Föräldraledighet LAGAR, AVTAL OCH ERSÄTTNINGAR

Transkript

1 Föräldraledighet LAGAR, AVTAL OCH ERSÄTTNINGAR

2

3 Föräldraledighet LAGAR, AVTAL OCH ERSÄTTNINGAR

4 Upplysningar om innehållet: Ann-Sophie Svedhem, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 ISBN: Foto: Susanne Kronholm, Rickard L. Eriksson, Thomas Henrikson, Pia Nordlander, Maskot Bildbyrå, Scandinav Bildbyrå, Monkey Business Images, Bildarkivet Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB, 2017

5 Förord Denna skrift innehåller en genomgång av de villkor och förmåner som gäller i samband med graviditet och föräldraledighet för medarbetare inom kommun- och landstingssektorn. Skriften vänder sig till dig som arbetar med personalfrågor, antingen som chef eller som stöd till chefer. Vår förhoppning är att den ska bidra till att underlätta vardagliga beslut och ge svar på frågeställningar i samband med medarbetares graviditet och föräldraledighet. Skriften är framtagen av avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting. Stockholm i mars 2017 Agneta Jöhnk Chef Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 9 Kapitel 1. Inledning 9 Flera lagar tillämpas 10 Kollektivavtal med regleringar om föräldraledighet 11 Kollektivavtal utan regleringar om föräldraledighet 11 Om föräldrabegreppet 13 Kapitel 2. Under graviditeten 13 Omplacering? 15 Rätt till graviditetspenning 16 Föräldrapenning under graviditeten 17 Ledighet för föräldrautbildning 17 Ledighet för besök på mödravårdscentral 19 Kapitel 3. Före och efter födsel eller adoption 19 Föräldraledighet och föräldrapenning 19 Mammaledighet 20 Ledighet i samband med adoption 21 Ledighet för annan person i samband med barns födelse 21 Rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan 22 Rätt till hel ledighet eller delledighet med föräldrapenning 22 Rätt till ledighet utan föräldrapenning 23 Tillfällig vård av barn 25 När förälder inte har rätt till ledighet 27 Kapitel 4. Ta ut föräldraledighet 27 Anmälan om föräldraledighet 28 Begränsning av ledighetsperioder 29 Förläggning av föräldraledighet 32 Avbryta påbörjad föräldraledighet i förtid 33 Föräldraledighet och semester 34 Föräldraledighet och pension 37 Kapitel 5. Fler regleringar i AB som berör föräldralediga 37 Allmänt 37 Föräldrapenningtillägg 38 Föräldralön 40 Läs och lär mer 40 Lagar 41 Arbetsmiljöverkets föreskrifter 41 Övriga länkar 42 Domar 42 Cirkulär 43 Förkortningar

8

9 KAPITEL 1 Inledning Denna skrift ger en översikt över regler kopplade till föräldraledighet för medarbetare i kommuner, landsting, regioner och Pactas medlemsföretag. Utifrån gällande lagstiftning, det centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) samt andra kollektivavtal som finns inom sektorn. Informationen kan användas som ett stöd för chefer och andra som arbetar med personalfrågor. Medarbetarnas rättigheter, skyldigheter och villkor bestäms av flera olika lagar, men regleras också av aktuella kollektivavtal. För att få rätt vägledning är det därför viktigt att vara klar över vilket avtal medarbetaren omfattas av. Av skriften framgår inte vilka eventuella lokala avvikelser som kan ha gjorts av respektive arbetsgivare. Detsamma gäller personalpolitiska överväganden. De olika ledigheterna som kan vara aktuella beskrivs var för sig. Först redogörs för lagstiftning inom området och därefter avvikelser och/eller kompletteringar som finns i AB och andra kollektivavtal. Flera lagar tillämpas Bestämmelser om rätt till föräldraledighet finns i föräldraledighetslagen. Här finns också regler om förbud mot missgynnande i samband med föräldraledighet. Regler om föräldraförsäkring finns i socialförsäkringsbalken. Försäkringskassan informerar på sin hemsida om föräldraledighet och föräldraförsäkringen, I diskrimineringslagen finns regler om förbud mot att missgynnas till följd av kön och i lagen om anställningsskydd finns skyddsregler för föräldralediga vid uppsägningar. Arbetsmiljölagen, med tillhörande föreskrifter, innehåller regler för gravida, de som nyligen fött barn samt de som ammar. Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 9

10 Kapitel 1. Inledning Kollektivavtal med regleringar om föräldraledighet Observera att för de medarbetare som omfattas av AB gäller för närvarande två olika avtal. AB i lydelse fr o m gäller för: > > Svenska Kommunalarbetareförbundet > > AkademikerAlliansen > > OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet > > OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård AB i lydelse fr o m gäller för: > > Lärarnas samverkansråd > > OFR:s förbundsområde Läkare För medarbetare som omfattas av avtalet Räddningstjänstpersonal i beredskap, RiB, gäller lagstiftningen kompletterad med en bestämmelse om ersättning i samband med graviditet, se sid 15. För medarbetare som omfattas av Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning, BUI, Bestämmelser för arbetstagare i arbetspolitiska insatser, BEA, samt Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning, BAL, gäller i stort sett lagstiftningen, dock förekommer vissa avvikelser. 10 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

