ATT VERKA INOM LOGI- OCH RESTAURANGVERKSAMHET EXMPEL PÅ VISUELLA EXAMENSGRUNDER I ORD OCH BILD ELLER PÅ LÄTT SVENSKA GRUNDEXAMEN INOM HOTELL-, RESTAURANG- OCH CATERINGBRANSCHEN Utvecklingsarbete för examensmästarutbildningen Liselott Wik Optima våren 2017 1
1. Inledning, val av utvecklingsområde I juni 2016 fick 19 stycken examinander sin Specialyrkesexamen för dietkock från Optima. De flesta i denna grupp studerade via läroavtal. Av dessa personer svarade cirka hälften och deras handledare på den elektroniska responsförfrågan som används inom läroavtalsutbildningen. Jag fick ta del av denna respons redan i ett tidigt skede av examensmästarutbildningen och kunde ganska snabbt konstatera att den inte gav tillräckligt med underlag för ett utvecklingsarbete. Samtliga respondenter gav höga poäng för arrangemangen kring den fristående examen de avlagt och det fanns egentligen ingenting att ta fasta på. Responsen gällde studerande i slutet av läroavtalsperioden och frågorna som besvarades var flervalsfrågor där svarsalternativen var; 5=av helt samma åsikt till 1=av helt annan åsikt och 0=ingen erfarenhet. Frågeformuläret bestod av 10 frågor. Den fråga som kunde ha legat till grund för ett utvecklingsarbete var Mina individuella behov och mitt tidigare kunnande beaktades under läroavtalsutbildningen, då tänker jag på personlig tillämpning och hur den har beaktats för de studerande. Medeltalet på denna fråga var 4,25 och gav därmed ett dåligt underlag för ett utvecklingsarbete. Hösten 2016 fick Optima godkänt avtal och plan för Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen. Efter det har ett 10-tal vuxna påbörjat sina studier för denna grundexamen. Bland dessa examinander finns det personer som är i behov av särskilt stöd och examinander som är redo att gå upp till examenstillfällen efter handledning och planering. Man kan med andra ord konstatera att det fråga om personlig tillämpning från början. För den som är i behov av särskilt stöd är det inte alltid så lätt att tolka examensgrunderna och få grepp om vad innehållet och bedömningsgrunderna egentligen innebär. Detta gjorde att tanken om att utveckla ett system som på ett tydligt och enkelt sätt lyfter fram kraven på yrkesskicklighet föddes. Under året som gått har också flera nyfinländare varit i kontakt med Optima och visat intresserade för kockutbildningen. Att förklara hur systemet med fristående examen är uppbyggt och vad som ingår i en examen är inte alla gånger så lätt. Att ha examensgrunderna tillgängliga på lätt svenska och i ord och bild skulle underlättaredan i detta skede. Efter diskussion med mina handledare på vuxensidan, min förman och en av projektkoordinatorerna vid Optima fick jag stöd för mina idéer och vi diskutera kring hur detta kunde förverkligas. Vi kunde också konstatera att detta är ett stort projekt som kräver mer resurser än det arbete jag kommer att 2
hinna göra inom ramen för mitt utvecklingsarbete. Det arbete jag har påbörjat nu, ser vi som en början och tanken är att jag kommer att fortsätta med arbetet till hösten inom ramen för projektavdelningen. I denna rapport kommer jag att redogöra för hur långt jag har kommit, vad jag har tänkt göra framöver och hur materialet kommer att spridas, samt en sammanfattning av den självvärderingsdel som ingår i del 3. 2. Visuella examensgrunder i ord och bild på lätt svenska målsättning och genomförande Här reder jag ut begreppen lätt svenska och finskans selkokieli. Jag berättar också om material som gett mig inspiration, vilken min målsättning är och vad jag genomfört. 