Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn

Transkript

1 Blivande förälder Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn

2 Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionshinder samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan du dessutom ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder.

3 Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner du som väntar barn eller nyligen fått barn omfattas av från socialförsäkringen. Bland annat kan du läsa om havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, barnbidrag, och så kallade pappadagar som kan tas ut i samband med barnets födelse. Du kan också läsa om din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som ligger till grund för beräkning av ersättningens storlek. Även ekonomiskt stöd till funktionshindrade barn tas upp i broschyren. Missa heller inte att ta del av informationen om Försäkringskassans självbetjäningstjänster längst bak i broschyren. Om du har barn sedan tidigare, rekommenderar vi att du också läser broschyren Barnfamilj. Vill du veta mer? Mer detaljerad information om specifika förmåner finns att läsa och skriva ut som faktablad på Se hänvisning längst bak i broschyren. 3 Det här gäller alltid För att kunna få ersättning från Försäkringskassan måste du alltid uppfylla vissa krav. När du söker förmånen får du därför lämna vissa uppgifter till Försäkringskassan som i sin tur bedömer uppgifterna och beslutar om du får ersättning eller inte.

4 Innehåll 4 Att bli förälder 5 Allmänt om att vara förälder och om gemensam vårdnad 5 Om adoption 5 Om barnets boende 5 Under graviditeten 6 Om du ska bli mamma 6 Om du ska bli pappa 8 När ditt barn är fött 9 Din rätt till ledighet 9 Föräldrapenning 9 Om du är nybliven pappa 12 Om du är nybliven adoptivförälder 12 Barnbidrag och flerbarnstillägg 13 Adoptionskostnadsbidrag 13 Bostadsbidrag 13 Om ditt barn har funktionshinder 14 Stöd och hjälp från kommunen 14 Stöd och hjälp från Försäkringskassan 14 Anmälan, ansökan och utbetalning 15 Anmälan och ansökan 15 Utbetalning 16 Självbetjäning 17 Internet 17 Servicetelefon 17 Fördjupad information 18

5 Att bli förälder Allmänt om att vara förälder och om gemensam vårdnad Om ni som föräldrar är gifta med varandra när barnet föds anses mannen automatiskt vara barnets far. Är ni inte gifta när barnet föds ska pappan bekräfta faderskapet skriftligen. Bekräftelsen ska godkännas av socialnämnden. Efter barnets födelse får ni automatiskt gemensam vårdnad om ni är gifta med varandra. Om ni inte är gifta kan en anmälan om gemensam vårdnad göras till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna faderskapet. En ensamstående förälder kan ha ensam vårdnad om sitt barn. Att ha vårdnaden om ett barn innebär fullt ansvar för barnets person. Vårdnadsansvaret innebär både rättigheter och skyldigheter för dig som förälder. Skyldigheterna består i att ta hand om barnet på bästa sätt och rättigheterna i att bestämma i personliga och ekonomiska frågor som rör barnet. Om adoption 5 En adoptivförälder likställs med biologisk förälder. Vid en adoption klipps alltså de rättsliga banden med de biologiska föräldrarna av. Genom adoptionen får barnet samma ställning som om det fötts inom familjen. Adopterar en make den andra makens barn anses barnet vara makarnas gemensamma barn. För att få adoptera måste man ha socialnämndens medgivande. Tillstånd till adoption ska meddelas av domstol efter ansökan av den som vill adoptera. Om barnets boende Om ni som föräldrar har gemensam vårdnad är utgångspunkten att ni tillsammans ska fatta beslut kring barnets boende. Är ni inte överens kan ni be en domstol besluta i boendefrågan. Barnet folkbokförs i regel hos förälder/föräldrar som det faktiskt bor tillsammans med. Det är Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokfört. Socialtjänsten i kommunen erbjuder ibland råd och stöd i föräldrarollen och kan svara på frågor om vårdnad, boende, umgänge, faderskap, adoption med mera. Kontakta din kommun för mer information.

