olika språk, en siffra som ändras varje termin beroende på flyttrörelserna. Undervisningen har organiserats på olika sätt under årens lopp. Senast år 2009 fattade utbildningsnämnden beslut om en reform av modersmålsundervisningen enligt de förslag som lagts fram i utredningen Modermålsundervisningen i framtiden 2. Syftet med reformen var att skapa förutsättningar att uppnå målen i Botkyrkas Språkutvecklingsplan. Modersmålet lyftes fram både som eget ämne och som stöd till flerspråkiga barn, och reformen avsåg att öppna för nya förhållningssätt och handlingsmönster hos skolledare och pedagoger. Utredningen fastslog att modersmål för det första är ett eget ämne som håller tvåspråkigheten levande. För det andra ska det kunna vara ett kommunikationsspråk för ämnesundervisning. För det tredje är modersmålet i form av studiehandledning en metod att underlätta skolarbetet för barn som behöver detta stöd. Men för att barn med annat modersmål än svenska ska lyckas i skolan är det lika nödvändigt att samtliga pedagoger tillämpar ett språkutvecklande arbetssätt, så som det beskrivs bland annat i Språkutvecklingsplanen och Språknyckeln. Reformen gav en signal till skolledarna att anpassa förskolornas och skolornas verksamheter efter de faktiska behoven hos flerspråkiga barn. I reformens startskede överfördes ansvaret för 24 modersmålslärare till rektorerna på elva skolor. Majoriteten har kvar sin centrala anställning med specialistenheten som arbetsgivare, och är indelade i fyra arbetslag. Det var 1 Nihad Bulnar: Nyanlända och lärande, Vetenskapsrådets rapportserie nr 6/2010) 2 Dnr BOUN/2009:54

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 34 modersmålstjänster som berördes av någon förändring. Idag finns inom specialistenheten omkring hundra modersmålslärare. På hösten år 2010 gjordes en uppföljning av hur reformen genomförts. Uppföljningen är en del av underlaget för denna utvärdering. Vid nyåret 2010-2011 utökades dåvarande barn- och ungdomsförvaltningen till en utbildningsförvaltning med ansvar också för gymnasieskolan, varför läget för modersmålsundervisningen i gymnasieskolan kommer att kort beröras här. 1.1. Utvärderingsuppdrag Utvärderingen planerades med tre perspektiv för ögonen: personal, elever/barn, samt organisation. Inom dessa tre perspektiv ville vi ta fram en lägesbedömning för följande aspekter: pedagogiskt uppdrag, delaktighet och samverkan, arbetsledning, arbetsmiljö flerspråkig undervisning, språkutvecklande arbetssätt, studiehandledning ekonomiska och andra organisatoriska effekter Inom personalperspektivet anlitade vi som extern resurs Hanna Lindeborg, gymnasiepedagog med interkulturell inriktning. Hon intervjuade modersmålspedagogerna (fyra lokalt anställda, 14 från specialistenheten) om deras syn på pedagogrollen, delaktigheten, arbetsledningen och arbetsmiljön. Helena Duroj gjorde också intervjuer med ett mindre urval skolledare; sex rektorer för grundskola och tre förskolechefer. Gymnasierektorerna fick enkätfrågor via mejl, och biträdande rektorerna på specialistenheten medverkade med att förklara verksamhetens centrala organisation. Inom perspektivet elever/barn gjorde Babak Bassari, Annika Löthagen och Lena Nagle deltagande observationer med konsultativa samtal i både förskola (fem stycken) och grundskola (nio stycken). I utvärderingsplanen fanns också momentet att intervjua elever, men utvärderingsgruppen måste av tidsskäl avstå från detta. De ekonomiska effekterna följdes upp av förvaltningens controller Jonas Elmtoft, och organisationsfrågorna belystes genom ovan nämnda intervjuer. För den samlade utvärderingen har vi sorterat underlaget från personalintervjuer och lektionsobservationer kring väsentliga teman och bearbetat texterna för att lyfta fram styrkor och svagheter. De skolledare