11 Kollektivavtal utan regleringar om föräldraledighet För medarbetare som omfattas av dessa avtal gäller lagstiftningen: > > Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare, PAN > > Överenskommelse om bestämmelser om traineejobb > > Överenskommelser om bestämmelser för studentmedarbetare Om föräldrabegreppet Föräldrabegreppet är centralt för att kunna avgöra om en person omfattas av regelverket i socialförsäkringsbalken och föräldraledighetslagen. I denna skrift redovisas endast de vanligast förekommande situationerna. 1 Personer som omfattas av lagar och regler om föräldrapenning: > > barnets föräldrar > > den som enligt socialnämndens medgivande tar emot ett barn i syfte att adoptera det > > den som bor tillsammans med förälder och har eller har haft gemensamma barn med föräldern som är eller varit gift med föräldern som är eller varit registrerad partner med föräldern > > särskild förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet. Personer som omfattas av lagar och regler om tillfällig föräldrapenning: > > barnets föräldrar > > den som bor tillsammans med en förälder > > särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet > > blivande adoptivföräldrar > > familjehemsförälder. Adoptivföräldrar likställs med föräldrar från den dag då de med socialnämndens beslut tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran då syftet är adoption. Tidpunkten då förälder fått adoptivbarnet i sin vård likställs med födsel. Not kap 4 6, 7 SFB Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 11

12

13 KAPITEL 2 Under graviditeten Omplacering? Lagen säger! Medarbetare som är gravid, nyligen har fött barn eller ammar ska under vissa förutsättningar omplaceras till andra arbetsuppgifter med oförändrade anställningsvillkor. Det gäller om arbetet är: 2 > > fysiskt påfrestande eller om > > förbud eller särskild restriktion för arbete har meddelats. Om arbetet anses fysiskt påfrestande gäller rätten till omplacering från dag 60 innan beräknad tidpunkt för förlossning. Här menas till exempel arbete som innebär tunga lyft, ensidiga rörelser eller mycket gående/stående under arbetstid. Det kan också röra sig om risk för våld och hot eller risk för skador genom till exempel sparkar mot magen. I vissa föreskrifter från Arbetsmiljöverket finns uttryckligt förbud mot, eller restriktioner, för visst arbete under graviditet och amning. Då har arbetsgivaren omplaceringsskyldighet under hela graviditeten. 3 Förbud mot arbete inom räddningstjänst regleras i en egen skrivning. 4 Arbetsgivarens skyldigheter Arbetsgivaren är skyldig att på eget initiativ kartlägga risker i arbetsmiljön för att identifiera dessa och vidta åtgärder i enlighet med föreskrifter om sys- Not FörL, 4 kap 6 AML Not. 3. AFS 2007:5 Not. 4. AFS 2007:7 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 13

14 Kapitel 2. Under graviditeten tematiskt arbetsmiljöarbete. 5 Kartläggningen behöver göras i förebyggande syfte men kan också behöva kompletteras då någon medarbetare är gravid, nyligen fött barn eller ammar. 6 Visar arbetsgivarens utredning att det finns risker för skador eller olycksfall i arbetsmiljön, får medarbetaren inte jobba förrän riskerna är undanröjda. 7 En chef som bryter mot lagstiftning och föreskrifter riskerar att göra sig skyldig till arbetsmiljöbrott. 8 Observera att arbetsgivarens skyldigheter gäller även om medarbetaren anser att det inte finns några risker för skada i arbetet. Om medarbetaren själv önskar omplacering 9 ska hon anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg. 10 Arbetsgivaren ska utreda och skyndsamt lämna besked till medarbetaren om omplacering kan göras. Om arbetsgivaren inte kan omplacera till annat lämpligt arbete ska arbetsgivaren varje månad ompröva möjligheten till omplacering. Om en möjlighet till omplacering uppkommer, ska detta arbete erbjudas. Intyg om att omplacering till annat arbete inte kan erbjudas utfärdas på begäran av medarbetaren. Visar arbetsgivarens utredning att det inte finns risker för medarbetaren i hennes ordinarie arbete behöver omplacering inte göras. Rätt till bibehållna anställningsförmåner Vid omplacering med stöd av lagstiftning eller föreskrift har medarbetaren rätt att behålla sina anställningsförmåner. 11 Med anställningsförmåner menas till exempel: > > lön > > arbetstidsmått > > regelbundna tillägg till lön som exempelvis regelmässigt O-tillägg > > jour- och beredskapsersättning > > friskvård > > tjänstebil (beroende på avtal) > > mobiltelefon (beroende på avtal). Not. 5. AFS 2001:1 Not. 6. AFS 2007:5 Not. 7. AFS 2007:5, 7 Not kap 10 BrB Not FörL Not FörL Not FörL 14 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

15 EXEMPEL ARBETSTIDSMÅTT VID OMPLACERING En gravid medarbetare arbetar natt, där arbetstidsmåttet 36,20 tillämpas. Hon omplaceras på grund av risker i arbetsmiljön till tjänstgöring på dagtid, där arbetstidsmåttet 38,25 tillämpas. Medarbetaren får då ändå behålla arbetstidsmåttet för natt (36,20 tim/vecka) även under tiden då hon jobbar dagtid. Hon behåller även eventuellt O-tillägg under tiden hon är omplacerad. Rätt till graviditetspenning Om arbetsgivaren inte kan omplacera medarbetaren, och det finns risk för hennes eller barnets hälsa eller säkerhet, har hon rätt att vara ledig och ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan. 12 Till ansökan behövs ett utlåtande från arbetsgivaren med redogörelse för den utredning som gjorts av eventuella omplaceringsmöjligheter. Eftersom graviditetspenning inte kan ges retroaktivt är det viktigt att snabbt ge medarbetaren besked. I de fall Försäkringskassan bedömer att arbetsgivaren rimligtvis borde kunna omplacera medarbetaren till andra arbetsuppgifter, kommer graviditetspenning inte att medges och arbetsgivaren ansvarar då istället för att betala lön. Finns det föreskrifter från Arbetsmiljöverket om förbud eller särskild restriktion att utföra arbetet har hon rätt till graviditetspenning för alla dagar som förbudet gäller, oavsett hur många dagar det är kvar till beräknad förlossning. Reglering i kollektivavtal, RiB Beredskapsbrandmän som är gravida riskerar, enligt Försäkringskassans nuvarande tillämpning, att inte få graviditetspenning för den inkomstförlust som förbud att arbeta som brandman innebär. 13 Kollektivavtalet innehåller en reglering som ger medarbetaren ersättning från arbetsgivaren med motsvarande 77,6 procent av beredskapsersättningen. En förutsättning är dock att omplacering från utryckningstjänst inte kan göras, och att hon inte får graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen ges i 180 dagar. Not FörL Not. 13. RiB 4 punkt 5 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 15