6 Under graviditeten Mödravårdscentralen erbjuder ofta föräldrautbildningar när ni väntar barn. Försäkringskassan medverkar ibland på mödravårdscentralen eller har egna informationsträffar för blivande eller nyblivna föräldrar. Båda de blivande föräldrarna kan delta samtidigt i utbildningen och få föräldrapenning för samma tid. Anmäl att du vill ta ut föräldrapenning till Försäkringskassan. Om du ska bli mamma Vänta barn 6 All erfarenhet visar att det är värdefullt med en paus i slutet av graviditeten. Det är därför bra att i god tid börja planera för detta. Om du vill vara ledig en tid innan den beräknade förlossningen kan du till exempel ta ut semester eller annan intjänad ledighet. Du har rätt att vara ledig från ditt arbete när sju veckor återstår av din graviditet. Du kan också vara ledig med ersättning från socialförsäkringen. Havandeskapspenning Om ditt arbete innebär fysiska påfrestningar, som du på grund av graviditeten inte orkar med, kan du be din arbetsgivare att få bli omplacerad till lättare arbetsuppgifter. Om arbetsgivaren inte har möjlighet att omplacera dig och din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel kan du ansöka om havandeskapspenning. Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete kan du få från och med den 60:e dagen till och med den 11:e dagen före beräknad förlossning. Du kan också få havandeskapspenning om det finns risker i arbetsmiljön som gör att du inte får fortsätta ditt arbete och arbetsgivaren inte kan omplacera dig till annat arbete. Havandeskapspenning kan betalas ut för varje dag som du inte får arbeta utom för de sista tio dagarna före beräknad förlossning. Vissa arbetsuppgifter är helt förbjudna att utföra under graviditeten. Arbetsmiljön kan innebära risker för gravida. Det är din arbetsgivare som ansvarar för bedömningen av om det finns risker i arbetsmiljön för dig som är gravid. Du kan vända dig till skyddsombudet på din arbetsplats om du vill ha mer information.

7 7

8 Sjukpenning under graviditeten Att vara gravid är inte det samma som att vara sjuk. Men är du gravid har du självfallet rätt till sjukpenning om du är sjuk och sjukdomen sätter ner din förmåga att arbeta med minst en fjärdedel. Det gäller oberoende av hur lång tid du har kvar till beräknad förlossning. Det kan vara svårt att avgöra om besvären är så svåra att de kan kallas för sjukdom. Detta problem är inte unikt för gravida kvinnor. Om en gravid kvinna har rätt till sjukpenning under graviditeten avgörs alltid genom en individuell prövning. Både läkaren och Försäkringskassan ska ta hänsyn till förhållandena i varje enskilt fall. 8 Föräldrapenning under graviditeten Föräldrapenningen ger ersättning i sammanlagt 480 dagar. Om du och barnets andra förälder har gemensam vårdnad har ni rätt till hälften var av dagarna. Som gravid kan du börja ta ut föräldrapenning från och med 60:e dagen innan beräknad förlossning. Föräldrapenningen kan tas ut för hel, trefjärdedels, halv, en fjärdedels och en åttondels dag. Det innebär att du kan förkorta din arbetstid eller vara helt ledig från och med 60:e dagen innan beräknad förlossning. Du kan ta ut föräldrapenning om du har graviditetsbesvär som exempelvis trötthet, svullna ben, allmän otymplighet och lättare ryggbesvär. Sådana besvär drabbar många kvinnor under graviditetens sista månader och föräldrapenningen är därför utformad så att alla kvinnor ska kunna vara hemma under den tiden. Om du ska bli pappa Föräldrapenningen ger ersättning i sammanlagt 480 dagar. Om du och barnets andra förälder har gemensam vårdnad har ni rätt till hälften var av dagarna. Innan barnet är fött kan du som blivande pappa använda föräldrapenningen när du går på föräldrautbildning. Du har rätt att vara ledig från arbetet när du går på föräldrautbildning och får ersättning med föräldrapenning. Efter barnets födelse kan förutom föräldrapenningen även så kallade pappadagar användas till exempel vid förlossningen, läs vidare under rubriken Nybliven pappa.