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 som intervjuats låter vi kommentera framställningen när deras uppfattningar bekräftar eller kontrasterar mot observationer och pedagogernas utsagor. Rapporten planerades vara färdig i februari, men avslutades först i april på grund av att andra, tidssatta ärenden gick före. 1.2. Uppföljningen Vi ska först göra en återblick på den uppföljning 3 som gjordes i november år 2010. Förvaltningen konstaterade då att regelverket för modersmålsundervisning såg ut att fungera väl. I Botkyrka krävs inte ett underlag på minst fem barn för att bilda grupper, utan varje barn som är berättigad till modersmål erbjuds detta, om pedagog finns. Undervisningstiden ska vara minst en timme i veckan, i första hand av behöriga pedagoger. Modersmål och studiehandledning är inte samma sak men finansieras med samma medel. Detta gör att man inte på administrativ väg kan se vilket som är vilket. Skolorna kan också arrangera studiehandledning med egen personal, eller ha flexibla lösningar där modersmål och studiehandledning går i varandra. Det går därför inte att med säkerhet följa upp förekomst och kvalitet inom studiehandledningen. Uppföljningen visade att enheterna hade fått större kontroll över sina resurser. Förskolan och skolan kan ha egen flerspråkig personal anställda eller välja att köpa timmar från en annan skola eller från specialistenheten. I det senare fallet bistår specialistenheten med synkronisering av schemaläggningen. En innovation i samband med reformen var webbverktyget Modersmålskollen som togs fram av Babak Bassari på specialistenheten. Där handläggs alla beställningar, och där finns kontaktuppgifter till pedagogerna. Genom Modersmålskollen ökar skolledarnas insikt i vilka timmar enheten faktiskt har och vad de kostar. Ur Modersmålsundervisningen i framtiden Förvaltningen lämnade i uppföljningen en rad rekommendationer av vilka de flesta genomförts eller lyfts in i ettårsplanen. Men i den utredning som föregick reformen las en del förslag som av olika skäl aldrig genomförts. Vi ska här kort ta upp några av dem: 3 BOUN 2009:54 daterad 2010-11-25

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 6[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 - Modersmålsundervisning för äldre barn skulle samlas på en av områdets skolor. Det har delvis införts på gymnasiet. I grundskolan avstår skolorna eftersom risken är stor att ämnet då blir oattraktivt för eleven, som väljer att inte delta. - Modersmål som språkval skulle erbjudas i lämpliga språk. Förvaltningen har utan framgång undersökt möjligheterna till detta, och det verkar idag sannolikt att mycket få barn skulle välja ett sådant alternativ. - Periodisera modersmålsundervisning/träning för att öka effektiviteten. Förslaget väckte starkt motstånd hos pedagogerna då det skulle bli mycket svårt för dem att träna språket kontinuerligt och att upprätta en relation till eleverna. - Skolorna skulle göra upp en plan för identifikation av modersmålselever. I praktiken görs identifikationen när föräldrarna anmäler sitt barn till modersmålsundervisning/träning, när barnet flyttar eller när barnet går över från förskola till grundskola. Svårigheten för skolledarna är att identifiera barnets starkaste språk och vilken dialekt/varietet det gäller, något som modersmålspedagogerna ofta kan bistå med. Fler förslag ur utredningen tas upp i avsnittet om organisation. Vår dåvarande bedömning I uppföljningen ringade vi in två centrala delar för utvecklingen av modersmålsundervisningen: den ekonomiskt-administrativa delen och den pedagogiskt-innehållsliga. I snittet mellan dem placerade vi ett stort antal organisationsfrågor (på administrativ grund men med pedagogisk påverkan). Första halvåret drogs reformen med inkörsproblem vad gällde ansvar och budget, och någon pedagogisk utveckling gick av förklarliga skäl inte att se. Mot slutet av år 2010 ansåg vi att den ekonomiskt-administrativa sidan av reformen i stort sett implementerats. Vi noterade att rektorernas medvetenhet om ämnets betydelse hade ökat och att en inkludering i skolans samlade verksamhet var på väg. Dock förstod vi att mycket återstår att göra innan modersmålet ses som en likvärdig del i utbildningen, och att pedagogiken och innehållet behövde fortsatt utveckling. Denna utveckling hängde nära samman med frågor om schema, samverkan, lokaler, grupperingar med mera. Förvaltningen menade att den innehållsliga aspekten måste hållas vid liv i och genom dessa organisatoriska diskussioner för att syftet med modersmålsreformen skulle kunna förverkligas.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 7[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 2. Utvärderingen Vi övergår nu till den aktuella utvärderingen. Först redogör vi för vad som framkommit vid pedagogintervjuer och lektionsobservationer, sedan granskar vi några organisatoriska frågor, och därefter följer ett avsnitt med analys och rekommendationer. 