16 Kapitel 2. Under graviditeten Föräldrapenning under graviditeten 60 dagar före beräknad förlossning har medarbetaren rätt att ta ut föräldrapenning. 14 Det kan vara ett alternativ om skäl saknas för omplacering. Rätten till ledigheten regleras i föräldraledighetslagen 15 liksom arbetsgivarens skyldighet att ge ledigt. 16 Not. 14. Not. 15. Not kap 5 SFB 5 2 st FörL 20 FörL 16 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

17 Ledighet för föräldrautbildning Lagen säger! I samband med föräldrautbildning som arrangeras av mödravårdscentral har båda föräldrarna rätt till ledighet och ersättning med föräldrapenning. 17 Adoptivföräldrar har rätt till föräldrapenning vid föräldrautbildning först när de har fått barnet i sin vård. 18 Ledighet för besök på mödravårdscentral Reglering i kollektivavtal, AB Om det är nödvändigt att besök sker på arbetstid har båda blivande föräldrarna rätt till ledighet för att besöka mödravårdscentral vid max två tillfällen per graviditet med bibehållen lön. 19 Bestämmelsen innebär ingen rätt till ledighet om det ges möjlighet att göra besöken till tider utanför ordinarie arbetstid. Not kap 6 SFB Not kap 8 SFB Not. 19. AB 29 mom. 4 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 17

18

19 KAPITEL 3 Före och efter födsel eller adoption Föräldraledighet och föräldrapenning Medarbetarens rätt till föräldraledighet regleras i föräldraledighetslagen (FörL) och rätt till föräldrapenning i socialförsäkringsbalken (SFB). Det är vanligast att föräldraledighet förutsätter att medarbetaren samtidigt ansöker om och får föräldrapenning från Försäkringskassan. Det finns dock ledighetsformer, både före och efter barnets födelse eller adoption, där arbetsgivaren är skyldig att bevilja ledighet även utan att medarbetaren samtidigt får föräldrapenning. Mammaledighet Lagen säger! I samband med barnets födelse har medarbetare som fött barn rätt till hel sammanhängande ledighet utan lön från minst sju veckor innan beräknad förlossning till sju veckor efter förlossningen. Två veckor av denna ledighet är obligatorisk och kan tas ut före eller efter förlossningen. Hon har också rätt att vara ledig för att amma barnet. 20 Medarbetaren har möjlighet att ta ut föräldrapenning under ledigheten, men det är inte något krav. Not FörL Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 19

20 Kapitel 3. Före och efter födsel eller adoption Ledighet i samband med adoption Lagen säger! Vid adoption av barn under tio år har båda föräldrarna vardera rätt till fem dagars ledighet (totalt tio dagar) med tillfällig föräldrapenning. 21 Föräldrarna har rätt att fördela de tio dagarna mellan sig, det vill säga en förälder kan ta fler dagar och den andra färre. Adopteras fler än ett barn tillkommer möjlighet till tio lediga dagar per barn. Om det endast finns en adoptivförälder har denna rätt till ledighet alla tio dagar. Dagarna kan tas ut till och med 60 dagar efter då barnet kommit i föräldrarnas vård. Not kap 15 SFB 20 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

21 Ledighet för annan person i samband med barns födelse Lagen säger! I samband med barnets födelse har den andra föräldern rätt till ledighet och ersättning med tillfällig föräldrapenning i sammanlagt tio arbetsdagar. 22 Ledigheten gör det möjligt att vara närvarande vid förlossning, sköta hemmet eller vårda barn. Finns ingen andra förälder som har rätt till tillfällig föräldrapenning, kan istället en annan person beviljas rätt till ersättning av Försäkringskassan. Denna person får då också rätt till ledighet från arbetet. 23 Vid flerbarnsfödsel ökar antalet möjliga ledighetsdagar med 10 per barn. Dessa föräldradagar ska tas ut inom 60 dagar räknat från barnets födelse och det är ett krav att tillfällig föräldrapenning tas ut motsvarande samma antal dagar. Rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan Lagen säger! Föräldrapenning utgår med 480 dagar per barn. Ersättningen för 390 av dagarna baseras på inkomst (sjukpenningnivå för den förälder som använder dagarna) och de övriga 90 dagarna ersätts med 180 kr per dag. Beroende på när barnet är fött, gäller olika regler för hur många dagar som är reserverade för respektive förälder. Aktuell information finns på Under barnets första år har föräldrar även rätt att ta ut så kallade dubbeldagar. 24 Med dubbeldag menas att båda föräldrarna tar ledigt och får föräldrapenning för samma dag. Totalt kan 30 dubbeldagar (60 föräldraledighetsdagar) tas ut under barnets första levnadsår. Beroende av när barnet är fött, gäller två olika regelverk för hur långt upp i barnets ålder ledighet med föräldrapenning kan tas ut: 25 Barn födda före den 1 januari 2014: Föräldrapenning kan tas ut av förälder till dess att barnet slutat första klass i grundskolan eller till och med dagen då barnet fyller åtta år (om det är efter skolavslutningen). Not kap 10, 14 SFB Not kap 11 SFB Not kap 4 a SFB Not. 25. SFS 2013:999 p 2 och Cirkulär 2014:4 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 21