9 När ditt barn är fött När ett barn föds fyller barnmorskan i en födelseanmälan och skickar den till skattekontoret. Barnets födelse registreras i folkbokföringsregistret hos Skatteverket och barnet får ett personnummer. Informationen kommer sedan till Försäkringskassan. För nyblivna föräldrar är det möjligt att vara lediga från arbetet både med stöd av föräldraledighetslagen och med föräldrapenning. Din rätt till ledighet Har du barn som är yngre än ett och ett halvt år har du rätt att vara helt ledig från arbetet. Du har även rätt att vara ledig från arbetet när du tar ut föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Har du barn under åtta år eller barn som går i första klass i skolan, har du rätt att förkorta den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel. Du bör anmäla till arbetsgivaren att du ska vara föräldraledig senast två månader innan om inget annat har avtalats. Rätten till föräldraledighet beskrivs i Föräldraledighetslagen. Föräldrapenning Föräldrapenningen ger föräldrar möjlighet att avstå från arbetet för att vårda barnet i sammanlagt 480 dagar. Om ni har gemensam vårdnad har ni rätt till hälften var av det totala antalet dagar. Vid tvillingfödsel får ni ytterligare 90 dagar var. Ni kan ta ut dagarna tills barnet har fyllt åtta år eller tills barnet har slutat första klass i skolan. En förälder kan avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar som ger ersättning motsvarande den sjukpenninggrundande inkomsten (de så kallade mamma- och pappamånaderna). Om du har ensam vårdnad har du rätt till alla dagarna. För barn födda före 2002 gäller andra regler. Kontakta Försäkringskassan, så får du veta vilka regler som gäller för dig och ditt barn. 9 Så kan föräldrapenningen tas ut Föräldrapenningen kan tas ut för en hel dag, trefjärdedels dag, halv dag, en fjärdedels dag eller en åttondels dag. Du kan bara ta ut föräldrapenning för den tid då du vårdar barnet. Du kan alltså inte samtidigt arbeta eller studera. Hel föräldrapenning enligt grundnivå eller lägstanivå kan du ta ut om du arbetar högst sju åttondelar av

10 normal arbetstid. Det kan vara bra att känna till att för att få hel föräldrapenning enligt sjukpenningnivå för dagar som normalt är arbetsfria måste du ta ut hel föräldrapenning dagen före eller efter de arbetsfria dagarna. Det gäller när den arbetsfria perioden är fyra dagar eller färre. Du kan alltid få föräldrapenning enligt grundnivån eller lägstanivån för arbetsfria dagar. Två föräldrar kan inte vara lediga med föräldrapenning samtidigt för samma barn. Däremot kan ni vara lediga samma dag med till exempel föräldrapenning för en halv dag vardera eller föräldrapenning samtidigt för två olika barn. Föräldrapenning kan heller inte betalas ut under semesterledighet. 10 Ersättning vid föräldraledighet Föräldrapenningen kompenserar en del av det inkomstbortfall du har när du är hemma med barnet. Föräldrapenning beskattas som andra inkomster och är pensionsgrundande. Under 390 av de 480 dagarna är ersättningen på så kallad sjukpenningnivå, det vill säga 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Om du inte har någon SGI eller en låg SGI kan du få ersättning enligt grundnivån. Resterande 90 dagar kallas lägstanivådagar och ger en ersättning med 60 kronor per dag De 180 första föräldrapenningdagarna som tas ut för barnet är alltid dagar på så kallad sjukpenningnivå. För att du ska få föräldrapenning enligt din SGI under dessa 180 dagar måste du uppfylla ett särskilt villkor. Villkoret gäller oavsett vem av föräldrarna som tar ut dagarna. Villkoret är att du i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har haft rätt till en SGI som ger en ersättning högre än 60 kronor per dag. Om du inte har haft rätt till en SGI som ger en ersättning högre än 60 kronor per dag och därmed inte uppfyller villkoret betalas föräldrapenning ut på grundnivå. För övriga 210 dagar som kan betalas ut enligt SGI finns inte motsvarande krav på viss tids försäkring och du kan välja att ta ut av dessa eller av de så kallade lägstanivådagarna. Varje förälder har 60 dagar som kan betalas ut enligt deras SGI och som är reserverade för dem. Dessa dagar kan alltså inte avstås till den andra föräldern. Om du är föräldraledig från arbetet SGI Sjukpenninggrundande inkomst, SGI, används för att räkna ut din föräldrapenning. Din aktuella inkomst ligger i regel till grund för beräkningen av SGI. Om du är anställd beräknas årsinkomsten med

11 hjälp av din totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel OB-ersättning, vikariatstillägg och provision. Om du har eget företag ska du uppge företagets beräknade nettointäkt som årsinkomst. Driver du aktiebolag ska du beräkna din årsinkomst utifrån den lön som du tar ut från företaget. Det finns ett övre tak för SGI:n på 7,5 prisbasbelopp* och för den del av din inkomst som överstiger detta tak betalas ingen ersättning ut från socialförsäkringen. På vissa företag och inom vissa arbetsmarknadssektorer finns utfyllnad av föräldrapenningen även för lönedelar som är högre än taket. Denna utfyllnad regleras vanligtvis i kollektivavtal och ersättningen betalas av arbetsgivaren. Kontakta din arbetsgivare eller läs i ditt kollektivavtal för ytterligare besked. *Prisbasbeloppet är ett belopp som varje år fastställs av regeringen efter en beräkning av Statistiska centralbyrån. Särskilda regler för dig som är arbetslös, studerande med flera När du inte längre har arbetsinkomst gäller som huvudregel att tidigare fastställd SGI slutar gälla. I vissa situationer finns ändå möjlighet att behålla SGI:n trots att du inte arbetar. Det gäller bland annat när du: Är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, studerar och finansierar studierna med studiestöd, vårdar barn som är under ett år, gör ett tillfälligt avbrott i yrkeslivet (kortare än tre månader), studerar inom det egna yrkesområdet, eller om är gravid och avbryter/minskar förvärvsarbete inom sex måna der före beräknad förlossning. I sådana situationer kan SGI fastställas på den inkomst som var aktuell före arbetsavbrottet. 11 SGI under föräldraledighet Om din arbetsinkomst ändras när du tar ut föräldrapenning ska du anmäla det till Försäkringskassan. Fram tills barnet fyller ett år får du behålla den SGI som du hade vid barnets födelse. För adoptivbarn räknas ettårsperioden från den dag du fick barnet i din vård. Därefter får du behålla din SGI om du:

12 12 Inte arbetar alls och tar ut totalt minst fem föräldrapenningdagar i veckan, eller arbetar, men i mindre omfattning än tidigare och tar ut föräldrapen ning för den förkortade arbetstiden. Till exempel om du har arbetat heltid och börjar arbeta halvtid och tar ut halv föräldrapenning. I annat fall beräknas din SGI utifrån den arbetsinkomst som du har vid barnets ettårsdag. Är du arbetslös vid barnets ettårsdag måste du vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Obs! Anmälan ska ske samma dag som du gör uppehåll i ditt uttag av föräldrapenning. Det kan vara bra att veta att om din inkomst har sänkts vid tiden för barnets ettårsdag och din sjukpenning är lägre, betalas ändå din föräldrapenning ut fram tills barnets tvåårsdag efter lägst den SGI-nivå som gällde innan sänkningen. Om en ny graviditet börjar innan det tidigare barnet är ett år och nio månader, kan föräldrapenningen fortsättningsvis beräknas lägst efter den inkomst som gällde vid det första barnets födelse. Det innebär att föräldrapenningen kan baseras på den SGI du eller den andra föräldern hade vid det första barnets födelse även om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts. Om du är nybliven pappa Du som är nybliven pappa kan utöver föräldrapenningen få tio extra dagar med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning i samband med ditt barns födelse. Dagarna kan tas ut till och med 60:e dagen efter den dag barnet kommer hem från sjukhuset och du måste avstå från ditt arbete när du tar ut dem. Dagarna kan tas ut samtidigt som mamman till barnet är hemma med föräldrapenning. Vid tvillingfödsel har du som pappa rätt till 20 dagars ersättning. Under vissa omständigheter kan en annan person som avstår från förvärvsarbete få ersättningen. Ersättningens storlek baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten. Om du är nybliven adoptivförälder Vid adoption kan du som ensam adoptivförälder få tio dagar med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning i samband med adoptionen, om du avstår från arbete. Är ni två adoptivföräldrar som adopterar fördelas de tio dagarna med hälften till er var, om ni inte kommit överens om annat. Ersättningens storlek baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten.

13 Barnbidrag och flerbarnstillägg Barnbidrag betalas ut för alla barn från och med månaden efter den då barnet föds eller efter den månad då rätten uppkommer, till exempel vid inflyttning till Sverige. Som förälder behöver du inte ansöka om barnbidrag. Barnbidraget betalas ut till mamman när ni som föräldrar har gemensam vårdnad eller om ni anmäler det till pappan. Om barnet bor varaktigt hos endast en av sina föräldrar kan barnbidraget efter anmälan betalas till den föräldern som barnet bor hos. Om du har ensam vårdnad om ditt barn får du barnbidraget utbetalt till dig. Barnbidraget betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år, eller till och med den månad då rätten upphör av någon annan anledning (till exempel bosättning i ett annat land). Flerbarnstillägg betalas automatiskt ut till den förälder som får barnbidrag för tre eller flera barn. Barn över 16 år som har studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller studiehjälp får i allmänhet räknas med för flerbarnstillägg. Barnbidrag och flerbarnstillägg är skattefritt. Adoptionskostnadsbidrag Ska du adoptera ett utländskt barn kan du ansöka om bidrag hos Försäkringskassan. Adoptionskostnadsbidrag kan ges vid adoption av barn som är utländsk medborgare och som inte är bosatt i Sverige. Adoptionskostnadsbidrag beviljas endast när adoptionen förmedlats av en sammanslutning som är auktoriserad. Bidraget kan alltså inte betalas ut för barn som adopterats genom enskild adoption. Barnet som adopteras får inte ha fyllt tio år för att ni ska ha rätt till bidrag. Bidraget ska bidra till de extra kostnader för resor och andra omkostnader som uppstår vid adoption av utländska barn. Bidraget är kronor för varje barn och skattefritt. Som adoptivförälder ska du vara bosatt i Sverige både när du får barnet i din vård och när adoptionen blir giltig i Sverige. Observera att bidraget inte kan beviljas om adoptionen gäller ett biologiskt barn eller ett tidigare adopterat barn. Ansökan om bidraget ska göras inom ett år räknat från den tidpunkt då adoptionen blev giltig i Sverige. 13 Bostadsbidrag Du som har barn kan ha rätt till bostadsbidrag för barnfamiljer. Hur stort bidrag du får beror på hur många ni är i familjen, hur mycket pengar ni tjänar, hur mycket ni betalar för bostaden och hur stor

14 bostaden är. För att du ska få bostadsbidrag ska ditt barn bo hos dig regelbundet. Du kan beräkna eventuellt bostadsbidrag och läsa mer om förmånen på Om ditt barn har funktionshinder 14 Stöd och hjälp från kommunen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) består av olika insatser som gäller bland annat boende och olika sorters personligt stöd. Kommunen har ansvaret för en del av dessa insatser. De barn som har rätt till insatser enligt lagen är till exempel personer med utvecklingsstörning, autism eller annat varaktigt fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Fullständig information om vilka som omfattas av LSS kan du få på Det finns ett delat ansvar för en av insatserna: personlig assistans. Är behovet av hjälp 20 timmar i veckan eller mindre är det kommunen som har ansvaret. Försäkringskassan ansvarar för resterande timmar. Stöd och hjälp från Försäkringskassan Assistansersättning Om ditt barn har svåra funktionshinder och behöver personlig hjälp för de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka kan du ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan. Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. Personlig assistans med de grundläggande behoven innebär hjälp med personlig hygien, att klä av och på sig, att äta, att meddela sig med andra personer eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionshinder. Vårdbidrag Du kan få vårdbidrag om du vårdar ditt sjuka eller funktionshindrade barn. Vårdbidrag är en ersättning för ditt merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom

15 eller funktionshinder ger upphov till. Du kan få vårdbidrag redan när ditt barn är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Ersättningen är skattepliktig och ger pensionsrätt men räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnader är utgifter för sådant som behövs extra på grund av barnets funktionshinder eller sjukdom. Det kan till exempel vara slitage på kläder, extra tvättkostnader eller bilkostnader. Ett krav för att få vårdbidrag är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att du har särskilda merkostnader på grund av barnets funktionshinder. Kontaktdagar Har du ett barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du få ersättning för kontaktdagar. Kontaktdagarna kan till exempel användas vid föräldrautbildning där du lär dig vårda ett funktionshindrat eller sjukt barn eller vid invänjning eller besök i förskoleverksamhet, skola, skolbarnomsorg. Det finns tio kontaktdagar per barn och år att använda. Dagarna kan tas ut från barnets födelse fram tills barnet fyller 16 år. Bilstöd Som förälder till ett barn med funktionshinder kan du få bilstöd om du bor tillsammans med barnet och om barnet på grund av ett varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer. 15 Anmälan, ansökan och utbetalning Anmälan och ansökan Beroende på vilken förmån det är du ansöker om kan anmälan till Försäkringskassan ske på olika sätt. Adoptionskostnadsbidrag Ansökan ska ske inom ett år från det att adoptionen blev giltig.

16 Bostadsbidrag Du ansöker om bostadsbidrag genom att fylla i en särskild blankett som finns hos Försäkringskassan. Det är viktigt att du fyller i ansökan korrekt och bifogar de handlingar som behövs. Makar och sambor ska lämna in gemensam ansökan som båda har skrivit under. Bostadsbidrag beviljas tidigast från den månad ansökan kommer in till Försäkringskassan. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning För föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning måste du göra anmälan senast samma dag som du vill ha ersättning för. Du gör det enklast på eller via Försäkringskassans servicetelefon eller genom att ringa direkt till Försäkringskassan. Se nedan för mer information om självbetjäningstjänster. 16 Havandeskapspenning Ansökan om havandeskapspenning ska lämnas senast den dag från och med vilken du begär havandeskapspenning. Till ansökan ska du alltid bifoga ett moderskapsintyg. Utbetalning Ersättningen betalas alltid ut till ditt bank- eller postgirokonto. Vid dessa tillfällen kommer dina pengar: Tillfällig föräldrapenning och föräldrapenning betalas i regel ut en gång i månaden eller vid ersättningsperiodens slut. Bostadsbidraget betalas vanligen ut den 27:e varje månad. Barnbidraget betalas ut den 20:e varje månad. Assistansersättning och vårdbidrag betalas ut varje månad. De flesta ansökningsblanketter finns att skriva ut på

17 Självbetjäning Internet Du kan snabbt och enkelt sköta flera av dina ärenden hos Försäkringskassan med hjälp av våra självbetjäningstjänster på Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning Anmäl och begär föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning direkt på nätet. Där kan du också planera hur du och barnets andra förälder ska ta ut föräldrapenning. Tjänsten kräver att du laddar ner en elektronisk id-handling på din dator. Du använder den för att identifiera dig och för att skriva under elektroniskt. Du kan även göra en anmälan och få en blankett hemskickad. Då behöver du ingen elektronisk id-handling. Det gäller till exempel om du vill anmäla föräldrapenning anmäla pappadagar i samband med barns födelse eller adoption. 17 Du kan också beräkna storleken på din föräldrapenning. Försäkringskassans servicetelefon Genom att ringa Försäkringskassans servicetelefon kan du anmäla vård av barn, pappadagar och föräldrapenning. Servicetelefonen är öppen dygnet runt och samtalet är gratis. Läs mer om självbetjäningstjänster i broschyren Självbetjäning som finns att hämta hos Försäkringskassan eller på eller kan beställas via servicetelefon

18 Fördjupad information Faktablad Här nedan följer en lista över hänvisningar till fördjupad information som du hittar på i form av faktablad för utskrift. Har du inte tillgång till Internet och skrivare hemma kan du alltid vända dig till Försäkringskassan för hjälp. Sidhänvisningen efter varje faktablad visar var du kan hitta information om ärendeslaget i den här broschyren. Adoptionskostnadsbidrag sid 13 Assistansersättning sid 14 Barnbidrag och flerbarnstillägg sid 13 Bostadsbidrag sid Bilstöd sid 15 Föräldraledighetslagen sid 9 Föräldrapenning sid 9 Föräldrapenning SGI sid 10 Havandeskapspenning sid 6 Pappadagar sid 12 SGI sid 11 Vårdbidrag sid 14

19 Skyldigheter Vad händer om du får för hög ersättning? Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även om det inte är ditt fel att du fått ersättningen. Det är brottsligt att fuska På Försäkringskassan ser vi allvarligt på fusk. Med fusk menar vi att någon medvetet försöker kringgå reglerna för att få en ersättning. Vad händer då om man fuskar, till exempel genom att lämna felaktiga uppgifter eller genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden? Jo, den som fuskar blir alltid återbetalningsskyldig, och riskerar dessutom att bli straffad med böter eller fängelse. Anmäl förändringar till Försäkringskassan! Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till ersättning.

20 Blivande förälder Fk GRAFISK FORM: BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: JØRGEN REIMER Myndighetsguide Här nedan har vi samlat adresser till några av de vanligaste myndigheternas webbsidor. På finns generell information om socialförsäkringen men även fördjupad information om enskilda ärendeslag. Arbetsförmedlingen och kommunernas näringslivssekreterare är andra informationskällor för dig som har frågor om arbete och arbetsmarknaden. är en sida där många frågor och kontakter med olika myndigheter finns. Har du frågor om skatt kan du gå in på På socialstyrelsens sida kan du läsa mer om underhållsbidrag. Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte betraktas som lagtext i ämnet. Ytterligare information kan du få hos Försäkringskassan eller på eller ring servicetelefon Broschyren finns även i lättläst version. Information finns på talkassett och i punktskrift som beställs gratis från Inläsningstjänst AB på telefon Ljudfiler finns också på Internet.