Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR-

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2005. ÅRGÅNG 75 4 PUNKT I FÖRTID EN DEL FORMER AV UNDERPRODUKTION GÅR ATT FÖREBYGGA. 6 12 14 16 20 22 28 SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR- LORAR UTBILDAD ARBETSKRAFT. ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ TJÄNSTER INOM VIRKESHANDEL TJÄNSTER INOM VIRKESHANDELN BLIR POPULÄRARE BLAND SKOGSÄGARE. HUR PLACERA I FONDER? KVARTALSUPPFÖLJNING SÅ BESKATTAS VED ENERGIVIRKE BESKATTAS NUMERA SOM SKOGSINKOMST. STORSKALIGT SKOGSBRUK I VÄGLÖST LAND I ALBERTA I KANADA ÄR DET STORSKALIGT SOM GÄLLER. MYGGVIKTARE FRÅN HUSQVARNA VIKTEN HOS MOTORSÅGARNA HAR REDUCERATS KRAFTIGT. SKOGSINDUSTRIN ERBJUDER SOMMARJOBB SOMMARJOBB PÅ ETT SKOGSBOLAG, PRAKTIKPLATS UTOMLANDS ELLER EXAMENSARBETE? PÅ OMSLAGET: NATUREN ÄR SOM BÄST IKLÄDD VINTERSKRUD FOTO: GUNNAR SALINGRE 2

Skogsbruket www.skogsbruket.fi Ledaren 18.1.2005 Marknadskunskap är makt Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn: (09) 156 21 fax: (09) 156 2433 skogsbruket@tapio.fi Sampo: 800013 577591 Aktia Bank: 405554 52359354 FöreningsSparb. Sverige 5036 7119 Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: 09-156 2420 tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn: 09-156 2295 gunnar.salingre@tapio.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: 09-156 2419 gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn: 050-560 6639 anne.manner@agrolink.fi Christian Hildén tfn: 050-571 8115 christian.hilden@kolumbus.fi Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn: 09-156 2422 skogsbruket@tapio.fi Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen 160 10160 Nylands Degerby tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN 0037 6434 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2005 Under de drygt tio senaste åren har skogsbrukets verksamhetsmiljö ändrats radikalt. I samband med den ekonomiska krisen för drygt tio år sedan skedde många strukturella förändringar som i grunden ändrade på det man varit van med. Prisrekommendationsavtalet skrotades för att under en tid leva kvar som en regional förhandlingsprocess mellan representanter för förhandlingsparterna. I samma veva började de olika sortimenten och prissättningen variera så att skogsägarnas möjlighet att känna sig trygg i virkeshandeln blev sämre. Klara besked om priser och riksomfattande kvalitetsfordringar är bekanta gjorde det lättare att jämföra olika alternativ. Nu tillämpar köparna mera varierande kvalitetskrav. Variationerna står också i samband med konjunktursvängningar. Utan tvivel gäller detta också de virkeskontrakt som sluts. Då det gäller att bromsa tillflödet av virke blir fordringarna och tolkningarna strängare och då det behövs mera virke är tolkningarna vidare. För skogsägaren är det alltid viktigt att inte känna sig lurad. Därför är förtroende A och O i virkeshandeln. Fastän ingen avsiktligt missbrukat förtroendet är det dock naturligt att vi med den nuvarande föränderliga skogsägarstrukturen och med föränderliga värderingar är i ett större behov av hjälp när det gäller virkeshandel och tjänster inom skogsvården. Detta visar också en relativt färsk undersökning. Skogsägarna har speciellt under de senaste åren gjort allt större virkesaffärer som kan upprepas allt mera sällan. I en sådan situation är det rentav vågat att inte i något som helst skede anlita expertis som kan ge antingen råd, dåd eller bådadera. Det kan i praktiken gälla allt ifrån planering av försäljning ända till fullmakt för försäljning. Utvecklingen har varierat i olika delar av landet. Svenskfinland står på många sätt som en kontrast till övriga Finland när det gäller virkeshandeln. I svenska Österbotten åtnjuter virkesköparna ett starkt förtroende hos skogsägarna och har lyckats bibehålla den. Vid sydkusten ligger föreningarna och speciellt reviret bättre till och har sedan årtionden fått stort förtroende från största delen av skogsägarna. Det torde vara självklart att efterfrågan på skogliga tjänster inom virkeshandeln fortfarande kan öka fastän virkesköparna fortsätter att erbjuda sina tjänster inom virkeshandeln. Nyckelordet är kundförhållande. Skogsvårdstjänster är för virkesköparen på en del håll inkörsport till skogsägarens virkesförråd. Kampen om kunderna blir knappast lättare. För skogsindustrin räcker det med att ha en viss andel trogna säljare för att garantera en strategisk del av råvaruförsörjningen medan resten kan köpas av mera eller mindre tillfälliga kunder. För skogsägarnas egen organisation gäller det att skapa ett mervärde till medlemmarna. Mervärdet måste så tydligt som möjligt kunna påvisas både för en enskild skogsägare och skogsägarna som grupp. Det finns risk för att skogsägarens situation ytterligare försämras, inte minst om kvaliteten på prisuppföljningen försämras efter 2005 då arealskatten går ur tiden. Hästhandlarnas nyhetsbyrå är inget att lita på. Köparna är några få som gör tiotusentals köp och säljarna 300 000 av vilka största delen inte ens säljer varje år. Det säger sig självt vem som har bättre tillgång till uppgifter och kunskaper om marknaden och prissättning för råvirke både hemma och utomlands. Detta leder på sikt till att skogsägaren måste skaffa sig mera yrkeshjälp i virkeshandel förutsatt att kunnig sådan finns att få. 3

Skogsvård Punkt i förtid MAXIMALT MED VÄRDEFULLT VIRKE ENLIGT MARKENS FÖR- MÅGA. DET KLARAR INTE ALLA BESTÅND. EN DEL FORMER AV UNDERPRODUKTION GÅR ATT FÖREBYGGA, MEDAN EN DEL BEROR PÅ VÄDER OCH ANDRA OMSTÄNDIGHETER. Det finns bara en medicin för underproduktiva bestånd: förnyelse. Avverkningen ger inte mycket i börsen, men å andra sidan förbättras heller inte situationen genom att spara avverkningen och hoppas på en tillväxt som inte finns. Det är bara att tänka över själva definitionen av underproduktiv skog. Den innefattar bestånd där den ekonomiska avkastningen är klart mindre än det som marken normalt hade kunnat producera. 60 procent har nämnts i vissa sammanhang, men i det praktiska skogsbruket är det en bedömning från fall till fall som måste få råda. Gränsen för statligt stöd vid förnyelsen är ett hjälpmedel. Tack vare aktiv skogsvård har andelen underproduktiva bestånd minskat. Det betyder inte, att skogsbranschen kan luta sig tillbaka och se fenomenet som föråldrat. Förebyggande åtgärder behövs för att skogarna ska fortsätta vara friska och välproducerande. Vädrets makter Orsakerna till underproduktiv skog är många. Vädrets makter är en. I kampen mot dem är skogsägaren rätt liten, men visst finns det en del saker att göra för att åtminstone i vissa fall hjälpa skogen. Nygallrade ungskogar riske- rar snöskador. Ju tätare beståndet varit före gallringen, desto större är risken för snöbrott. De klena stammarna knäcks av den tunga snön. Skötsel i ETT LÄNGE OGALLRAT BESTÅND ORKAR INTE ALLTID REAGERA PÅ EN GALLRING. rätt tid ger starkare stammar, och hjälper även den nygallrade skogen. Att helt undvika gallring för att skona de kvarvarande stammarna från snöns tyngd har ännu tråkiga följder: mager börs och en relativt timmerfri framtid. Stormar är svåra att gardera sig mot. Som bekant är det ef- 4