22 Kapitel 3. Före och efter födsel eller adoption Barn födda den 1 januari 2014 eller senare: Föräldrapenningen kan tas ut av förälder till och med den dag då barnet fyller tolv år eller när barnet slutar årskurs 5 i grundskolan. Efter att barnet har fyllt fyra år kan bara 96 dagar sparas sammanlagt, oavsett antalet dagar som återstår. Rätt till hel ledighet eller delledighet med föräldrapenning Lagen säger! Ledighet med föräldrapenning kan tas ut som: 26 > > hel ledighet (100 %) > > tre fjärdedels ledighet (75 %) > > halv ledighet (50 %) > > en fjärdedels ledighet (25 %). Observera att dagar som ersätts med föräldrapenning alltid förutsätter att motsvarande föräldraledighet tas ut hos arbetsgivaren utifrån aktuell sysselsättningsgrad. 27 Rätt till ledighet utan föräldrapenning Lagen säger! En förälder har rätt att vara helt ledig för att ta hand om barnet tills det är 18 månader. 28 För föräldrar som adopterar ett barn räknas tiden från det att barnet tagits emot för vård. Lagen säger! Förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel (25 %) för vård av barn som inte fyllt åtta år eller inte har gått ut sitt första skolår i grundskolan. Vid beräkning av arbetstidsmåttet i samband med förkortning av arbetstiden med upp till en fjärdedel, är utgångspunkten arbetstidsmåttet för anställningen, inte den anställdes sysselsättningsgrad. 29 Not. 26. Not. 27. Not. 28. Not st. 2, 6 FörL och 12 kap 9 SFB 7 FörL 5 FörL 7 FörL 22 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

23 EXEMPEL PÅ BERÄKNING AV LEDIGHET Dessa två exempel visar skillnaden i beräkning av ledighet beroende på om medarbetaren är ledig med eller utan föräldrapenning från Försäkringskassan. Delledighet med föräldrapenning En anställd med sysselsättningsgrad motsvarande 80 % av heltid begär föräldraledighet med 50 %. Den nya sysselsättningsgraden under föräldraledigheten blir då 40 % av heltid. Delledighet utan föräldrapenning En anställd med sysselsättningsgrad motsvarande 80 % av heltid begär föräldraledighet med 25 %. Den nya sysselsättningsgraden under föräldraledigheten blir då 75 % av heltid, det vill säga en ledighet med 5 %. Tillfällig vård av barn Lagen säger! Ledighet för tillfällig vård av barn, är villkorat av att motsvarande ersättning med tillfällig föräldrapenning tas ut från Försäkringskassan. 30 Tillfällig föräldrapenning betalas ut till exempel när: > > förälder behöver vara hemma för att vårda ett sjukt barn > > den ordinarie vårdnadshavaren är sjuk eller har en smittosam sjukdom > > den andra föräldern måste följa med ett annat av familjens barn till läkare > > en förälder ska besöka barnhälsovård eller annan mottagning för barnhälsovård. > > en förälder till ett sjukt barn eller barn med funktionsnedsättning besöker en institution, till exempel habilitering, en specialskola eller liknande > > ledighet i samband med barns födelse, se sid 19. Beräkning av tillfällig föräldrapenning Ersättning med tillfällig föräldrapenning förutsätter att förälder eller annan person samtidigt avstår från förvärvsarbete. Vid delledighet beräknas ledigheten utifrån hur lång tid föräldern i vanliga fall skulle ha arbetat den aktuella dagen, det vill säga beräkningen görs inte utifrån ordinarie heltidsmått. 31 Not. 30. Not kap 2 SFB, 8 FörL 13 kap 5 SFB Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 23

24 Kapitel 3. Före och efter födsel eller adoption Barnets ålder avgör rätten till ersättning Beroende på orsaken till att medarbetaren behöver vara ledig för tillfällig vård av barn, gäller olika regler för hur gammalt barnet får vara för få både ersättning och ledighet. Tillfällig föräldrapenning betalas normalt ut till dess barnet fyllt tolv år, och i vissa fall, till exempel vid allvarlig sjukdom, upp till 18 år. Men det finns och fall då föräldern kan få ersättning upp till barnet fyllt 23 år. Det gäller till exempel barn som omfattas av lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Försäkringskassan prövar då förälderns möjlighet till ersättning och kopplar den till rätten att vara ledig. Antal ersättningsdagar per år För tillfällig föräldrapenning finns ingen begränsning i antalet perioder per år, utan är istället begränsad till 120 dagar per barn och år. Överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning En förälder kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad person som då avstår från förvärvsarbete och har rätt att vara ledig i samband med sjukdom eller smitta hos barnet. 32 Not kap 8 SFB 24 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

