Nerikes Brandkår verksamhet vid 27 brandstationer

Kommunalförbundet där Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg och Laxå samverkar om gemensam räddningstjänst Handlingsprogram för räddningstjänst Nerikes Brandkår verksamhet vid 27 brandstationer Upprättad: 2011-11-30 Antagen av direktionen: 2011-12-08 Version: 3.0 Handläggare: An

Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1. Bakgrund 3 1.2. Räddningstjänst 3 2. Begreppsförklaringar 4 3. Mål enligt lag om skydd mot olyckor 5 3.1. Nationella mål 5 3.2. Lokala verksamhetsmål 5 3.3. Inriktningsmål 6 3.4. Säkerhetsmål och prestationsmål 6 4. Riskbeskrivning 8 4.1. Översiktlig risktopografi 8 4.2. Riskanalyser och statistiskt underlag 10 4.3. Vattentäkter 15 5. Organisation 16 5.1. Kompetenser 16 5.2. Räddningsstyrkor 16 5.3. Brandstationer 17 6. Operativ förmåga 18 6.1. Tid till hjälp 18 6.2. Första Insats Person, FIP 18 6.3. Ledning 19 6.4. Samverkan 19 6.5. I Väntan På Ambulans IVPA-hjärststartsverksamhet 19 6.6. Räddningsstyrkornas förmåga 20 6.7. Räddningsstyrkornas utbildning 21 6.8. Organisationens uthållighet 21 6.9. Larmning 22 6.10. Före Under Efter 22 6.11. Viktigt meddelande till allmänheten 22 6.12. Extraordinär händelse 22 6.13. Insatsförmåga under höjd beredskap 23 6.14. Kamratstödsverksamhet 23 7. Samverkan 23 8. Uppföljning 24 9. Hamnar gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst 24

1. Inledning 1.1. Bakgrund I vårt samhälle inträffar ständigt små och stora olyckshändelser, de drabbar vårt land, våra kommuner och våra medborgare. I Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) samt i Förordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) regleras vilka skyldigheter den enskilde, kommunen och staten har för att förebygga olyckshändelser och begränsa skador efter olyckshändelser. Lagens syfte är: att färre skall dö, färre skall skadas och mindre skall förstöras. Enligt ovanstående lag skall kommunen upprätta ett handlingsprogram som beskriver den förebyggande verksamheten samt vilken förmåga kommunen har att utföra räddningsinsatser. Nerikes Brandkår upprättar två handlingsprogram ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänst. Följande handlingsprogram beskriver enbart Nerikes Brandkårs förmåga att utföra räddningsinsatser under såväl fred som under höjd beredskap. Geografiskt behandlar handlingsprogrammet Nerikes Brandkårs åtta medlemskommuner, Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg och Laxå. Förbundet benämns Brandkåren i handlingsprogrammet. 1.2. Räddningstjänst Med räddningstjänst avses de insatser som stat eller kommun ska utföra vid olyckor eller vid överhängande fara för olycka i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kostnaderna för räddningsinsatser ska stat och kommun stå för och får inte belasta den enskilde. Skyldighet att utföra en räddningsinsats föreligger enbart om följande fyra kriterier uppfylls samtidigt: behov av ett snabbt ingripande - det måste vara akut det hotade intressets vikt - antingen ekonomiskt, kulturellt eller annat värde kostnader för insatsen - får inte överstiga värdet av det som ska räddas omständigheterna i övrigt - t ex har den drabbade egna möjligheter att själv avstyra händelseutvecklingen För vissa olyckshändelser har staten ansvar för räddningstjänsten. Inom Brandkårens område ansvarar staten för följande händelser. Flygräddning Typ av olycka Efterforskning av försvunna personer Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (kärnteknisk anläggning) Räddningstjänst på Vättern, utom i hamnar enligt kap 9. Miljöräddningstjänst i Vättern utom i hamnar Kustbevakningen enligt kap 9. Tabell 1.1 Statlig räddningstjänst Statlig räddningstjänst, ansvarig Sjöfartsverket, Sjö- och flygräddningscentral (JRCC) Polisen Länsstyrelsen Sjöfartsverket, sjö och flygräddningscentral (JRCC) 3

2. Begreppsförklaringar D-HLR Fiktiv station Inre befäl Insatsledare Räddningsledare Räddningstjänsten MSB Skadeplats SMO Styrkeledare Prio 1 larm Defibrillator Hjärtlungräddning Tillfällig uppehållsplats för räddningsstyrka i beredskap. Befäl med lägst Räddningsledare B kompetens och som tjänstgör i Nerikes Brandkårs ledningscentral. Inre befäl svarar för strategiska beslut. Befäl med lägst Räddningsledare B kompetens och som tjänstgör som räddningsledare vid insats med 2 enheter. Befattningshavare som leder en räddningsinsats Den kommunala verksamhet som bedriver olycksförebyggande verksamhet och arbetar skadeavhjälpande på skadeplats. Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap. Huvuduppgiften är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Det geografiska område som är påverkat av en olycka. Utbildningen Skydd mot olyckor. Befäl med lägst Räddningsledare A kompetens och tjänstgör som arbetsledare och räddningsledare för en enhet. Brådskande larm inom ambulanssjukvården för exempelvis hjärtstopp, andningsproblem och kraftig blödning. 4

