Utryckningsstatistik

Transkript

1 Utryckningsstatistik Upprättad: Antagen av direktionen:

2 Dokumentet återfinns: Brandposten Handläggare: Ae UTRYCKNINGSSTATISTIK Innehåll 2 Inledning 3 1. Samtliga händelser 4 2. Brand i byggnad 7 3. Brand ej i byggnad 2 4. Automatiska brandlarm Trafikolyckor Övrig räddning 3 7. Övrigt Örebro kommun Kumla kommun Hallsbergs kommun Askersunds kommun Lekebergs kommun Laxå kommun Nora Kommun Lindesbergs Kommun Räddningsinsatser i andra kommuner 57 2

3 Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes tom För samtliga tabeller gäller följande: *Stationerna i Askersunds kommun; Askersund, Hammar, Olshammar och Mariedamm saknar statistik från 21 eftersom de blev medlemmar i Nerikes Brandkår 22. **Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren eller det totala antalet åren

4 1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 2782 gånger till inträffade händelser sedan 21. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år Antal händelser Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm Fig 1-1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 2227 insatser. Vid 526 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Utryckningar per station och år Heltidsstation Örebro Byrsta heltid** Deltidsstation Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltidsstation Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Deltidsstation Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda

5 Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Fig 1-2. Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde Under året har Byrsta deltid varit engagerade vid 4 räddningsinsatser, varav 7 onödiga automatiska brandlarm. Vid 52 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrsta stationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund med fler än 15 invånare Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-3. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare. Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund 11,1 1,57 8,56 9,2 8,28 Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-4. Antalet insatser per 1 invånare. Händelser per typ och år Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. 5

6 Antalet räddningsinsatser per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 1-6. Antalet händelser 21 per månad. Antalet räddningsinsatser per veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Fig 1-7. Alla händelser 21 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet Fig 1-8. Antalet insatser 21 fördelade över dygnet. Händelstyp fördelat över dygnet Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-9. Här visas händelserna 21 fördelade över dygnets timmar. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakat av matlagning. 6

7 Räddningsinsatser per kommun Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Fig 1-1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 21. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Omhändertagna för akuta skador Syrgasbehandling Psykiskt stöd Defibrillering Fixering nacke/rygg Fixering arm/benskada Förebygga skadechock Stoppa blödning Hjärt-lungräddning Stabilt sidoläge Fri luftväg Kylning brännskada Annan Personsanering Fig Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 3525 bränder i byggnader inträffat sedan Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren Fig Antalet bygdebränder har ökat betydligt under året. et är 354 bränder per år. Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid**

8 Deltidsstation Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltidsstation Odensbacken Vintrosa Garphyttan Deltidsstation Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Pålsboda Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Fig Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig Antalet brand i byggnad per månad 21. Januari månad ökade antalet bränder markant. En stor del av bränderna var eldstadsrelaterade och kunde sannolikt kopplas till den extrema vintern som var. Även i december 29 noterades en avsevärd uppgång av antalet bränder i byggnader. 8

9 Brand i byggnad fördelat över dygnet Fig Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt % 17% Bostad Allmän byggnad 25% 52% Industri Annan byggnad Fig Drygt hälften av bränderna drabbar bostäder. Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök Källare, ej boyta 8 64 Eldriftrum Skorsten Tvättstuga 8 58 Trapphus 7 29 Produktionslokal Soprum/sopnedkast 7 79 Korridor 5 22 Fristående förråd/uthus Balkong/Altan 7 7 Vind 2 51 Vardagsrum Samlingslokal 5 49 Höupplag/loge/lada 2 41 Pannrum Fläkt/Luftbehandlingsrum 5 41 Silo 2 2 Utanför byggnaden Verkstad 5 4 Radgarage 2 19 Försäljningslokal Inbyggt garage 4 23 Bastu 2 12 Sovrum/sovsal 1 13 Djurstall 4 15 Datacentral 1 1 Fristående garage 1 59 Annat 3 68 Kontor 17 Badrum/toalett 9 58 Lager 3 31 Upplag 7 Hall 9 41 Personalutrymme 3 26 Lastbrygga 3 Okänd 8 66 Förråd/klädkammare 2 42 Cistern 1 Fig Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis Skräp i container 1 89 TV 2 18 Rökkanal Lysrörsarmatur 6 57 Transformator 2 14 Okänt Säng Torkskåp 2 9 Annat Brandfarlig vätska 5 4 Diskmaskin 1 22 Andra elinstallationer Glödlampa 5 25 Explosivt-/sprängämne 1 13 Maskin Övriga vägfordon 5 18 Kaffebryggare 1 12 Annan lös inredning Personbil 4 33 Bastuaggregat 1 9 Byggnadens utsida Torktumlare 4 24 Brandfarlig gas 7 Papper/kartong Soffa/fåtölj Dator 1 3 Elcentral Kyl/frys 3 3 Stereo/video/DVD 3 Uppvärmningsanordning Tvättmaskin 3 28 Spårfordon 1 Eldstad 1 18 Gardiner Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning 1 9 Kläder Fig Aktuella startföremål vid bränderna. 9