2.1 Begreppen lätt svenska och finskans selkokieli Jag vill börja med att reda ut begreppet lätt svenska. Den finska motsvarigheten selkokielellä tycker jag att beskriver vad det är fråga om på ett mycket bra sätt. Om man söker information som innehåller ordet selkokielellä på nätet hittar man genast material som gör att man förstår vad det är fråga om. T ex här http://papunet.net/selko/. En definition på ordet hittar man t ex på Selkokeskus http://selkokeskus.fi/selkokieli/maaritelma/. Och Wikipedias definition lyder så här Selkokieli on yleiskieltä yksinkertaisempaa kieltä, jonka sisältöä, rakennetta ja sanastoa on muokattu helpommaksi ymmärtää. Lähtökohtana on maan tai kansan oma kieli, josta selkokieli muokataan paikallisiin tarpeisiin, kuten Virossa arekeel tai englannin kielessä Plain English. https://fi.wikipedia.org/wiki/selkokieli Så hur är det då på svenska? För att hitta en svensk motsvarighet till ordet/begreppet hörde jag mig för bland mina vänner och fick hjälp av min väninna som är modersmålslärare och hon hänvisade mig till följande sida http://www.mediesprak.fi/sprakrad.aspx?id=938#.wsb8lsgwehd efter att ha läst på om detta på båda språken valde jag att använda termen lätt svenska i mitt utvecklingsarbete. Det är skillnad mellan klarspråk (selkeä kieli) och lätt svenska (selkokieli). Människor som har lässvårigheter eller är otränade läsare ska få lättläst information eller information på lätt svenska. Det handlar bland annat om personer med funktionsnedsättningar, personer med dyslexi, invandrare, äldre och lässvaga unga. 3
2.2 Målsättning och vision Genom att använda mycket bilder och korta meningar vill jag få fram vad kraven på yrkesskicklighet innebär i praktiken. Slutresultatet ska innehålla både text, ljud och bild. När arbetet är klart kommer det att finnas på Optimas hemsida. De visuella examensgrunderna stöder examinandens från ansökningsskedet till avläggandet av examen, bedömning av kunnande och självvärdering, m a o genom hela processen. Examensdelen presenteras t ex i mind-map format, så att examensdelens namn finns i mitten, därifrån går det ut armar till kraven på yrkesskicklighet när man klickar på ett krav så kommer man till bilder som beskriver vad kravet på yrkesskicklighet innebär i ifrågavarande examensdel. Det ska också finnas möjlighet att klicka på text och ljudfil så att man samtidigt kan lyssna på texten. I en utvidgad version kan även bedömningsgrunderna öppnas upp och arbetet kan översättas till finska. Hittills har jag enbart arbetet med kraven på yrkesskicklighet och på svenska för att avgränsa det till ett mera greppbart område. Själva utformningen på den version som kommer att ligga på nätet behöver ännu diskuteras med experter inom olika områden, dvs speciallärare, kolleger inom branschen (utbildare och branschfolk) samt av mera it-kunniga personer. 2.3 Genomförande Jag började med att bekanta mig med hur andra har gjort. Dels det som har gjorts vid Optima inom specialinriktad yrkesutbildning men också sådant som gjorts på finskt håll. Därefter skissade jag upp hur jag vill att mitt arbete ska se ut och fungera. Jag valde att börja med den första obligatoriska examensdelen i grundexamen, dvs Att verka inom logi- och restaurangverksamhet som handlar om att bli bekant med branschen. Examensdelen är obligatorisk för alla kompetensområden matservice (kock), kundservice (servitör) och hotellservice (receptionist). Kraven på yrkesskicklighet är utformade så att studerande/examinand ska få en inblick i branschens grundarbetsuppgifter och en bild av vilka typer av verksamhetsställen som finns inom branschen. Exempel på visuella examensgrunder http://visumo.fi/360/pintakilta/ https://sites.google.com/a/edu.hevosopisto.fi/hevosalan-visuaalinen-ops/home http://ameo.fi/materiaalit-ja-julkaisut/telma-koulutuksen-sisalto/tyohon-ja-itsenaiseen-elamaanvalmentava-koulutus-telma/ 4
Jag spaltade upp kraven på yrkesskicklighet och funderade ut vad jag ville fotografera. Efter det började jag arbetet med att fotografera olika situationer som jag skulle kunna använda i mitt arbete. Jag har inte hunnit fotografera tillräckligt med bilder och använder därför också bilder från Creative Commons https://search.creativecommons.org/ i det utkast som jag bifogar till detta arbete för att åskådliggöra och förklara min idé. Arbetet med att fotografera kommer jag att fortsätta med eftersom jag inte är nöjd med det jag hittills har gjort, dels för att jag har för lite bilder och dels för att de inte alltid håller den kvalitet jag önskar. För att presentera min idé till utveckling av visuella examensgrunder för branschen har jag gjort ett utkast i powerpoint form som får symbolisera hur jag har tänkt att det ska fungera. Den variant som senare ska finnas på hemsidan kommer jag inte att hinna göra nu i vår och har inte den kunskap och behörighet som krävs. Arbetet med det digitala materialet fortsätter till hösten. 