ter grannens förnyelseavverkning som den egna skogen är hårt utsatt. Mindre våldsamma stormar klarar ändå en välskött skog med kraftigt rotsystem bättre än en oskött. Restskogar En tråkig form av underproduktiva bestånd är restskogarna. De innehåller kvarlevorna av det som kunde ha varit ett fullgott bestånd, men där de värdefullaste stammarna huggits bort. De här bestånden har aktivt avverkats under de senaste årtiondena. Staten har hjälpt till med förnyelsen. Risken för nya restskogar finns. En övertro på klenare granstammar i ett förnyelsemoget bestånd är ett typexempel på grundande av underproduktiv skog. De klena granstammarna är allt som oftast lika gamla som de grova och höga. Småttingarna har helt enkelt inte haft kraften att ta sig upp i konkurrensen, och har ingen ekonomiskt givande framtid i skogen. I en normal gallring tas i regel de här undertryckta stackarna bort för att tillväxten ska koncentreras till de bäst producerande stammarna. Att de klenare stammarna lämnades kvar vid avverkningar ännu i mitten av förra seklet är fullt förståeligt. Industrin behövde inte massaved i så stor utsträckning då. De grova stockstammarna var däremot eftertraktade. Olämpligt trädslag Fel trädslag på fel mark betyder sämre ekonomisk tillväxt. På ytförsumpade förnyelseområden rusar glasbjörken gärna fram och ser ut att lova en furstlig tillväxt, som dock stannar av efter några tiotal år. Resultatet blir förtvinade glasbjörkar med vedpannan som huvudsaklig adress. Magert resultat ger också gran på alltför karga marker. Där ljung, kråkris eller getpors växer är det ingen ide att välkomna granen. Det är ändå markerna av lingontyp som sätter sakkunskapen på prov. Här kan ett hyfsat granbestånd ha avverkats. Det har på naturlig väg kommit upp i skydd av föregående generation träd. En generation kan klara sig rätt bra, men en ny omgång gran är inte att rekommendera. En kategori som gärna lyfts fram när skogsbranschen ska belackas är forna åkrar med planterad tall. De producerar stora kvantiteter, men timmerkvalitet är en sällsynthet. Rätt trädslag vid förnyelsen bäddar alltså för producerande skog. Fortsatt skötsel lotsar skogen genom farorna som kan medföra underproduktion. Rötangrepp på gran Tyvärr finns det exempel på 5 rätt trädslag på rätt mark, som ändå måste avverkas i förtid. Det har hänt, att unga granbestånd varit så svårt angripna av rottickan, att beståndet inte haft någon framtid. Likadant har långt hunnen röta påträffats i unga vårtbjörkbestånd. När rötangripen gran avverkats är det skäl att byta trädslag. På bördigare marker är vårtbjörk ett bra alternativ. I praktiken är det inte alldeles lätt, eftersom älgen gärna mumsar i sig björk. Det finns alltså all orsak att både hålla älgstammen i schack och att förebygga rottickan med biologisk bekämpning! Ogallrat eller överårigt Övertäta och oskötta bestånd producerar heller inte som de ska, med för tidig avverkning som tråkig följd. En vårdad, FRAMRUSANDE SLY HINDRAR DET ÖNSKADE TRÄDSLAGET ATT VÄXA TILL SIG. PÅ EN MAGER MARK PRODUCERAR TALLEN BÄST. sjuttioårig skog på en medelgod momark innehåller normalt en hel del stock. En sista gallring skulle koncentrera tillväxten till de bäst producerande stammarna. I riktigt oskötta skogar kan loppet vara kört i en ålder, när den värdefullaste tillväxten borde äga rum. Skogen är för gammal för att reagerar på en gallring. Kronorna är dessutom för små för att kunna ta tillvara energin från solen i tillräcklig mängd. Stammarna är så klena, att timmerandelen är minimal eller obefintlig. För ett sådant bestånd finns bara en hjälp: förnyelse. En gallring är bara ett förskott på förnyelseavverkningen, och varken ekonomiskt eller skogsvårdsmässigt försvarbar. Det säger sig självt, att den här kategorin går att undvika. Gallring i rätt tid och med rätt stamval och styrka bäddar för värdetillväxt. Överåriga skogar räknas också som underproduktiva. Här är den ekonomiska tillväxten negativ. Börsen lider medan tiden går, med andra ord. Luckor Ett i övrigt bra bestånd men med inslag av luckor kan också klassas som underproduktivt. Luckorna i sin tur kan ha många orsaker. Olika slags skador kan ha dragit fram över skogen, i olika repriser. En misslyckad förnyelse resulterar i ett luckigt bestånd. Det gäller att hålla ögonen på förnyelserna. Gräset kväver gärna små plantor, med luckighet eller total förödelse som följd. En naturföryngring ger också lätt ett luckigt bestånd. Här kan resultatet vara hur bra som helst på stora områden, men plantorna har inte kommit upp jämnt över ytan. Det gäller att kompletteringsplantera så fort som möjligt för att få en fullt producerande skog. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

Skogsarbetarens yrke förändras UNDER VINTERSÄSONGEN TVINGAS MÅNGA SKOGSFÖ- RETAG OCH SKOGSVÅRDSFÖR- ENINGAR PERMITTERA SINA SKOGSARBETARE MED STORA PROBLEM SOM FÖLJD. AR- BETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGS- BRUKET FÖRLORAR UTBILDAD ARBETSKRAFT. ALLA PROG- NOSER PEKAR PÅ EN FRAM- TIDA BRIST PÅ ARBETSKRAFT. DE FÖRETAG SOM KOMMER ATT FÅ DE STÖRSTA PROBLE- MEN ÄR DE SOM BARA KAN ERBJUDA SÄSONGS- ELLER DELTIDSARBETEN. Foto: Stora Ensos bildarkiv I Finland finns i dag omkring fyratusen skogsarbetare, dvs. personer som har skogsarbete som sin främsta inkomstkälla. I den siffran ingår också skogsarbetare som jobbar enbart en del av året i skogsarbete. I Sverige finns det omkring 5.500 skogsarbetare och de jobbar nästan enbart med skogsvårdsarbete. Antalet helårsanställda uppgår till ett par hundra stycken. Skogsvårdsarbete dominerar Skogsarbetet har ändrat. Arbete med motorsåg har minskat i takt med att den maskinella avverkningen ökat. I fjol jobbade skogsarbetarna i snitt två tredjedelar av året med skogsvårdsarbeten och en tredjedel med avverkning. För tio år sedan var situationen den omvända. Skogsarbetarnas dagsförtjänst var i fjol i medeltal 79 euro i ackordarbete. I tidavlönat arbete var dagsförtjänsten tre euro lägre. Medeltimlönen var 9,90 euro. I de här siffrorna ingår inte ersättning för arbetsredskap, motorsågens och röjsågens andel. Inkomsten är i stort sett den samma både i avverkningsarbete och skogsvårdsarbete. I Sverige var i fjol medeltimlönen för en skogsarbetare 12 euro. Målet är året-runt-anställning Medelåldern för skogsarbetarna är drygt femtio år. Pensionsåldern är 65 år, men det är inte många skogsarbetare som jobbar ända till den åldern. Sjuk- SKOGSARBETARENS DAGSFÖRTJÄNST ÄR OMKRING ÅTTIO EURO. pensioneringar är vanliga. Både på arbetstagar- och arbetsgivarhåll arbetar man för att förbättra arbetssituationen för skogsarbetarna. Närmast försöker man minska säsongsarbetet och permitteringarna och göra arbetet till ett åretrunt-arbete. Förskjuten arbetstid och kompledighet Förskjuten arbetstid (fi. jaksotyö) har varit i bruk ett par år och finns även med i skogsarbetarnas kollektivavtal. Förskjuten arbetstid eller omfördelning av arbetstid innebär att en skogsarbetare arbetar mer än fyrtio timmar per vecka under barmarkssäsongen och sedan tar kompledighet under vinterperioden. Enligt Sakari Lepola på skogsarbetarnas fackförbund, Trä- och specialbranschernas förbund, arbetar omkring en femtedel av skogsarbetarna med förskjuten arbetstid. 6