3. Mål enligt lag om skydd mot olyckor Färre människor skall dö, färre människor skall skadas och mindre skall förstöras 3.1. Nationella mål Räddningstjänst skall planeras och organiseras så att insatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Den verksamhet som skall bedrivas enligt denna lag syftar till att det i hela landet upprätthålls ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa och för egendom och miljö. För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för olycksförebyggande verksamhet. 3.2. Lokala verksamhetsmål Utifrån den riskbild som föreligger inom Brandkårens operationsområde samt övriga lokala förutsättningar skall mål formuleras så att de nationella målen uppfylls. Samhället eftersträvar ett ökat skydd mot olyckor. Det känns därför naturligt att vår vision är: Vår vision - Ett olycksfritt samhälle! Arbetet kan inte utföras isolerat av olika aktörer utan måste ske i största möjliga samverkan för att bästa möjliga resultat ska uppnås. Vår verksamhetsidé är därför: Vår verksamhetsidé - Tillsammans skapar vi trygghet! Ovan nämnda verksamhetsidé är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftning på området. Vi betonar dock samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång. Vi avser då samverkan med såväl medlemskommuner som andra organisationer såsom polis, ambulans, andra förbund, företag och enskilda. 5

3.3. Inriktningsmål Inriktningsmålen för Nerikes Brandkår är gemensamma för hela organisationen och inte enbart för den skadeavhjälpande verksamheten. Målen speglar de politiska prioriteringar som görs av direktionen för Nerikes Brandkår. Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Människor som bor eller vistas inom Nerikes Brandkårs medlemskommuner skall vara trygga och säkra. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. 3.4. Säkerhetsmål och prestationsmål Säkerhetsmålen beskriver den nivå av skydd och säkerhet som Nerikes Brandkår bör uppnå. Målen formuleras utifrån medborgarens perspektiv och anger vilken effekt eller vilket resultat som eftersträvas. Ett sätt att formulera uppföljningsbara säkerhetsmål kan vara att ange hur medborgarnas skydd ska förändras. Till varje säkerhetsmål koppla ett eller fler prestationsmål. Prestationsmål anger hur Nerikes Brandkår ska uppnå säkerhetsmålen. Prestationsmålen för Räddningsverksamheten (R1-R5) beskriver vilka aktiviteter som Nerikes Brandkår tänker genomföra. R1 R2 R3 R4 R5 Räddningsinsatserna skall planeras så att effektiva insatser kan genomföras. Räddningsinsatser skall utföras på ett tryggt och säkert sätt och med rätt kompetens. Vi skall utreda och ta tillvara på erfarenheter från inträffade händelser. Utrustning och fordon skall vårdas så att en hög tillgänglighet upprätthålls. Mångfalden inom Nerikes Brandkår skall öka så att vi blir fler kvinnor och fler med utländsk bakgrund vilket innebär att den samlade kompetensen ökar. Prestationsmål återfinns i den årliga budgeten med verksamhetsplan för Nerikes Brandkår där även övriga mål för verksamheten är redovisade. Syftet med detta är att underlätta uppföljning och utvärdering av all verksamhet som finns vid Nerikes Brandkår. 6

Begränsa och hindra skador Rengörning och brandskyddskontroll Verka för Underlätta för den enskilde LBE Tillsyn Samordna Samverka Undersöka olyckor Nerikes Brandkårs uppdrag i medlemskommunerna kan sammanfattas med ovanstående bild där Nerikes Brandkår har uppdraget att skapa ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor enligt lagstiftningen om skydd mot olyckor. I bilden framgår även uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. 7

4. Riskbeskrivning 4.1. Översiktlig risktopografi Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund som omfattar åtta kommuner: Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg och Laxå. Invånarantalet och ytan i kommunerna ser ut på följande sätt: Kommun Antal invånare Landareal [km 2 ] Totalareal land och vatten Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Nora Lekeberg Laxå 135 458 23 044 20 409 15 251 11 310 10 402 7 130 5 679 1 380 1 383 205 640 820 622 466 605 1629 1489 207 674 1025 695 484 741 Totalt 228 683 6 121 6 944 Tabell 4.1 Källa SCB 1 januari 2011 Örebro är den största tätorten och den präglas av stor lagerverksamhet. På områdena Bista/Pilängen, Holmen och Aspholmen är industri och lagerverksamhet förhärskande. Där finns även flera stora transportföretag som mellanlagrar olika typer av varor. Stora mängder farligt gods transporteras genom Örebro tätort dels på järnväg och dels på E18/E20. Örebros vattenverk och därtill hörande vattenskyddsområde omfattar delar av tidigare nämnda områden. Även motorvägen E18/E20 passerar genom Örebro vattenskyddsområde. Genom centrala Örebro rinner Svartån. Svartån har varit föremål för flera utredningar och analyser gällande både översvämningsrisk och känslighet för föroreningar. Svartån är Örebros råvattentäkt och Hjälmaren är i sin tur råvattentäkt åt Eskilstuna kommun. I nära anslutning till Svartån finns ställverket i Lindbacka, en olycka inom ställverket kan påverka Örebros råvattenförsörjning. Ett projekt angående möjligheterna att göra Svartån badbar har också drivits. I Örebro finns ett flertal stora samlingslokaler och köpcentrum med många människor samlade på en liten yta såsom Conventum, Eyraområdet med alla idrottsarenor, Mariebergs köpcentrum, Krämaren. Runt stadskärnan finns stora bostadsområden som Vivalla, Markbacken, Varberga, Västhaga och Brickebacken där bebyggelsen mestadels består av flerfamiljshus med lägenheter. Det finns även områden med till största delen villabebyggelse som t.ex. Adolfsberg och Ekeby-Almby. Strax utanför stadskärnan ligger kraftvärmeverket. Där eldas flis, torv och olja för att producera fjärrvärme. I utkanten av stadskärnan ligger universitetssjukhuset. Detta betraktas som ett skyddsvärt objekt på grund av att ett stort antal patienter vistas där och kan komma till skada vid bränder och andra olyckor. Universitetssjukhuset Örebro har även en helikopterlandningsplats. Bredvid sjukhuset ligger CV-området. Största verksamheten där drivs idag av EuroMaint AB som reparerar järnvägslok. I centrala delarna av Örebro ligger Eyraområdet med stora idrottsanläggningar som besöks av stora mängder folk i samband med olika arrangemang. I sydöstra delen av staden ligger Örebro universitet som tillhandahåller olika typer av utbildningar. I anslutning till Örebro ligger sjön Hjälmaren som är Sveriges fjärde största insjö, 63 km lång och nära 20 km bred. Den har ett största djup av 22 m och ett medeldjup av 6,05 m. De största öarna i Hjälmaren är Vinön, Björkön, Valen och Äsön. Hjälmaren förbinds med Mälaren genom 8