25 Rätt till tillfällig föräldrapenning kan även överlåtas vid sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare upp till barnet fyllt tolv år. Möjligheten att överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning gäller föräldrar och de som likställs med föräldrar. När ledighet med tillfällig föräldrapenning infaller under semesterledighet Tillfällig föräldrapenning kan inte betalas ut samtidigt som medarbetaren har semester. Om föräldern behöver vara ledig för tillfällig vård av barn måste ett skifte ske från semesterledighet till ledighet med tillfällig föräldrapenning. Anmälan om byte ska göras utan dröjsmål, i normalfallet den dag då behovet uppkommer. 33 När förälder inte har rätt till ledighet Lagen säger! Det förekommer att en förälder inte har barnet i sin vård. I dessa fall saknar föräldern rätt till föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning samt därmed också rätten att vara ledig. 34 Det kan till exempel gälla då barn är placerat i fosterhem eller om någon annan tar hand om barnet. Not. 33. Not SemL samt AB 27 mom. 10 och mom. 14. Läs mer i AD 2010 nr 35 och i cirkulär 2010:36 12 kap 3 SFB Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 25

26

27 KAPITEL 4 Ta ut föräldraledighet Anmälan om föräldraledighet Lagen säger! I lagstiftningen finns olika tidsfrister för anmälan av ledighet och/eller omplacering som gäller medarbetare som inte omfattas av AB eller annat kollektivavtal (för regler vid omplacering se sid 13). Anmälan 35 om mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldrapenning samt delledighet med eller utan föräldrapenning, ska lämnas till arbetsgivaren senast två månader före ledighetens början. Anmälan om ledighet med tillfällig föräldrapenning ska om det är möjligt göras minst en vecka före ledighetens början, till exempel vid ett bokat läkarbesök. Om ledigheten för tillfällig vård av barn beror på sjukdom eller smitta finns inte någon tidsfrist för anmälan. I samband med anmälan ska medarbetaren ange hur lång tid ledigheten är planerad eller beräknas att pågå. Enligt praxis har arbetsgivaren inte rätt att kräva läkarintyg för att styrka barnets sjukdom vid ledighet med tillfällig föräldrapenning. 36 Reglering i kollektivavtal, AB, BUI och BAL Medarbetare som omfattas av kollektivavtal ska anmäla föräldraledighet till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. 37 Anmälan kan göras senare om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl är oförutsedda händelser som till exempel för tidig födsel, allvarlig sjukdom, ändrade familjeförhållanden eller adoptionsbeslut som meddelas med kort varsel. Not FörL Not. 36. AD 2013 nr 63 Not. 37. AB 29 mom. 5, BUI 26 mom 1, BAL 25 mom 1 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 27

28 Kapitel 4. Ta ut föräldraledighet Rådgivning från SKL SKL menar att arbetsgivaren kan begära att medarbetaren styrker att denna har tillräckligt många ersättningsdagar kvar för den föräldraledighet som ansökan gäller, då rätten till ledighet är förenad med villkor om att medarbetaren ska ta ut motsvarande ersättningsdagar i föräldraförsäkringen. Om innestående ersättningsdagar inte räcker till, behöver arbetsgivaren inte bevilja föräldraledighet. Arbetsgivaren kan även i efterhand begära att medarbetaren styrker uttag av föräldrapenning under ledigheten. En medarbetare som inte kan styrka uttag av föräldrapenning har inte haft rätt till lagstadgad ledighet enligt socialförsäkringsbalken och föräldraledighetslagen, och därmed har inte heller arbetsgivaren skyldighet att bevilja ledighet. Arbetsgivare som vill använda sig av denna möjlighet bör informera den anställda om detta så snart det är möjligt. Begränsning av ledighetsperioder Lagen säger! Ledighet får delas upp på högst tre perioder varje kalenderår, per förälder och oavsett antal barn. 38 Ytterligare uppdelning får göras endast om arbetsgivaren medger det. Regeln om tre perioder gäller dock inte för ledighet med tillfällig föräldrapenning, amning eller ledighet för föräldrautbildning. Syftet med begränsning av antalet ledighetsperioder är att arbetsgivaren ska kunna planera sin verksamhet med framförhållning. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, räknas den till det kalenderår då ledigheten påbörjades. Beräkning med exempel En ledighetsperiod är den tid under vilken föräldraledigheten tas ut i oavbruten följd. Hur medarbetaren fyller i sin ledighetsansökan avgör hur perioderna beräknas, vilket visas i ett antal exempel. En ledighetsansökan kan omfatta hel ledighet eller delledighet för en arbetsdag, en månad eller någon annan tidsperiod. Perioden bryts om ledighetens omfattning ändras eller byts ut mot arbete. Avbrott under pågående ledighet bryter dock inte perioden om orsaken är sjukdom, tillfällig vård av barn eller semester. Samma sak gäller om medarbetaren frivilligt, men på arbetsgivarens önskemål, tillfälligt utökar sin arbetstid för att sedan återgå till föräldraledigheten. Not FörL 28 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

29 Observera särskilt: det är avgörande om arbetstagaren sökt delledighet eller hel ledighet. Om delledigheten exempelvis söks koncentrerat till fredagar under tre veckor, anses ledigheten bara omfatta en period. Om däremot hel ledighet söks separat för exempelvis tre på varandra följande måndagar anses varje måndag som en period. EXEMPEL 1 En medarbetare ansöker om hel föräldraledighet från den 1 januari till den 31 december. Semester förläggs under perioden 1 juni 30 juni. Ledigheten utgör en period. Förläggning av semester bryter inte denna. EXEMPEL 2 En medarbetare har i en ledighetsansökan ansökt om hel föräldraledighet den 1 januari respektive den 7 januari. Ledigheten utgör två perioder. EXEMPEL 3 En medarbetare ansöker om delledighet, genom att gå ner i sysselsättningsgrad till 80 %, den 1 januari till och med den 14 januari. Av ansökan framgår att ledigheten förläggs som heldagar den 1 och 7 januari. Ledigheten utgör en period. EXEMPEL 4 En medarbetare förkortar sin arbetstid från januari till juni med 25 %. Senare ansöker arbetstagaren om föräldraledighet på heltid en vecka under påsklovet i april. Ledigheten utgör tre perioder eftersom period bryts om ledighetens omfattning ändras. Förläggning av föräldraledighet Lagen säger! Medarbetaren kan använda sin föräldraledighet som hel ledighet eller delledighet genom att förkorta arbetstiden. Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till en viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 29