Förskjuten arbetstid ökar i popularitet och nästan alla arbetsgivare har tagit i bruk systemet. Skogsarbetarna har haft mycket fördomar mot förskjuten arbetstid och till och med motarbetat systemet, berättar Sakari Lepola. De skogsarbetare som har använt systemet en tid tycker att systemet är bra och speciellt då, när de undviker permitteringar. Systemet innebär en ökad arbetsbelastning under sommaren och ledigheten kommer på fel tid för många människor. En skogsarbetare som är helt entusiastisk kallar systemet Palmut horjuu ja palkka juoksee (översatt till svenska: palmerna svajar och jag får lön). På vintern tar han ut kompledigheten och tillbringar då ett par månader under söderns sol och får för den här tiden full lön. Utan systemet med förskjuten arbetstid skulle han vara permitterad och få dagpenning från arbetslöshetskassan. Förutom att man med förskjuten arbetstid kan undvika permitteringar, kan skogsarbetarna öka sin förtjänst på årsnivå. SKOGSARBETARNA JOBBAR TVÅ TREDJEDELAR AV ÅRET MED SKOGSVÅRDSARBETEN OCH EN TREDJEDEL MED AVVERK- NING. Foto: Stora Ensos bildarkiv. Permitteringar är vanliga Permitteringar är vanliga för skogsarbetare. Permitteringarnas längd varierar kraftigt mellan olika delar av landet och mellan olika arbetsgivare. Sakari Lepola uppger att det inte finns någon statistik som anger permitteringarnas längd. Ur deras statistik framgår det emellertid att arbetslöshetsgraden bland skogsarbetare är 21,2 procent på årsnivå. I den siffran är medtagna permitterade, deltidsarbetande och långtidsarbetslösa. Kombinationsarbete med uthyrd arbetskraft I Sverige testar man som bäst ett system som kallas staffsharing eller kombinationsarbete. Staff-sharing innebär att företag inom olika branscher delar på samma personalresurser. Arbetstagarna får växla arbetsplats och arbetsuppgifter på ett planerat sätt under året. Under barmarksperioden jobbar arbetstagarna med skogsvård och under vintern som t.ex. lärare, lastbilschaufförer eller skogsmaskinförare. Vid staff-sharing byter arbetstagarna antingen temporärt arbetsgivare eller är tillsvidareanställda i sitt hemföreag och hyrs tillfälligt ut till ett samarbetsföretag. I projekt har modellen med uthyrning uppfattats som det bästa alternativet. De som i Sverige provat arbetsformen är mycket nöjda. De fick bl.a. bättre privatekonomi och tryggare anställning. Systemet med staff-sharing har inte prövats i Finland. Entreprenadföretag för skogsvård? Flera skogsföretag och skogsvårdsföreningar har minskat antalet anställda skogsarbetare och i stället gått in för att köpa skogsvårdstjänster av entreprenadföretag. Entreprenadföretagen brottas likväl med samma problem som andra arbetsgivare. Under barmarksperioden finns det hur mycket arbete som helst, men när snön kommer och det inte längre går att utföra skogsvårdsarbeten måste personalen permitteras. I Sverige har antalet entreprenadföretag av det här slaget fördubblats under tio års tid. I dag finns närmare 1.600 företag. Dessa företag utför över hälften av storskogsbrukets skogsvård. Skogsarbetare från Estland och Ryssland Till Finland har det i viss omfattning kommit skogsarbetare från utlandet, främst från Estland och Ryssland. Sakari Lepola på skogsarbetarnas fackförbund ser ingen fara i det här. Vi förutsätter att alla arbetstagare, även utlänningar, behandlas på samma sätt som det egna landets arbetstagare vad gäller anställningsvillkor, avlöning, semester och försäkringar, dvs. att kollektivavtalet följs. Lagstiftning och även skogscertifieringen kräver detta. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 7

Gemensamma satsningar för att hålla kvar skogsarbetare SÖDRA SKOGSREVIRET SÖKER AKTIVT LÖSNINGAR SOM SKULLE GE EN FAST SKOGSARBETARKÅR SOM HAR SYSSELSÄTTNING ÅRET RUNT. CHRISTER AHLBERG FRÅN REVIRET TESTAR I VINTER OLI- KA MODELLER TILLSAMMANS MED EN SKOGSARBETARE OCH EN SKOGSMASKINENTREPRENÖR. Pekka Huikuri har jobbat som skogsarbetare i tjugotre år med Södra skogsreviret som arbetsgivare. De senaste åren har han jobbat med avverkningar två till fyra månader per år, vintertid. Resten av året är det röjningar, men en kort planteringsperiod på våren. Av röjningarna är hälften plantskogsröjningar och den andra hälften bottenröjning inför maskinell avverkning. Permitteringshotet finns alltid På senhösten börjar man alltid fundera på permitteringar, blir det eller blir det inte, säger Pekka Huikuri. Hittills har det stannat vid varsel om permittering, så jag har aldrig varit permitterad. För den här vintern ser det bra ut. Varsel om permittering ska ges fyra månader i förväg och hittills har inget hörts. Skogsarbetarnas permitteringar infaller vanligen i marsapril, just innan planteringssäsongen börjar. Då är alla överståndaravverkningar utförda, dvs. avverkningar som fortfarande utförs manuellt. Det tar tid att lära sig köra Jag kan väl tänka mig att jobba som förare i en skogsmaskin vintertid och under planteringssäsongen, fortsätter Pekka. Plantering har jag aldrig gillat. Men det kräver förstås att jag kommer upp till samma förtjänstnivå. Hittills har jag övningskört, jobbat förmiddagar som skogsarbetare och eftermiddagar som förare. Men det tar tid att lära sig hantera en skogsmaskin. Min uppskattning är att man kan köra för fullt först efter ett år. Systemet med två arbetsgivare tilltalar inte Huikuri. En arbetsgivare är säkrare ur arbetstagarens synvinkel. Med drygt tjugo års erfarenhet av reviret, ser jag helst att jag får vara anställd av reviret, som fakturerar entreprenören för den tid jag är uthyrd. Som arbetstagare är man orolig för att det uppstår tvister om vem som ska betala lön under eventuell sjukdomstid. Förskjuten arbetstid tilltalar inte Systemet med förskjuten arbetstid och kompledighet tilltalar inte Huikuri. I norra Finland med mycket snö är systemet säkert mera tilltalande. Där är skogsarbetarna alltid permitterade några månader vintertid, då det helt enkelt inte går att jobba i skogen. Jag jobbar hellre mina sju timmar per dag året runt. Kompledigheten får knappast tas ut under barmarkstiden, när det ju finns arbete, och vintertid har åtminstone jag ingen större nytta av ledighet. PEKKA HUIKURI HAR JOBBAT SOM SKOGSARBETARE I DRYGT TJUGO ÅR OCH SKULLE GÄRNA JOBBA VINTERTID SOM SKOGSMASKINFÖRARE. Manuell avverkning blir dyr I början på 1980-talet utförde reviret ännu alla avverkningar manuellt. Ofta jobbade flera skogsarbetare tillsammans på samma avverkningsyta, men på skilda huggarskiften för att inte komma för nära varandra. Enligt Ahlberg är det idag svårt att hitta avverkningsarbete åt skogsarbetare. De sociala kostnaderna gör avverkningsarbetet dyrt. Den räkning som skickas till skogsägaren för manuell avverkning är huggarens lön multiplicerad med koefficienten 1,98. På den räkningen kommer ytterligare mervärdesskatten. Bättre om röjningen inte känns i plånboken Revirets huggare jobbar idag med röjning och plantering. Avverkningsarbete förekommer mycket lite och då är det fråga om att avlägsna fröträd. De fyra skogsarbetare som jag nu har, har vi hittills lyckats hålla i arbete året runt, berättar Ahlberg vidare. Det är ett måste för att vi ska ha arbetskraften kvar. Med permitteringar söker sig folk till andra branscher. Men 8