Hjälmare Kanal. Väster om Örebro ligger Örebro Flygplats som trafikeras av både gods- och passagerarflyg. Lindesberg ligger 40 km norr om Örebro. I Lindesberg, som tidigare dominerades av den omkringliggande Bergslagens järnhantering, är kommunen, lasarettet och Arvin Meritor AB stora arbetsgivare. Ca 25000 tankvagnar/godsvagnar med farligt gods passerar årligen genom kommunens tätorter. En olycka med farligt gods i ett tättbebyggt område kan få mycket svåra konsekvenser. Fellingsbro, beläget strax norr om Arbogaån, är industri- och villaort. Fellingsbro består av slättbygd längs Arbogaån och dess biflöden, omgiven av småbrutna odlingsbygder samt av skogsområden i norr och på höjdsträckningen Käglan i söder. Frövi beläget vid Väringens norra ände, är järnvägsknut. Största industri är Korsnäs Frövi med tillverkning av kartong och massa. Strax utanför Frövi ligger Hinseberg, kriminalvårdsanstalt för kvinnor. Guldsmedshyttan, Bruksnäringen på orten har anor sedan mitten av 1500-talet. Största arbetsgivare är Vestas Castings Guldsmedshyttan AB. I Rockhammar, som ligger vid Sverkestaån, finns en del industriverksamhet, bl.a. Korsnäs Rockhammar AB (pappersbruk). Storå, som ligger vid sjön Råsvalen, är industri- och bostadsort. Stråssa var tidigare gruvort; numera finns en del mindre verksamheter. I Vedevåg finns Wedevåg Tools AB (verktyg) och Wedevåg Färg AB (färg och lacker). Dessa företag har sina rötter i Wedevågs Bruks AB, med anor från 1538. Kumla stad ligger ca 15 km söder om Örebro. Kumla är bland annat känt för sin stora kriminalvårdsanläggning Kumlafängelset. Det finns livsmedelsindustrier i Kumla såsom Procordia Food och Frigoscandia. Dessa hanterar olika typer av kemikalier bland annat för tvättning av anläggningarna och kylning av de tillverkade produkterna. Utanför Kumla tätort ligger Kvarntorpsområdet där flera företag som hanterar stora mängder kemikalier är placerade. Stora mängder farligt gods transporteras dels på järnväg och dels på E18/E20. SAKAB är en destruktionsanläggning som tar emot farligt avfall från hela Sverige för vidare destruktion, mellanlagring och slutlagring. Förutom SAKAB finns bland andra Akzo Nobel Rexolin AB som är en produktionsanläggning för ämnen som används vid blekning av pappersmassa. Akzo Nobel Rexolin AB äger och brukar stora mängder gasol och är klassad enligt den högre kravnivån enligt Seveso-lagstiftningen. Hallsbergs tätort präglas till stor del av rangerbangården. På rangerbangården rangeras mängder av tågvagnar varje dag lastade med olika typer av varor. Strömmen av farligt gods är mycket omfattande genom Hallsbergs tätort. Vid kombiterminalen sker omlastning från järnväg till vägtransport. Av företagen bör särskilt nämnas Volvo som tillverkar hytter till lastmaskiner och Ahlsells centrallager som bedriver omfattande lager- och logistikverksamhet samt att Posten valt att förlägga en av sina sorteringsterminaler till orten. Fler företag väljer sannolikt att förlägga sin verksamhet i anslutning till Hallsberg i framtiden med anledning av de goda transpormöjligheterna. I Hallsberg finns även ett större gymnasium (Alléskolan) för Sydnärke. Askersund ligger placerad i södra delen av Närke med Vätterns norra del som angränsar till staden. Vättern är Sveriges näst största insjö. Sjöns längd är 135 km, från Jönköping i söder till Askersund i norr, och största bredden är 31 km (mellan Motala och Karlsborg). Totalt har sjön en yta av 1 912 km². Största djupet, söder om Visingsö, är ca 130 meter. Via Göta Kanal har Vättern kontakt med både Östersjön och Vänern/Västerhavet. Askersunds kommun präglas av stora skogsarealer eftersom delar av Tivedsskogen ligger inom kommunen. Den stora pappersindustrin Smurfit Munksjö Aspa Bruk AB i Hammar hanterar kemikalier och 9

brandfarlig vara. Zinkgruvan Mining AB bedriver anrikningsverk, serviceanläggningar och gruva med verksamhet ner till ca 1 100 meter under jord. När trästaden Nora fick stadsprivilegier 1643 beräknades folkmängden till ca 400 personer i staden. Idag omkring 370 år senare har hela kommunen en folkmängd på ca 10 500 personer varav ca 6 500 bor i centrala Nora. Den äldsta delen av Nora, som är uppbyggd enligt den första stadsplanen från 1644, består av sammanlagt 24 kvarter. Detta centrala område brukar kallas för rutstaden, och bebyggelsen där består till största delen av trähus från 17- och 1800 talet. Det största företaget i Gyttorp är Orica som tidigare hette Nitro Nobel som tillverkar dynamit och sprängämnen. Gyttorpsfabriken startades tidigt av Alfred Nobel. Lekeberg är till stor del ett jordbrukslandskap. Fjugesta är största tätorten i Lekebergs kommun. I Fjugesta finns bland annat plastfabriken TrioPlast som hanterar stora mängder brandfarlig vätska. I södra delen av kommunen ligger Skagershultamossen där stora mängder torv bryts. Laxå ligger i sydvästra delen av kommunalförbundet. I Laxå finns ett antal industrier såsom ESAB, Laxå Special Vehicles, Stellana-Plast, Laxå Pellets AB, Setra Trävaror AB och OBH Nordica Sweden AB. För övrigt präglas Laxå av småskalig industriverksamhet. I Laxå kommun finns stora skogsarealer och några sjöar som exempelvis Unden, Toften och Laxsjön. ESAB-hallen är en stor samlingslokal för 900 personer. Genom förbundet sträcker sig flera vägar och järnvägslinjer. De största trafiklederna är E20, E18 och R50. Järnvägarna som trafikerar området är: Godsstråket Mjölby-Storvik via Hallsberg och Örebro, Mälarbanan Örebro-Stockholm, Västra stambanan Göteborg- Stockholm via Hallsberg samt Värmlandsbanan Laxå-Oslo. Kommun Skriftlig Tillsyn Tillsyn Tillsyn redogörelse LSO LBE LSO + LBE Örebro 712 703 110 243 Lindesberg 155 200 13 79 Kumla 113 95 25 41 Hallsberg 107 72 20 46 Askersund 85 82 20 24 Nora 34 93 3 28 Lekeberg 36 34 8 11 Laxå 62 48 8 22 Totalt 1304 1327 207 494 Tabell 4.2 Antal objekt som omfattas av krav på inlämnande av skriftlig redogörelse eller är föremål för tillsyn. 4.2. Riskanalyser och statistiskt underlag Nerikes Brandkår deltar i kommunernas arbete med framtagande av risk och sårbarhetsanalyser. För att lättare kunna göra bedömningar av vilka områden som fortsättningsvis ska prioriteras inom det olycksförebyggande arbetet, är det viktigt att ett statistiskt underlag finns tillgängligt. Nerikes Brandkår tar årligen fram ett omfattande statistiskt underlag i syfte att se 10

vilka områden som bör prioriteras, denna statistik presenteras i särskilt dokument på ca 60 sidor. Statistiken kan tydliggöra förändringar och trender i omgivningen och kan tillsammans med erfarenheter och slutsatser utgöra ett användbart beslutsunderlag. Ett statistiskt grundat beslutsunderlag är viktigt för Nerikes Brandkår i den löpande planeringen av arbetet och för olika målformuleringar i verksamheten. Statistiken har även en betydande roll i det kommande samarbetet i kommunerna, när arbetsgrupper ska identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att förebygga olyckor. Det är viktigt att statistiken som finns tillgänglig i kommunernas olika förvaltningar sammanställs för att få en helhetsbild av läget gällande olyckor i kommunen. Vid Nerikes Brandkår finns statistik över olyckor som föranlett räddningsinsats via insatsrapporter. Insatsrapporterna utökas i framtiden till att vara mer omfattande och kommer förhoppningsvis att kunna användas i ett större perspektiv än tidigare. MSB har till uppgift att ansvara för nationellt underlag i form av statistik och fakta om olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet för kommunernas, länsstyrelsernas och MSB s uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. En del händelser resulterar i särskilda olycksutredningar som Nerikes Brandkår upprättar. Dessa kan ge förslag till åtgärder och förändringar i Brandkårens arbete. Bild 4.1 Antalet insatser per år. Blåa linjen visar trenden under statistikperioden. Vid 526 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. 11

Bild 4.2 Antal insatser per 1000 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund Bild 4.3 Antalet bygdebränder har ökat betydligt under åren. Genomsnittet är 354 bränder per år. Bild 4.4 Fördelning mellan olika objekt 2001-2010 12

Bild 4.5 Startföremål vid brand i byggnad 13

Bild 4.6 Trafikolyckor genom åren inom Nerikes Brandkår 14

Statistiskt underlag Ur räddningsverkets statistik och vår egen statistik kan man utläsa vissa generella fakta. Den tillsammans med de riskanalyser som utförs utgör ett viktigt underlag för dimensioneringen av Nerikes Brandkårs utryckningsstyrkor. Bakgrundsfakta från Räddningsverkets riksstatistik och Nerikes Brandkårs egen insatsstatistik. Av alla larm om brand i byggnad släcks 75 % av bränderna i startföremålet. 20 % av larmen om brand i byggnad är släckta vid framkomst. 90 % av larmen om brand i byggnad stannar i startrummet. 12 % av alla automatiska brandlarm kräver någon typ av släckinsats. Vid 7 % av trafikolyckorna används klippverktygen. 4.3. Vattentäkter Inom Brandkårens område finns det flera vattentäkter som är särskilt känsliga för utsläpp av farliga ämnen och förorenat släckvatten från bränder. Särskilda skyddsåtgärder har vidtagits för att skydda dessa områden. Skyltning av områdena har skett, insatsplanering finns och personalen har utbildats för att ta särskild hänsyn i dessa områden. Örebro kommun: Skråmsta, Averskogsmossen/Eker, Kilsmo, Glanshammar, Skärmarboda/Mogetorp, Närkes Kil, Ånnaboda, Segersjö. Kumla kommun: Blacksta. Hallsbergs kommun: Hjortkvarn, Hallsberg, Pålsboda, Sköllersta, Vretstorp, Tisaren. Laxå kommun: Porla brunn, Norrudden Östra Laxsjön, Kroa Finnerödja. Askersunds kommun: Tisaren, Hargeviken, Åsbro, Zinkgruvan, Mariedamm, Snavlunda, Rönneshyttan. Lekebergs kommun: Fjugesta. Lindesbergs kommun: Kloten, Löa, Gammelbo, Allmänningbo, Vasselhyttan, Morskoga, Pilkrog, Grönbo, Spannarboda, Rockhammar, Lindesberg/Rya. Nora: Bälgsjön, Järnboås/Yxsjön. Dessutom utgör Hjälmaren med Eskilstuna ån vattentäkt för Eskilstuna. 15

5. Organisation Brandkårens operativa ambitionsnivå bestäms av direktionen. MSB har genom Länsstyrelsen möjlighet att utöva tillsyn över Nerikes Brandkårs verksamhet och då bedöma om vår organisation upprätthåller en skälig beredskap. Beredskapen skall ställas i relation till de risker som förekommer inom Nerikes Brandkårs område. 5.1. Kompetenser I Brandkårens räddningsorganisation skall det finnas tillgång till: räddningschef i beredskap med brandingenjörskompetens, insatsledare och inre befäl med lägst Räddningsledare B och styrkeledare med lägst Räddningsledare A. Övrig personal består av 3 olika kompetensnivåer: Heltid eller deltid med lägst Utbildning för räddningsinsats Frivillig brandpersonal i räddningsvärn med enbart intern utbildning 5.2. Räddningsstyrkor Inom Brandkåren har vi tre olika typer av styrkor: Frivilligt räddningsvärn utan beredskap Första styrka hel eller deltidsanställda - mindre styrka med begränsad förmåga Grundstyrka hel eller deltidsanställda - förmåga att påbörja rökdykning För att medborgarna i våra medlemskommuner skall erhålla hjälp inom godtagbar tid har Nerikes Brandkår 28 räddningsstyrkor placerade på 27 olika brandstationer. De är placerade i de största tätorterna inom förbundet. Normalt kan boende i dessa tätorter erhålla hjälp inom 10 min vid en olyckshändelse. Boende på landsbygden eller i mindre tätorter utan räddningsstyrka nås normalt inom ca 20 min vid en olyckshändelse. 16

5.3. Brandstationer Brandkåren har 27 brandstationer. 2 heltidsbemannade stationer Örebro och Byrsta, 16 deltidsbemannade stationer och 11 värn. Byrsta har både heltids- och deltidsbemanning och Odensbacken har både deltidsbemanning och värn. Heltidsstationer med bemanning dygnet runt. Följande beredskap skall hållas under normala förhållanden. Örebro 2 Grundstyrkor 10 brandpersonal i jour Örebro 3 Befäl 3 brandpersonal i jour Byrsta 1 Grundstyrka 5 brandpersonal i jour Totalt 18 brandpersonal Deltidsstationer med Grundstyrka och personal i beredskap Fjugesta 1 Grundstyrka Samtliga stationer 5 brandpersonal Byrsta 1 Grundstyrka Laxå 1 Grundstyrka Askersund 1 Grundstyrka Nora 1 Grundstyrka Fellingsbro 1 Grundstyrka Frövi 1 Grundstyrka Guldsmedshyttan 1 Grundstyrka Lindesberg 1 Grundstyrka 6 brandpersonal Totalt 46 brandpersonal i beredskap Deltidsstationer med Första styrka och med personal i beredskap Odensbacken Första styrka 4 brandpersonal i beredskap Vintrosa Första styrka 4 brandpersonal i beredskap Garphyttan Första styrka 4 brandpersonal i beredskap Pålsboda Första styrka 4 brandpersonal i beredskap Hjortkvarn Första styrka 3 brandpersonal i beredskap Vretstorp Första styrka 3 brandpersonal i beredskap Finnerödja Första styrka 3 brandpersonal i beredskap Totalt 25 brandpersonal i beredskap Räddningsvärn med frivillig personal Glanshammar Odensbacken Vinön Nyhyttan Hasselfors Vedevåg Olshammar Rockhammar Hammar Ramsberg Mariedamm 17