30 Kapitel 4. Ta ut föräldraledighet Dialog kring båda parters intressen Vid förläggning av ledighet är tanken är att det ska föras en dialog mellan arbetsgivaren och medarbetaren där båda parters intressen beaktas. Medarbetarens intresse omfattar även barnets behov. Om arbetsgivaren fattar beslut om att förlägga ledigheten på annat sätt än enligt medarbetarens önskemål, får denne inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar. Arbetsgivaren får inte heller dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut. 39 Not FörL 30 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

31 Påtaglig störning i verksamheten Rådgivning från SKL Utgångspunkten är att ledighet ska förläggas i enlighet med medarbetarens önskemål, men denna har dock inte en obegränsad rätt att bestämma hur ledigheten ska förläggas. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren ska ledigheten förläggas så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan så kallad påtaglig störning. 40 Vad som anses vara en olägenhet för arbetstagaren måste avgöras från fall till fall, men i förarbetena anges till exempel en situation då den anställde inte kan få nödvändig barntillsyn. Även vad som utgör en påtaglig störning får avgöras i varje enskilt fall. Det är naturligt att bedömningen blir olika mellan till exempel en liten och en stor arbetsgivare. En stor arbetsgivare har oftast fler möjligheter att hitta flexibla lösningar för att gå medarbetarens önskemål till mötes. Påtaglig störning hos kommuner och landsting I kommuner och landsting finns flera viktiga samhällsfunktioner till exempel VA-drift samt hälso- och sjukvård som måste bemannas så att de upprätthålls. Ibland behövs en viss bemanning eller speciell kompetens. Det kan innebära en påfrestning på verksamheten om till exempel flera medarbetare på samma arbetsplats vill vara föräldralediga under samma period, eller om det inte är möjligt att rekrytera en vikarie med en särskild kompetens som krävs. Samtidigt har dock arbetsgivaren inte rätt att åberopa dessa omständigheter som godtagbara skäl, om verksamheten kan organiseras på ett sådant sätt att behoven tillgodoses utan att medarbetaren nekas att förlägga föräldraledigheten enligt sina önskemål. Detta innebär att arbetsgivaren måste försöka lösa den uppkomna situationen på annat sätt innan påtaglig störning uppkommer. Arbetsgivaren behöver analysera risker och möjligheter För att kunna bedöma utgångsläget behöver arbetsgivaren göra en analys av vilken bemanning och kompetens som krävs för att verksamheten ska fungera. Vidare behöver arbetsgivaren undersöka möjligheterna att till exempel ta in vikarier, anlita bemanningsföretag, beordra befintlig personal att arbeta övertid, förflytta personal från andra arbetsställen eller göra eventuella ändringar i semesterplaneringen. Bedömning av risker i verksamheten, liksom alternativa sätt att organisera den på, ska göras utifrån ett verksamhetsperspektiv. Berör frågan exempelvis Not FörL. Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 31

32 Kapitel 4. Ta ut föräldraledighet patientsäkerhet bör medicinskt ledningsansvariga och verksamhetsansvariga redogöra för vilka åtgärder som vidtagits och vilka risker som kan uppkomma om bemanning inte kan säkras. En arbetsgivare som bedömer att en medarbetares önskemål om föräldraledigt inte kan tillmötesgås bör ha god dokumentation över de överväganden som gjorts inför beslut. Missgynnandeförbudet Bedömningen ovan bör även göras med hänsyn till missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen. 41 En arbetsgivare får inte missgynna en medarbetare av skäl som har samband med föräldraledighet. Ett missgynnande kan bestå både av aktiv handling, men även av underlåtenhet att handla eller vidta en åtgärd. Tvist Vid oenighet mellan arbetsgivaren och medarbetaren måste arbetsgivaren kunna visa att ledighet som förläggs i enlighet med medarbetarens önskemål medför en påtaglig störning i verksamheten. I de fall det blir en rättslig tvist om ledighetens förläggning, gäller arbetsgivarens beslut fram till dess att frågan avgjorts i domstol. Arbetsdomstolens bedömning av vad som kan vara en påtaglig störning är mycket restriktiv. Avbryta påbörjad föräldraledighet i förtid Lagen säger! Vill medarbetaren bryta en påbörjad föräldraledighetsperiod och återgå i arbete, ska arbetsgivaren snarast informeras om det. Om ledigheten som bryts var avsedd att vara en månad eller mer får arbetsgivaren skjuta på återgången i högst en månad efter att arbetsgivaren fått information av medarbetaren. 42 Rådgivning från SKL Mot bakgrund av att den som är föräldraledig har rätt att avbryta beviljad ledighet i förtid, är det en fördel att träffa anställningsavtal som är uppsägningsbart med den som ska vikariera. Ett förslag till formulering är: Förnamn Efternamn är vikarie för Förnamn Efternamn under dennes föräldraledighet, dock längst till och med 20xx Not. 41. Not FörL 15 FörL 32 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

