Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under den tid man var föräldraledig eller att föräldrarna skulle kunna välja vem av dem som skulle vara ledig. Denna skrift redogör framförallt för rätten till ledighet. Om olika ersättningar vid föräldraledighet finns att läsa i PTKs händelsehäfte Föräldraledighet, som kan beställas på PTKs webbplats www.ptk.se. Historik År 1901 kom den första lagen som gav kvinnor fyra veckors mammaledigt vid barnsbörd, och det utan lön. År 1939 kom den första lagen som förbjöd arbetsgivare att avskeda förvärvsarbetande kvinnor på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. År 1977 ersattes de äldre reglerna av lagen om föräldraledighet. Denna lag gav rätt till ledighet under samma tid som man hade rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan. En ny lag om rätt till ledighet för vård av barn från 1979 införde en möjlighet för en förälder att förkorta sin arbetsdag till tre fjärdedelar av normal arbetstid, så kallade sextimmarsdagen. Den nu gällande föräldraledighetslagen trädde i kraft den 1 juli 1995 och ersatte lagen om rätt till ledighet för vård av barn. Den implementerade EUdirektivet (92/85/EEG) om bättre säkerhet och hälsa för gravida arbetstagare, nyförlösta eller ammande mammor. Direktivet förlängde mammaledigheten, som förvärvsarbetande kvinnor alltid har, till minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen respektive sju veckor efter förlossningen. Mammaledighet förutsätter inte att föräldrapenning tas ut. Direktivet gav också mammor rätt till tjänstledighet så länge det behövs för att skydda mammans hälsa och säkerhet. En motsvarande regel infördes i den svenska lagen i fall då omplacering inte är möjlig. I samband med att vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 2008 har föräldraledighetslagen fått ytterligare en ledighetsform med rätt till ledighet för dem som har helt vårdnadsbidrag. Reglerna i korthet Det finns olika typer av regler som reglerar föräldraledigheten och eventuell ersättning i samband med ledigheten.
2 (7) Föräldraledighetslagen reglerar arbetstagarens rätt till ledighet som förälder. Lagen är tvingande och bestämmelser i avtal som inskränker rättigheterna är ogiltiga. Det är dock tillåtet att i kollektivavtal göra avvikelser från regler om anmälan om ledighet och återgång till arbete samt ge närmare föreskrifter om ledighetens förläggning och skyddet för anställningsförmånerna. Förutom föräldrar omfattar lagen även den som är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem stadigvarande sammanbor med en förälder som arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med. Lagen om allmän försäkring, AFL, reglerar rätten till ersättningar till förälder från Försäkringskassan. Ersättningarna består av havandeskapspenning föräldrapenning tillfällig föräldrapenning. Man har rätt att vara ledig från arbetet samtidigt som man tar ut dessa ersättningar. Därutöver har man rätt att vara ledig utan ersättning. Olika former av ledigheter för föräldrar Föräldraledighetslagen innehåller sex former av föräldraledighet för vård av barn: mammaledighet i samband med barns födelse och amning, hel ledighet med eller utan föräldrapenning tills barnet blivit 18 månader och hel ledighet för tid därefter, om föräldern tar ut hel föräldrapenning, delledighet med föräldrapenning i motsvarande grad (3/4, 1/2, 1/4 eller 1/8), delledighet utan föräldrapenning (förkortad arbetstid med upp till 1/4), hel eller delledighet med tillfällig föräldrapenning, hel eller halv ledighet för förälder som får helt vårdnadsbidrag. Mammaledighet En kvinnlig anställd har en ovillkorlig rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Två veckor av mammaledigheten är obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen om mamman inte är ledig på annan grund. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. En kvinna har rätt till mammaledighet oavsett hur länge hon har varit anställd och även om hon inte uppfyller kraven för föräldrapenning. Det finns alltså inga krav på anställningstid utan rätten gäller alltid.