6. Operativ förmåga Brandkårens operativa förmåga kan beskrivas utifrån tre omvärldslägen; normalt, extraordinär händelse samt under höjd beredskap. Inledningsvis följer en normallägesbeskrivning. Hur fort räddningsstyrkorna kan rycka ut och nå den hjälpsökande beror på styrkornas placering, beredskapsform och av pågående insatser. 6.1. Tid till hjälp - responstid Tid till hjälp - från 112-samtal till första resurs är på plats - beror i huvudsak på var olyckan inträffar. Enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2010, uppgår denna mediantid (för att nå alla invånare) enligt följande tabell. Kommun Responstid Responstid Kommun minuter minuter Kumla 8,9 Askersund 13,4 Örebro 10,2 Hallsberg 14,2 Lekeberg 10,9 Lindesberg 14,7 Laxå 12,0 Nora 14,8 Placering av styrkor vid olika tätorter: Inom Örebro tätort har Brandkåren normalt 2 Grundstyrkor. Inom följande tätorter har Brandkåren normalt en Grundstyrka: Kumla, Hallsberg, Fjugesta, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg, Frövi, Fellingsbro och Guldsmedshyttan. Inom följande tätorter har Brandkåren normalt minst en Första styrka: Odensbacken, Vintrosa, Garphyttan, Pålsboda, Vretstorp, Hjortkvarn, Finnerödja Vid längre pågående insats skall Brandkåren ha förmåga att minimera tiden till hjälp för ytterligare ett larm inom samma område genom att besätta berörd brandstation eller fiktiv station med annan räddningsstyrka. Med dessa förutsättningar och med avtal med närliggande räddningstjänster kan hjälpbehövande erhålla hjälp inom godtagbar tid inom hela Nerikes Brandkår. För större och resurskrävande olyckshändelser skall fasta larmplaner finnas, där såväl interna som externa resurser ingår och larmas. Vid speciella övningar såsom rök- och kemdykning, båtövning eller andra beslutade uppdrag får tid till hjälp förlängas för del av styrkan genom beslut av räddningschef i beredskap. 6.2. Första Insats Person, (FIP) I tätorterna Laxå, Askersund och Lindesberg har styrkeledaren ett eget fordon så kallad FIPbil för att vid larm ha möjlighet att åka direkt till olycksplatsen. Tid till hjälp kan på det sättet väsentligt förkortas och en första insats påbörjas tidigare. 18

6.3. Ledning Ledningsorganisationen vid räddningsinsats är organiserad enligt MSB:s Taktik, Ledning, Ledarskap. Brandkåren skall ha förmåga att bemanna tre ledningsnivåer, systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Systemledning innehåller normativ och strategisk ledning. Normativ ledning avser tolkning av organisationens roll, exempelvis avgöra om en händelse uppfyller kriterierna för räddningstjänst. Strategisk ledning avser beslut om beredskap för hela organisationen, tilldelning och prioritering av resurser till pågående insatser. Insatsledning innehåller räddningsledning och samordning. Räddningsledning avser den samlade ledningen av en insats. Samordning av enskilda enheter innebär hantering av olika enheters uppgifter i tid och rum. Uppgiftsledning innebär ledning av enskild enhet lösande en uppgift. Inom Brandkåren utövas normativ ledning av räddningschef i beredskap. Strategisk ledning är delegerat till räddningschef i beredskap och inre befäl. Räddningsledning utövas av utsedd räddningsledare. Inre ledning utövas från räddningscentral i Örebro och yttre ledning avser den ledning som utövas på skadeplats. 6.4. Samverkan Tillsammans med andra skapar vi trygghet. En del av förutsättningarna för denna samverkan vid olyckor är kommunikationssystemet RAKEL. Nerikes Brandkår avser att under 2012 2013 gå in i RAKEL i sådan omfattning som vi anser nödvändigt för en fungerande samverkan med andra myndigheter samt vad som är kostnadsmässigt försvarbart. En förutsättning för en lyckad räddningsinsats är i första hand att de samverkande blåljusmyndigheterna som räddningstjänst polis, ambulans och sjukvård är samövade och har en kunskap om varandras organisationer. Vid vissa typer av olyckor samverkar vi med andra statliga resurser som sjöräddning, kustbevakning, tull och militär. När människor drabbas av olyckor är kommunernas samlade resurser en viktig del i räddningsinsatsen. Kommunernas lednings- och informationsresurser är betydelsefull i en lyckad räddningsinsats. Vid efterarbetet av en olycka får ofta de sociala förvaltningarna en stor roll med att skaffa ersättningsbostäder, erbjuda stöd och hjälp för att lösa praktiska problem som uppstår i samband med att människor drabbas av olyckor. Även privata företag utgör en viktig resurs när olyckor inträffar. Dels om de själva drabbas men de bidrar även med expertkunskap och materielresurser när andra drabbas. 6.5. I Väntan På Ambulans IVPA-hjärststartsverksamhet Nerikes Brandkår har ambitionen att utrusta samtliga brandstationer med hjärtstartare. I avtal med Örebro Läns landsting utför Nerikes Brandkår IVPA-hjärtstartsverksamhet på 8 stationer. I Odensbacken, Pålsboda, Askersund, Laxå, Fjugesta, Byrsta, Nora och Fellingsbro kommer Nerikes Brandkår efter särskild utbildning att larmas på förmodade hjärtstopp för att om möjligt påbörja D-HLR. I Fellingsbro har brandstyrkan ett utökat uppdrag att även åka på övriga Prio 1 larm. 19