vårt lager av arbetsobjekt är mycket litet. Ofta lever vi så att säga från hand till mun. Från revirets sida försöker vi ordna så att en röjning sammanfaller med en avverkning. Det känns inte lika betungande för en skogsägare att betala röjningen om kostnaderna kan tas från avverkningsinkomsten. Lika dyr blir röjningen, men den känns billigare när man inte rent konkret betalar räkningen. Reviret testar uthyrning av arbetskraft Ahlberg berättar vidare att revirets mål är att kunna hålla den nuvarande skogsarbetarkåren med arbete. Arbete finns under barmarkssäsongen, problem uppstår när snön kommer tidigt på hösten. Med tunt snötäcke kan skogsarbetarna ännu röja i plantskogar. Bottenröjningen inför maskinell avverkning kan fortsätta längre eftersom snötäcket inte växer lika snabbt i en fullsluten skog. Delad arbetskraft, staffsharing, skall vi nu testa. Det är brist på förare som behärskar skogsmaskiner och en av ortens entreprenörer tog kontakt med mig. Han har i ett års tid sökt en förare till sin avverkningsmaskin för vinterhalvåret. Pekka Huikuri meddelade att han var intresserad av att testa systemet. Läroavtalsutbildning inget för familjeförsörjare Huikuri har nu övningskört en del och förarstolen känns inte helt främmande. Men en avverkningsmaskin med all sin teknik kräver lång övning. Vi har hört oss för hos arbetskraftsbyrån om s.k. läroavtalsutbildning. Då skulle Pekka jobba hos entreprenören som skulle fungera som hans lärare i praktiskt arbete. Det praktiska arbetet skulle kompletteras med teoristudier på en skogsläroanstalt ett visst antal dagar per månad. Systemet är bra, men för en familjeförsörjare är det inte ekonomiskt genomförbart. När Pekka jobbar i avverkningsmaskinen skulle han få minimiavtalslön, men de dagar han sitter på skolbänken skulle han få fjorton euro per dag plus sexton euro som familjetillägg. Det försörjer man ingen familj på. Brist på skogsmaskinförare Kaj Eriksson i Borgå har i ett år sökt efter en förare till en av sina avverkningsmaskiner. Jag har två avverkningsmaskiner, en mindre för gallringar och en större för förnyelseavverkningar. Gallringsmaskinen går bara i ett skift eftersom jag saknar en förare. Det har funnits intresserade som har prövat på att köra avverkningsmaskinen, men de har alla hoppat av när de har märkt hur krävande arbetet är. Det är kvalitetskraven på virket eller apteringen och gallringsprinciperna som upplevs som svåra saker. Pekka Huikuri har nu visat intresse. Enligt Eriksson tar det ungefär ett och ett halvt år innan en förare är fullärd. Förutom att föraren ska behärska maskinen och klara av servicearbeten och enklare reparationer ska han också behärska skogsvårds- och naturvårdsprinciperna. Det går snabbare att lära sig köra en skogstraktor. Arbete och studier kan kombineras Läroavtalsutbildning är ett alternativ som Eriksson funderar på. Läroavtalet är en förmånlig möjlighet att utbilda arbetskraft enligt företagets egna behov. Jag är inte främmande för tanken att anställa en adertonåring som är intresserad av maskiner i läroavtalsutbildning, säger Kaj Eriksson. Det skulle ge en ungdom möjlighet att kombinera teoretiska studier med praktisk inlärning i arbete. Det krävs att personen har körkort, så aderton år är nedre gränsen. Lönen skulle vara ENLIGT CHRISTER AHLBERG ÄR SÖDRA SKOGSREVIRET INTE SÅ PIGG PÅ ATT VARA DEN ARBETSGIVARE SOM HAR SKOGSARBETARNA HELTIDSANSTÄLLDA OCH HYR UT DEM TILL SAMARBETSFÖRETAGEN. omkring tio euro per timme. Maskinentreprenören hyr ut arbetstagare Staff-sharing eller kobinationsarbete känns inte heller främmande för Kaj Eriksson. Det innebär att arbetstagare får växla arbetsplats och arbetsuppgifter på ett planerat sätt under året. Under vinterhalvåret bör skogsmaskinerna gå i två skift för då är det livligast på avverkningsfronten. På våren lugnar det ner sig och under barmarkssäsongen skulle jag kunna avstå en anställd för då räcker arbeten sällan för två skift. Då skulle det vara ypperligt om en förare kunde byta till annat jobb, t.ex. jobba med röjnings- och andra skogsvårdsarbeten. Ur arbetstagarens synvinkel är en trygg anställning viktig. Maskinentreprenören kunde vara enda arbetsgivare. Under den tid av året som arbetstagaren är uthyrd åt samarbetsföretaget fakturerar maskinentreprenören samarbetsföretaget. Lönen till den anställda skulle alltid betalas av maskinentreprenören. Ta förare med som delägare Bristen på skogsmaskinförare och det minskade intresset hos entreprenörernas barn att fortsätta i sin fars fotspår som entreprenör diskuteras både bland entreprenörerna och uppdragsgivarna, dvs. skogsbolagen. Bland uppdragsgivarna finns det en allmän uppfattning om att föraryrket skulle bli mera lockande om förarna kunde bli delägare i det skogsmaskinföretag, där de jobbar. Ganska snabbt ser man vad en förare går för, säger Eriksson. En duktig och ansvarskännande förare är en tillgång och en möjlighet att bli delägare i företaget skulle säkert sporra ytterligare. Det skulle också binda honom starkare till företaget. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 9