3. Självvärdering Jag har tagit del av Optimas kvalitetspolicy och deltagit i styrgruppsmöten för branschen. Jag upplever att jag har ett nära samarbete med både representanter från arbetslivet och examenskommissionen. Samarbete gör att det känns naturligt att kontinuerligt att följa med, lyssna in och sträva efter att utveckla branschen tillsammans så att alla parter känner sig nöjda. Utvecklingen av kvaliteten bör vara en ständigt pågående process. Informationsflödet i den egna organisationen är också viktig när det gäller såväl kvalitets- som utvecklingsarbete. Idealiskt känns det när såväl de som arbetar med unga, vuxna, arbetsliv och projekt tillsammans arbetar kring kvalitets- och utvecklingsfrågor. Under min tid i kommissionen var jag med och gjorde tillsynsbesök, det som bl a framkom under dessa besök var att examinanderna ofta upplevde att valet av examensdelar kändes luddigt. De upplevde inte alltid att de hade fått vara tillräckligt delaktiga i processen kring valen av examensdelar utan att det hade gjorts förhandsval och att deras tidigare erfarenheter inte alltid togs i beaktande. Dvs det har slarvats med den personliga tillämpningen. Detta är någonting som jag vill ta fasta på i mitt arbete som examensmästare, handledare och utbildare för vuxenstuderande, jag kommer att vara mån om att examinanderna känner till sina valmöjligheter samt att avtal och plan följs. En annan sak som framkommit när jag arbetat med examinander är att handledningen inför examenstillfällena bör vara tydlig. Det är många gånger svårt för examinanden att komma igång med planeringen av examenstillfällena, speciellt det första tillfället. Min tanke kring utvecklingsarbetet med att tydliggöra examensgrundernas innehåll känns därför också som ett bra hjälpmedel för examinanden när han/hon ska börja planera sitt examenstillfälle. 5
Som jag nämnde i inledningen gav den respons jag analyserade inte tillräckligt underlag för ett utvecklingsarbete. Responsen jag tog del av är inte AIPAL, eftersom det har varit problem med AIPAL (lösenord) Jag analyserade respons av examinander och arbetsplatshandledare från 8 examinander och 7 arbetsplatshandledare (SYE för dietkock) som gäller läroavtal. Responsen visar att examinanderna har varit mycket nöjda. Arbetsplatshandledarna ger inte lika höga vitsord. Den fråga som fick lägst (medeltal 3, skala 0-5) var Jag fick vid behov handledning och rådgivning om förverkligande av läroavtalsutbildningen på arbetsplatsen (arbetsplatshandledarnas svar) På basen av detta kan man också dra den slutsatsen att handledarskolningen fortfarande är ett aktuellt ämne. Speciellt i och med att mängden arbetsförlagd utbildning ökar även för ungdomarna. 2015-2016 var jag med och utvecklade en handledarskolning i tre delar (enligt ubs direktiv, planering av arbetsplatsförlagd utbildning, handledning av studerande/ bedömning av inlärning samt bedömning av kunnande.) Utbildningen riktade sig främst till ungdomsstadiets arbetsplatshandledare men kan även anpassas för handledare för vuxenstuderande. Den erhållna responsen som behöver samlas in med jämna mellanrum gör att systemet kan utvecklas kontinuerligt. Brister som upptäcks kan rättas till så snabbt som möjligt. Om jag tänker på den respons vi fick under arbetets gång med SYE för dietkock så kan jag konstatera att början inte var så bra men tack vare att vi tog fasta på den respons vi fick så kunde vi åtgärda det som kom fram efterhand. De förändringar som vi gjorde på basen av den inkomna responsen ledde till att examinanderna i slutskedet gav bra feedback på helheten. När vi senare fick avtalet och planen godkänd för GE inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen och startade upp ställdes vi inför helt nya utmaningar. Dessa utmaningar ledde till tanken om de visuella examensgrunderna i ord och bild på lätt svenska. Under två och ett halvt år har jag nu fått möta examinander från andra branscher (YE för sekreterare, YE för anstaltvårdare, chaufförsutbildning) och fått vara delaktig i deras process på väg till examen. Jag har också själv avlagt SYE i ledarskap. Båda delarna göra att jag upplever att det också har gett mig erfarenheter och idéer hur min egen bransch kan utvecklas. Att få vara med om ett examenstillfälle inom en annan bransch var också intressant. 6