2.1. Pedagogernas perspektiv För att ge modersmålspedagogerna möjlighet att tala fritt och anonymt anlitade förvaltningen en extern resurs, Hanna Lindeborg. Hon började sitt arbete genom att skugga tre aktiva pedagoger inom förskola och grundskola för att få inblick i verksamheten. Intervjumallen och urvalet av respondenter gjordes av förvaltningen. Intervjuaren genomförde under hösten 2011 intervjuer med fyra lokalt anställda och 14 centralt anställda. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sammanställdes. Eftersom intervjuformen var relativt öppen var det inte samtliga intervjupersoner som svarade på varje fråga, så materialet lämpar sig inte för en kvantitativ redovisning. Vad vi kan se är tendenser, som givetvis inte ska tolkas som att alla modersmålspedagoger upplever situationen på samma sätt. Två av de intervjuade arbetar på förskola, fjorton på grundskola och sju på gymnasiet. Sex av dem uppger att de arbetar med studiehandledning, och åtta med språkintroduktion för nyanlända elever. Förutom lärare som undervisar i de stora språken arabiska och assyriska-syrianska ingår också lärare i udda språk som av anonymitetsskäl inte redovisas. Skillnader före-efter De flesta pedagogerna var i början positiva till modersmålsreformen så som den presenterades, men har med tiden blivit skeptiska till dess genomförande. Missnöjet handlar om att reformen inte levt upp till sina intentioner och man upplever att de utlovade förbättringarna i ett pressat ekonomiskt läge istället blev till försämringar. De stora skillnaderna som de ser är köp-och-sälj-systemet och rektorernas ökade ansvar. Några pedagoger som är centralt anställda med många skolor uttrycker att deras situation kan liknas vid att höra till ett bemanningsföretag. I och med reformen fick rektor/förskolechef ansvaret för modersmålsundervisningen inom sin enhet, vilket medförde nya arbetsuppgifter. Många modersmålspedagoger känner det som att när

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 8[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 rektor/förskolechef har för mycket att göra blir modersmålet en belastning och risken är att det prioriteras bort. Enligt de intervjuade har skillnaderna i kvalitet och förutsättningar blivit större än tidigare mellan olika enheter, och några menar att det kan bero på vilket intresse den lokala ledningen har av att satsa på modersmålsämnet. Några pedagoger påpekar också att enheternas frihet att använda befintliga resurser kan leda till att de väljer att låta obehöriga lärare inom den egna enheten undervisa. Vad de intervjuade skolledarna säger om sin ökade arbetsbörda är att verktyget Modersmålskollen fungerar bra och ger dem ökad kontroll, men några ifrågasätter om den administrativa tid de totalt lägger ned verkligen ger utdelning. Beställningssystemet går ut på att enheterna beställer det antal timmar de anser sig behöva (eller ha råd med) från specialistenheten. Det är en vanligt förekommande uppfattning bland respondenterna att antalet timmar per skola har minskat, vilket medför en tjänstgöring spridd på flera skolor för att fylla ut tjänsterna. Det blir fler elever per grupp, stor åldersspridning i grupperna och långa transporttider mellan skolorna. Även de intervjuade pedagoger som anställts efter år 2010 och inte kan jämföra anser att för få timmar beställs så att det blir svårt att skapa lämpliga undervisningsgrupper. Meningen med beställningssystemet är att timantalet på respektive enhet kan ändras beroende på hur eleverna flyttar. Men några av de intervjuade säger att timmarna blir färre genom att rektor gör större grupper, utan att elevantalet har minskat. Det finns en upplevelse av att bli skickad hit och dit, vilket försvårar planeringen och föräldrasamverkan. Modersmålstränarna i förskolan upplever likartade problem, och menar att resurserna borde räcka till för att åtminstone beställa en timme per avdelning, så att de skulle kunna delta i verksamheten istället för att gå runt och samla ihop barn. Förvaltningen belyser sambandet mellan ekonomi och organisation i stycket Budget (2.3: Organisation). Arbetets förutsättningar De intervjuade anser inte att deras arbetssätt har förändrats på grund av reformen. Om det finns förändringar hänger de snarare ihop med en starkare förankring av läroplan och kursplaner. Den skillnad som de tillfrågade ledarna ser är att de lokalt anställda har mycket större möjlighet att gå in i arbetet på enheten som helhet. Förskolan Modersmålstränarna i förskolan upplever problem med schemakrockar och kort planeringstid. I förskolan kan schemat kompliceras av den tid som går bort när barnen sover, och även när de äter om inte måltiden tas tillvara för

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 9[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 språkträning. Om mottagandet på förskolan är illa förberett har modersmålstränaren svårt att få reda på vilka barn hen ska träffa och måste ta tid till att samla ihop dem. Det händer också att modersmålstränaren ses som en avlastning för ordinarie personal som kan passa på att syssla med något annat när tränaren kommer. Andra intervjuade har märkt att bemötandet blir väldigt bra när förskolepersonalen gått kurser om flerspråkighet. För att öka samarbetsytorna har modersmålstränarna från vårterminen 2012 fått möjlighet att delta i en pedagogisk reflektionsgrupp på någon av de förskolor där de har tjänstgöring. Det ser ut att vara en avvägningsfråga om och hur modersmålsträningen kan bedrivas inom den stora barngruppen. Efter modersmålsreformen finns en stark förväntan att språket ska användas socialt, så att tränaren går in i den stora gruppen och talar modersmål under aktiviteterna där. Men ibland blir det väldigt bullrigt runt omkring, så koncentrationen kan försämras hos samtliga barn. Att då ta modersmålsbarnen åt sidan och bilda en egen grupp är inte heller så enkelt, eftersom barnen vill veta vad kamraterna gör och det är svårt att finna lämpliga lokaler. En fråga som väcktes i utredningen före reformen var om barn med samma modersmål kan samlas avdelningsvis, och då gärna med personal som talar deras språk. Enligt en intervjuad förskolechef är det svårt att göra sådana grupperingar därför att det vanligen endast är en plats som blir ledig när ett barn skrivs in, men att det är en fördel om åtminstone någon i personalen kan barnets språk. Den tidigare oron från personalens sida för att svenskan i det fallet skulle bli lidande tycks ha minskat, även om den fortfarande existerar. Grundskolan I och med reformen har specialistenheten i samråd med skolorna försökt schemalägga modersmålstimmarna till vissa dagar eller tider, gärna sammanhållet områdesvis. Detta är i stort sett positivt, menar de intervjuade. När timmarna syns på schemat framgår det tydligt för föräldrar och elever att det är ett självständigt ämne. Men trots samplaneringen uppstår krockar mellan skolorna, och när det är stora språkgrupper kan det hända att de reserverade timmarna helt enkelt inte räcker till. Då måste modersmålset läggas samtidigt som andra lektioner som eleverna ska gå ifrån, vilket leder till konkurrens mellan lärare och ämnen. På vissa skolor är modersmålet schemalagt till måndag morgon eller fredag eftermiddag, vilket inte är särskilt lockande för eleverna när studierna ställs mot sovmorgon eller fritid. Det inträffar ibland att modersmålstimmarna faller bort på grund av friluftsdagar och annat, och några modersmålspedagoger har varit med om att kolleger planerat in andra aktiviteter på den tid som varit reserverad för modersmål. Dessa problem med schemat gäller i någon mån också de lokalt

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 10[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 anställda pedagogerna, som menar att modersmålstimmarna läggs ut efter det att det reguljära schemat är satt. På skolor där en majoritet av eleverna deltar i modersmålsundervisning verkar ämnet ingå på ett mer självklart vis. Den egna planeringen sköter de flesta ambulerande modersmålspedagoger hemifrån. Det är ont om arbetsplatser och datorer (det är inte heller alltid de har datorer för undervisningen), och tiden mellan lektionerna åtgår för resor. Att arbeta enligt en planering som gjorts gemensamt med kolleger eller arbetslag är något som de ambulerande pedagogerna vanligen måste avstå ifrån. Några säger att de på varje skola ber om en grovplanering som de kan följa i sin undervisning för att det åtminstone ska bli gemensamma teman, något som är