10 Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis Friktion Självantändning 5 77 Värmeöverföring Levande ljus 1 15 Heta arbeten 4 48 Tekniskt fel Gnistor Barns lek med eld 4 33 Anlagd med uppsåt Rökning Explosion 1 9 Soteld Blixtnedslag 7 39 Fyrverkerier 1 9 Okänt Återantändning 6 73 Annan 5 Fig Orsaken till byggnadsbränderna. Var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis (23%). 29 skedde glädjande nog ingen återantändning efter att Nerikes Brandkår införde nya rutiner kring bevakning efter brand. 21 var siffrorna tillbaka på samma nivå som tidigare, 6 återantändningar jämfört mot genomsnittet 7. Omfattning vid framkomst Rökutveckling Startföremålet 31% 32% Ett rum Flera rum 1% 5% 11% 2% Flera brandceller Släckt/slocknad Fig Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen. 83% fanns som mest kvar i startföremålet. Var släcktes branden 1% Startföremålet 3% 9% Startrummet 18% Startbrandcellen 69% Startbyggnaden Flera byggnader Fig Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes. Omkomna och skadade Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig Under 21 omkom tre personer vid två bränder i byggnader. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 894 bränder inträffat i allmänna byggnader under varav 119 under 21. Typ av objekt Vårdanläggning Samlingslokal Skola Kontor Hotell Övrig 21 Fig Antalet bränder i vårdanläggningar, samlingslokaler och skolor har ökat betydligt under året. 1

11 Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 21 Totalt Snitt Objektstyp 21 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad Idrottsanläggning Åldringsvård Förskola Skola Kriminalvård Handel Kyrka/motsvarande Restaurang/danslokal Teater/biograf/museum Övrigt i allmän byggnad Kommunikationsbyggnad 6 1 Sjukhus Elevhem/studenthem 3 Kontor Fritidsgård 3 Hotell/pensionat Försvarsbyggnad Fig Antalet bränder per objektsgrupp. Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 4% 42% 1% 1% 2% 5% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad 2% 4% % 11% 83% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Fig Vid 92 % av alla larm till allmänna byggnader stannade branden i startföremålet. Fig % av alla bränder släcktes innan spridning skett från startföremålet. Omfattning vid framkomst per objektstyp Rökutveckling Startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Vårdanläggning Samlingslokal Skola Övrig allmän byggnad 5 4 Fig Omfattningen när brandkåren anlände till olika typer av allmänna byggnader 21. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Vårdanläggning 6 4 Samlingslokal Skola Övrig allmän byggnad Fig Tabellen visar var branden släcktes i respektive objektstyp 21. Startutrymme Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök Fläkt-/Luftbehandlingsrum 2 17 Förråd/klädkammare 1 Försäljningslokal 1 4 Hall 2 11 Okänd 9 Fristående förråd/uthus 6 34 Produktionslokal 2 8 Lager 7 Samlingslokal 5 49 Bastu 2 5 Verkstad/hobbyrum 7 Korridor 5 21 Inbyggt garage 2 4 Balkong/altan 6 Sovrum/sovsal 4 5 Personalutrymme 1 17 Pannrum 5 Badrum/toalett 4 34 Trapphus 1 15 Soprum/sopnedkast 4 Utanför byggnaden 3 34 Källare, ej boyta 1 9 Lastbrygga 3 Vardagsrum 3 34 Datacentral 1 1 Skorsten 2 Elcentral/Eldriftrum 3 2 Kontor 11 Cistern 1 Annat 2 31 Vind 11 Fristående garage 1 Tvättstuga 3 15 Fig De flesta bränder i allmänna byggnader startar i köket. 11