3 (7) Rätt till föräldrapenning under mammaledighet har en kvinna som har varit inskriven hos Försäkringskassan under minst 240 dagar i följd före den dag hon vill ta ut ersättningen. Under mammaledigheten kan föräldrapenning tas ut tidigast från och med den sextionde dagen före beräknad nedkomst. Hel ledighet med eller utan föräldrapenning En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Vid adoption räknas de 18 månaderna från den tidpunkt då arbetstagaren får barnet i sin vård. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller senast då barnet har avslutat det första skolåret. En förälder har därutöver rätt till hel ledighet under den tid föräldern får hel föräldrapenning. Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar. Rätt till föräldrapenning har förälder som varit inskriven hos Försäkringskassan under minst 240 dagar i följd före den dag man vill ta ut ersättningen. Utgångspunkten är att vardera föräldern har rätt till hälften av de 480 dagarna. Med undantag för 60 dagar får dock föräldrapenningen överlåtas till den andre föräldern. Dessa 60 dagar som inte får överlåtas brukar kallas pappamånader, men de gäller för både mamman och pappan. Delledighet med föräldrapenning Enligt lagen om allmän försäkring kan en förälder ta ut tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller åttondels föräldrapenning. Samtidigt har föräldern rätt att förkorta arbetstiden i motsvarande mån. Delledighet utan föräldrapenning För vård av barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre men inte har avslutat sitt första skolår har en förälder rätt att förkorta normal arbetstid med upp till en fjärdedel. Syftet med regeln är dels att barnet inte ska behöva vistas utanför hemmet alltför lång tid, dels att tillgodose småbarnsföräldrars behov av tillfällig förkortning av arbetstiden utan att de går miste om rätten till heltidsarbete. Den deltid som har sin grund i föräldraledighetslagen är en form av tjänstledighet. Det betyder att den anställde med heltidstjänst har kvar sin heltidstjänst under ledigheten. Ledighet med vårdnadsbidrag Förälder som vårdar barn och får helt vårdnadsbidrag har rätt till hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid till hälften.
4 (7) Ledighet med tillfällig föräldrapenning Enligt lagen om allmän försäkring kan en arbetstagare få tillfällig föräldrapenning vid sjukdom eller smitta hos barn eller barnets ordinarie vårdare (exempelvis dagmamma) samt i samband med besök hos samhällets förebyggande barnhälsovård. Barnet ska inte ha fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). En förälder som vårdar ett barn har också rätt till tillfällig föräldrapenning när den andra föräldern följer ett annat barn till läkare. Föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet. Rätten gäller barn med livshotande sjukdom och innehåller ingen begränsning i tid. I de här fallen får båda föräldrarna vara lediga från sina arbeten samtidigt. En förälder till funktionshindrade barn, som omfattas av lagen om stöd och service (LSS), har rätt till kontaktdagar med tillfällig föräldrapenning vid föräldrautbildning, besök i barnets skola, förskoleverksamhet eller i skolbarnomsorg som barnet deltar i. En pappa har rätt till tio pappadagar med tillfällig föräldrapenning för att vara med vid förlossningen, hjälpa till i hemmet, vårda barn i samband med födelse eller adoption. Under denna tid har han även rätt till ledighet. Motsvarande rätt tillkommer adoptivföräldrar vid adoption och särskilt förordnade vårdnadshavare när de har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn. Försäkringskassan kan besluta att annan person än en förälder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse ska få tillfällig föräldrapenning för samma ändamål. Ett sådant beslut förutsätter medgivande från föräldern och ska handla om situationer som till exempel att det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldrapenning eller att modern är avliden. En förälder kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad, till exempel morfar eller mormor, som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet. En sådan försäkrad omfattas då av föräldraledighetslagens bestämmelser. I de fall förälder på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet kan Försäkringskassan under vissa förutsättningar besluta att annan försäkrad ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet. Den personen har även rätt att vara ledig från sitt arbete. Även om en förälder inte har rätt till tillfällig föräldrapenning när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad eftersom barnet är yngre än 240 dagar, har man rätt till ledighet. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut för hel, tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller åttondels dag.