6.6. Räddningsstyrkornas förmåga Inom Brandkåren organiseras räddningsstyrkorna i 3 nivåer, räddningsvärn, första styrka och grundstyrka. Styrkornas förmåga beror på utbildningsnivå, antal brandpersonal och utrustning. För att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter krävs en styrkeuppbyggnad av flera styrkor på skadeplats. Larmplanen och inre befäls strategiska beslut avgör vilka resurser som dirigeras till varje skadeplats. Samtliga styrkor har följande förmåga: Utvändig släckning av byggnad Släcka mindre och begränsa större bränder utomhus Första omhändertagande av skadad, livsuppehållande åtgärder Svara för vattenförsörjning Förberedande åtgärder för rökdykarinsats Förberedande åtgärder för losstagning av fastklämda Insatser under höjd beredskap Ytvattenlivräddning Första styrkas förmåga: Enklare losstagning vid trafikolycka Utvändig livräddning med bärbar stege Släckning av större utflöde av brännbar vätska Djurlivräddning Grundstyrkas förmåga (utöver förstastyrkas förmåga): Losstagning av fastklämd vid vägtrafikolycka Utföra rökdykarinsats vid normal riskmiljö Utföra livräddning och skadebegränsande åtgärder vid utsläpp av farligt ämne Grundstyrka + Första styrkas förmåga: Samtidig insats med utvändig släckning eller utvändig livräddning och rökdykarinsats Losstagning av flera fastklämda vid vägtrafikolycka. 2 Grundstyrkors förmåga Utföra rökdykning vid hög riskmiljö Samtidig kemdykning och sanering (Örebro, Byrsta) 20

Inom Brandkåren finns dessutom följande specialresurser: Lyftutrustning för tyngre fordon och specialutrustning för annan räddning. Bil 111 Kemdykningsutrustning, räddningsfrånkoppling, rappellering Saneringsutrustning vid keminsats Losstagningsutrustning för tyngre fordon Terränggående MC, 4- eller 6-hjuling Utrustning för uppsamlingsplats Räddningstjänst på sjö med större båt eller svävare. Utvändig livräddning med höjdfordon 4-8 vån Vattenlivräddning med fridykning Örebro Örebro och Byrsta Byrsta och Örebro Örebro och Byrsta Byrsta, Askersund, Garphyttan, Nora och Guldsmedshyttan Örebro Örebro båt och svävare och Askersund båt Örebro, Byrsta, Nora och Lindesberg Örebro och Byrsta Tabell 5.1 Specialresurser inom Nerikes Brandkår. 6.7. Räddningsstyrkornas utbildning Värn personal genomgår 3 dagars intern introduktionsutbildning samt 20 övningstimmar per år. Deltidspersonal genomgår 10 veckors grundutbildning fördelat på 2 v Preparandutbildning, 3 v Distansutbildning och 5 v Räddningsskola samt 50 övningstimmar per år. Heltidspersonal har minst kompetensutbildningen räddningsinsats samt 175 övningstimmar per år. Utöver grundutbildningar utbildas personalen för särskilda uppgifter såsom utryckningsförarutbildning, rökdykarledarutbildning, båtförarutbildning och tung chaufförsutbildning 6.8. Organisationens uthållighet Räddningsstyrkornas förmåga till uthållighet är beroende i första hand av Brandkårens samlade resurser. Uthålligheten upprätthålls genom ett aktivt strategiskt ledarskap där styrkor kan flyttas inom Nerikes Brandkårs område samt att även externa resurser kallas in. Den strategiska förmågan har förstärkts genom att Inre befälsfunktionen är permanent och att kompetensen har ökat då färre personer upprätthåller denna funktion. Vid större olyckor med ett långvarigt förlopp krävs att vi samverkar med andra räddningstjänster och resurser i samhället. 21

6.9. Larmning SOS Alarm tar emot 112-samtal samt utför enligt avtal utalarmering av Brandkårens räddningsstyrkor. Detta görs med hjälp av upprättade larmplaner för varje brandstation och typolycka som brandkåren fasställt. Allmänheten har möjlighet att påkalla hjälp genom tryck på larmknapp som finns vid samtliga brandstationer. Knappen larmar via eget trådlöst system, vilket gör systemet oberoende av teleledningar. Brandkårens utalarmeringsutrustning för egna styrkor skall vara skyddad mot elavbrott i minst 12 timmar. Som reservutalarmeringsväg finns möjligheten att larma över telefon och brandkårens kommunikationsradio. 6.10. Före Under Efter Förloppet vid en olyckshändelse med räddningsinsats kan indelas i tre skeden, före, under och efter. FÖRE skall styrkorna övas, räddningstjänsten planeras, insatsplaner upprättas, utrustningen underhållas. UNDER skall utalarmering och radiosamband fungera, larmplaner och rutiner följas, ledning upprättas, beslut fattas, arbetsmiljön tryggas. EFTER skall vid behov restvärdesarbete och vägsanering utföras, den drabbade stödjas, utrustning återställas, olycksförloppsutredning genomföras, insatsrapport upprättas. Vid speciellt allvarliga händelser genomförs kamratstödsverksamhet för personalen. 6.11. Viktigt meddelande till allmänheten Informationen till allmänheten om hur varning sker vid olyckor görs genom annonser, på hemsida och i samband med utbildning för allmänheten. I orterna Hallsberg, Laxå, Kumla, Nora med Gyttorp, Frövi, Lindesberg och Örebro finns ett system för utomhusvarning bestående av ljudsändare som kan ge signalen Viktigt meddelande. Brandkåren skall ha förmåga att utlösa VMA inom sitt område. 6.12. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd träda i funktion. Exempel på extraordinära händelser kan vara stora olyckshändelser med många döda, effekter av omfattande storm, översvämningar eller snöoväder. Även om händelsen inte uppfyller kriterierna för räddningstjänst kan Nerikes Brandkår vara kommunerna behjälpliga. 22

6.13. Insatsförmåga under höjd beredskap Regeringen kan besluta om Höjd beredskap om landet är hotat. Då hoten mot vårt land är mycket små har beredskapen sänkts till att en beredskapsorganisation skall kunna rekryteras och utbildas inom 10 år. Vid ett sådant tillfälle kan även organisationen behöva tillföras ytterligare personal och specialenheter. 6.14. Kamratstödsverksamhet Brandkåren skall ha utbildade kamratstödjare och en organiserad kamratstödsverksamhet. Då svårare olyckor inträffar eller då personalen av annan anledning kan känna sig illa till mods skall Brandkåren erbjuda kamratstöd. 7. Samverkan Brandkåren är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. För att minska insatstiderna inom brandkårens område har följande avtal tecknats. Avtal med Västra Sörmlands räddningstjänstförbund Motala kommun Räddningstjänsten Östra Skaraborg Bergslagens räddningstjänst Räddningsinsats Sydöstra delen av Örebro kommun Södra delen Askersunds kommun Södra Laxå kommun Västra Lekebergs kommun Utöver detta finns även ett avtal om hjälp med räddningsdykare från Mälardalens Räddningstjänstförbund (Västerås). För att på motsvarande sätt bistå andra kommuner har följande avtal träffats: Avtal med Västra Sörmlands räddningstjänstförbund, Arboga kommun, Eskilstuna kommun Finspångs kommun Motala kommun Räddningstjänsten Östra Skaraborgs Västra Sörmlands räddningstjänstförbund Ansvar/Område Räddningstjänst på Hjälmaren Förstahandsutryckning i NV delen av Finspångs kommun Förstahandsutryckningar i norra delen av Motala kommun Förstahandsinsats i norra delen av Karlsborgs kommun och Gullspångs kommun Hjälp vid tung räddning Örebro läns landsting har med räddningstjänsterna i länet tecknat avtal om hjälp vid transport av skadade i terräng. Örebro läns landsting har tecknat avtal med Nerikes Brandkår om IVPA 23

(I Väntan På Ambulans) vid följande stationer: Byrsta, Odensbacken, Pålsboda, Askersund, Laxå, Fjugesta, Nora och Fellingsbro. 8. Uppföljning Den årliga budgeten med prestationsmål skall anpassas till Handlingsprogrammens säkerhetsmål. Syftet med detta är att underlätta uppföljning och utvärdering av all verksamhet vid Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse och eventuella avvikelser kommer då att beskrivas i delårsbokslut och årsbokslut. Nerikes Brandkårs har också egna revisorer som följer upp verksamheten i kommunalförbundet. Intern kontroll sker årligen utifrån en kontrollplan som direktionen beslutat om. 9. Hamnar - gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst Inom Askersunds kommun finns den norra delen av Vättern. Räddningstjänst på Vättern är en statlig angelägenhet utom i hamnområden. Nerikes Brandkår svarar för räddningstjänst inom hamnområdena i Askersund, Hammar, Bastedalen, Olshammar och Åmmeberg. Gränsdragning mellan brandkårens ansvarsområde och staten framgår enligt nedan. 9.1 Hamnen i Askersund Kartan visar hamnen i Askersund där Nerikes Brandkår har räddningstjänstansvaret för hamnområdet och staten har räddningstjänstansvaret för Vättern. 24

9.2 Hamnen i Hammar Kartan visar hamnen i Hammar där Nerikes Brandkår har räddningstjänstansvaret för hamnområdet och staten har räddningstjänstansvaret för Vättern. 9.3 Hamnen i Åmmeberg Kartan visar hamnen i Åmmeberg där Nerikes Brandkår har räddningstjänstansvaret för hamnområdet och staten har räddningstjänstansvaret för Vättern. 25

9.4 Hamnen i Bastedalen Kartan visar hamnen i Bastedalen där Nerikes Brandkår har räddningstjänstansvaret för hamnområdet och staten har räddningstjänstansvaret för Vättern. 9.5 Hamnen i Olshammar Kartan visar hamnen i Olshammar där Nerikes Brandkår har räddningstjänstansvaret för hamnområdet och staten har räddningstjänstansvaret för Vättern. 26