33 I förevarande fall upphör anställningen antingen då ordinarie innehavare är tillbaka eller vid den avtalade tidpunkten. Någon saklig grund eller uppsägningstid förutsätts inte för att anställningen ska upphöra. Observera särskilt: Återgår den föräldralediga medarbetaren i tjänst samtidigt som vikariatet fortlöper, innebär det att vikarien har ett oegentligt vikariat i strid mot 5 LAS. Föräldraledighet och semester Lagen säger! Ledighet enligt föräldraledighetslagen är semesterlönegrundande upp till 120 dagar. Avräkning på de 120 semesterlönegrundande dagarna sker med en dag oavsett föräldraledighetens omfattning (hel ledighet eller delledighet). 43 Not a SemL Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 33

34 Kapitel 4. Ta ut föräldraledighet Arbetsgivaren och medarbetaren ska varje år i samråd planera för förläggning av semesterledighet. Det gäller även för dem som är föräldralediga. En medarbetare som är helt föräldraledig kan inte samtidigt ha semester från arbetsgivaren. Däremot kan delledighet och semester kombineras. Enligt praxis har medarbetare möjlighet att avstå från semesterledighet om annan semesterlönegrundande frånvaro istället tas ut, till exempel hel ledighet med föräldrapenning. Föräldraledighet och pension Lagen säger! Föräldraledighet påverkar den framtida pensionen. Den allmänna pensionen bygger på den så kallade inkomstprincipen, vilket innebär att det i huvudsak är den pensionsgrundande inkomsten som bestämmer pensionsintjänandets storlek. Detta innebär att den som sänker sina inkomster också riskerar att sänka sin allmänna pension till exempel genom att vara föräldraledig eller genom annan form av deltidsarbete. Föräldrapenning är pensionsgrundande och vissa kollektivavtalade löneutfyllnader i samband med föräldraledighet kan också vara det. 34 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

35 I det allmänna pensionssystemet finns ett visst, men begränsat, skydd mot inkomstbortfall i samband med föräldraledighet. Under barnets fyra första år kan den vårdnadshavare som haft lägst inkomst få så kallade extra pensionsrätter för barnår. Men är man två som delar på ledigheten, så är det bara den ena vårdnadshavaren som har rätt till extra pensionsrätter. Den andras pension är oskyddad. Det är också viktigt att veta att möjligheten till extra pensionsrätter endast gäller den som hade en inkomst lägre än 7,5 inkomstbasbelopp. Läs mer om hur den allmänna pensionen påverkas på pensionsmyndighetens hemsida, Reglering i kollektivavtal, KAP-KL och AKAP-KL Anställda inom kommuner och landsting omfattas av gällande tjänstepensionsavtal. > > Födda 1985 och tidigare omfattas av KAP-KL > > Födda 1986 och senare omfattas av AKAP-KL I de kommunala tjänstepensionsavtalen är medarbetarens hela pensionsavsättning skyddad vid all ledighet enligt föräldraledighetslagen. Detta gäller betald såväl som obetald ledighet. Medarbetare kan i samband med föräldraledighet också ha rätt till kollektivavtalade löneutfyllnader som föräldrapenningtillägg och föräldralön (se sid 37). Dessa utfyllnader är pensionsgrundande i det allmänna pensionssystemet. Viktigt är dock att dessa utfyllnader är tidsbegränsade. Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 35

36

37 KAPITEL 5 Fler regleringar i AB som berör föräldralediga Allmänt För medarbetare i kommuner och landsting som omfattas av AB finns utöver de regleringar som det berättas om tidigare i den här skriften, även några generella bestämmelser som kan beröra föräldralediga. Det är till exempel regler för hur löneavdrag beräknas vid frånvaro 44 samt föräldrapenningtillägg och föräldralön. Löneberäkningsfrågor tas inte upp i denna skrift. Föräldrapenningtillägg Föräldrapenningtillägg betalas av arbetsgivaren till en medarbetare som är föräldraledig, utöver ersättningen från Försäkringskassan på grund- eller lägstanivå. På sid 10 ser du vilka medarbetare som omfattas av de olika avtalen. Medarbetare som omfattas av AB i lydelse fr o m ska ha en sammanhängande anställning hos arbetsgivaren under minst 365 dagar före den första ledighetsperioden för att kvalificera sig för föräldrapenningtillägg. Detta gäller även för att få föräldrapenningtillägg under senare ledighetsperioder. Medarbetare som omfattas av AB i lydelse fr o m kvalificerar sig för föräldrapenningtillägg för ledighetsperiod som påbörjas efter en sammanhängande anställningstid hos arbetsgivaren av 365 dagar. Till skillnad från AB Not. 44. AB 17 mom. 1 3 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 37