5 (7) Ledighetens förläggning Föräldraledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Begränsningen till tre perioder gäller dock inte tillfällig föräldrapenning eller ledighet för föräldrautbildning. Löper en ledighetsperiod över ett årsskifte anses den tillhöra det kalenderår då ledigheten påbörjades. Vid frågor rörande ledigheten och dess förläggning ska arbetstagaren samråda med arbetsgivaren. Arbetstagaren ska, om det kan göras utan olägenhet, förlägga hel ledighet så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Vid en förkortning med en åttondel, en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Om parterna inte kommer överens om hur förkortad arbetstid ska förläggas under dagen ska det ske enligt arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. Arbetstagaren och dennes lokala arbetstagarorganisation ska, om möjligt, underrättas om ett sådant beslut senast två veckor före ledighetens början. Anmälan om ledighet Vid mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldrapenning, delledighet med eller utan föräldrapenning samt hel eller halv ledighet med vårdnadsbidrag ska man anmäla till arbetsgivaren att man vill utnyttja sin rätt till ledighet minst två månader före ledighetens början, eller om det inte kan ske, så snart som möjligt. I anmälan ska man ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning, som beror på sjukdom eller smitta hos barnet eller ordinarie vårdare, gäller inte någon anmälningstid. I övriga fall ska anmälan göras minst en vecka i förväg. Avvikelser från dessa regler kan finnas i kollektivavtal. Återgång i arbete En påbörjad ledighet får avbrytas och man har rätt att återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Det förutsätter att man snarast möjligt underrättar arbetsgivaren. I fall ledigheten skulle vara en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad från att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. Avvikelser från tidpunkten för återgången kan finnas i kollektivavtal.
6 (7) Anställningsskydd Även under föräldraledigheten omfattas man av lagen om anställningsskydd. För föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist gäller enligt denna lag att uppsägningstiden börjar löpa först när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller skulle ha återupptagit sitt arbete. Anställningsskyddet gäller även för arbetstagare som är föräldralediga på heltid med vårdnadsbidrag. Föräldraledighetslagen föreskriver att om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet ska uppsägningen eller avskedet ogiltigförklaras om arbetstagaren begär det. Föräldraledighetslagen innehåller även ett skydd mot missgynnade. En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledigheten i följande situationer: beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor, leder och fördelar arbetet eller säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Det är dock inte otillåtet med olika villkor eller olika behandling om det är en nödvändig följd av ledigheten. Som arbetstagare räcker det att göra det antagligt att man blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledigheten. Sedan är det upp till arbetsgivaren att visa att den åtgärd man vidtagit inte innebär något missgynnande, inte har samband med föräldraledigheten eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten. Rätt till omplacering En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar och som förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av en föreskrift enligt 4 kap 6 arbetsmiljölagen, har rätt att få ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Den som vill utnyttja denna rätt till omplacering ska anmäla det till arbetsgivaren snarast möjligt. En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och kan därför inte utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen rätt att bli omplacerad till ett annat arbete
7 (7) med bibehållna anställningsförmåner. Den som vill utnyttja denna rätt ska anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Är omplacering inte möjlig har kvinnan rätt att vara ledig så länge det krävs för att skydda hennes och fostrets hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner. Om det uppkommer möjlighet till omplacering under minst en månad ska kvinnan erbjudas detta arbete. Om omplacering inte kan ske ska arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheterna till omplacering. Vad bör den enskilde göra? För att undvika en diskussion om vilka arbetsuppgifter arbetstagaren hade före föräldraledigheten kan det vara klokt att innan föräldraledigheten skriva ned sina arbetsuppgifter. Det kan den lokala fackliga organisationen hjälpa till med. Det är viktigt att den föräldralediga inte släpper kontakten med arbetsplatsen under frånvaron. Det förekommer ofta att föräldralediga blir bortglömda vid omorganisationer eller omvälvningar inom företaget. Upprätthåll därför relationerna med arbetskamraterna och din fackliga organisation. Tvister Uppkommer det problem av något slag bör man i första hand vända sig till sin fackliga organisation som kan hjälpa till med förhandlingar och kontakter med Försäkringskassan. En arbetsgivare som bryter mot föräldraledighetslagen ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat. Målen handläggs enligt lagen om rättegång i arbetstvister. Lagar Föräldraledighetslag (1995:584) Lag (1962:381) om allmän försäkring, AFL