Läroavtalsutbildning Studierna inom läroavtalsutbildningen är mycket flexibla och utbildningen är jämbördig med andra utbildningsformer och ger samma examina. Skogsmaskinförarexamen i form av läroavtalsutbildning omfattar normalt tre års studier. Teoriundervisningen omfattar elva veckor eller 55 studiedagar. Jämsänkoski är en av de platser som har läroavtalsutbildning för skogsmaskinförare. Matti Ranta som ansvarar för utbildningen uppger att de studerande i regel hinner klara av teoristudierna på ett år. Då sitter den studerande på skolbänken en vecka per månad. Utbildningen fungerar enligt s.k. nonstop-modell, dvs. en studerande kan inleda sina studier när som helst under året. De olika avsnitten i teoriundervisningen upprepas varje år samma vecka. Till exempel kursen som behandlar skogsmaskinernas elsystem är alltid i februari, förklarar Matti Ranta. Examen ordnas i autentiska arbetssituationer och i examen bedöms den studerandes prestationer i yrkesuppgifter. Under den praktiska undervisningen på arbetsplatsen betalar arbetsgivaren lön åt den studerande enligt kollektivavtalet och ordnar den praktiska undervisningen. Under den teoretiska undervisningen får den studerande dagpenning, som är skattefri inkomst. Kunskapslyftet Kunskapslyftet kan jämföras med en nerbantad form av läroavtalsutbildning. De studerande väljer själva om de vill avlägga hela eller enbart en del av skogsmaskinförarexamen, berättar Kjell-Erik Lall som handhar den här undervisningen på Svenska yrkesinstitutet i Vasa. I höstas inledde tre personer sin skogsmaskinförarutbildning vid Svenska yrkesinstitutet i Vasa inom ramen för kunskapslyftet. Utbildningen i Vasa finansieras av länsstyrelsen i Västra Finlands län, men utbildningen är öppen också för personer bosatta i andra län. Det uppger Katarina Björkell som handhar de här frågorna i Södra Finlands län. Målgruppen är personer i åldern 30 59 år, som har arbete, men vill höja sin kompetens och studera parallellt med normal yrkesverksamhet. Den här utbildningen berättigar inte till dagpenning de dagar den studerande har teoriundervisning. BRISTEN PÅ SKOGSMASKINFÖRARE BLIR ALLT MERA UPPENBAR. LÄROAVTALSUTBILDNING MED LÖN UNDER DEN PRAKTISKA DELEN AV STUDI- ERNA ÄR ETT FÖRDELAKTIGT SÄTT FÖR UNGA ATT SKAFFA YRKESUTBILDNING. Foto: Logset TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 10

Teknik Smidigare stubbehandling VID MASKINELL BEKÄMPNING AV ROTRÖTA MED PERGAMENT- SVAMP SPRUTAS PREPARATET PÅ DET FÄRSKA STUBBSNITTET VIA SMÅ HÅL I SÅGSVÄRDET PÅ AVVERKNINGSMASKINENS FÄLL- NINGSAGGREGAT. I SVERIGE HAR MAN REDAN LÄNGE ANVÄNT ETT SYSTEM SOM FÖRENKLAR UNDERHÅLLET AV SPRIDNINGS- ANORDNINGEN OCH UNDERLÄTTAR HANTERINGEN AV STUBBE- HANDLINGSMEDLET. SPRIDNINGSAGGREGATET HETER DROPPEN OCH FINNS IDAG PÅ CA. 2000 SKÖRDARE I SVERIGE. I Finland har maskinentreprenörerna huvudsakligen blandat preparatet med vatten i en behållare som rymmer 50 100 liter och är fäst på avverkningsmaskinen. Den utspädda lösningen har pumpats från tanken till maskinens fällningsanordning där den sprutats på stubben genom små hål på sågsvärdet. Nackdelarna med metoden är att den fasta tanken måste rengöras med jämna mellanrum och att preparatet vid längre avbrott sjunker till bottnen av tanken. Separata behållare I den nyaste versionen av Droppen spridningsaggregat (Mix) förses avverkningsmaskinen med fasta vattenbehållare som kan fyllas med rent vatten vid maskinens servicepunkt i samband med bränslepåfyllningen. Den koncentrerade stubbehandlingsvätskan finns i en separat mindre kanister i ett isolerat skåp, varifrån den leds till en pump som pumpar bekämpningsmedel och vatten i lämpligt förhållande till fällningsanordningen för att sprutas på stubben vid fällningen. Blandning av vatten och preparat sker i pumpen under insugningen, före medlet sprutas på stubbytan. Enklare hantering och rengöring medlet vid maskinen i skogen, utan kan blanda det färdigt i dunken t.ex. vid servicepunkten före arbetspasset börjar. Det betyder mindre att bära och lyfta. Eftersom bekämpningsmedlet finns i en separat kanister och aldrig kommer i kontakt med den fasta vattenbehållaren på avverkningsmaskinen, slipper man tidskrävande rengöring av behållare och slangar. Vätsketrycket ur pumpen är justerbart och Mixsystemet passar speciellt bra vid grov gallring och slutavverkningar eftersom större pumpar och ett högt tryck är tillgängligt. Standardversionen av pumpen på mixsystemet är 2 dl men den finns också i större versioner på 2,5 dl och 3 dl. Vattentankar enligt maskintyp Idag används Droppen stubbehandling i Sverige som standard på maskiner av Timberjack, Gremo, Rottne, EcoLog och Valmet/Komatsu. På kundens begäran kan den också appliceras på Ponsse, Lännen, Logset och TigerCat, säger Adam Slottner som driver företaget SN Skogstjänst som har generalagenturen på Droppensystemen. DROPPEN-SYSTEMET SUGER RENT VATTEN UR EN STOR TANK OCH SAMTIDIGT STUBBEHANDLINGSPREPARAT UR EN MINDRE DUNK I ETT ISOLERAT SKÅP. DEN SEPARATA KONCENTRATDUNKEN ÄR INNE I SKÅPET LÄNGST BAK PÅ FÖRARHYT- TEN. I FÖRGRUNDEN SYNS VATTENTANKEN OCH PUMPANORDNINGEN. Valet av vattenbehållare beror på avverkningsmaskinens modell. Stubbehandlingssystemet finns i varianter med Droppens egna vattentankar eller i kombination med olika maskintillverkares tankar. Droppen erbjuder satser med 2 stycken 60 liters tankar eller en 140 liters tank. Vi kan även bygga tankar efter maskinens mått, tillägger Slottner. Priset beror på utrustningen Priserna på systemet varierar mellan ungefär 2500 och 3500 euro beroende på maskinens utrustning. Mycket beror på om man vill ha Droppens egna eller maskintillverkarens tankar och om systemet går att styra via maskinens egna dator. Har man färdiga tankar skaffar man endast en pumpsats och då blir det billigare. Har man dessutom styrning via datorn blir priset ännu lägre då det inte behövs en skild styrenhet. Okänd i Finland Tillsvidare har introduceringen av Droppen-systemet i Finland gått trögt. En del entreprenörer har övergått från pergamentsvamp till att använda urea vid bekämpningen av rotröta på grund av lättare och något billigare hantering. Mikko Söderling vid Verdera som tillverkar och marknadsför stubbehandlingsmedlet Rotstop menar dock att det finns intresse för Droppen-systemet i Finland. De entreprenörer vi varit i kontakt med har visat ett stort intresse för systemet men ytterst få känner till det och dess goda egenskaper. Priset är överkomligt med tanke på de många fördelar systemet har jämfört med de lösningar som är i bruk idag, hävdar han. Anordningens fördel ligger i att maskinföraren inte behöver handskas med stubbehandlings- MIXPUMPEN. BLANDNING AV VATTEN OCH PREPARAT SKER I PUMPEN UNDER INSUGNINGEN. 11 TEXT: GUNNAR SALINGRE

Virkeshandel Ökad efterfrågan på tjänster inom virkeshandel ÄNNU PÅ ÅTTIOTALET GJORDES SÅ GOTT SOM ALLA VIRKESAF- FÄRER DIREKT MELLAN SKOGSÄGAREN OCH KÖPAREN. IDAG ÄR SITUATIONEN EN HELT ANNAN. OLIKA TJÄNSTER INOM VIRKES- HANDELN BLIR ALLT POPULÄRARE. Virkesmarknadernas struktur har förändrats under de senaste decennierna. Orsakerna till förändringen är många. Idag finns det ett mindre antal virkesköpare än tidigare, främst på grund av fusioner mellan skogsbolag. Bolagens virkesanskaffningsområden har omstrukturerats och slopandet av arealbeskattningen vid utgången av detta år inverkar på skogsägarnas försäljningsbeteende. Också virkesråvarans prissättning har förändrats, bland annat genom att prisrekommendationsavtalen förbjöds 1999 i samband med Finlands EU-medlemskap. Nya skogsägare pensionärer. Endast en femtedel är numera jordbrukare medan allt flera (25 %) är löntagare som får sin utkomst på annat håll. Hälften av skogägarna är fortfarande fast bosatta på sitt hemman men över 20 % bor redan i städer. Virkesförsäljningsplan och handel med fullmakt Skogsvårdsföreningarna erbjuder skogsägarna ett antal olika tjänster som är direkt relaterade med virkeshandel. I den enklaste varianten hjälper skogsvårdsföreningen helt enkelt skogsägaren att utarbeta en virkesförsäljningsplan. I tjänsten ingår en utredning över eventuella avverkningsoch försäljningsobjekt samt en uppskattning av virkesvolymer och priser. Skogsvårdsföreningen ger även råd gällande virkets mått- och kvalitetskrav, när det kan löna sig att avverka och vilka avverkningsmetoder som står till buds. Skogsvårdsföreningen kan också bistå genom att begära och jämföra anbud av olika köpare. På basen av dessa kan skogsvårdsföreningen ge skogsägaren en försäljningsrekommendation. Ifall föreningen utöver detta ännu sköter hela försäljningen av virket från början till slut och ännu undertecknar virkesförsäljningskontraktet i stället för skogsägaren är det fråga om försäljning med fullmakt. Skogsvårdsföreningen kan då också ställa upp övervakning av drivningen och inmätningen av virket. Skogsbolagens serviceavtal Skogsbolagen erbjuder skogsägare olika slag av så kalllade serviceavtal, inom vilka bolagen bland annat förbinder sig att årligen köpa den virkesmängd som antecknats i skogsbruksplanens avverkningsförslag. Skogsägaren förbinder sig att i första hand bjuda ut virket till bolaget som han eller hon uppgjort kontrakt med. I kontraktet ingår också en prisgaranti vilket innebär att det slutgiltiga priset granskas vid årets slut och skogsägaren garanteras den I vårt land byter årligen omkring 10.000 skogsfastigheter ägare. Detta för med sig en helt ny struktur inom ägandet av privatskogar. Förr var genomsnittsskogsägaren bosatt på landsbygden och fick sin utkomst från jord- och skogsbruket. Majoriteten av skogsägare idag bor fortfarande på landsbygden, men nya ägargrupper med en annan bakgrund och andra målsättningar och behov gällandet sitt skogsinnehav kommer till hela tiden. Av dagens skogsägare är tre fjärdedelar män. Skogsägarens medelålder är 59 år och närmare hälften är AV DAGENS SKOGSÄGARE LÅTER EN DRYG TREDJEDEL SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN SKÖTA HELA VIRKESAFFÄREN GENOM HANDEL MED FULLMAKT 12

SKOGSBOLAGEN ERBJUDER SKOGSÄ- GARE OLIKA SLAG AV SERVICEAVTAL, GENOM VILKA bud samt möjligheten att dela upp stämplingsposten mellan olika köpare. Oerfarna skogsägare som bor långt borta från sin skogsfastighet värdesätter dessutom den lätthet i affären som handel med fullmakt innebär. De årliga virkesmängderna som säljs inom ramen för skogsbolagens serviceavtal är dock tillsvidare betydligt större än skogsvårdsföreningarnas handel med fullmakt. Detta trots att antalet affärer som görs på detta sätt är betydligt mindre till antalet. Den årliga medelvolymen på virke som säljs med serviceavtal är 420 kubikmeter medan 245 kubikmeter byter årligen ägare via handel med fullmakt. BOLAGEN BLAND ANNAT FÖR- Större behov i framtiden högsta prisnivån som bolaget betalat inom skogsägarens region under samma år. Det finns vissa skillnader vad beträffar benämning och innehåll i de olika skogsbolagens serviceavtal men i princip gäller samma villkor hos dem alla. Allt populärare tjänster Nästan 60 % av skogsägarna utnyttjar idag skogsvårdsföreningarnas tjänster inom virkeshandel. Försäljning med fullmakt blir allt populärare då skogsägarkåren ser ut att förändras och nya skogsägare kommer till hela tiden. Av dagens skogsägare låter 37 % skogsvårdsföreningen sköta hela virkesaffären genom handel med fullmakt. Majoriteten av skogsägare som utnyttjar denna tjänst hör till de nyare skogsägargrupperna som sammanslutningar och dödsbon, löntagare, kvinnor och sådana som bor i städer. Resten använder sig av annan hjälp som skogsvårdsföreningens erbjuder, till exempel virkesförsäljningsplanering, stämpling, allmän rådgivning, information om virkespriser mm. Endast 5 % av skogsägarna låter skogsvårdsföreningen sköta anbuden med virkesköparna. I det svenska Österbotten är situationen lite annorlunda. Handel med fullmakt är betydligt mindre vanligt här än i landet i medeltal, hävdar Thomas Selänniemi som är verksamhetsledare för Österbottens skogsägarförbund. Endast några procent av skogsägarna utnyttjar denna tjänst. - Vår strävan är att öka skogsvårdsföreningarnas tjänster bland skogsägarna och på så sätt kunna vara till nytta för samtliga skogsägargrupper, tillägger han. Olika preferenser Försäljningsaktiviteten varierar inom dagens heterogena BINDER SIG ATT ÅRLIGEN KÖPA DEN VIRKESMÄNGD SOM ANTECKNATS I SKOGSBRUKS- PLANENS AVVERK- NINGSFÖRSLAG. skogsägarkår. Två tredjedelar av skogsägarna säljer virke åtminstone med en viss regelbundenhet. De grupper som gör det flitigast är familjeskogsägare, lantbrukare, de som bor på landsbygden, arealbeskattade skogsägare och sådana som äger minst 20 hektar skog. Virkesaffärernas årliga medelvolym per skogsägare är omkring 360 kubikmeter och 3,9 kubikmeter per hektar. Idag görs fortfarande de flesta virkesaffärerna direkt mellan skogsägaren och köparen. Drygt hälften av skogsägarna väljer att sälja virke direkt till köparen på detta sätt. En dryg tredjedel utnyttjar skogsvårdsföreningens tjänster via handel med fullmakt och en tiondel av affärerna görs inom ramen för skogbolagens serviceavtal. Skogsägare som väljer att sälja virke genom handel med fullmakt uppskattar främst fördelarna med att kunna välja mellan flera olika an- Det ser ut som speciellt skogsvårdsföreningarna nått de nya kunder som strukturförändringen inom skogsägarkåren medfört. Skogsbolagens kontraktkunder består främst av lantbrukare och skogsägare som lyder under arealbeskattningen. Därför är det troligt att virkesmängderna som köpts med virkeshandelskontrakt kommer att minska i framtiden om inte skogsbolagen når de nya kunder som den förändrade strukturen inom privatskogsägandet medför. Det är sannolikt att bland annat skogsägare som bor i städer och andra nya skogsägarskaror kommer att öka i antal även i framtiden och då kan det att finnas ett ännu större behov av tjänster av det här slaget. Ofta är skogsfastigheterna belägna långt borta från hemorten och den personliga erfarenheten av skogsbruk och virkesaffärer är lika med noll. Då kommer utbudet av olika tjänster inom virkeshandel säkert att öka och konkurrensen om skogsägarna kan bli hård. TEXT: GUNNAR SALINGRE 13

Hur placera i fo Ekonomi VI STARTADE FONDUPPFÖLJNINGEN FÖR ETT ÅR SEDAN MED UPPGIFTER GÄLLANDE DE FÖREGÅENDE 3 MÅNADERNA. DESS- UTOM STUDERADE VI FONDERNAS UTVECKLING UNDER YTTERLI- GARE ETT ÅR BAKÅT. IDAG HAR OCKSÅ DE UPPFÖLJDA KVARTA- LENA TILLSAMMANS BLIVIT ETT ÅR. VI HAR ALLTSÅ EN ÖVERSIKT SOM TÄCKER HELA TVÅ ÅR. EN LÅNGSIKTIG PLACERING BORDE VARA MINST 5 ÅR SÅ VI RÖR OSS FORTFARANDE PÅ EN TIDSPE- RIOD SOM GÄLLER KORTSIKTIGA PLACERINGAR, MEN SAMTIDIGT BÖRJAR VI REDAN SE SKILLNADERNA MELLAN KORTA OCH LÅNGA PLACERINGAR. Beträffande den ekonomiska utvecklingen år 2005 kan vi se en klar optimism i Finland, medan t.ex Tyskland fortfarande brottas med stora svårigheter. Detta innebär att vi kan räkna med en positivare utveckling i Finland än vad som kommer att gälla för Europa i snitt. Optimism och tillväxt hittar vi däremot också i de Baltiska länderna och i Östeuropa. Dessa länder gynnas dels av låga lönekostnader och dels av ett stort investeringsbehov för att kompensera det som blivit ogjort under den kommunistiska perioden. Dessutom har man där en gynnsammare åldersstruktur än Gamla Europa. För den internationella utvecklingen befinner sig USA i en nyckelställning. BNP-tillväxten är god och konsumenterna är optimistiska trots ett enormt underskott i bytesbalansen. Styrräntan har höjts till 2 % vilket även beskriver en viss optimism. Dollarkursen är fortsättningsvis svag vilket är betungande för bl.a den internationella skogsindustrin. Nya intressanta områden för placerare är t.ex Latinamerika. För att täcka den här marknaden har bl.a Mandatum startat en ny fond Mandatum Latin America, som kommit mycket väl igång. Fonden har på en månad stigit med 5,28 %! Aktia Capital B De inhemska aktiefonderna har klarat sig bra år 2004. Detta gäller även Capital, som sedan vår senaste uppföljning ökat i värde med 7,59 %. Ettårsutvecklingen för denna fond är + 21 %. Den allmänna utvecklingen på Helsingfors-börsen har även varit gynnsam. Besvikelser har närmast levererarats av Nokia och skogsindustrin. Därför har generalindexet stigit med bara ca 4 % trots att en mängd företag visar goda siffror. Samtidigt bör vi komma ihåg att betydande dividendbelopp utdelats p.g.a att dividenderna kommer att beskattas strängare i fortsättningen. Mandatum Global K De globala fonderna har på det hela taget varit en besvikelse under år 2004. Mandatum Global visar + 1,64 % sedan senaste uppföljning och + 3,8 % i ett 1 års perspektiv. Fondens svaga utveckling beror i hög grad på att dollarkursen försvagats. Bland de globala fonderna utgör Roburs Privatiseringsfond ett positivt undantag. Ettårsutvecklingen för denna fond är hela + 22.3 %. Med tanke på år 2005 får vi troligen nöja oss med en liknande utveckling för de globala fonderna i skuggan av den svaga dollarkursen. Nordea Foresta K Denna fond har sjunkit något (-1,09 %) sedan senast och har i ett års perspektiv haft en utveckling på samma nivå, som de globala fonderna (+ 3,5 %). Vi konstaterade redan i senaste uppföljning att man ser en hel del positiva tecken, men trots det tycks den nuvarande dollarkursen KVARTALSUPPFÖLJNING MED START 11.12.2003 Fond värde/andel 12 mån utv.per 3/28/04 7/4/04 10/2/04 1/2/05 senaste 11.12.03 11.12.03 förändring Aktia Capital B 87,5 +29,86 % 92,06 93,80 96,69 104,03 +7,59 % Mandatum Global K 18,38 +3,17 % 19,31 19,37 18,91 19,22 +1,64 % Nordea Foresta K 351,48 +4,88 % 358,62 345,85 368,86 364,84-1,09 % Roburs Ryssland 103,19 +52,60 % 134,38 115,35 121,39 102,9-15,23 % OP Cash Manager A 103,36 +2,56 % 104,02 104,58 105,17 105,7 +0,50 % 14

