Om föräldraförmåner. en vägledning för statliga arbetsgivare

Transkript

1 2005 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare

2 4

3 Om föräldraförmåner en vägledning för statliga arbetsgivare

4 Produktion: Arbetsgivarverket, 2005 Layout: Ozelot Konsult AB Tryck: Elanders Infologistics Väst AB

5 Innehåll Förkortningar 5 Förord 7 Definitioner 9 1 Översikt 11 2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet Omplacering under graviditet Omplacering på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter Omplacering på grund av risker i arbetsmiljön Ledighet under graviditet Ersättning vid ledighet under graviditet Ersättning enligt lag havandeskapspenning Löneavdrag enligt avtal vid ledighet med havandeskapspenning 17 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m Rätten till ledighet Ledighet enligt lag Ledighet enligt tjänstledighetsförordningen Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse m.m Ersättning enligt lag föräldrapenning Löneavdrag och ersättning enligt avtal under föräldraledighet 29

6 4 Ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn Ledighet vid tillfällig vård av barn Ledighet enligt lag Ersättning vid tillfällig vård av barn Ersättning enligt lag tillfällig föräldrapenning Löneavdrag under ledighet med tillfällig föräldrapenning 42 5 Semesterbestämmelser i samband med föräldraledighet Semesterlönegrundande ledigheter Semesterlönegrundande ledighet enligt lag Semesterlönegrundande ledighet enligt avtal Uttag av semester och beräkning av semesterlön i samband med föräldraledighet Inledning Hel föräldraledighet med hel föräldrapenning Hel föräldraledighet med partiell föräldrapenning Hel föräldraledighet utan föräldrapenning Partiell föräldraledighet med partiell föräldrapenning Partiell föräldraledighet utan föräldrapenning Oregelbunden arbetstid 53 Schematisk översikt över föräldraförsäkringen 54 Sakregister 57

7 Förkortningar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) ALFA Allmänt löne- och förmånsavtal AVA Affärsverksavtalet FLeL Föräldraledighetslagen (1995:584) LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Prop. Proposition SGI Sjukpenninggrundande inkomst TjLF Tjänstledighetsförordningen 5

8

9 Förord Denna skrift behandlar frågor om föräldraledighet och ersättning under föräldraledighet. Den är avsedd att vara ett hjälpmedel för statliga arbetsgivare som tillämpar allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Rätten till ledighet vid barns födelse och för tillfällig vård av barn regleras i föräldraledighetslagen (FleL) och i tjänstledighetsförordningen (TjLF). Rätten till föräldrapenning regleras i lagen om allmän försäkring (AFL). Lagarna kompletteras genom kollektivavtal om löneförmåner under föräldraledighet. Reglerna om kollektivavtalad lön under föräldraledighet för statligt anställda finns i ALFA och i affärsverksavtalet (AVA). I denna handbok redogörs för ALFA:s bestämmelser. Observera att det utöver ALFA kan finnas lokala avtal med avvikelser från ALFA.* Denna skrift inleds med en översikt över bestämmelserna om ledighet och ersättning vid havandeskap och föräldraledighet. Skriften är därefter indelad i fyra avsnitt: omplacering, ledighet och ersättning under graviditet ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn semesterbestämmelser i samband med föräldraledighet Varje avsnitt i skriften belyser villkoren för ledighet och rätten till ersättning utifrån lagarnas, förordningarnas och ALFA:s bestämmelser. * I samband med avtalsrörelsen 2002 uppmärksammades att den administrativa hanteringen av föräldrapenningtillägg och semesterrätt vid föräldraledighet är svårhanterlig. Arbetsgivarverket och de fackliga motparterna har därför utarbetat ett förslag till förenklade regler. Myndigheter som så önskar kan vid behov sluta lokala avtal enligt förslaget eller på annat sätt. Se vidare Arbetsgivarverket informerar som finns att ladda ner från Arbetsgivarverkets hemsida 7

10

11 Definitioner Enligt allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) Aktuell daglön Daglönen med avdrag för eventuell partiell ledighet. Basbeloppstak Ett belopp som motsvarar 7,5 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Daglön Månadslönen gånger 12 dividerad med 365. (Daglönen fördelas på löndedelar över och under basbeloppstaket). Daglön i anställningen Daglönen utan avdrag för eventuell partiell ledighet. Arbetstagare med deltidsanställning, delpen- sionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst fyra hela kalenderveckor i följd. Deltidsarbetande arbetstagare Fast lön Individuell lön plus fasta tillägg. Månadslön Fast lön plus det genomsnittliga månadsbeloppet av rörliga lönetillägg, med undantag av övertidstillägg, som arbetstagaren hade året före det år då föräldraledigheten börjar. 9

12 Årsarbetstid Det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka gånger 52. (För den som arbetar fem dagar i veckan blir det 5 x 52 = 260). Enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Grundnivå Om en arbetstagare har en sjukpenninggrundande inkomst som ger lägre ersättning än 180 kronor per dag betalas föräldrapenning enligt grundnivån, dvs. 180 kronor per dag. Lägstanivå Under 90 dagar betalas föräldrapenningen enligt lägstanivån för alla föräldralediga (tidigare garantidagar). Ersättning enligt lägstanivån betalas med 60 kronor per dag. Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få för eget arbete. SGI fungerar som ett beräkningsunderlag för en rad ersättningar som betalas av Försäkringskassan, bl.a. havandeskapspenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger det för året gällande prisbasbeloppet. För år 2005 är högsta SGI kronor. Aktuellt prisbasbelopp finns på Prisbasbeloppet för år 2005 är kronor. 10

13 1 Översikt 1 Översikt Rätt till ledighet Enligt föräldraledighetslagen (FleL) har en arbetstagare rätt till hel föräldraledighet till dess barnet är ett och ett halvt år. Föräldern har även rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel av normal arbetstid till dess att barnet har fyllt åtta år eller till dess att barnet har avslutat första skolåret. Utöver detta har föräldern rätt till ledighet under den tid då han eller hon uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan. Enligt tjänstledighetsförordningen (TjLF) bör en arbetstagare också i regel beviljas partiell ledighet för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år. Rätt till omplacering En kvinnlig arbetstagare har enligt FleL rätt till omplacering då hon väntar barn och har ett fysiskt tungt arbete. En arbetstagare som är gravid, nyss fött barn eller ammar har även rätt till omplacering om hon har en arbetsmiljö som enligt arbetsmiljölagen (AML) medför en särskild risk för henne eller barnet. Havandeskapspenning Havandeskapspenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan betalas ut innan barnet föds om kvinnan har ett fysiskt påfrestande arbete eller ett arbete som innebär risk för fosterskador. Förutsättningen för att havandeskapspenningen ska kunna betalas är att kvinnan inte kan omplaceras till ett lämpligare arbete. 11

14 Föräldrapenning Föräldrapenning enligt AFL kan betalas ut i samband med barns födelse eller adoption. Föräldrapenning kan tas ut tidigast fr.o.m. 60:e dagen före barnets födelse till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat första skolåret. Tillfällig föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning enligt AFL kan betalas ut för vård av barn som inte har fyllt tolv år t.ex. vid sjukdom hos barnet eller barnets ordinarie vårdare. För barn med särskilda behov kan tillfällig föräldrapenning betalas till dess barnet fyller sexton år. För barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan tillfällig föräldrapenning i vissa fall betalas ut ännu längre. Nyblivna pappor har rätt till tio extra dagar med tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse. Ersättning enligt kollektivavtal Ersättningarna enligt lag kompletteras till viss del genom löneförmåner enligt kollektivavtal. Under tid med föräldrapenning betalar arbetsgivaren ett s.k. föräldrapenningtillägg som tillsammans med föräldrapenningen kompenserar cirka 90 procent av inkomstbortfallet. 12

15 2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet 2.1 Omplacering under graviditet 2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet FleL 4 kap 6 AML 8 kap 6 Fartygssäkerhetslagen (1997:99) 3 kap 9 9 a AFL Riksförsäkringsverkets vägledning om havandeskapspenning 2002:6. Prop. 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättring av föräldraförsäkringen m.m Omplacering på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som därför inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Det gäller fr.o.m. den 60:e dagen före den beräknade dagen för barnets födelse. Med fysiskt påfrestande arbete menas t.ex. arbete som innebär tunga lyft, ensidiga rörelser eller mycket gående eller stående under arbetstiden. En förutsättning för rätt till omplacering är att det skäligen kan krävas att arbetsgivaren ordnar ett annat arbete i sin verksamhet för kvinnan. Enligt förarbetena till FleL bör omplacering normalt sett kunna ske på större arbetsplatser. Det kan däremot vara svårare att ordna omplacering på mindre arbetsplatser. Det bör inte krävas att arbetsgivaren ska skapa nya arbetsuppgifter. Man kan också behöva ta hänsyn till att arbetsgivaren kan ha andra anställda än gravida som behöver omplaceras, till exempel funktionshindrade eller anställda med förslitningar av olika slag. 13

16 Anmälan till arbetsgivaren En kvinna som vill bli omplacerad på grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter ska, enligt FleL, anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Om kvinnan inte gör sin anmälan i tid och det leder till att arbetsgivaren inte kan omplacera henne, finns inte förutsättningar för att betala havandeskapspenning, se vidare avsnitt Det hindrar förstås inte att arbetsgivaren och kvinnan kan komma överens om omplacering även om kvinnan inte fullgjort sin anmälningsskyldighet. Besked till kvinnan Sedan kvinnan gjort anmälan till arbetsgivaren ska arbetsgivaren snarast möjligt lämna kvinnan besked om möjligheten till omplacering. Om det är omöjligt att ordna en omplacering är det viktigt att kvinnan får ett snabbt besked om detta så att hon kan ansöka om havandeskapspenning hos Försäkringskassan Omplacering på grund av risker i arbetsmiljön En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som i sin ordinarie arbetsmiljö t.ex. riskerar fosterskador och därför enligt AML eller fartygssäkerhetslagen förbjuds att utföra sina arbetsuppgifter har, enligt FleL, rätt till omplacering med bibehållna anställningsförmåner under hela graviditeten. Denna rätt till omplacering gäller även en arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar. Anmälan till arbetsgivaren En kvinna som vill bli omplacerad på grund av bestämmelser i AML ska, enligt FleL, anmäla detta till arbetsgivaren så fort som möjligt. En kvinna som har ett arbete som antingen är förbjudet för gravida kvinnor eller som kan vara riskfyllt ska snarast anmäla konstaterad graviditet till arbetsgivaren. Kvinnan avstängs därefter från det aktuella arbetet med omedelbar verkan om arbetsuppgifterna är förbjudna för en gravid kvinna. Om hon inte kan omplaceras har hon rätt till havandeskapspenning. Se vidare avsnitt

17 2.2 Ledighet under graviditet FleL Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan och det finns risk för hennes eller barnets hälsa eller säkerhet, har kvinnan rätt till ledighet enligt FleL. Kvinnan har inte rätt att behålla sina anställningsförmåner under ledigheten. Hon kan då söka havandeskapspenning hos Försäkringskassan. 2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet Fortlöpande prövning av möjligheterna till omplacering Om arbetsgivaren inte kan omplacera kvinnan till ett lättare arbete ska arbetsgivaren fortlöpande pröva om det finns möjlighet till omplacering. Om det uppkommer en möjlighet till en omplacering som bedöms kunna vara minst en månad ska arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. 2.3 Ersättning vid ledighet under graviditet Ersättning enligt lag havandeskapspenning 3 kap 9-9a AFL 4 kap 6 och 17 AML Prop. 1984/85:78 Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen. Ansökan och utlåtande För att få havandeskapspenning måste kvinnan ansöka om det hos Försäkringskassan. Havandeskapspenning kan normalt inte betalas förrän tidigast från ansökningsdagen. Försäkringskassan kan begära att arbetstagaren styrker sin rätt till havandeskapspenning genom ett läkarutlåtande och ett utlåtande från arbetsgivaren. I de fall arbetsgivarens utlåtande gäller omplacering på 15

18 grund av fysiskt påfrestande arbetsuppgifter bör det framgå av utlåtandet vilka möjligheter till omplacering som prövats och varför det inte varit möjligt med omplacering. Ett protokoll från en förhandling mellan arbetsgivaren och den berörda fackliga organisationen kan ersätta arbetsgivarens utlåtande om omplacering ifall protokollet innehåller uppgifter om vilka möjligheter som prövats. I de fall arbetsgivarens utlåtande gäller omplacering på grund av risker i arbetsmiljön ska det framgå av utlåtandet, dels att arbetstagaren har förbjudits att fortsätta sitt arbete enligt föreskrifter utfärdade med stöd av AML, dels att hon inte kunnat omplaceras och orsakerna till detta. I fråga om möjligheten till omplacering bör utlåtandet avse högst en månad. I vissa fall kan ett utlåtande gälla längre tid än en månad. Det gäller arbetsgivare med få anställda där det är uppenbart att en omplacering är svår att ordna inom företaget. Havandeskapspenningens storlek och omfattning Havandeskapspenningen är 80 procent av SGI:n per kalenderdag. Havandeskapspenning betalas ut oberoende av om det är en dag då arbete skulle ha utförts eller om det är en arbetsfri dag. Bestämmelserna om karensdag gäller inte för havandeskapspenning. Ersättning kan därför betalas ut från och med ansökningsdagen. Havandeskapspenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning beroende på frånvarons omfattning. Ersättningstiden Havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete kan betalas ut tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Den betalas ut för varje dag som kvinnans arbetsförmåga är nedsatt. En kvinna som har förbjudits att utföra sitt arbete med stöd av AML, kan få havandeskapspenning från början av graviditeten. Havandeskapspenning betalas för varje dag som förbudet gäller. Havandeskapspenning i båda ovanstående fall betalas längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Orsaken till att havandeskapspenning inte betalas för de sista tio dagarna före förlossningen är att de flesta kvinnor förutsätts ha behov av 16

19 ledighet under denna tid, oavsett vilket slags arbete de har. De sista tio dagarna kan kvinnan i stället ta ut föräldrapenning eller någon annan ledighet. Samordning Havandeskapspenning betalas inte ut om kvinnan får sjukpenning/sjuklön för samma tid. Det hindrar inte att en kvinna som får exempelvis halv havandeskapspenning också kan få halv sjukpenning/sjuklön för den resterande halva dagen. Det kan bli aktuellt när en kvinna har halv havandeskapspenning och blir sjuk så att hon inte kan utföra halvtidsarbetet. Halv sjukpenning/ sjuklön kan då betalas jämsides med havandeskapspenningen. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning kan inte betalas för samma tid som havandeskapspenning. 2 Omplacering, ledighet och ersättning under graviditet Löneavdrag enligt avtal vid ledighet med havandeskapspenning 9 kap 8 a c ALFA Då en arbetstagare är ledig med havandeskapspenning från Försäkringskassan görs avdrag enligt ALFA. Vid ledighet som varar högst fem arbetsdagar i följd görs avdrag för varje arbetsdag med 4,6 procent av den fasta lönen per månad. För definition av den fasta lönen se avsnitt Definitioner. Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas dock avdraget per timme med: den fasta lönen per månad (heltid) 175 Vid ledighet som varar sex arbetsdagar eller mer i följd görs avdrag för varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen per månad. Vid partiell ledighet görs avdraget med så stor del av lönen som motsvarar frånvarons omfattning. 17

20

21 3 Ledighet och ersättning i vid barns födelse m.m. 3.1 Rätten till ledighet Ledighet enligt lag 3 15 FleL Prop. 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn m.m. Prop. 2000/01:44 om Föräldraförsäkring och föräldraledighet 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Det finns fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m. enligt FleL. Statligt anställda kan dessutom beviljas ledighet enligt tjänstledighetsförordningen. Se vidare avsnitt Ledighet för en kvinnlig arbetstagare vid barns födelse och vid amning (s.k. mammaledighet) En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet utan lön i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig av annan orsak är två veckor av denna mammaledighet obligatorisk under tiden före eller efter förlossningen. Kvinnan har också rätt att vara ledig för att amma barnet. Vid ledighet sju veckor före och sju veckor efter den beräknade nedkomsten och för amning krävs ingen viss anställningstid för att kvinnan ska ha rätt till ledigheten. Amningsledighet behöver inte anmälas i förväg till arbetsgivaren och kan delas upp på fler än tre perioder. 19

22 2. Hel ledighet utan föräldrapenning till dess barnet blivit 18 månader En arbetstagare har rätt att vara helt ledig till dess barnet är ett och ett halvt år. För förälder som adopterat ett barn räknas tiden ett och ett halvt år från den dag föräldern fått barnet i sin vård. Som villkor för föräldraledighet gäller att arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren (som i detta sammanhang är staten) de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Rätten till hel ledighet innebär inte att arbetstagaren kan välja att vara partiellt ledig utan lön i annan omfattning än upp till en fjärdedel av normal arbetstid. Se punkt Ledighet under tid med föräldrapenning En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid han eller hon uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan. Ledigheten kan omfatta heltid, tre fjärdedelar, halvtid, en fjärdedel eller en åttondel av heltid. Rätt till ledighet gäller då i sådan omfattning som svarar mot föräldrapenningens omfattning. Som villkor för föräldraledighet gäller att arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren (som i detta sammanhang är staten) de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. 4. Delledighet utan föräldrapenning till dess barnet fyller åtta år En arbetstagare har rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel av normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt när barnet har avslutat sitt första skolår. Som villkor för föräldraledighet gäller att arbetstagaren ska ha varit anställd hos arbetsgivaren (som i detta sammanhang är staten) de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. 5. Ledighet med tillfällig föräldrapenning Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan har han eller hon rätt till ledighet. Det finns inget krav på en viss anställningstid vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. 20

23 Föräldrabegreppet Med föräldrar avses enligt FleL den som: är biologisk förälder eller adoptivförälder utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder. Tre ledighetsperioder Arbetstagaren får enligt FleL dela upp ledigheten med eller utan föräldrapenning på högst tre perioder per kalenderår. Ytterligare uppdelning får göras endast om arbetsgivaren medger det. Om arbetsgivaren beviljar fler ledighetsperioder får beslutet, som alltid, tas utifrån verksamhetens behov men med beaktande av arbetstagarens önskemål. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades. Regeln om tre perioder gäller inte för ledighet med tillfällig föräldrapenning eller ledighet för föräldrautbildning. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Beräkning av ledighetsperiod Med en ledighetsperiod menas den tid under vilken föräldraledigheten tas ut i oavbruten följd. Den kan omfatta en dag eller en månad eller annan tidsperiod. Under en period kan arbetstagaren inte ta ut olika ledigheter utan arbetsgivarens samtycke. Perioden bryts om ledighetens omfattning ändras och om föräldraledigheten byts ut mot arbete och/ eller annan ledighet än föräldraledighet. Enligt FleL:s förarbeten bryts däremot inte ledighetsperioden om arbetstagaren under pågående ledighetsperiod får ett avbrott i ledigheten på grund av sjukdom, inplanerad semester eller om arbetsgivaren begär att arbetstagaren tillfälligt ska återgå i arbete. Exempel: En arbetstagare söker hel föräldraledighet från den 1 januari till den 31 december I ansökan ingår semester under perioden den 1 juni till den 30 juni. Ledigheten omfattar en period. 21

24 Exempel: En arbetstagare söker hel föräldraledighet från den 1 januari till den 31 maj Semester söks senare för den 1 juni till den 30 juni. För resten av året söks återigen hel föräldraledighet. Ledigheten omfattar två perioder. Exempel: En arbetstagare är föräldraledig med 50 procent från den 1 januari 2004 till den 1 juli Under perioden finns från början semester inlagd mellan den 3 och 14 mars. Ledighetsperioden bryts inte. Föräldraledigheten byts ut mot semester. Samma arbetstagare ansöker, under pågående ledighetsperiod, om hel föräldraledighet mellan den 17 och 23 februari. Perioden bryts och en ny period räknas från den 17 respektive den 24 februari. Om arbetstagaren i stället skulle ansöka om ytterligare 25 procents ledighet för enskild angelägenhet bryts däremot inte perioden eftersom föräldraledigheten ligger kvar med samma omfattning. Om ledigheten begärs för en viss period och i samråd med arbetsgivaren förläggs koncentrerat till exempelvis tre på varandra följande fredagar inom perioden anses ledigheten bara omfatta en period. Om däremot ledighet söks separat för exempelvis tre på varandra följande fredagar anses varje fredag som en ny period. Arbetsgivaren är därmed enligt FleL inte skyldig att bevilja någon ytterligare föräldraledighet det kalenderåret. Ledighetens förläggning Enligt FleL får en arbetstagare ta ut hel ledighet den eller de dagar som han eller hon begär. Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren ska han eller hon lägga hel ledighet så att arbetsgivarens verksamhet kan fortgå utan påtaglig störning. Vid förkortning av arbetstiden får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans 22

25 dagar. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan komma överens om hur ledigheten ska tas ut vid förkortad arbetstid, ska arbetstiden förläggas i enlighet med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Enligt FleL:s förarbeten är det inte meningen att varje störning ska kunna berättiga arbetsgivaren att inte tillgodose arbetstagarens önskemål. Endast om arbetsgivarens verksamhet kommer att utsättas för stora påfrestningar bör arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med arbetstagarens önskemål. Om arbetsgivaren fattar beslut om förläggning av ledigheten på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål får arbetsgivaren inte, utan arbetstagarens samtycke, förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar. Arbetsgivaren får inte heller dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. Om arbetsgivaren fattar beslut om att ledigheten ska förläggas på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta ska om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Anmälan till arbetsgivaren En arbetstagare som vill vara ledig med föräldrapenning ska om möjligt anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om det inte kan ske ska arbetstagaren anmäla till arbetsgivaren så snart som möjligt. I samband med anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Återgång i arbete Enligt FleL får en arbetstagare avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren måste snarast underrätta arbetsgivaren om återgången. Om föräldraledigheten skulle ha pågått en månad eller mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. 23

26 3.1.2 Ledighet enligt tjänstledighetsförordningen 8, 9, 10 b, 11 TjLF Partiell ledighet Enligt TjLF bör en arbetstagare, utöver vad som regleras i FleL, i regel beviljas partiell ledighet för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år. Med skolår avses tiden från en hösttermins början till nästa hösttermins början. Med förälder jämställs, enligt TjLF i detta sammanhang, både fosterförälder och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern. Hel ledighet Enligt TjLF kan en arbetstagare beviljas tjänstledighet om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenhet för myndighetens verksamhet. Denna ledighet kan då även avse ledighet för vård av barn. Särskilda skäl kan t.ex. vara att barntillsyn inte kunnat ordnats. Tidsbegränsad ledighet Enligt TjLF bör ledigheten tidsbegränsas och inte beviljas tillsvidare. 3.2 Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse m.m Ersättning enligt lag föräldrapenning 3 kap 17 och 4 kap 1 9, och 20 kap 3 AFL 4 FleL I samband med barns födelse eller adoption har barnets föräldrar rätt till föräldrapenning. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om och betalar ut föräldrapenningen. 24

27 Föräldrabegreppet Med föräldrar menas, enligt AFL, förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar även den som: varaktigt bor tillsammans med föräldern om de har eller har haft gemensamma barn eller om de är eller har varit gifta med varandra med socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att adoptera det är rättslig vårdnadshavare och, utan att vara barnets förälder, har vårdnaden om barnet. Till gruppen gifta räknas också en registrerad partner, eftersom ett registrerat partnerskap jämställs med ingånget äktenskap. Anmälan För att få föräldrapenning ska den anställde göra en anmälan till Försäkringskassan senast samma dag som han eller hon vill ta ut föräldrapenning. Föräldrapenning kan i regel inte betalas för tid före det att anmälan har gjorts. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Kvinnans speciella rätt Kvinnan har rätt till föräldrapenning från och med den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Hon har också rätt till föräldrapenning till och med den 29:e dagen efter förlossningsdagen även om hon inte har barnet i sin vård. I detta sammanhang kan även noteras att det finns två veckors obligatorisk ledighet som kvinnan enligt lag är skyldig att ta ut under tiden före eller efter förlossningen. Föräldrapenning behöver dock inte tas ut under den obligatoriska ledigheten. Föräldrautbildning Båda föräldrarna har rätt att få föräldrapenning för att delta i föräldrautbildning när de väntar barn eller just har fått barn. Föräldrarna kan delta samtidigt i utbildningen och få föräldrapenning för samma tid. Adoptivföräldrar kan få föräldrapenning för föräldrautbildning när de fått barnet i sin vård. 25

28 Efter barnets födelse När barnet har fötts har den förälder som är ledig och vårdar barnet rätt till föräldrapenning. Ersättningen kan inte betalas ut till båda föräldrarna för samma tid och samma barn annat än undantagsvis, men föräldrarna kan t.ex. vårda barnet halva dagen var och få halv föräldrapenning vardera. Ett undantag är när en nybliven pappa tar ut sina tio extra dagar i samband med barns födelse eller adoption. Då kan båda föräldrarna ta ut föräldrapenning samtidigt. Se vidare avsnittet under rubriken Extra dagar för nybliven pappa. Barnets ålder Föräldrapenning kan i regel betalas ut längst till dess att barnet fyllt åtta år eller till en senare tidpunkt då barnet slutar första klass i skolan. För adopterade barn gäller i de fall då en make adopterat den andra makens barn samma regler som för biologiska barn. När någon tar emot ett barn i syfte att adoptera det, jämställs tidpunkten då föräldern får barnet i sin vård med tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning betalas dock inte ut för barn som fyllt tio år. Antal dagar med föräldrapenning Föräldrapenning betalas ut till föräldrarna sammanlagt under högst 480 hela dagar. Båda föräldrarna får lika många dagar, det vill säga 240. Den som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 480 dagar med föräldrapenning. En förälder kan avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar som är reserverade för respektive förälder. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning med ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivån och 90 dagar enligt den s.k. lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas ytterligare 180 föräldrapenningdagar med ersättning enligt sjukpenningnivån men inga ytterligare dagar enligt lägstanivån. Se vidare om grundnivå och lägstanivå nedan under rubriken Föräldrapenningens storlek. 26

29 Antal barn Antal sjukpenningnivådagar Antal lägstanivådagar Föräldrapenningens storlek Tre olika ersättningsbegrepp är aktuella för föräldrapenning sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Under 390 dagar kan föräldrapenning betalas ut enligt den s.k. sjukpenningnivån. Storleken på föräldrapenningen motsvarar då i regel den anställdes sjukpenning och betalas med 80 procent av SGI:n delad med 365. För definition av SGI se avsnitt Definitioner. För de första 180 dagarna med föräldrapenning finns dock ett särskilt kvalifikationskrav. Föräldern ska under minst 240 dagar i följd innan barnets födelse ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån, det vill säga 60 kronor. I annat fall betalas föräldrapenning för de första 180 dagarna med 180 kronor per dag, s.k. grundnivå. Se nedan. För övriga 210 dagar som kan betalas enligt sjukpenningnivå finns inget krav på viss tids sjukpenningförsäkring över lägstanivån. Om en arbetstagare inte har någon SGI eller en SGI som ger lägre ersättning än 180 kronor kan ersättning betalas ut enligt grundnivån, det vill säga 180 kronor per dag. Under 90 dagar betalas föräldrapenningen enligt den s.k. lägstanivån för alla. (Dagarna kallades tidigare garantidagar.) Ersättning enligt lägstanivån betalas med 60 kronor per dag. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Föräldrapenningens omfattning Föräldrapenning kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. Hel ersättning kan betalas ut för dag när föräldern är helt ledig, tre fjärdedels ersättning när föräldern arbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid osv. 27

30 Föräldrapenning för arbetsfria dagar Då en förälder vill ta ut föräldrapenning enligt sjukpenningnivå för dagar som normalt är arbetsfria gäller särskilda regler. Föräldern måste då ta ut föräldrapenning med samma omfattning för en arbetsdag i direkt anslutning till de arbetsfria dagarna. Det gäller när den arbetsfria perioden är fyra dagar eller färre. Om arbetstagaren vill ta ut föräldrapenning under en arbetsfri period om fem dagar eller fler, behöver inte föräldern ta ut någon ytterligare dag med föräldrapenning. Med arbetsfri dag menas lördag, söndag, helgdag och vissa helgdagsaftnar samt andra dagar som är arbetsfria på den arbetsplats eller inom den bransch som föräldern arbetar. Se även avsnitt under rubriken Föräldrapenningtillägg för arbetsfria dagar. Exempel: En förälder som normalt arbetar heltid med tjänstgöring måndag till fredag vill ta ut hel föräldrapenning för lördagen och söndagen. Föräldern måste då även ta hel föräldrapenning för fredagen eller måndagen. Föräldrapenning enligt grundnivån eller lägstanivån kan dock betalas under arbetsfria dagar utan att arbetstagaren behöver ta ut någon ytterligare dag före eller efter de arbetsfria dagarna. Föräldrapenning kan inte betalas ut under semesterledighet. Utbyte av föräldrapenning Om en arbetstagare som tar ut föräldrapenning blir sjuk eller om barnet hon eller han vårdar blir sjukt kan föräldrapenningen bytas ut i vissa fall. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om utbyte. Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning Om en förälder är hemma med föräldrapenning för ett barn och barnet måste vistas på sjukhus, kan Försäkringskassan besluta att föräldrapenningen får bytas ut mot tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen beräknas då på samma sätt som föräldrapenningen, dvs. per kalenderdag. 28

31 Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning Om en förälder som tar ut föräldrapenning blir så sjuk att hon eller han inte kan vårda barnet kan Försäkringskassan besluta att föräldrapenningen får bytas ut mot sjukpenning. Observera att det inte kan bli aktuellt med sjuklön i denna situation eftersom arbetstagaren inte skulle ha arbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Sjukpenningen beräknas på samma sätt som föräldrapenningen, dvs. per kalenderdag. Den första dagen blir som vanligt en karensdag. Därefter betalas sjukpenning för alla dagar i sjukperioden, även fridagar. Se vidare avsnitt under rubriken Löneavdrag vid utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning. Indragning eller nedsättning av föräldrapenningförmåner Föräldrapenningförmåner kan dras in eller utbetalas med ett lägre belopp om en förälder vägrar ta emot besök av en person som fått i uppdrag av Försäkringskassan att utreda rätten till föräldrapenning. Detsamma gäller om föräldern inte anmäler uppgifter till Försäkringskassan som kan ha betydelse för rätten till föräldrapenning eller föräldrapenningens storlek. Vid tillfällig föräldrapenning kan förmånens storlek sättas ned eller dras in om föräldern annat än tillfälligt vistas på annan adress än den man uppgivit till Försäkringskassan. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m Löneavdrag och ersättning enligt avtal under föräldraledighet 1 kap 2 och 8 kap 1 5 och 7 8 ALFA 15 TjLF En arbetstagare som är föräldraledig får sin huvudsakliga ersättning från Försäkringskassan genom föräldrapenning. Se avsnitt Arbetsgivaren ska därför göra ett löneavdrag under ledigheten. Den lön som arbetsgivaren betalar enligt ALFA under en viss tid av föräldraledigheten kallas för föräldrapenningtillägg. 29

32 Löneavdrag vid ledighet med föräldrapenning Vid ledighet i samband med barns födelse eller adoption ska arbetsgivaren göra ett löneavdrag med 3,3 procent av den fasta lönen per månad för varje kalenderdag arbetstagaren är föräldraledig. Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela den fasta lönen. Fast lön består av individuell lön och fasta lönetillägg. Exempel: En arbetstagare som har en fast lön på kr per månad söker 3 dagars föräldraledighet vid ett enstaka tillfälle. Avdrag görs med då 3,3 % x kr x 3 = kr. Avdrag för en hel kalendermånad blir 100 % x kr. Löneavdrag vid fortlöpande partiell föräldraledighet Av ALFA följer att fortlöpande partiell föräldraledighet är ledighet under en del av arbetstiden under en period om minst fyra veckor. Enligt FleL kan en partiell ledighet fördelas jämnt över veckans arbetsdagar eller förläggas till vissa av arbetsveckans dagar. Oavsett hur den partiella ledigheten förläggs ska den betraktas som jämnt fördelad över perioden när löneavdrag görs. Vid fortlöpande partiell föräldraledighet som omfattar hela kalendermånader görs ett procentuellt avdrag på den fasta lönen motsvarande ledighetens omfattning. Om den partiella ledigheten påbörjas eller avslutas under en månad ska avdrag under den månaden göras för varje kalenderdag med 3,3 procent på den del av den fasta lönen som avser den minskade arbetstiden. Exempel: En förälder som har en heltidsanställning har begärt föräldraledigt med 20 procent under sex månader och fjorton dagar. Ledigheten vill hon förlägga till en dag per vecka. Den fasta lönen uppgår till kronor per månad. För de sex hela månaderna görs avdrag med 20 % x kr = kr per månad. För de fjorton dagarna blir avdraget 3,3 % x 20 % x kr x 14 dagar = kr Totalt avdrag under perioden kr. 30

33 Löneavdrag vid utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning Om en arbetstagare är så sjuk att hon eller han inte kan vårda sitt barn och Försäkringskassan har beslutat att föräldrapenningen får bytas ut mot sjukpenning ska arbetsgivaren göra löneavdrag för varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen under de första fjorton dagarna. Från dag femton ska sjukavdrag göras enligt 6 kap 7 ALFA. Löneavdrag vid utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning Om ett barn vistas på sjukhus kan Försäkringskassan besluta att föräldrapenningen får bytas ut mot tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen beräknas då på samma sätt som föräldrapenningen, dvs. per kalenderdag och avdrag ska även fortsättningsvis göras för varje kalenderdag med 3,3 procent av den fasta lönen. Föräldrapenningtillägg En arbetstagare som är ledig i samband med barns födelse eller adoption kan ha rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs, enligt ALFA, barn som tagits emot i adoptionssyfte. För att föräldrapenningtillägget ska betalas ut måste tre villkor vara uppfyllda: Arbetstagaren måste ha varit anställd hos myndigheten eller inom myndighetsområdet minst 90 dagar i följd före föräldraledighetens början. Det spelar däremot ingen roll hur många dagar arbetstagaren arbetat. En kortare anställningstid än 90 dagar kan bara ge rätt till föräldrapenningtillägg om arbetsgivaren på grund av särskilda skäl medger det. Arbetstagaren måste vara ledig med löneavdrag för vård av barn i samband med barns födelse eller adoption. Arbetstagaren måste ta ut föräldrapenning över grundnivån från Försäkringskassan. Angående grundnivån se vidare avsnitt under rubriken Föräldrapenningens storlek. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Antal dagar med föräldrapenningtillägg Föräldrapenningtillägget betalas ut för högst 360 dagar för varje barnsbörd. Det innebär att det inte tillkommer några extra dagar vid t.ex. tvillingfödsel. 31

