2005-03-02. Kunskaper på Arbetsförmedlingen om kontrollfunktionen samt anvisningar kring detta från AMS och Länsarbetsnämnderna

2005-03-02 Kunskaper på Arbetsförmedlingen om kontrollfunktionen samt anvisningar kring detta från AMS och Länsarbetsnämnderna

Sidan 2 (25)

Kunskaper på Arbetsförmedlingen om kontrollfunktionen samt anvisningar kring detta från AMS och Länsarbetsnämnderna Denna rapport utgör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF:s, redovisning av kunskaperna på Arbetsförmedlingen om kontrollfunktionen samt anvisningar kring detta från AMS och Länsarbetsnämnderna. Rapporten har utarbetats inom IAF av en arbetsgrupp inom IAF:s tillsynsenhet. Arbetsgruppen bestod ursprungligen av Katarina Janvid och Tobias Wallin. Katarina Janvid har senare ersatts av Esat Aydin. I rapportens slutförande har Martin Östberg medverkat. Sidan 3 (25)

Sidan 4 (25)

Innehåll 1. Sammanfattning... 7 2. Projektbeskrivning... 9 2.1 Bakgrund... 9 2.2 Syfte... 9 2.3 Uppdragsbeskrivning... 9 2.4 Arbetssättet... 10 3. Kartläggningen... 10 3.1 Förfrågan till AMS... 10 3.2 Förfrågan till länsarbetsnämnderna... 11 3.3 Sammanställning av svar från AMS och LAN... 12 3.3.1 AMS svar... 12 3.3.2 Länsarbetsnämndernas svar... 14 Sidan 5 (25)

Sidan 6 (25)

1. Sammanfattning I IAF:s verksamhetsplan för år 2004 anges granskningen av kompetenshöjande insatser för arbetsförmedlare som ett prioriterat område. IAF har därför valt att granska AMV:s internutbildning av personal samt styrning och kontroll vad gäller arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. IAF har begärt skriftliga redogörelser från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och länsarbetsnämnderna (LAN) vad gäller sakområden av betydelse för hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och kontrollfunktionen. Det inkomna materialet har därefter sammanställts och analyserats. IAF:s kartläggning påvisar en förhållandevis hög ambitionsnivå inom AMV avseende grundutbildning av Af:s personal. Gällande fortbildning och säkerställande av genomslag vid regelförändringar indikerar granskningsresultatet däremot att dessa områden inte uppmärksammas i samma utsträckning. Vad gäller frågan hur AMS ser till att Arbetsförmedlingens personal får kännedom om och tillämpar nyheter och ändringar i gällande regelverk, finns av svaret att döma inte någon specifik metod för att säkerställa att regler och instruktioner faktiskt tillämpas på avsett sätt. Manuella reservrutiner för ersättningsavanmälan och för meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt används i större omfattning än vad som är avsett. Det är känt att manuella reservrutiner riskerar förorsaka oklarhet när det gäller huruvida en ersättningstagare är anmäld vid arbetsförmedlingen. Detta riskerar i sin tur att leda till att arbetslöshetsersättning utbetalas till personer på felaktiga grunder. I fråga om metoder för att säkerställa likartad tillämpning av kontrollfunktionen hänvisar AMS till det pågående utvecklingsprojektet Af Sverige. Detta projekt har som sin utgångspunkt AMV:s övergripande arbetsmarknadspolitiska uppdrag och har möjligen indirekt relevans för hur arbetsförmedlingen utför sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Sidan 7 (25)

Inför 2005 aviserar AMS inrättande av mål för att lyfta fram arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen 1. AMS har i andra sammanhang understrukit möjligheterna att med hjälp av målstyrning uppnå goda verksamhetsresultat. Det är något förvånande att man inte tidigare lanserat mål inom detta område. Svaren från länsarbetsnämnderna ger en oenhetlig bild av dessas ambitioner att regionalt komplettera den centrala grundutbildningen för nyanställda när det gäller arbetsförmedlingens kontrollfunktion. Ytterligare uppföljning av länsarbetsnämndernas insatser behövs dock för att avgöra om skillnaderna mellan länen verkligen är så stora som de framstår av de inkomna svaren. Den stora variationen i ambitionsnivå och metodiska grepp ger dock goda möjligheter till förbättring genom jämförelser och erfarenhetsutbyte mellan länen, något som IAF ser positivt på. Många län stöder sig i mycket stor utsträckning på de centralt tillhandahållna utbildningsmöjligheterna, dvs. utbildningar tillhandahållna av AMS. Endast i enstaka fall görs egna insatser av olika slag på det regionala och lokala planet. Vidare är det, såvitt vi kan se, endast ett fåtal länsarbetsnämnder som har någonting som kan betraktas som en plan för uppföljning och utveckling av kompetens. Resterande länsarbetsnämnder hävdar att de gör en del med avseende på dessa frågor. Dessa insatser är dock inte närmare specificerade och är därför inte möjliga för oss att värdera. IAF:s bedömning är dock att det är ändamålsenligt att satsa på att mer fortlöpande säkra kompetensen bland samtliga handläggare. Inte minst för att säkerställa att samtliga handläggare, även tidigare anställda, använder regelsystemet på ett enhetligt sätt. 1 AMS (2004): Åtgärdsprogram för stärkt enhetlighet och rättssäkerhet i arbetslöshetsförsäkringen, Dnr 04-1471-01 Sidan 8 (25)

2. Projektbeskrivning 2.1 Bakgrund Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har till uppgift att säkerställa att Arbetsmarknadsverket (AMV) utför uppgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen korrekt. AMV:s och i praktiken Arbetsförmedlingens (Af), roll inom arbetslöshetsförsäkringen är att tillhandahålla en allmän och god information om försäkringen till de arbetssökande samt att kontrollera att personer som söker ersättning uppfyller gällande villkor. Regelverket kring arbetslöshetsförsäkringen är omfattande och har dessutom genomgått flera viktiga förändringar under de senaste åren. En förutsättning för att Af ska kunna sköta sitt uppdrag är därför inte enbart att dess personal äger tillräckliga kunskaper om regelverket, utan även att personalen får det nödvändiga stödet för att på ett enkelt sätt kunna hitta rätt bland lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, meddelanden och andra styrande dokument. 2.2 Syfte Syftet har varit att granska formerna för och omfattningen av arbetet inom Arbetsmarknadsverket för att säkerställa arbetsförmedlarnas kunskaper om kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen och kontrollen av att reglerna tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt. 2.3 Uppdragsbeskrivning I IAF:s verksamhetsplan för år 2004 anges granskningen av kompetenshöjande insatser för arbetsförmedlare som ett prioriterat område. Det handlar i första hand om att granska kvaliteten på den befintliga grundutbildningen för nyanställda, men också huruvida det förekommer en kontinuerlig kompetensutveckling för all personal eller inte. Granskningen ska också omfatta förekomsten eller inte av fungerande informationskanaler så att personalen i god tid får kännedom om nya regler och rutiner. Uppdraget går närmare bestämt ut på att granska AMV:s interna personalutbildning samt styrning och kontroll vad gäller arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Granskningen ska kartlägga situationen Sidan 9 (25)

såväl på riksnivå som på regional nivå, med andra ord hur förhållandena ser ut på länsnivå och eventuella variationer mellan länen. 2.4 Arbetssättet Arbetet med projektet lades upp på följande sätt: - IAF har från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och länsarbetsnämnderna (LAN) begärt skriftliga redogörelser för sakområden av betydelse för hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och kontrollfunktionen. - Inkommet material har sammanställts och delvis redovisats i IAF:s rapport till regeringen. - Rapporten behandlas av IAF:s ledning och delges AMS. 3. Kartläggningen 3.1 Förfrågan till AMS I brev till AMS har IAF begärt svar på nedanstående frågor. 1. Hur stor del av den centralt genomförda introduktionsutbildningen för nyanställda arbetsförmedlare behandlar arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen? Hur många handläggare har genomgått sådan introduktionsutbildning sedan augusti 2003? 2. Vad gör AMS för att bibehålla och utveckla kompetensen hos arbetsförmedlare i frågor rörande Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? Vilka utbildningar och andra insatser erbjuds från AMS? Vid hur många tillfällen har sådana aktiviteter erbjudits sedan augusti 2003? Hur många medarbetare har omfattats? 3. Har AMS någon metod för att kontrollera personalens kunskaper om Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? På vilket sätt görs i så fall denna kontroll och hur ofta sker kontrollen? Sidan 10 (25)

4. Hur säkerställer AMS att arbetsförmedlarna får nödvändig information om regler och rutiner för hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och att det får genomslag på ett tillfredställande sätt? På vilket sätt förmedlas sådan information inom organisationen? 5. I vilka situationer skall arbetsförmedlarna enligt AMS använda sig av manuella reservrutiner istället för det systemtekniska stödet vid ersättningsavanmälan och meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt? Använder arbetsförmedlingen de manuella reservrutinerna i enlighet med AMS intentioner? 6. Har AMS ytterligare metoder för att säkerställa en likartad tillämpning av kontrollfunktionen? Avser annat än vad som omfattats av ovanstående frågor. 3.2 Förfrågan till länsarbetsnämnderna Från länsarbetsnämnderna har IAF begärt svar på nedanstående frågor. Ett krav från IAF har varit att svaren från länsarbetsnämnderna, i så stor utsträckning som det är möjligt, ska baseras på information som inhämtats in från arbetsförmedlingskontoren i respektive län. 1. Hur stor del av den regionalt/lokalt genomförda introduktionsutbildningen för nyanställda arbetsförmedlare behandlar Af:s uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen? Hur många handläggare har genomgått sådan introduktionsutbildning sedan augusti 2003? 2. Vad gör LAN för att bibehålla och utveckla kompetensen hos arbetsförmedlare i frågor som rör Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? Vilka utbildningar och andra insatser erbjuds regionalt/lokalt? Vid hur många tillfällen har sådana aktiviteter genomförts sedan augusti 2003? Hur många medarbetare har omfattats? 3. Har LAN någon metod för att kontrollera personalens kunskaper om Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? På vilket sätt görs i så fall denna kontroll och hur ofta sker kontrollen? 4. Hur stor del av sin arbetstid ägnar LAN:s kontaktperson/er för frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen åt detta uppdrag? 5. Hur säkerställer LAN att arbetsförmedlarna får nödvändig information om regler och rutiner för Sidan 11 (25)

hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och att det får genomslag på ett tillfredställande sätt? På vilket sätt förmedlas sådan information inom organisationen? 6. Hur ofta tas övergripande frågor rörande Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen upp vid exempelvis chefsträffar, personalträffar och resultatdialoger på Af? 7. Hur ofta tas enskilda ärenden som rör Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen upp på chefsträffar eller personalmöten på Af? 8. Görs någon återkoppling till arbetsförmedlarna av beslut som arbetslöshetskassor fattat med anledning av meddelanden om ifrågasätt ersättningsrätt som lämnats av Af? Hur ofta och på vilket sätt sker i så fall denna återkoppling? 9. Finns det kontaktpersoner vid Af för frågor relaterade till kontrollfunktionen, till vilka enskilda handläggare kan vända sig med frågor eller för stöd i handläggningen? 10. Hur vanligt är det att handläggare använder sig av manuella rutiner istället för det systemtekniska stödet vid ersättningsavanmälan och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt? Vilka är orsakerna till att den manuella rutinen används? 11. Har LAN ytterligare metoder för att säkerställa en likartad tillämpning av kontrollfunktionen? Avser annat än vad som omfattats av ovanstående frågor. 3.3 Sammanställning av svar från AMS och Länsarbetsnämnderna 3.3.1 AMS svar: AMS svar på enkäten redovisas och kommenteras nedan. 1. I grundutbildningen för arbetsförmedlare anger AMS att 4 av totalt 32 timmar av den centrala grundutbildningen behandlar arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen. 2. Angående bibehållande och utveckling av kompetens besvarar AMS inte frågan om några centralt initierade utbildningsinsatser ägt rum under det senaste året, d.v.s. andra halvåret 2003-första halvåret 2004. Däremot hänvisar AMS bland annat Sidan 12 (25)

till fortbildning vid konferenser kring arbetslöshetsförsäkringen som genomförs eller skall genomföras under hösten 2004 och januari 2005. Det framgår inte om genomförandet av sådana konferenser är obligatoriska för samtliga län eller om det sker utifrån länens bedömning av behovet. 3. Av svaret framgår att AMS inte gör någon systematisk kontroll av personalens kunskaper. Det hänvisas till stickprov som görs/har gjorts inför nämnda konferenser planerade till hösten 2004. I vilken omfattning sådana stickprov gjorts och vilken metod som använts redovisas inte. 4. När det gäller hur AMS ser till att Arbetsförmedlingens personal får kännedom om och tillämpar nyheter och ändringar i gällande regelverk, hänvisar AMS till information som ges ut via AMS intranät (Vis). Någon specifik metod för att säkerställa att regler och instruktioner faktiskt tillämpas som avsett redovisas inte. 5. AMS anger att manuella reservrutiner för ersättningsavanmälan och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt används i större omfattning än vad som är avsett. IAF noterar här att det är känt att just manuella reservrutiner riskerar förorsaka oklarhet när det gäller huruvida en ersättningstagare är anmäld vid arbetsförmedlingen på föreskrivet sätt. Detta riskerar i sin tur att leda till att arbetslöshetsersättning kan komma att utbetalas till personer på felaktiga grunder. 6. I fråga om eventuella ytterligare metoder för att säkerställa likartad tillämpning av kontrollfunktionen svarar AMS med en utförlig redovisning av det pågående utvecklingsprojektet Af Sverige. IAF noterar att detta projekt har som sin utgångspunkt AMV:s övergripande arbetsmarknadspolitiska uppdrag och endast indirekt har relevans för hur arbetsförmedlingen kan komma att utföra sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. En kompletterande synpunkt på AMS svar är att det inte berör möjligheten att med hjälp av särskilda verksamhetsmål följa upp och förbättra enhetligheten när det gäller arbetsförmedlingens tillämpning av uppgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen, d.v.s. den s.k. kontrollfunktionen. Eftersom AMS i andra sammanhang understryker möjligheterna att med hjälp av målstyrning uppnå goda verksamhetsresultat, exempelvis genom de i AMV:s Sidan 13 (25)

verksamhetsplaner för 2003 och 2004 uppställda målen samt det benchmarkingmål vad gäller anvisningar som lyfts fram i två av AMS rapporter 2, så är det något förvånande att man inte berör frågan om eventuella mål inom detta område. 3.3.2 Länsarbetsnämndernas svar Nedan sammanfattas och kommenteras länsarbetsnämndernas svar. 1. Hur stor del av den regionalt/lokalt genomförda introduktionsutbildningen för nyanställda arbetsförmedlare behandlar Af:s uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen? Hur många handläggare har genomgått sådan introduktionsutbildning sedan augusti 2003? Sex länsarbetsnämnder svarar att sådan regional/lokal introduktion för nyanställda finns och preciserar omfattningen till mellan 2 timmar (ett län) upp till en halv dag (i något fall mer). (AB, U. E, K, T, S) Sex länsarbetsnämnder anger att sådan lokal introduktionsutbildning finns eller planeras men anger inte omfattning på utbildningsinsatsen. (C, BD, M, AC, Z, F) En länsarbetsnämnd svarar att avsedd utbildning tillhandahålls i individuellt anpassad omfattning. (G) Åtta länsarbetsnämnder svarar att särskilda regionala/ lokala utbildningsinslag för nyanställda saknas eller hänvisar enbart till den centrala grundutbildningen för nyanställda. (O, D, H, I, Y, W, X, N) Två länsarbetsnämnder anger dessutom uttryckligen att man följer upp den lokala utbildningen i någon form. (U,M) 2 AMS (2004): Återrapportering till Regeringen avseende: Enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet i Arbetsförmedlingens arbete samt mål för Arbetsförmedlingen, Dnr 03-12986-09 samt AMS (2004): Åtgärdsprogram för stärkt enhetlighet och rättssäkerhet i arbetslöshetsförsäkringen, Dnr 04-1471-01 Sidan 14 (25)

IAF:s kommentar: Svaren ger en oenhetlig bild av länsarbetsnämndernas ambitioner att regionalt/lokalt komplettera den centrala grundutbildningen för nyanställda när det gäller de delar som rör arbetsförmedlingens kontrollfunktion. Utan ytterligare uppföljning av hur det faktiskt fungerar går det emellertid inte att avgöra om skillnaderna mellan länen i praktiken är lika stor. IAF:s bedömning är dock att det torde vara ändamålsenligt att mer fortlöpande säkra kompetensen bland samtliga handläggare. Inte minst för att säkerställa att samtliga handläggare, även tidigare anställda, använder regelsystemet på ett enhetligt sätt. 2. Vad gör länsarbetsnämnden för att bibehålla och utveckla kompetensen hos arbetsförmedlare i frågor som rör arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? Vilka utbildningar och andra insatser erbjuds regionalt/lokalt? Vid hur många tillfällen har sådana aktiviteter genomförts sedan augusti 2003? Hur många medarbetare har omfattats? Sex länsarbetsnämnder hänvisar i detta sammanhang enbart till konferenser anordnade i samarbete mellan AMS och Länsarbetsnämnden. Det kan påpekas att några sådana konferenser inte förefaller ha ägt rum under perioden 2002 våren 2004. Flera länsarbetsnämnder har eller avser emellertid att arrangera sådana konferenser under andra halvåret 2004. (Se här även AMS svar på fråga 2). I de konferenser som hållits hittills (vid tidpunkten för enkäten) under hösten 2004 förefaller i princip all handläggande personal ha deltagit. (D, E, I, Y, Z, BD) Fyra länsarbetsnämnder uppger att särskilt utsedda, erfarna personer fått i uppdrag att resa runt i länet och anordna utbildnings- och informationsträffar för handläggare. (G, H, S, W) Sidan 15 (25)

Nio länsarbetsnämnder uppger att man genomför skräddarsydda utbildningar och riktade insatser på begäran av arbetsförmedlingar. (AB, C, F, N, O, S, U, W, X) Länsarbetsnämnderna i fyra län hänvisar även till att man har verksamhetsdialoger med arbetsförmedlingarna där bl.a. frågor kring sökandeintensitet behandlas. (AB, K, O, U) Tre län anger att Af-cheferna har i uppdrag att genomföra konferenser för chefer och vissa arbetsförmedlare (C, F, O) En länsarbetsnämnd (W) svarar att man sedan 2001 har en grupp vid länsarbetsnämnden som håller uppsikt över tillämpningen av arbetsförmedlingens sätt att sköta sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Fyra länsarbetsnämnder hänvisar till särskilda nätverksträffar som berör kontrollfunktionen inom ramen för frågor som rör deltidsuppdraget, ungdomsuppdraget, långtidsinskrivna och aktivitetsgarantin (AB, H, N, T) En länsarbetsnämnd (X) hänvisar till två pågående projekt rörande arbetssökandeintensitet och Arbetsförmedlingens informationsskyldighet. En länsarbetsnämnd (M) hänvisar till hel- och halvdagskonferenser för all personal rörande projektet med samverkan mellan kundtjänst, Internettjänsterna och den lokala arbetsförmedlingen, En länsarbetsnämnd (C) har tagit fram en egen lathund för kontrollfunktionen samt en jobbprofil (som skall stödja handläggarens eget ansvar för kompetensutveckling tillsammans med chef). En länsarbetsnämnd (AC) uppger sex särskilda konferens/utbildningstillfällen, dock utan att närmare ange vad dessa berörde för frågor. IAF:s kommentar: Utifrån de svar som länsarbetsnämnderna lämnat framkommer att ambitionsnivån och insatser inom länen varierar kraftigt. IAF s bedömning är att insatser av ovan redovisade slag - för att löpande underhålla arbetsförmedlarnas kunskaper kring kontrollfunktionen - är cen- Sidan 16 (25)

trala för att befrämja en korrekt och likformig tillämpning av arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. 3. Har LAN någon metod för att kontrollera personalens kunskaper om Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen? På vilket sätt görs i så fall denna kontroll och hur ofta sker kontrollen? Nio länsarbetsnämnder uppger att återkoppling på förmedlingens handläggning sker genom att kopia av meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt tas emot och följs upp av länsarbetsnämnden. (AB, H, K, M, N, S, W, X, AC) Tre länsarbetsnämnder uppger att rutinerna för anvisningar följs upp på kontorsnivå. (AB, S, O) I tre län har en särskild försäkringsansvaring vid länsarbetsnämnden i uppdrag att granska alla meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som skrivs av arbetsförmedlingen. (N, W, E) En länsarbetsnämnd (O) har från oktober 2004 en månadsvis uppföljning av sökandeaktiviteter i handlingsplanen, av sökandeområde samt av meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som medfört respektive ej medfört sanktion. Därefter följer resultatdialog mellan länsarbetsnämnd och Af-chef. Två län följer upp handlingsplanernas kvalitet. Ett av länen har den uttalade uppfattningen att detta avspeglar Arbetsförmedlingens kunskaper om kontrollfunktionen (U, T) I en länsarbetsnämnd (AB) tas kunskapsfrågor upp vid kontorsuppföljningar, chefskonferenser och granskning från controller. Det resulterar i skrivelser på länets regionala intranät (Vis). En länsarbetsnämnd (N) uppger att nätverk för ITmetodansvariga tar upp frågor månadsvis. Två län hänvisar här den jobbprofil som används sedan augusti 2003 Länsarbetsnämnden gör sammanställningar Sidan 17 (25)

av dessa. LAN C anger att man sammanställer informationen för att belysa eventuella kompetensbrister. (C, Z) Två länsarbetsnämnder anger att frågan tas upp vid utvecklingssamtal mellan chef och handläggare. (N, X). Tre länsarbetsnämnder hänvisar allmänt till att det är Af-chefens ansvar att följa upp alla kunskapsfrågor. I ett av dessa län får handläggare som inte skrivit något meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt göra detta som övning. (G, N, O) Tio länsarbetsnämnder anger att man inte har någon särskild metod för att identifiera kunskapsbrister inom detta område. (AB, D, F, I, N, T, X, W, Z, BD) IAF:s kommentar: Svaren visar att frågan kan ha uppfattats på olika sätt. Utöver de generella metodiska greppen för att fånga in behov av att utveckla verksamhet och kompetens är det dock mer än hälften av länen som här anger särskilda metodiska grepp för att hantera frågor som rör arbetsförmedlingens kompetens att hantera uppgifter som har betydelse för arbetslöshetsförsäkringen. Svaren förefaller avspegla olika ambitionsnivåer i detta avseende men återigen är det svårt att utan ytterligare kartläggning avgöra hur stora skillnaderna är. 4. Hur stor del av sin arbetstid ägnar LAN:s kontaktperson/er för frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen åt detta uppdrag? Fem länsarbetsnämnder anger att ca en halv heltidstjänst ägnas åt detta uppdrag. (U, S, O, N, W) Fyra länsarbetsnämnder uppger ca en fjärdedels heltidstjänst. (F, M X, Z) Åtta länsarbetsnämnder anger avsatt tid till cirka en tiondels heltidstjänst. (AB, D, G, T, BD, E, K, AC) Övriga länsarbetsnämnder anger ingen tid i sina svar. Sidan 18 (25)

IAF:s kommentar: Med reservation för att en angiven tidsåtgång rör sig om en uppskattning bör ändock även i detta fall slutsatsen bli att ambitionsnivåer och insatser inom länen varierar kraftigt. 5. Hur säkerställer LAN att arbetsförmedlarna får nödvändig information om regler och rutiner för hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen och att det får genomslag på ett tillfredställande sätt? På vilket sätt förmedlas sådan information inom organisationen? Tio länsarbetsnämnder anger att information förmedlas via Vis. (AB, E, F, G, I, M, S, U, Y, Z) Åtta länsarbetsnämnder anger att information förmedlas inom chefsgrupp. (I, D, G, H, K, Z, Y, U) Sex länsarbetsnämnder hänvisar till ledningsmöten. (F, I, AC, BD, W, Y) Fyra länsarbetsnämnder anger att information förmedlas vid konferenser, E-post respektive utbildning. (E, G, S, X) (D, H, S, Z) (C, S, U, Z) Tre länsarbetsnämnder hänvisar till särskilda metodträffar. (E, N, Z) Två länsarbetsnämnder hänvisar till resultatdialoger respektive arbetsplatsträffar. (M, O) (T, N) En länsarbetsnämnd anger att information förmedlas via besök och utskick. (S) Endast en länsarbetsnämnd anger i sitt svar en metod för säkerställande av genomslag av regler och rutiner, nämligen att antalet ifrågasättanden ökar. (AB) Sidan 19 (25)

IAF:s kommentar: Vi kan konstatera att endast en länsarbetsnämnd redovisar någon form av uppföljning av huruvida ny information faktiskt får avsedd effekt eller inte. Det framkommer dock inte huruvida detta beror på att länsarbetsnämnderna inte uppfattat frågan såsom avsågs av IAF, eller om länsarbetsnämnder med detta menar att genomslaget för regler och rutiner inte säkerställs. 6. Hur ofta tas övergripande frågor rörande Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen upp vid exempelvis chefsträffar, personalträffar och resultatdialoger på Af? Sju länsarbetsnämnder anger att övergripande frågor tas upp vid ledningsmöten. (U, D, M, W, AC, N, S) Av dessa anger tre att frågorna tas upp endast ibland, (D, M, N) samt en att de tas upp vid hälften av mötena. (U) Nio länsarbetsnämnder anger att övergripande frågor tas upp vid chefsträffar. (E, H, O, K, T, M, N, U, G) Av dessa anger en att frågorna tas upp 1ggr/månad (G), en att frågorna tas upp 2ggr/månad (U), en att frågorna tas upp endast ibland (M) och en länsarbetsnämnd anger att frågorna tas upp för sällan. (N) Två länsarbetsnämnder anger att övergripande frågor tas upp vid kontorsgenomgångar. (AC, S) Två länsarbetsnämnder anger att övergripande frågor tas upp vid kvalitetsuppföljning av handlingsplaner. (Z, S) Tretton länsarbetsnämnder anger att övergripande frågor tas upp vid resultatdialoger mellan LAN-direktör och Afchefer (AB, AC, D, E, F, I, K, M, O, T, X, U, G). Av dessa anger fyra att frågorna tas upp 1ggr/månad (U, G, X, I), en anger att frågorna tas upp regelbundet (AB) och två länsarbetsnämnder anger att frågorna tas upp sällan. (N, H) Fyra länsarbetsnämnder anger att frågorna tas upp vid ledningskonferenser (AB, O, F, BD) varav två preciserat att så endast sker ibland. (AB, F) Sidan 20 (25)

Åtta länsarbetsnämnder anger att frågorna tas upp vid personalträffar (AB, D, F, O, K, BD, Y, T). Två av dessa har angivit att frågorna tas upp regelbundet (AB, F) och en har angett att frågorna tas upp 1ggr/vecka. (D) Två länsarbetsnämnder anger att frågorna tas upp vid utbildningsdagar på arbetsförmedlingskontoren. (O, Z) En länsarbetsnämnd anger att övergripande frågor ofta tas upp i arbetsmarknadsnämnderna och i länsarbetsnämndens styrelse. (H) En länsarbetsnämnd anger att kontorens kvalitetssamordnare tar upp frågor och för ut information kontinuerligt. (C) En länsarbetsnämnd anger att alla rapporter gällande kontrollfunktionen (från IAF, RRV m fl.) samt budgetpropositionen spridits till Af-chefer tillsammans med olika uppdrag. (U) IAF:s kommentar: Kontrollfunktionen anges vara en obligatorisk punkt vid chefsträffar och vid ledningskonferenser. Frågan tas även upp vid resultatdialoger och i samband med kontorsgenomgångar. 7. Hur ofta tas enskilda ärenden som rör Af:s uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen upp på chefsträffar eller personalmöten på Af? En länsarbetsnämnd (S) anger att frågor om begränsat sökområde, att stå till arbetsmarknadens förfogande, bemanningsföretag, deltidsarbetslöshet och anvisning till aktivitetsgarantin tas upp. Länsarbetsnämnden anger dock ingen frekvens för detta. Fyra länsarbetsnämnder (AB, G, U, H) tar upp exempelvis begränsning av sökområde veckovis inom Af-kontoren. En av länsarbetsnämnderna (AB) anger att så sker kontinuerligt. Sidan 21 (25)

Fjorton länsarbetsnämnder (D, E F, I, K, M, N, T, W, X, Y, Z, AC, BD) tar upp frågor vid behov inom Af-kontoren, senast augusti 2004 (BD). En länsarbetsnämnd har nyligen avhandlat handlingsplaner och lämpligt arbete (Z), och två länsarbetsnämnder har behandlat A-kassornas beslut. (T, Y) Tre länsarbetsnämnder (H, U, O) tar i samband med utbildning som bedrivs upp frågor till diskussion utifrån enskilda ärenden. Två länsarbetsnämnder (M, T) tar ibland upp enskilda ärenden på chefsträffar. Detta synes gälla främst då ärendena är av principiell natur. IAF:s kommentar: Här varierar svaren mellan länsarbetsnämnder som tar upp frågor av den här karaktären vid behov och de som anger att det inte sker i någon större utsträckning. En länsarbetsnämnd exemplifierar vilka frågor som tas upp, dock utan att ange hur ofta det sker. Ytterligare en länsarbetsnämnd anger att enskilda ärenden av den här typen kommer att tas upp, med början hösten 2004, i grupper inom de enskilda förmedlingskontoren. 8. Görs någon återkoppling till arbetsförmedlarna av beslut som arbetslöshetskassor fattat med anledning av meddelanden om ifrågasätt ersättningsrätt som lämnats av Af? Hur ofta och på vilket sätt sker i så fall denna återkoppling? Sexton länsarbetsnämnder (D, E, F, G, H, I, K, N, O, T, U, W, X, Y, Z, AC) anger att återkoppling sker genom att arbetslöshetskassorna sänder kopia av det beslut som fattats direkt till Af:s handläggare. En länsarbetsnämnd (S) anger att en kopia begärs från Af. Sidan 22 (25)

Nio länsarbetsnämnder (AB, D, G, I, K, T, U, W, BD) anger att Af-handläggare redogör för vissa ifrågasättanden och beslut inom kontoret. En länsarbetsnämnd (O) anger även att statistik begärs från IAF. En länsarbetsnämnd (M) sammanställer länets ifrågasättanden kvartalsvis i kategorier. LAN-direktören använder underlaget för utbildningsinsatser och återkopplar detta till Af-chef. En länsarbetsnämnd (X) anger att de bygger upp en regional ärendebank med avgöranden som kan användas i utbildningssyfte gör handläggare. Tre länsarbetsnämnder (D, H, AC) anger att Af-handläggare kontaktar länsarbetsnämnden när man inte förstår arbetslöshetskassans beslut. IAF:s kommentar: Flertalet länsarbetsnämnder anger att beslut översänds till Af direkt från arbetslöshetskassorna. En länsarbetsnämnd anger att de begär in kopia på arbetslöshetskassornas beslut från Af. Ett fåtal länsarbetsnämnder använder arbetslöshetskassornas beslut för utbildningsinsatser. 9. Finns det kontaktpersoner vid Af för frågor relaterade till kontrollfunktionen, till vilka enskilda handläggare kan vända sig med frågor eller för stöd i handläggningen? Elva länsarbetsnämnder anger att stöd lämnas av chef. (AB, D, F, G, H, I, N, T, X, Z, BD) Fem länsarbetsnämnder anger att de har utsedda kontaktpersoner. (I, N, T, Y, W) Två länsarbetsnämnder anger att informella kontaktpersoner finns. (N, S) Tre länsarbetsnämnder anger att kontrollfunktionsfrågor hanteras inom grupper på Af-kontoren. (D, G, U) Sidan 23 (25)

Nio länsarbetsnämnder anger att de utsett metodansvariga personer/resurspersoner/kontaktpersoner vid vissa arbetsförmedlingar men att det inte genomförts konsekvent inom hela länen. (C, E, H, K, O, U, W, Y, Z) IAF:s kommentar: Svaren indikerar att skillnader finns både inom enskilda län och mellan län. 10. Hur vanligt är det att handläggare använder sig av manuella rutiner istället för det systemtekniska stödet vid ersättningsavanmälan och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt? Vilka är orsakerna till att den manuella rutinen används? Länsarbetsnämnderna anger i 11 fall att det är ovanligt, (AB, F, M, O, T, U, W, Y, Z, BD, AC) Som exempel anger två länsarbetsnämnder att manuell rutin används då Af inte påanmält en sökande vid nyinskrivning. (AB, U) Elva länsarbetsnämnder anger också att manuella rutiner används då tekniken fallerar. (AB, D, F, H, I, N, S, T, U, W, Y) Tre länsarbetsnämnder anger att manuella rutiner används då deltidsarbetslösa går in i deltidsprogram (AC, G, T) respektive om en arbetssökande bestrider ersättningsavanmälan. (N, Z, W) Tre länsarbetsnämnder anger att manuell rutin inte används alls. (E, K, X) En länsarbetsnämnd anger att manuell rutin används varje vecka vid alla arbetsförmedlingar, till exempel då en sökande anmälts till fel arbetslöshetskassa. (H) IAF:s kommentar: I flertalet fall varierar svaren allt från att sådana rutiner inte används alls till att de används men inte någon större omfattning. Enda undantagen anges vara i samband med ärenden som berör deltidsarbetslösa där en Sidan 24 (25)

reservrutin måste användas, då en arbetssökande bestrider avanmälan samt då tekniken fallerar, vilket ju är själva tanken med en reservrutin. Att sökande anmäls till fel kassa antyder bristande kvalitet i uppgiften om aktuell kassa i arbetsförmedlingens sökanderegister. 11. Har LAN ytterligare metoder för att säkerställa en likartad tillämpning av kontrollfunktionen? Avser annat än vad som omfattats av ovanstående frågor. Sex länsarbetsnämnder hänvisar till kommande arbete. (AB, AC, BD, C, T, W,) Fem andra länsarbetsnämnder anger att de inte har ytterligare metoder. (E, F, K, O, X) Två länsarbetsnämnder anger att de har sammanställt sökintensitet och anvisningsgrad i olika målgrupper (M, Y) Två länsarbetsnämnder anger att de har formulerat cases som används vid arbetsförmedlingen som underlag för diskussion. (D, S) En länsarbetsnämnd anger att de har gjort en riskanalys angående kontrollfunktionen. (T) I övrigt besvarar länsarbetsnämnderna i några fall frågan med hänvisning till nätverk för metoder inom Af Sverige. (D), genomgång av antalet förbrukade ersättningsdagar och träffar med fackliga organisationer, (S) och träffar med arbetslöshetskassorna. (N) IAF:s kommentar: Svaren visar att frågan har uppfattats på olika sätt. Av svaren från länsarbetsnämnderna som redogjorts för framgår dock dels att frågor gällande kontrollfunktionen hanteras olika och dels att de har mer eller mindre utvecklade strategier för ändamålet. Sidan 25 (25)