enklare för dem som arbetat länge i kommunen och har upparbetade kontakter. Men det förekommer att också de lokalt anställda kan ha svårt med tid och planering eftersom de ofta har elever i flera årskurser eller arbetslag. I förberedelsegrupperna däremot sker samarbetet i stort sett dagligen. Gymnasieskolan På den av kommunens tre gymnasieskolor som har flest elever med annat modersmål än svenska är det omkring 20 procent som deltar i modersmålsundervisning. En orsak till att det inte är flera kan vara att eleverna tänker strategiskt och väljer bort ett ämne som inte ger meritpoäng i en högskoleansökan. De intervjuade pedagogerna uppfattar det som en kraftig minskning av antalet modersmålselever, något som specialistenheten bekräftar. Enligt rektorerna är arbetet inom gymnasieskolorna generellt sett språkutvecklande. På en av skolorna finns en språkutvecklare för att bistå kollegerna, en annan skola nämner att de har behöriga SvA-lärare. Den tredje skolan väljer istället att ge ett mer allmänt stöd genom specialpedagog. De nyanlända som går språkintroduktion erbjuds enligt rektorerna alltid studiehandledning, och de flesta väljer att delta. Organisationen av modersmålsundervisningen varierar mellan skolorna. På en skola är det schemapositioner på morgon- eller eftermiddagstid, på andra skolor finns modersmål att välja som individuellt val, istället för moderna språk eller som utökad studiekurs. Språk med få talare har samordnad undervisning på eftermiddagstid i Tumba gymnasium. Alla modersmålstimmar köps från specialistenheten. En av skolorna har ämneslärare som behärskar exempelvis arabiska, assyriska-syrianska, turkiska eller polska, men någon organiserad flerspråkig undervisning förekommer inte förutom i engelskspråkiga projekt på ett av gymnasierna.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 11[26] Utbildningsförvaltningen 2012-06-04 Dnr UF/2012:56 Grundsärskola I de nya kursplanerna för särskolan har modersmålsundervisningen en starkare ställning, vilket också gäller träningsskolan. Ändå är det inte en så stor andel särskoleelever som väljer att läsa modersmål. Den förklaring förvaltningen ser är föräldrarnas osäkerhet om vikten av detta ämne när de upplever att barnen har så många andra bekymmer. Kunskapen om modersmålets betydelse för denna elevgrupp är generellt ganska låg, så det kommer an på skolledarna att vara mer drivande i sin information till föräldrarna. Studiehandledning Efterfrågan på studiehandledning har minskat, anser de flesta av respondenterna. Någon säger att det till och med saknas studiehandledning i förberedelseklass, vilket gör att modersmålspedagogen måste säga till om den hjälp som de nyanlända eleverna har rätt till. Det finns också pedagoger som ställer upp med sin egen tid för att hjälpa eleverna komma vidare i ämnena. Arbetets innehåll En mycket viktig del av yrkesrollen för de intervjuade modersmålspedagogerna är den sociala funktion de fyller. Det är de som samtalar med föräldrarna och ibland fungerar som familjernas länk till samhället, det är de som tar emot och stöttar nyinflyttade barn som börjar om från noll i ett sammanhang där deras tidigare kunskap inte fungerar. De kan också vara brobyggare i andra riktningen när de förklarar för skolpersonalen hur familjen tänker och menar. Några respondenter menar att den här delen av deras arbete inte går att mäta och därför är osynliggjord. Det blir ett problem när skolorna där man tjänstgör byts ut. Det blir nya föräldrakontakter undan för undan, och till slut hinner de inte möta alla utan kontakterna sker mest när det hänt något akut. Inom förskolan är föräldrakontakterna enligt uppgift färre, eftersom modersmålstränarna är där för kort tid och kanske inte alls när föräldern hämtar och lämnar. Svårigheten i arbetet är inte pedagogiken eller mötet med barnen, säger respondenterna, utan att få organisation och struktur att fungera, allt sådant som tidigare kommenterats: schemaläggning, lokaler, tidspress, resor, stora grupper. De nämner också den bristande kontinuiteten i undervisningen om veckans enda timme går bort. Vidare har de centralt anställda svårt att vara med på utvecklingssamtal, eftersom de kan ha lektion någon annanstans under den tid som bokats av elevernas mentor. Utvecklingssamtalen fungerar bättre för de lokalt anställda.