nder tynga branchen. Före EU och euron sköttes detta med en devalvering medan dagens svaga dollar skulle kräva en kraftig förbättring av USA s handelsbalans. Samtidigt kan man konstatera att de internationella placerarna inte har samma intresse för skogsindustrin, som vi här i Norden. Utvecklingen för år 2005 torde bli något bättre än år 2004. Roburs Ryssland Ryssland är landet med alla möjligheter. I västvärlden har vi närmast politiska risker som hör ihop med vår beskattning, men i Ryssland omfattar de politiska riskerna hela systemet. Den utlösande faktorn för svårigheterna på Moskvabörsen år 2004 var otvivelaktigt Michail Chodorkovskijs politiska ambitioner. Ekonomiskt hade han uppnått alla sina mål, men hade tydligen ambitioner att också utveckla hela det ryska samhället. Något som inte föll i god jordmån på alla håll och ledde till oändliga rättegångar kring Yukos skatter och ett allmänt missförtroende för rättvisan i Ryssland. I skrivande stund är Yukos öde ännu öppet men mycket talar för att bolaget kommer att sugas upp av något nära ryska staten stående bolag. Rysslandfonden visar 15,23 % för det senaste kvartalet och ettårsutvecklingen är + 0,7 %. Med facit i hand kan man konstatera att man borde ha realiserat denna fond på våren 2004. Den placerare, som gick in i fonden i början av år 2003 har dock kvar en uppgång på ca 50 %! Intresset för Ryssland kommer att kvarstå och med dagens höga oljepriser finns det alla möjligheter till en uppgång under år 2005. OP Cash Manager Ab De korta räntefonderna lever i takt med motsvarande räntor. Denna fond har på ett år haft en värdestegring på 2,2 % och under det senaste kvartalet på 0,50 %. Detta är helt i linje med den allmänna räntenivån och visar med önskvärd tydlighet att denna typs fond endast är lämplig för korta placeringar. Det positiva är att risknivån är låg i dessa fonder. Önskar man bättre avkastning och fortsättningsvis en låg risk kunde t.ex Aktias blandfond Solida (+ 4,3 % 2004) vara ett bra alternativ. Fortfarande förefaller det som om räntenivån skulle bli låg även år 2005 trots en försiktig uppjustering i bl.a USA. Aktuellt inför år 2005 Flodvågorna i Indiska Oceanen har förorsakat enorma mänskliga lidanden, men på det ekonomiska planet har man inte kunnat märka någon reaktion. Orsaken är antagligen att den förstörda egendomen trots allt inte globalt kan anses vara speciellt omfattande och samtidigt leder återuppbyggnadsarbetet till ökade aktiviteter för många företag i regionen. Varje placerare borde börja med att fastställa sin egen målsättning, gärna i samarbete med en utomstående innan man börjar verkställa. Placeringstiden är mycket viktig och borde i hög grad påverka fördelningen mellan räntepapper, aktierelaterade placeringar och fastigheter. Efter detta gäller det att börja bolla mellan nationalekonomi, företagsekonomi och personliga preferenser i lämpliga proportioner för att hitta ett bra koncept. Man skall som känt undvika att ha alla ägg i samma korg. Skatteförändringarna som verkställdes vid årsskiftet påverkar fondplaceringarna ytterst lite. Däremot beskattas dividender från börsbolag strängare än förut. Skatten på en överlåtelsevinst sjunker i vardera fallen från 29 % till 28 %. Börsbolagens dividender börjar man beskatta så att 57 % av dividendbeloppet under år 2005 beskattas med 28 % och efter det 70 % av dividendbeloppet. Till fonder utbetalda dividender fogas skattefritt till fondkapitalet och blir utsatta för en beskattning först i samband med en framtida realisation. I det fall att man innehaft sina fonder över 10 år så kan man vid beräkningen av den beskattningsbara överlåtelsevinsten antingen utgå från det verkliga anskaffningsvärdet eller använda sig av ett presumtivt anskaffningspris som är 40 % av försäljningsvärdet. Denna procent var tidigare 50 %, så här har vi en tydlig skärpning av beskattningen. Överlåtelsevinster och förluster från realiseringar, som sammanlagt under ett kalenderår är mindre än 1.000 euro lämnas fr.o.m årsskiftet utanför beskattningen. kvartalsuppföljning TEXT: CHRISTIAN HILDÉN 15

Så beskattas ved ENERGIVED ÄR IDAG ETT SORTIMENT ATT RÄKNA MED. DET VET OCKSÅ SKATTEBJÖRNEN. ENERGIVIRKE BESKATTAS NUMERA SOM SKOGSINKOMST. VÄRDET PÅ EGET ARBETE RÄKNAS SOM FÖR- VÄRVSINKOMST. Energivirke i form av slanor, vedklabbar och flis räknas som inkomst av skogsbruk. Grundtanken är, att det som härstammar från stamved är skogsinkomst. I kapitalbeskattningen betraktas alltså såld energived i olika former likadant som annat sålt virke. Virket må då härstamma från ungskog eller från en förnyelseyta. Sålda hyggesrester hör också hit. Samma synsätt gäller givetvis inom arealbeskattningen. Sålda virkesmängder påverkar inte arealskatten för den enskilda skogsägaren. Mervärdesskatten ska alltid redovisas skilt. Den ska inte blandas ihop med vare sig kapital- eller arealskatt på skog. Försäljning, anlitad arbetskraft tiken betyder det bara ett bekymmer mindre för skogsägaren: värdet på leveransarbetet räknas inte ut enligt skattemyndighetens tabeller. Verkliga kostnader för arbetet gäller som avdrag. Det är uttryckligen skogsägarens eget arbete som är förvärvsinkomst. Betalar skogsägaren arealskatt bryr sig skattebjörnen inte över huvud taget om själva försäljningen, när arbetskraft anlitats. Rotpris och leveransvärde En självverksam skogsägare som säljer energivirke bör aktivt se till att alla avdrag utnyttjas i kapitalbeskattningen. Det gäller att hålla reda på varje litet kvitto, varje körd kilometer. En kördagbok är att rekommendera. I kapitalbeskattningen får nämligen även den självverksamma skogsägaren dra av alla sina kostnader. Avdragsrätten gäller såväl bensin och olja till motorsågen som alla reservdelar. Också skyddsutrustning kan dras av. Samma avdragsrätt gäller en skogsägare, som gör bara en del av skogsarbetet själv. Ett exempel är en skogsägare som utför förhandsröjningen själv, medan anlitat folk avverkar och kör ut virket. Intäkterna för sålt virke deklareras också av den självverksamma enligt kvitto. Skatt betalas på det belopp som är kvar efter avdrag och borträknat värde för eget arbete. Det beloppet utgör det slutliga rotprisvärdet. Leveransarbete är förvärvsinkomst Både kapitalbeskattade och arealbeskattade skogsägare berörs av förvärvsinkomst för leveransarbete. En lättnad finns: upp till 125 kubikmeter per år får skogsägaren avverka utan att betala skatt på förvärvsinkomst. Gränsen berör däremot inte kapitalinkomst från skog. Här vaknar skattebjörnen redan vid första kubikmetern. En självverksam skogsägare räknar ut värdet på sitt arbete. I anvisningarna för deklarationen finns en tabell med värden för olika arbeten och sortiment. Avverkning, närtransport, upparbetning av ved och klabbar, flisning samt transport av flis räknas skilt. Här ska de skattefria 125 kubikmetrarna beaktas. Deklarationsanvisningarna bidrar med en formel även för den beräkningen. Så får skogsä- En skogsägare i kapitalskattesystemet som anlitar utomstående arbetskraft och säljer energivirke antecknar verkliga inkomster och verkliga kostnader i deklarationen. Förhandsröjning, avverkning och närtransport utgör självklara avdrag. Servicekostnader till skogsvårdsförening eller revir likaså. Rent teoretiskt klassas virke som säljs vid väg som leveransvirke. Men när skogsägaren anlitat utomstående arbetskraft är affären enligt skattemyndigheten inte en renodlad leveransaffär. I prak- SKATTEMYNDIGHETEN SER NUMERA ENERGIVIRKE SOM VILKET SORTIMENT SOM HELST INOM SKOGSBESKATTNINGEN. 16