Jag har redan länge intresserat mig för examensgrunderna och deras innehåll, att arbeta med att översätta examiska så att handledare, studerande och kollegor har lättare att arbeta mot samma mål känns viktigt för mig. Genom att få göra detta utvecklingsarbete och dessutom bli erbjuden möjligheten att arbeta vidare med de visuella examensgrunderna för grundexamen inom min egen bransch känner jag att jag har fått och får stärka mitt eget kunnande på olika sätt. Eftersom jag har arbetat med utbildning i många år ser jag insamlandet och analyserandet av respons som en naturlig del av mitt arbete. Det underlag som responsen ger är också ett underlag för att utveckla kvaliteten på utbildningen. Att följa med det som händer inom branschen och inom yrkesutbildningen för tillfället är också ett måste om man vill vara kvar som utbildningsanordnare och examensarrangör. Jag har nu bekantat mig med Optimas kvalitetssystem, deltagit vid ett examenstillfälle inom en annan bransch, tagit del av respons och analyserat den. Utgående från det jag lärt mig och det behov som finns har jag valt att påbörja arbetet med att utveckla visuella examensgrunder för grundexamen inom min egen bransch. Trots att jag upplever att jag inte hunnit med så mycket som jag önskat känner jag ändå att jag uppnått målen med mitt utvecklingsarbete så här långt. Grunden är lagd, arbetet med att fotografera och ev filma önskar jag att jag kommit längre med, men jag känner mig ändå nöjd med det jag hunnit göra, en början på visuella examensgrunder för GE inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen. 7
Utkast till visuella examensgrunder Denna bildserie är tänkt att ge en bild av den obligatoriska examensdelen Att verka inom logi- och restaurangverksamhet från GE inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen innehåller. Serien är mera som ett fotoalbum GE har tre kompetensområden, matservice (kock), kundservice (servitör) och hotellservice (receptionist) Lay-outen med bilder, bakgrund och fonter görs senare i samarbete med kollegor, speciallärare och it-kunning personal På bild tre finns kraven på yrkesskicklighet uppräknade, bilderna 4-12 innehåller exempelbilder på de olika kraven
Att verka inom logioch restaurangverksamhet Examensgrunderna i ord och bild Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen
Iordningställer kund- och arbetsutrymmen Säljer produkter eller tjänster och registrerar försäljning Arbetar med diskhantering Framställer verksamhetsställets produkter och tjänster för försäljning Krav på yrkesskicklighet Vad ska jag kunna? Ser till att produkter som säljs räcker till och är av bra kvalitet Betjänar kunder Städar upp och ordnar kund- och arbetsutrymmen och/eller Rengör arbetsredskap, maskiner och utrustning samt Iordningställer rummen på logiföretag kund- och arbetsutrymmen Följer planen för egen kontroll
Iordningställer kund- och arbetsutrymmen (Arbete i kök, sal och reception) Putsa bestick Planera dagen Duka bord Ställa iordning bufféer Plocka in varor Mise en place
Framställa verksamhetsställets produkter och tjänster för försäljning (Olika verksamhetsställen) Storkök Restauranger Kaféer Snabbmatsrestauranger T ex smörgåsar Förbereder Tillreder Bakar Lagar sallad Kokar
Ser till att de produkter som säljs räcker till och är av bra kvalitet Kalla rätter Sallader Varma rätter Kaféprodukter
Betjänar kunder Drycker Mat På hotell Matportioner Vid bufféer
Säljer produkter eller tjänster samt registrerar försäljning Säljer produkter Kassahantering Tar emot bokningar
Städar upp och ordnar kund- och arbetsutrymmen och/eller iordningställer rummen på logiföretaget I hotellrummen I köket I salen
Arbetar med diskhantering Grovdisk Findisk eller porslinsdisk
Rengör arbetsredskap, maskiner och utrustning samt kund- och arbetsutrymmen
Följer planen för egen kontroll Rätt klädsel Tvättar händerna Mäter och antecknar temperaturer