34 När arbetstagaren får tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas tre fjärdedels, halvt respektive en fjärdedels föräldrapenningtillägg. När arbetstagaren får en åttondels föräldrapenning betalas inget föräldrapenningtillägg. För att arbetsgivaren ska kunna betala ett korrekt föräldrapenningtillägg måste arbetstagaren redovisa hur många föräldrapenningdagar över grundnivån som hon eller han har tagit ut och med vilken omfattning. Redovisningen kan göras genom att arbetstagaren visar ett utbetalningsbesked från Försäkringskassan. Beräkningsgrund för föräldrapenningtillägg Då villkoren för rätt till föräldrapenningtillägg är uppfyllda ska tilläggets storlek beräknas. Huvudregeln är att föräldrapenningtillägget beräknas på den aktuella daglönen vid föräldraledighetens början dvs. efter avdrag för hel eller partiell ledighet. För definition av aktuell daglön se avsnitt Definitioner. Om en ledighet har upphört senast 90 dagar före föräldraledighetens början beräknas dock föräldrapenningtillägget på daglönen i anställningen. För definition av daglön i anställningen se avsnitt Definitioner. Om arbetstagaren har semester under de 90 dagarna förskjuts den 90:e dagen bakåt med en dag för varje uttagen semesterdag. Observera att sjukdom, ledighet med tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning inte räknas som ledighet utan jämställs med arbetad tid i detta sammanhang. Exempel: En arbetstagare beräknas föda barn den 13 juni Hon har en heltidsanställning men är ledig för enskild angelägenhet med 25 procent. Den 15 mars börjar hon arbeta heltid. I samband med påsken tar hon semester i fem dagar. För att få räkna föräldrapenningtillägget på sin heltidslön skulle hon ha arbetat heltid redan från den 10 mars. Exempel: En arbetstagare som arbetar heltid och väntar barn är sjukskriven med 25 procent de sista två månaderna. Hennes aktuella daglön är heltidslönen eftersom sjukdom jämställs med arbetad tid. Föräldrapenningtillägget beräknas på heltidslönen. 32

35 Exempel: En arbetstagare med heltidsanställning har varit helt ledig med helt löneavdrag för studier mer än 90 dagar före barnets födelse. Eftersom den aktuella daglönen i detta fall är 0 kronor betalas inget föräldrapenningtillägg ut. Exempel: En arbetstagare som är anställd med en omfattning på 75 procent väntar barn och får havandeskapspenning med 25 procent de sista två månaderna. Då föräldrapenningtillägget ska betalas ut beräknas det på lönen i anställningen, dvs. på 75 procent. Undantag från 90-dagarsregeln I vissa fall ska föräldrapenningtillägget beräknas på daglönen i anställningen även om föräldern har varit ledig med löneavdrag under 90 dagar närmast före föräldraledigheten. Det gäller då ledigheten beror på att arbetstagaren: har ett offentligt uppdrag är ledig med föräldrapenningtillägg som motsvarar ledighetens omfattning har varit ledig för vård av barn och blivit gravid på nytt innan det tidigare barnet uppnått en ålder av ett år och nio månader. Beräkningen ska emellertid utgå från den tjänstgöringsgrad som gällde för arbetstagaren före den första föräldraledigheten. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Exempel: En arbetstagare som väntar barn är frånvarande från arbetet 2,5 dagar per vecka p.g.a. offentligt uppdrag. Då föräldrapenningtillägget ska betalas ut beräknas det på lönen i anställningen, dvs. heltidslönen. Hade ledigheten däremot avsett enskild angelägenhet hade föräldrapenningtillägget beräknats på den aktuella daglönen, dvs. på 50 procent av heltidslönen. Exempel: En arbetstagare arbetar heltid fram till dess att hon föder barn den 31 maj Därefter är hon helt föräldraledig med hel föräldrapenning och föräldrapenningtillägg fram till den 31 maj (Föräldrapenningtillägget beräknas på heltids- 33

36 lönen). Från den 1 juni 2004 arbetar hon 50 procent och har 50 procent föräldraledighet utan lön. I januari 2005 blir hon gravid igen. Hon fortsätter att vara föräldraledig utan lön fram till dess att det nya barnet föds. Eftersom hon blivit gravid igen innan det första barnet blivit ett år och nio månader beräknas föräldrapenningtillägget för det nya barnet på samma sätt som för det första barnet, dvs. på heltidslönen. Föräldrapenningtilläggets storlek Föräldrapenningtillägget är tio procent av daglönen på lönedelar upp till basbeloppstaket och på lönedelar över basbeloppstaket är föräldrapenningtillägget 90 procent av daglönen. Angående basbeloppstaket se avsnittet Definitioner. Exempel: Föräldrapenningtillägg på månadslön kr Daglön = x = % x 789 = 78,90 kr per dag då föräldrapenning betalas ut. Exempel: Föräldrapenningtillägg på månadslön kr Basbeloppstak 7,5 x kr = kr. Daglön upp till basbeloppstaket = = 810 Daglön över basbeloppstaket = (12 x ) = 177 (10 % x 810) + (90 % x 177) = 240,30 kr per dag då föräldrapenning betalas. 34

37 Föräldrapenningtillägg vid fortlöpande partiell ledighet En arbetstagare kan t.ex. arbeta halvtid och ta ut föräldraledighet med föräldrapenningtillägg på den andra halvan. Om föräldern ansöker om 50 procent ledighet med koncentrerad tjänstgöring så att arbetsdagarna t.ex. är förlagda till måndag, tisdag ena veckan och måndag, tisdag, onsdag andra veckan ska helt föräldrapenningtillägg betalas ut för fem dagar, nämligen onsdag fredag första veckan samt torsdag fredag andra veckan. Detta trots att löneavdraget görs med 50 procent av den fasta lönen per månad. Föräldrapenningtillägg vid enstaka tillfällen I princip kan arbetstagaren bara ta ut föräldrapenningtillägg för enstaka dagar tre gånger eftersom hon eller han efter tredje gången har förbrukat de tre perioder som en förälder har rätt att dela upp ledigheten i per kalenderår. Ytterligare uppdelning av föräldraledigheten får endast göras om arbetsgivaren medger det. Se även avsnitt under rubriken Tre ledighetsperioder. 3 Ledighet och ersättning vid barns födelse m.m. Föräldrapenningtillägg för arbetsfria dagar Om arbetstagaren vill få föräldrapenningtillägg för arbetsfria dagar, t.ex. en lördag och söndag, måste hon eller han vara föräldraledig och ha löneavdrag även för dessa dagar. En förutsättning för att Försäkringskassan ska betala föräldrapenning för lördag och söndag är att föräldern tar ut föräldrapenning med samma omfattning enligt sjukpenningnivån antingen för fredagen eller för måndagen. Se även avsnitt under rubriken Föräldrapenning för arbetsfria dagar. Exempel: En arbetstagare får föräldrapenning fredag söndag. Löneavdrag görs med 3,3 procent av den fasta lönen för fredagen. Föräldrapenningtillägg betalas endast för fredagen. Av TjLF följer att i de fall arbetstagare är föräldralediga både före och efter tjänstgöringsfria dagar anses föräldraledigheten också omfatta de mellanliggande dagarna. 35

38 Exempel: En arbetstagare får föräldrapenning fredag måndag. Löneavdrag görs för fyra dagar (3,3 procent av den fasta lönen x 4). Föräldrapenningtillägg betalas för fyra dagar, fredag måndag. Föräldrapenningtillägg vid reducerad föräldrapenning från Försäkringskassan Om en arbetstagare har fått sin föräldrapenning minskad av Försäkringskassan ska föräldrapenningtillägget minskas i motsvarande mån. Se vidare avsnitt under rubriken Indragning eller nedsättning av föräldrapenningförmåner. 36

39 4 Ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn 4.1 Ledighet vid tillfällig vård av barn Ledighet enligt lag 8 och 13 FleL Enligt FleL har en arbetstagare rätt att vara ledig under den tid då han eller hon får tillfällig föräldrapenning. Ledighetsperioder Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning eller vid föräldrautbildning finns ingen begränsning till ett visst antal perioder. 4 Ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn Anmälan om ledighet Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta behöver ingen anmälan göras i förväg. I övriga fall ska ledighet med tillfällig föräldrapenning anmälas en vecka i förväg. Krav på anställningstid Något krav på viss anställningstid finns inte vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. 37

40 4.2 Ersättning vid tillfällig vård av barn Ersättning enligt lag tillfällig föräldrapenning 4 Kap AFL LSS Personkretsen Tillfällig föräldrapenning betalas ut av Försäkringskassan till en förälder som tillfälligt behöver stanna hemma från arbetet för att ta hand om barn som inte fyllt tolv år. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning betalas ut för barn som fyllt tolv men inte sexton år. Se nedan under rubrikerna Barn med särskilda behov och Barn som omfattas av LSS. I vissa fall kan tillfällig föräldrapenning betalas upp till det att barnet fyller arton år. Se rubriken Svårt sjuka barn under arton år. Med förälder menas, i detta sammanhang, förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar den som: med socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att adoptera det sammanbor med förälder om de har eller har haft gemensamma barn eller om de är eller har varit gifta med varandra är rättslig vårdnadshavare, utan att vara barnets förälder, och har vårdnaden om barnet sammanbor med barnets förälder tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem (fosterförälder) har fått rätt till tillfällig föräldrapenning genom överlåtelse. Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning till annan person En förälder kan överlåta sin tillfälliga föräldrapenning till en annan person (t.ex. granne, far- eller morförälder) som i stället för föräldern stannar hemma från sitt arbete för att vårda ett sjukt eller smittat barn. Den som i stället för föräldern stannar hemma och vårdar barnet får tillfällig föräldrapenning beräknad på sin egen SGI. 38

41 Om barnet är under tolv år (och i vissa fall under sexton år) kan den tillfälliga föräldrapenningen överlåtas på annan person även när barnets ordinarie vårdare (t.ex. förälder eller dagmamma) är sjuk eller smittad. Om barnet vistas på daghem och daghemmet stänger betalas däremot ingen tillfällig föräldrapenning. När kan tillfällig föräldrapenning betalas ut? Tillfällig föräldrapenning betalas ut när en förälder behöver vara ledig från arbetet för att vårda barnet då barnet är sjukt eller smittat den som annars vårdar barnet är sjuk eller smittad, tex. en hemarbetande förälder, dagbarnvårdare eller släkting den förälder som vanligtvis vårdar barnet måste följa med ett annat av familjens barn till läkare och det andra barnet är under tolv år (i vissa fall under sexton år) föräldern besöker barnavårdscentralen eller annan mottagning i samhällets förebyggande barnhälsovård, t.ex. tandläkare eller psykisk barn- och ungdomsvård. Tillfällig föräldrapenning kan också betalas ut när en förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn besöker en institution, till exempel habilitering, specialskola eller liknande eller deltar i en kurs som anordnas av sjukvårdshuvudman. Barnet behöver inte vara med vid besöket eller kursen. 4 Ledighet och ersättning vid tillfällig vård av barn Tillfällig föräldrapenning till båda föräldrarna samtidigt för samma barn Tillfällig föräldrapenning betalas normalt inte ut till båda föräldrarna samtidigt för samma barn och tid. Undantag görs för barn med allvarlig sjukdom eller funktionshinder. Då kan ersättning betalas till båda föräldrarna om de, som en del av behandlingen, deltar i läkarbesök eller av läkare ordinerad behandling. De kan också få ersättning vid besök på institution eller medverkan i kurs som syftar till att lära sig vårda barnet. Barnet behöver inte vara med vid besöket eller behandlingen. 39