38 Kapitel 5. Fler regleringar i AB som berör föräldralediga i lydelse fr o m kan medarbetaren kvalificera sig för föräldrapenningtillägg för senare ledighetsperioder även om kravet på sammanhängande anställningstid inte är uppfyllt i samband med den första ledighetsperioden. Medarbetare får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderdagar per födsel, betalas ut som längst till dess barnet är 24 månader och kan delas upp i flera perioder. Föräldrapenningtilläggets koppling till födsel innebär att en flerbarnsfödsel inte innebär fler dagar, maxgränsen är alltid 180 dagar. Vid adoption betalas föräldrapenningtillägget ut från det att förälder fått barnet i sin vård och i max 180 dagar. Föräldrapenningtillägg motsvarar 10 % av lönebortfallet räknat per kalenderdag och inkluderar semesterlön och semesterersättning. 45 Förälder som byter arbetsgivare kan sammantaget ändå tillgodoräkna sig max totalt 180 dagar med föräldrapenningtillägg. Har dagar tagits ut hos annan arbetsgivare räknas de av hos den nya arbetsgivaren. Om båda föräldrarna är anställda med AB-anställning kan båda föräldrarna få ersättning med 180 dagar var under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Föräldrapenningtillägg betalas inte ut vid tillfällig föräldrapenning. Föräldralön Föräldralön är en annan kollektivavtalad förmån som betalas ut till föräldraledig medarbetare. 46 Föräldralön betalas av arbetsgivaren till medarbetare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. Föräldern måste ha varit anställd hos offentlig arbetsgivare i minst 180 kalenderdagar före ledigheten och samtidigt vara föräldraledig med ersättning från Försäkringskassan på grund- eller lägstanivå. Föräldralön betalas under högst 270 kalenderdagar per födsel och kan delas upp på flera perioder. Föräldralönens koppling till födsel innebär att en flerbarnsfödsel inte innebär fler dagar, maxgränsen är alltid 270 dagar. Föräldralön kan bara betalas ut till en förälder, oavsett om båda har anställningar som ger rätt till föräldralön. 47 De 270 dagarna kan dock delas mellan föräldrarna om båda är anställda hos samma arbetsgivare och har lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet. Den förälder som först är föräldraledig kan också välja att avstå från föräldralön för att den andra föräldern senare ska kunna få ersättning. Not. 45. AB 29 mom. 1 Not. 46. AB 29 mom. 2 Not. 47. AB 29 mom Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

39 Förälder som byter arbetsgivare kan sammantaget ändå tillgodoräkna sig max totalt 270 dagar med föräldralön. Har dagar tagits ut hos annan arbetsgivare räknas de av hos den nya arbetsgivaren. Föräldralön motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfall beräknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB. Ersättningen inkluderar semesterlön och semesterersättning. Föräldralön betalas inte ut vid tillfällig föräldrapenning.

40 Läs och lär mer Läs och lär mer Här är en förteckning över webbplatser och skrifter där det finns mer information om föräldraledighet samt en förteckning över några aktuella domar. Lagar Arbetsmiljölagen, AML (1977:1160) Brottsbalken, BrB 1962:700) Diskrimineringslagen (2008:567) Föräldraledighetslagen, FörL (1995:584) Lagen om anställningsskydd, LAS (1982:80) Socialförsäkringsbalken, SFB (2010:110) Semesterlagen SemL (1977:480) 40 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

41 Arbetsmiljöverkets föreskrifter Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5) föreskrifter Rök- och kemdykning (AFS 2007:7) föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) föreskrifter Övriga länkar Arbetsmiljöverket Samlad information om arbete som utförs av arbetstagare som är gravida, nyss fött barn eller ammar. Försäkringskassan Till alla som väntar eller just fått barn a2c6-3858b159b44d/4010_till_alla_som_vantar_eller_just_fatt_barn. pdf?mod=ajperes Vägledning 2002:1 Version 11, Föräldrapenning b996-e2b7583a175d/vagledning_2002_01.pdf?mod=ajperes Vägledning 2001:6 Version 11, Tillfällig föräldrapenning beaa df/vagledning pdf?mod=ajperes Pensionsmyndigheten SACO Föräldraledighet och den framtida pensionen Ossian Wennström Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 41

42 Läs och lär mer Domar AD 2005 nr 92 AD 2008 nr 14 (arbetstidsmått vid omplacering av gravid arbetstagare) AD 2009 nr 45 (nekad utbildning på grund av kommande föräldraledighet) AD 2009 nr 56 (angående löneutveckling för föräldraledig) AD 2010 nr 35 (avräkning av semesterdagar då arbetstagaren har rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning) AD 2013 nr 63 Cirkulär 2006: : :4 42 Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar

43 Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AD Arbetsdomstolen AFS Arbetsmiljöverkets Föreskrift AKAP-KL Avgiftsbestämd Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting AML Arbetsmiljölagen, (1977:1160) BAL Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BEA Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BrB Brottsbalken, (1967:700) BUI Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning FörL Föräldraledighetslagen, (1995:584) HÖK Huvudöverenskommelse KAP-KL Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting LAS Lagen om anställningsskydd, (1982:80) PAN Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare RiB Räddningstjänstpersonal i Beredskap SemL Semesterlagen, (1977:480) SFB Socialförsäkringsbalken, (2010:110) SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting Föräldraledighet. Lagar, avtal och ersättningar 43

44

45

46

47

48 Föräldraledighet Lagar, avtal och ersättningar Bestämmelser om vad som gäller vid graviditet och föräldraledighet finns både i lag och avtal. Lagens regler har tillkommit för att skydda och garantera blivande föräldrar och föräldrars rättigheter men innebär också skyldigheter för dessa. För arbetsgivaren är det viktigt att ha kännedom om vilket regelverk som gäller, inte minst för att i god tid kunna planera sin verksamhet i förhållande till kommande föräldraledigheter. Kollektivavtalen innehåller vissa avvikelser från lagen men framför allt finns avtalade förmåner som är kopplade till anställningen hos arbetsgivaren vid exempelvis föräldraledighet. Den här skriften är en genomgång av regler om föräldraledighet som gäller för verksamheter inom kommuner, landsting, regioner och Pactas medlemsföretag. Syftet är att du som är chef eller ett stöd till chefer ska få en god överblick över vad som gäller och det ansvar som följer av lag till skydd för gravida och föräldralediga samt de avtalade förmåner som finns. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: