Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert
Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3. Revisionsmetod 3 2. Verksamhetens organisation 4 3. Resultat 5 3.1. HVB-hemmens och familjehemmens förmåga att möta barnets behov 5 3.2. Uppföljning av placerade barn 7 3.3. Tar nämnden del av uppföljningar av placerade barn för att säkerställa att kvalieteten är god? 7
Sammanfattning och revisionell bedömning Kommunal Sektor inom har av kommunens revisorer i Lysekil fått uppdraget att granska om Individ- och myndighetsnämnden säkerställer att de barn och unga som placeras får en god vård. I granskningen har framkommit att det sker till hög grad men också att väsentliga förbättringsområden finns gällande framförallt för att säkerställa en god vård i HVB-hem och familjehem. Säkerställs att anlitade HVB-hem och familjehem har förmåga att möta barnets behov? För att säkerställa att kvaliteten är säkerställd i de HVB-hem och familjehem som anlitas, bör skriftliga rutiner utarbetas som fastställer hur detta ska göras. Det är idag inte tillfredsställande att HVB-hem som anlitas utanför Gryning Vård AB inte kontrolleras och det förekommer att familjehem som anlitas inte har utretts innan placeringen. Det senare bedöms som allvarligt. Granskningen visar i övrigt att familjehemmen ges stöd och utbildning samt möjlighet till avlastning. Vi rekommenderar att avtalet med familjehemmet betonar vikten av att medverka vid utbildning och att ta emot stöd. Sker uppföljning av placerade barn i den omfattning som lagen kräver, tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? Uppföljning av de placerade barnen sker i den omfattning som lagen kräver, tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tal. Innehållet i uppföljningarna säkerställs genom att BBIC följs för såväl vårdplanering som uppföljning. Genom samarbetsavtalet Västbus säkerställs dessutom att skolans roll finns med vid såväl vårdplanering som uppföljning. Tar nämnden del av uppföljningar av placerade barn för att säkerställa att kvaliteten är god? Granskningen visar att Individ- och myndighetsnämnden på olika sätt tar del av uppföljningar av placerade barn. Detta berör enskilda ärenden och olika nyckeltal. Nämnden rekommenderas att också efterfråga en översiktlig sammanställning av hur vården uppnår satta mål för att få en bild av verksamhetens kvalitet och eventuella behov av förbättringar. Detta bedöms vara i överensstämmelse med verksamhetens kvalitetsledningssystem. 1 av 9
1. Inledning 1.1. Bakgrund och revisionskriterier Insatser inom den sociala barn och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barns, ungdomars och familjers liv. Den av riksdagen initierade s k vanvårdsutredningen visade att den bristande uppföljningen av placerade barn och unga, historiskt sett, har fått förödande konsekvenser. Samhället tar i dessa sammanhang på sig ett stort ansvar. Socialtjänstlagen reglerar att insatser ska ges utifrån individuella bedömningar och i samråd med den enskilde. I första hand bör insatser ges i öppna former, men av olika skäl placeras barn och unga på institution och i familjehem. Familjehem som anlitas ska innan placering utredas för att säkerställa att det finns vilja och förmåga att ge den omsorg som barnet behöver. HVB-hem (hem för vård och boende) ska innan en placering utredas för att säkerställa att den rätta kompetensen finns för att ge den omsorg och skydd som barnet behöver. Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.1 Forskning har visat att det är av betydande vikt för barn i familjehem att socialnämnden verkar för en god relation mellan biologiska föräldrar och familjhemsföräldrar. Alla barn i samhällsvård ska ha en vårdplan som beskriver vilken insats som barnet behöver och en genomförandeplan som mera i detalj beskriver mål för vården på kort och lång sikt och hur de ska uppnås. Dessa utgör underlag och struktur för uppföljning av vården. Vid planering och uppföljning av vården ska barnet, vårdnadshavare och familjehem vara delaktiga. 2 Nämnden ska noga följa vården genom besök, enskilda samtal med barnet, med de som tagit emot barnet och med vårdnadshavarna. Utredningar har visat vikten av att besök i familjehemmen för att säkerställa att en god vård ges. Uppföljningen skall omfatta hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till närstående. 3 Nämnden ska minst var sjätte månad överväga/ompröva4 vården. Utifrån både individ- och ekonomiperspektiv är det viktigt att placeringarna leder till önskat resultat. Det är därför viktigt att nämnden har fungerande rutiner för att följa upp och utvärdera resultaten av dessa placeringar. i Lysekil visade ett underskott (-2 851 tkr) för år 2011. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet vårddygn på institution vilket också medförde att målet om att minska behov av köpta tjänster inte uppnåddes. Antal vårddygn i familjehem minskade under samma tid. 1 Socialtjänstlagen 6 kap 1 2 SoL 11 kapitlet 3, Socialtjänstförordningen 5 kapitlet 1 a 3 SoL 11 kapitlet 3, Socialtjänstförordningen 5 kapitlet 1 b 4 För frivillig vård enligt SoL och vård enligt 2 LVU (pga av förhållanden i barnets miljö) görs övervägande av om den fortfarande behövs. För vård enligt 3 LVU (pga av barnets eget beteende) ska omprövas om vården kan upphöra. 2 av 9
Enligt Kolada5 framgår att Lysekil år 2011 hade färre andelar barn och unga placerade i familjehem än på institution än jämförbara kommuner6. Kostnaderna per vårddygn i båda placeringsformerna var högre än i jämförbara kommuner år 2010. 1.2. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Individ- och myndighetsnämnden att de barn och unga som placeras får en god vård? Kontrollmål/granskningsmål Säkerställs att anlitade HVB-hem och familjehem har förmåga att möta barnets behov? Sker uppföljning av placerade barn i den omfattning som lagen kräver, tidsmässigt, innehållsmässigt och genom att också låta barnen komma till tals? Tar nämnden del av uppföljningar av placerade barn för att säkerställa att kvaliteten är god? 1.3. Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med: Avdelningschef individ- och familjeomsorg Enhetschef Barn- och ungdomsenheten Socialsekreterare Familjehemssekreterare Telefonintervju har genomförts med utvecklingschef inom Gryning Vård AB Styrande dokumentation har granskats och analyserats utifrån granskningens frågeställning. Granskningen omfattar den del av verksamheten som ansvarar för barn och unga. 5 Kommun- och landstingsdatabasen 6 Heby, Tidaholm, Höör, Forshaga, Sjöbo, Svenljunga, Kinda 3 av 9
2. Verksamhetens organisation Från den 1 april 2011 delas ansvaret för socialtjänsten på två nämnder där den ena, individoch myndighetsnämnden, har ansvar för all myndighetsutövning som gäller insatser inom individ- och familjeomsorgen samt till äldre- och funktionshindrade. Den andra nämnden, vård och omsorgsnämnden ansvarar för verkställighet av beslut för äldre och funktionshindrade. Socialförvaltningen ansvarar för kommunens vård- och omsorg vilket innebär stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna samt omsorg om äldre och funktionshindrade. Socialförvaltningen är organiserad i tre avdelningar. Individ- och myndighetsavdelningen ansvarar för utredning och beslut kring insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som riktas mot äldre och funktionshindrade. Avdelningen har också ett ansvar enligt alkohollagen, lagen om färdtjänst och lagen om bostadsanpassning. Vård- och omsorg ansvarar för insatser till äldre och funktionshindrade enligt SoL, LSS samt hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär insatser i form av t ex hemtjänst, dagverksamhet, avlösarservice, korttidsplats, särskilt boende, gruppboenden, personlig assistans, daglig verksamhet, boendestöd för personer eller familjer, korttidstillsyn och ledsagarservice. Individ- och familjeomsorgsavdelningen ansvarar för utredning, beslut samt utförandet kring insatser och service enligt SoL samt lagen om vård av missbrukare (LVM) och lagen om vård av unga (LVU). Avdelningen är uppdelad i två enheter, vuxenenhet samt barn- och ungdomsenhet. Den senare ansvarar för utredning och insatser gällande barn och unga, för att följa upp beviljade insatser samt att rekrytera, handleda och följa upp familjehem. Här finns också familjerätt och familjerådgivning. I barn- och ungdomsenheten tillämpas BBIC7 som utredningsstrategi för att stärka rättssäkerheten och få god grund för beslut. Under 2011 infördes ett intensivt familj- och samhällsbaserat behandlingsprogram8 som fokuserar behandlingen på hela den miljö där ungdomarna befinner sig, deras hem och familj, skolan och dess personal, närområdet och kompisar. 7 BBIC barns behov i centrum, ett vetenskapligt grundat system för handläggning och dokumentation vid utredning och uppföljning av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Socialstyrelsen ansvarar för utbildning och särskild licens för att arbeta enligt metoden. 8 Multisystemisk Terapi (MST) arbetar med ungdomar mellan 12-17 år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utan för hemmet. 4 av 9
3. Resultat 3.1. HVB-hemmens och familjehemmens förmåga att möta barnets behov HVB-hem En skriftlig rutin eller metod för hur kvalitet i anlitade institutioner ska säkerställas saknas. Enligt intervju med enhetschefen ses detta över. Det finns idag inget avtal gällande HVBhem för barn och unga. En gemensam upphandling planeras dock med kommunerna Sotenäs och Munkedal. Vid intervjuerna framkommer att vid behov av placering inom HVB kontaktas Gryning Vård AB9 som ger information och rådgivning för att hitta det behandlingsalternativ som bäst svarar mot barnets/ungdomens behov. Gryning Vård AB är offentligt ägd (av bland annat Fyrbodals kommunalförbund där Lysekil ingår) och har nästa 40 olika verksamheter inom Västra Götaland som erbjuder insatser i hemmiljön, i familjehem och på behandlingshem. Kvaliteten inom de olika behandlingsalternativen följs upp genom enkäter till brukare och till socialsekreterare, intervjuer med brukare vid inskrivning, utskrivning och ett år efter utskrivning, verksamhetsgenomgångar, verksamhetsstatistik och klagomålsstatistik. Detta redovisas årligen i en kvalitetsrapport. Om barnets behov inte bedöms kunna bli tillgodosett inom de verksamheterna som finns inom Gryning Vård AB kan placeringsrådgivaren hänvisa till behandlingshem utanför den egna verksamheten. Bakom detta förslag finns dock ingen kontroll av hemmets kvalitet. Många placeringar på HVB sker i en akut situation vilket medför att handläggaren sällan besöker behandlingshemmet innan placering görs. Familjehem Skriftliga rutiner saknas även för hur utredningen av familjehemmen ska utföras för att säkerställa att de har den förmåga som krävs. Vid intervjuerna framkommer att utredning och beslut gällande medgivande ibland inte blir gjort, missas. Utredningen av familjehem genomförs alltid av två socialsekreterare. Metoden utgår från en väl etablerad intervjumetod10 och kombineras med delar som utgår från BBIC, enligt en modell som arbetats fram i Västerås. En mall finns för en intervjun, som genomförs i samband med ett hembesök. Utredaren utgår även från Socialstyrelsens bedömningsinstrument 11. Utdrag från polisens belastningsregister, socialregistret och 9 Ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund till 54 %, samt kommunalförbunden i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Bakom dessa står 50 medlemskommuner. 10 Kälvesten-intervjun är en halvstrukturerad djupintervju som tillämpas vid utredning av familjehem, där syftet är att få en förståelse för familjens styrkor och sårbarheter som sedan matchas med ett barns eller en ungdoms behov. 11 Ett bedömningsinstrument utvecklas av Socialstyrelsen utvecklat som kan användas i ett initialt skede vid rekrytering av familjehem i syfte att presumtiva familjehem ska få en insikt om vilka krav som ställs på ett familjehem. Fokus ligger på faktorer som på olika sätt kan innebära en risk för det placerade barnet. 5 av 9
försäkringskassan begärs in gällande familjen. Om familjen har haft familjehemsuppdrag i annan kommun inhämtas den familjehemsutredning som gjorts där samt referenser om familjen. Ett avtal finns med Gryning vård AB12 gällande konsulentstödda familjehem. Dessa anlitas om det skulle visa sig svårt att hitta ett lämpligt hem genom den egna rekryteringen. För närvarande finns ett av totalt 16 barn i familjehem i ett sk konsulentstött familjehem. Det arbetssätt som redovisas för egenrekryterade familjehem tillämpas även för dessa hem. Socialtjänsten har ett ansvar för att familjehemmet får stöd och hjälp. De bör ges utbildning inför placering och ett kontinuerligt stöd i form av fortbildning och handledning13. I Lysekil ges familjehemmen stöd av familjehemssekreteraren genom kontinuerliga kontakter. Dessa sker minst fyra gånger per år och oftast genom besök i familjehemmet, enligt intervjuerna. Det förekommer också att socialtjänstens familjebehandlare aktivt stöttar familjen, exempelvis gällande frågor som rör barnets umgänge med de biologiska föräldrarna. Om behov finns kan familjehemmet även få ett stöd av en extern handledare vilket idag är aktuellt för fem av de totalt 16 aktuella familjehemmen. I några fall får hemmen stöd och vägledning genom landstingets barn- och ungdomspsykiatri. De nya familjehemmen ges oftast ett erbjudande om utbildning. Vi rekryteringen påtalas vikten av att familjehemsföräldrarna bör medverka vid utbildning och handledning. Detta är dock inte ett krav och nämns sålunda inte i det avtal som träffas med familjen. Familjehemmen kan ges möjlighet till avlastning vid behov. Detta sker ofta genom att någon i barnets naturliga nätverk har barnet hos sig. Det har visat sig betydelsefullt att begränsa antalet nya personer i barnets miljö. Ett fungerande umgänge kan också fungera som en avlastning för familjehemsföräldrarna. Bedömning och rekommendationer Kvaliteten bedöms vara säkerställd inom de HVB-hem som anlitas inom Gryning Vård AB. Det finns dock inga skriftliga rutiner inom barn- och ungdomsenheten för hur institutioner ska sökas eller hur kvaliteten ska säkerställas, dessa bör utarbetas. Vi bedömer också att inte säkerställs vid institutioner som anlitas utanför Gryning Vård AB. Vi bedömer det som allvarligt att det förekommer att barn och unga placeras i familjehem där utredning om familjhemmets lämplighet inte genomförts och beslut om medgivande att ta emot någon annans barn för stadigvarande vård inte fattats. Detta bör ses över. Skriftliga rutiner bör utarbetas för hur utredningen om familjehemmets lämplighet i allmänhet och att ta emot ett visst barn ska utföras. Det arbetssätt som framkommit bedömer vi dock vara tillfredsställande och i överensstämmelse med gällande regelverk. Granskningen visar i övrigt att familjehemmen ges stöd och utbildning samt möjlighet till avlastning. Vi rekommenderar att avtalet med familjehemmet betonar vikten av att medverka vid utbildning och att ta emot stöd. 12 Ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund till 54 %, samt kommunalförbunden i Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Bakom dessa står 50 medlemskommuner. 13 SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga. Betänkande av barnskyddsutredningen. 6 av 9
3.2. Uppföljning av placerade barn Enligt intervjuerna sker uppföljning av placerade barn utifrån BBIC-mallarna. Genom dessa säkerställs att hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till närstående berörs i uppföljningen. Genom samarbetet Västbus14 finns gemensamma riktlinjer som bland annat tydliggör att skolans insatser ska finnas med som en del i den gemensamma vårdplaneringen, vilket nämns vid intervjuerna. I praktiken innebär detta att återkommande uppföljningsmöten sker med skolan. Enligt intervjuerna läggs vikt vid att skapa en god relation till det placerade barnet, vilket innebär att träffar sker oftare vid inledning av en placering. Ett mål är att träffa barnet minst en gång var tredje månad, men anpassas efter behov, enligt intervjuerna. Vid uppföljningarna finns ambitionen att också träffa barnet ensamt. I de fall detta inte görs är orsaken att barnet inte vill träffa socialsekreteraren ensam eller att barnet är väldigt litet. Vid placering på HVB-hem träffar handläggaren barnet/ungdomen vid behandlingskonferenser som ofta sker var sjätte vecka. Enligt intervjuerna läggs kraft vid att motivera föräldrar att ta del av vården. Det är inte vanligt att föräldrarna är delaktiga vid uppföljningsmötet i familjehemmet eller på HVBhemmet. Det ses inte heller som en självklarhet att insatser till föräldrarna för att de ska kunna ta sitt föräldraansvar, finns med som en del i vårdplaneringen. I flera fall har föräldrarna en problematik som kan försvåra detta, exempel psykisk sjukdom eller pågående missbruk. I verksamhetens kvalitetsledningssystem liksom i socialtjänstförordningen fastställs att genomförandet av insatser ska planeras i samråd med brukare. Bedömning och rekommendationer Uppföljning av de placerade barnen sker tidsmässigt i den omfattning som lagen kräver. Att handläggaren träffar barnet oftare och enligt barnets behov är tillfredsställande. Innehållet i uppföljningarna säkerställs genom att BBIC följs för såväl vårdplanering som uppföljning vilket då berör barnets hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till närstående. Genom samarbetsavtalet Västbus säkerställs dessutom att skolans roll finns med vid såväl vårdplanering som uppföljning. Granskningen visar ett arbetssätt som innebär att handläggaren eftersträvar att kontinuerligt vid uppföljningar också träffa barnet ensamt för att fånga deras egen berättelse. Detta överensstämmer med lagstiftarens ambitioner. 3.3. Tar nämnden del av uppföljningar av placerade barn för att säkerställa att kvaliteten är god? I socialtjänstens kvalitetsledningssystem15 fastslås att åtgärder och resultat skall dokumenteras så att kvalitetsarbete kan följas upp och analyseras. Detta innebär en kontinuerlig dokumentation av måluppföljning med resultat, analys och åtgärder, dokumentation av synpunkter och klagomål samt en årlig kvalitetsredovisning. Systemet 14 En överenskommelse mellan kommunerna i regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 15 : Kvalitetsledningssystem i socialtjänsten. 7 av 9
säger vidare att åtgärder och resultat skall dokumenteras så att kvalitetsarbete kan följas upp och analyseras. Nämnden tar del av samtliga utredningar där placering föreslås, överväganden och omprövningar. Enhetschefen finns tillgängligt vid nämndens sammanträden för eventuella frågor. Nämnden följer verksamheten kring de placerade barnen även genom att ta del av antalet vårddagar och kostnader. Nämnden är också intresserad av data kring de barn och unga som placerats på HVB-hem för att överväga om det kan vara möjligt att ge insatser på hemmaplan. Dessa är barnets ålder, placeringens längd och skäl för placeringen. En strävan finns att utöka öppenvården för att undvika placering. Nämndens ordförande medverkar vid Barn- och ungdomsenhetens gruppmöten två gånger per termin för att få en bild av verksamheten. Vid dessa medverkar förste socialsekreterare som leder mötet, utredare, barnhandläggare och familjebehandlare. Ärenden fördelas och utredningar samt uppföljningar diskuteras. En översiktlig bild av hur det går för de placerade barnen sammanställs inte. Bedömning och rekommendationer Granskningen visar att Individ- och myndighetsnämnden på olika sätt tar del av uppföljningar av placerade barn. Detta berör enskilda ärenden och olika nyckeltal. Vi rekommenderar att detta även kompletteras med att översiktligt sammanställa hur vården uppnår uppsatta mål för att få en bild av verksamhetens kvalitet och eventuella behov av förbättringar, vilket vi bedömer skulle vara i överensstämmelse med verksamhetens kvalitetsledningssystem. 8 av 9
201x-xx-xx Lena Brönnert Projektledare Håkan Olsson Uppdragsledare 9 av 9