12 Startföremål Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis Säng Kyl/frys 13 Annat Torktumlare 2 8 Uppvärmningsanordning 8 Andra elinstallationer 9 68 Kläder Diskmaskin 6 Annan lös inredning 6 97 Maskin 1 13 Skräp i container 6 Byggnadens utsida 6 42 Kaffebryggare 1 6 Soffa/fåtölj 4 Lysrör 6 4 Eldstad 1 4 Rökkanal 3 Papper/kartong Bastuaggregat 1 3 Dator 2 Fläkt/ventilationsanläggning 4 2 Gardiner 1 3 Explosivt-/sprängämne 2 Elcentral Tvättmaskin 1 3 Torkskåp 2 Okänt 3 36 Övriga vägfordon 1 3 Spårfordon 1 Glödlampa 2 11 TV 1 2 Strykjärn 1 Brandfarlig vätska 2 9 Transformator 1 1 Stereo/video/DVD Fig Aktuella startföremål vid bränder i allmänna byggnader. Brandorsak Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis Friktion 3 16 Fyrverkeri 1 4 Anlagd med uppsåt Levande ljus 2 29 Explosion 1 2 Tekniskt fel Återantändning 2 13 Gnistor 1 2 Värmeöverföring 13 9 Barns lek med eld 2 3 Heta arbeten 6 Rökning 3 46 Självantändning 1 6 Soteld 2 Okänt 3 46 Blixtnedslag 1 4 Annan Fig Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 55 % av glömda spisar och 12 % var anlagda med uppsåt. Vid skolbränderna var hälften anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 21 skadades 6 personer lindrigt vid bränder i vårdanläggningar. På tio år har ingen person omkommit eller skadats svårt. 2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1857 bränder inträffat i bostäder under de senaste tio åren vilket ger ett genomsnitt på 186 bostadsbränder per år. Antal bostadsbränder Fig Antalet bostadsbränder fortsätter öka. Andel brand i byggnad per objektstyp % 3% Flerbostadshus 44% Villa 5% Rad /par /kejdehus Fritidshus Fig Bränder i enbostadshus dominerar över tiden. 12

13 Brand per objektstyp Flerbostadshus Enbostadshus Fig Antalet bränder i enbostadshus ökar markant. Även antalet bränder i flerbostadshusen tenderar öka. Omfattning vid framkomst Endast rökutveckling Brand i startföremålet 24% 29% Brand i ett rum 2% Brand i flera rum 7% 14% 24% Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Fig Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kom till platsen. Omfattning vid framkomst per objektstyp 4 3 Var släcktes branden? 4% 11% 1% I startföremålet I startrummet 21% 63% I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Fig Diagrammet visar var bränderna släcktes. Flerbostadshus Enbostadshus 2 1 Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Fig Vid bränder i enbostadshus hinner branden oftare sprida sig utanför startföremålet Var släcktes branden i respektive objektstyp? 8 6 Flerbostadshus Enbostadshus 4 2 Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig På grund av byggnadskonstruktionen förstörs fler enbostadshus än flerbostadshus i bränder. 13

14 Startutrymme, startföremål och brandorsak vid samtliga bostadsbränder Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök Hall 7 3 Radgarage 2 16 Skorsten Sovrum 6 79 Annat 1 15 Vardagsrum Utanför byggnaden 6 64 Bastu 1 7 Pannrum Badrum/toalett 6 46 Elcentral 5 Fristående garage 1 46 Trapphus 6 32 Fläkt/Luftbehandlingsrum 2 Fristående förråd/uthus 8 6 Tvättstuga 4 39 Försäljningslokal 1 Okänd 8 48 Vind 2 38 Kontor 1 Soprum/sopnedkast 7 74 Förråd/klädkammare 2 25 Korridor 1 Balkong/Altan 7 64 Inbyggt garage 2 16 Verkstad 1 Källare (ej boyta) 7 52 Fig De flesta bostadsbränder startar i köket. Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis Soffa/fåtölj Diskmaskin 1 14 Rökkanal Personbil 3 23 Fläkt/vent. anläggning 1 11 Okänt Elcentral Kläder Annan lös inredning Kyl/frys 3 12 Lysrör 9 Annat Gardiner Bastuaggregat 6 Byggnadens utsida Torktumlare 2 12 Kaffebryggare 6 Skräp i container/motsv Glödlampa 2 11 Brandfarlig gas 3 Papper/kartong Torkskåp 2 6 Steroe/video/DVD 3 Eldstad 9 86 Övriga vägfordon 2 6 Expl.ämne/sprängämne 2 Uppvärmningsanordning 9 58 Tvättmaskin 1 21 Maskin 2 Andra elinstallationer 5 51 TV 1 16 Dator 1 Säng Brandfarlig vätska 1 14 Transformator 1 Fig Aktuella startföremål vid bränder i bostäder. Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis Rökning 5 68 Heta arbeten 3 13 Soteld Levande ljus 8 76 Explosion 4 Anlagd med uppsåt Blixtnedslag 6 25 Annan Värmeöverföring Gnistor 6 79 Fyrverkerier 4 Tekniskt fel Barns lek med eld 2 17 Självantändning 4 Okänd Återantändning 2 36 Fig Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Startutrymme, startföremål och brandorsak vid bränder i enbostadshus Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Skorsten Källare (ej boyta) 5 21 Annat 1 13 Kök Utanför byggnaden 4 48 Balkong/altan 17 Pannrum Fristående förråd/uthus 4 42 Radgarage 8 Fristående garage 1 43 Hall 4 18 Bastu 7 Vardagsrum 9 61 Tvättstuga 3 19 Trapphus 4 Okänd 8 46 Vind 2 27 Elcentral 1 Badrum/toalett 6 19 Förråd/klädkammare 1 14 Soprum/sopnedkast 1 Sovrum 5 43 Inbyggt garage 1 11 Verkstad 1 Fig Vid bränder i enbostadshus är skorstensbränder orsakade av soteld den dominerande orsaken. 14

15 Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Rökkanal Glödlampa 2 9 TV 1 7 Okänt Säng 2 8 Kläder 1 5 Eldstad 9 85 Torktumlare 2 6 Kyl/frys 1 5 Byggnadens utsida 8 67 Personbil 1 15 Övriga vägfordon 1 3 Annat 8 51 Brandfarlig vätska 1 1 Bastuaggregat 6 Uppvärmningsanordning 7 54 Diskmaskin 1 9 Fläkt/vent.anläggning 3 Papper/kartong 6 8 Tvättmaskin 1 9 Brandfarlig gas 2 Spis 5 7 Gardiner 1 7 Expl.ämne/sprängämne 2 Annan lös inredning 5 67 Skräp i container/motsv. 1 6 Maskin 2 Andra elinstallationer 4 37 Soffa/fåtölj Lysrör 1 Elcentral 3 12 Torkskåp 1 1 Transformator 1 Fig Aktuella startföremål vid bränder i enbostadshus. Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Soteld Gnistor 6 7 Rökning 11 Okänd Blixtnedslag 6 24 Explosion 2 Värmeöverföring Levande ljus 3 19 Självantändning 4 Tekniskt fel Heta arbeten 3 9 Fyrverkerier 2 Anlagd med uppsåt 8 48 Barns lek med eld 2 1 Annan Glömd spis 5 67 Återantändning 1 25 Fig Soteld är den klart dominerande brandorsaken vid brand i enbostadshus. Startutrymme, startföremål och brandorsak i flerbostadshus Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök Radgarage 2 8 Elcentral 4 Soprum/sopnedkast 7 73 Sovrum 1 37 Fristående garage 3 Balkong/altan 7 47 Tvättstuga 1 2 Annat 2 Trapphus 6 3 Pannrum 1 6 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 Fristående förråd/uthus 4 18 Skorsten 1 6 Okänd 2 Vardagsrum 3 51 Inbyggt garage 1 5 Försäljningslokal 1 Källare (ej boyta) 2 31 Vind 11 Kontor 1 Hall 3 11 Badrum/toalett/bastu 7 Korridor 1 Utanför byggnaden 2 15 Förråd/klädkammare 7 Fig % av alla bränder i flerbostadshus startar i köket. Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis Andra elinstallationer 1 14 Tv 9 Skräp i container/motsv Rökkanal 1 1 Lysrör 8 Annan lös inredning Fläkt/vent.anläggning 1 8 Kaffebryggare 6 Annat 5 53 Gardiner 1 7 Kläder 5 Papper/kartong Torkskåp 1 5 Brandfarlig vätska 4 Byggnadens utsida 4 27 Uppvärmningsanordning 1 4 Elcentral 4 Okänt 3 32 Övriga vägfordon 1 3 Steroe/video/DVD 3 Soffa/fåtölj Tvättmaskin 12 Glödlampa 2 Säng Torktumlare 6 Brandfarlig gas 1 Personbil 2 8 Diskmaskin 5 Dator 1 Kyl/frys 2 7 Eldstad 1 Fig Spisen är det i särklass vanligaste startföremålet Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis Levande ljus 5 57 Gnistor 9 Anlagd med uppsåt Rökning 5 57 Heta arbeten 4 Okänd 14 1 Återantändning 1 11 Explosion 2 Värmeöverföring 8 5 Barns lek med eld 7 Fyrverkerier 2 Tekniskt fel 5 74 Soteld 5 Blixtnedslag 1 Fig Glömd spis är med 46% den vanligaste orsaken till bränder i flerbostadshus. 15

16 Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. Enbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 577 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 61 under 21. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 21 Totalt Snitt Typ av industri 21 Totalt Snitt Annan tillverknings industri Kemisk industri Metall/maskinindustri Industrihotell Trävaruindustri Livsmedelsindustri Lager Textil/beklädnadsindustri 6 1 Reparationsverkstad Annan industri 1 Fig Antalet bränder inom metall- och tillverkningsindustrin ökade under året. 16

17 Omfattning vid framkomst Rökutveckling Startföremålet 27% 43% Ett rum Flera rum 2% Flera brandceller 7% Släckt/slocknad 1%2% Fig Omfattning då brandkåren kom till platsen. Var släcktes branden 5% 2% 14% 1% 78% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig Endast 8% av alla bränder sprider sig utanför startutrymmet. Omfattning vid framkomst per industrityp Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Metall/maskinindustri Kemisk industri Livsmedelsindustri 1 Textilindustri Lager 1 Trävaruindustri Annan tillverkn. industri Reparationsverkstad 1 Industrihotell 1 1 Fig Diagrammet visar hur det såg ut när brandkåren kom fram till respektive objektstyp under 21. Var släcktes branden i respektive objektstyp? I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Metall/maskinindustri Kemisk Industri 6 Livsmedelsindustri 1 Textilindustri Lager 1 Trävaruindustri Annan tillv. Industri Reparationsverkstad 1 Industrihotell 1 1 Fig Diagrammet visar var branden släcktes i respektive objektstyp. Startutrymme vid industribränder Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Produktionslokal Fristående förråd/uthus 1 9 Förråd/klädkammare 4 Eldriftrum 8 5 Personalutrymme 1 6 Källare (ej boyta) 3 Verkstad 5 31 Tvättstuga 1 4 Okänd 3 Lager 2 22 Försäljningslokal 1 1 Fristående garage 2 Utanför byggnaden 2 21 Pannrum 31 Hall 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 2 Kök 11 Inbyggt garage 1 Silo 2 1 Höupplag/loge/lada 5 Radgarage 1 Annat 1 18 Upplag 5 Trapphus 1 Skorsten 1 12 Kontor 3 Vardagsrum 1 Fig De flesta bränder inom industrin startar i produktionslokalerna. 17

18 Startföremål vid industribränder Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Maskin 2 18 Byggnadens utsida 1 18 Eldstad 13 Andra elinstallationer 7 54 Rökkanal 1 15 Spis 7 Elcentral 7 3 Annan lös inredning 1 14 Lysrör 6 Annat 6 45 Expl.ämne/sprängämne 1 9 Brandfarlig gas 3 Fläkt/vent.anläggning 4 53 Övriga vägfordon 1 7 Diskmaskin 2 Papper/kartong 4 5 Transformator 1 5 Glödlampa 2 Okänt 2 34 Personbil 1 3 Kyl/frys 2 Brandfarlig vätska 2 14 Tvättmaskin 1 3 Torktumlare 2 Uppvärmningsanordning 1 3 Skräp i container/motsv. 21 Torkskåp 1 Fig Förekommande startföremål vid bränder inom industrin. Brandorsak vid industribränder Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Värmeöverföring Anlagd med uppsåt 2 7 Explosion 3 Tekniskt fel Okänd 1 39 Annan 1 Friktion 9 47 Heta arbeten 1 24 Blixtnedslag 1 Självantändning 4 62 Glömd spis 6 Soteld 1 Gnistor 3 43 Barns lek med eld 4 Rökning Återantändning 2 12 Fig Värmeöverföring var den vanligaste brandorsaken 21. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 21 har två personer skadats lindrigt vid industribränder. En person har skadats svårt. Inte sedan 23 har en person omkommit vid en industribrand. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 23 bränder inträffat inom kategorin under perioden varav 17 under 21. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 21 Totalt Snitt Typ av byggnad 21 Totalt Snitt Lantbruk, ej bostad Parkeringshus/garage 1 2 Kraft-/värmeverk Annan 18 3 Bensinstation Tunnel/underjordsanläggning 3 Rivningshus Byggnadsplats Avfall/avlopp/rening Fig Bränderna inom lantbruken har minskat betydligt. Omfattning vid ankomst 6% 11% 17% 15% 28% 23% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Var släcktes branden 6% 41% 31% 2% 2% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig I nästan en fjärdedel av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. Fig Mer än hälften av bränderna sprider sig utanför startföremålet. 18

19 Omfattning vid framkomst per objektstyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Kraft-/värmeverk 1 Bensinstation 1 Lantbruk, ej bostad Avfall/avlopp/rening 1 Annan byggnad 3 Fig De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan resultera i snabbare spridning. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Kraft-/värmeverk 1 Bensinstation 1 Lantbruk, ej bostad Avfall/avlopp/rening 1 Annan byggnad 2 1 Fig Diagrammet visar var bränderna släcktes i de olika objektstyperna. Startutrymme bland allmänna byggnader Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Djurstall 4 15 Fristående garage 9 Annat 6 Pannrum 3 15 Okänd 6 Kök 3 Fristående förråd/uthus 2 42 Förråd 3 Kontor 2 Höupplag/loge/lada 2 36 Skorsten 3 Upplag 2 Utanför byggnaden 2 17 Inbyggt garage 2 Verkstad 2 Produktionslokal 1 4 Radgarage 2 Vind 2 Försäljningslokal 1 3 Eldriftrum 11 Badrum/toalett/bastu 1 Lager 1 3 Silo 1 Vardagsrum 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 1 2 Soprum/sopnedkast 1 Fig Förekommande startutrymmen vid bränder i andra typer av byggnader. Startföremål bland allmänna byggnader Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Okänt 5 57 Glödlampa 1 1 Kyl/frys 3 Andra elinstallationer 3 16 Personbil 7 Elcentral 2 Uppvärmningsanordning 3 11 Transformator 7 Lysrör 2 Byggnadens utsida 1 32 Eldstad 5 Övriga vägfordon 2 Annat 1 16 Rökkanal 5 Brandfarlig gas 1 Annan lös inredning 1 15 Brandfarlig vätska 3 Spis 1 Fläkt/vent.anläggning 1 6 Skräp i container/motsv. 3 Torktumlare 1 Maskin 1 6 Tvättmaskin 1 Fig Förekommande startföremål vid bränder i andra typer av byggnader. Brandorsak bland allmänna byggnader Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Okänd 5 6 Gnistor 1 15 Heta arbeten 5 Värmeöverföring 5 39 Återantändning 12 Soteld 2 Tekniskt fel 2 33 Blixtnedslag 9 Fyrverkerier 1 Anlagd med uppsåt 3 12 Självantändning 5 Glömd spis 1 Friktion 1 4 Barns lek med eld 4 Fig Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid bränder inom kategorin annan byggnad. 19

20 2.6 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 21 Totalt Åtgärder 21 Totalt Åtgärder 21 Totalt Ingen åtgärd Skydd av närliggande objekt Annan Invändig släckning Dörrforcering Dimspik 1 31 Användande av värmekamera/ir teknik Avstängning av gas/el Skjutning/punktering av gasflaskor 1 6 Släckning från marken Släckning från höjdfordon Inträngning från höjdfordon 14 Lodning av rökkanal Fig Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt Håltagning Räddningstjänstens fläktar Fig Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid räddningstjänstinsatser vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 21 Totalt Rökdykning livräddning 7 37 Rökdykning egendomsskydd Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 21 % 1 % Rökdykning med värmekamera Fig Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning.. Livräddning 21 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning Höjdfordon 8 5 Fig Tabellen visar hur många gånger människor livräddats av brandpersonal vid brand i byggnad 21. Släckmedel Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare CO Handbrandsläckare Skum 2 37 Lämpning Annat släckmedel 4 69 Branddamm 1 13 Tankbil Öppet vattentag 3 64 Mellanskum 17 Brandpost Handbrandsläckare Vatten 3 21 Tungskum 6 Handbrandsläckare Pulver 1 73 Kvävning 3 12 Lättskum 2 Fig Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. 2

21 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 3328 brand ej i byggnad inträffat under perioden Brand ej i byggnad genom åren Fig 3-1. Antalet brand ej i byggnad de senaste åtta åren. et under perioden är 333 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid** Deltidsstation Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltidsstation Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Fig 3-2. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. 21

22 Brand ej i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 3-3. Att snön låg kvar fram till april månad ledde till betydligt färre gräsbränder tidigt på året. Brand i fordon Personbil Lastbil Buss Övriga fordon Fig 3.4. Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 25. Brandorsak per typ av objekt Fordon Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 21 Totalt Objekt Personbil Övrigt vägfordon* Tåg Fartyg/båt Flygplan 1 Skogsmaskin Jordbruksmaskin Annan arbetsmaskin Buss Lastbil Husvagn Antal Fig 3-5. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av tekniskt fel eller anlagd brand. 22

23 Skog- och mark Brandorsak Objekt Gräs / mark ej trädbevuxen Annan trädbevuxen mark Produktiv skogsmark Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Totalt Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 21 Totalt Fig 3-6. Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Övrigt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 21 Totalt Objekt Annat Container Soptunna Papperskorg Soptipp Totalt Fig 3-7. Tabellen redovisar övriga brandobjekt tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare CO Branddamm 7 Tankbil Brandpost 4 17 Tungskum 7 Öppet vattentag Handbrandsläckare Vatten 3 12 Helikopter/flygplan 5 Handbrandsläckare Pulver 1 11 Annat släckmedel 2 57 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 9 47 Mellanskum 1 22 Fig 3-8. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 827 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 21-21, varav Vid drygt var tionde utryckning till ett automatiskt brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6%. Onödiga larm Brand 12% Brand 11% Onödiga larm 88% Onödiga larm 89% Fig 4-1. Andelen larm orsakat av brand 21. Fig 4-2. Andelen larm orsakat av brand

24 Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar Antal onödiga larm Antal anläggningar Fig 4-3. Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Relativt sett minskar andelen felaktiga larm ställt mot antalet inkopplade anläggningar, även om man ser en viss ökning 21. Flest onödiga automatlarm 21 Objekt Antal larm Objekt Antal larm Atria Supply, Sköllersta 25 Esab Welding Equipment, Laxå 17 Brolyckan, Örebro 25 Procordia Food, Örebro 16 Meritor, Lindesberg 25 Mellringestaden, Örebro 14 Korsnäs,Frövi 21 Kriminalvårdsanstalten, Kumla 1 Marklyckan, Örebro 21 Brickebackens Centrum, Örebro 1 Atlas Copco, Tackjärnsgatan, Örebro 17 Fig 4-4. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm. Flest onödiga automatlarm Objekt Antal larm Objekt Antal larm Brolyckan Servicehus, Örebro 183 Universitetssjukhuset, Örebro 129 Procordia Food AB, Kumla 183 Marklyckan Servicehus, Örebro 127 Atria Lithells AB, Sköllersta 181 Meritor, Lindesberg 116 SAKAB, Kvarntorp 17 ESAB Welding Equipment AB, Laxå 19 Korsnäs, Frövi 139 Örebro Universitet, Örebro 12 Fig 4-5. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm Glädjande nog har SAKAB, som tidigare legat i topp inte haft något onödigt larm under året som gått. Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid** Deltidsstation Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltidsstation Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda

25 Deltidsstation Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* 1 - Olshammar* Mariedamm* - Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Fig 4-6. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 21 Snitt Typ av objekt 21 Snitt Typ av objekt 21 Snitt Övrig vårdbyggnad Kemisk industri Förskola 5 4 Skola Idrottsanläggning Trävaruindustri 5 13 Handel 81 6 Kriminalvård 19 1 Industrihotell 3 6 Metall-/maskinindustri 67 5 Teater/biograf/museum Avfall/avlopp/rening 2 1 Lager Sjukhus 14 2 Försvarsbyggnad 2 1 Livsmedelsindustri Restaurang/danslokal 13 9 Reparationsverkstad 1 1 Annan tillverknings industri Kyrka/motsv Elev-/studenthem 2 Annan allmän byggnad Kraft-/värmeverk 9 11 Kommunikationsbyggnad 2 Kontor 3 28 Annan byggnad 8 1 Textil/beklädnadsindustri 1 Hotell Bostad 7 3 Bensinstation Fig 4-7. Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Okänd orsak Felhant. av servicepers Sprinkler -tryckförändring 7 7 Rök från matlagning Oavsiktlig åverkan Sprinkler - frysning 6 3 Rök från arbetsprocess 13 1 Rök från rökning 16 2 Annan värmepåverkan 3 11 Ånga Rök från fordon 16 9 Blixtnedslag 3 8 Uppsåtligt falsklarm Annan orsak Rök från panna/eldstad 3 4 Kondens/fukt/vatten Heta arbeten Rök från rökmaskin 2 1 Damm/smuts 3 24 Fel i strömförsörjning 11 8 Förmodad brand 4 Överföringsfel Felhant. av larmmottagare 9 5 Gnagare/fågel/insekt 1 Levande ljus/tomtebloss 7 18 Fig 4-8. Nära hälften av alla onödiga automatiska brandlarm i vårdanläggningar orsakas av matlagning. Nästan 3 % av alla larm har tyvärr okänd orsak. 25

26 5. Trafikolyckor Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 2874 trafikolyckor de senaste nio åren. Under 21 har totalt 921 personer varit inblandade i 395 trafikolyckor, den högsta siffran på tio år. Trafikolyckor genom åren Antal olyckor Fig 5-1. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per år. et under perioden är 287 insatser per år. En ökning med över 1 trafikolyckor 21 sett till genomsnittet. Trafikolyckor per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 21 Fig 5-2. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per månad 21 ställt mot genomsnittet. Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid** Deltidsstation Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltidsstation Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn

27 Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Fig 5-3. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 21 Antal olyckor Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt E E18-E E Fig 5-4. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Utöver tabellen har ytterligare 6 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 8 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 37 olyckor per år (totalt 368 under perioden 21-21) och 8 olyckor 21 (5 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. Totalt 48 olyckor på järnväg har inträffat under tioårsperioden varav 3 under båtolyckor har inträffat under 21, en ökning jämfört mot totalt 18 båtolyckor sedan insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21 varav 4 fara för haveri under

28 5.1 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren 21 blev ett år med betydligt färre antal omkomna än normalt trots att antalet trafikolyckor ökade markant. Bättre vägar och fler sträckor med mötesfria vägavsnitt bidrar med stor sannolikhet att minska konsekvenserna av olyckorna. De flesta olyckorna inträffar på 5- och 7-sträckor, men konsekvenserna på människors liv och hälsa blir större på 11-väg trots att antalet olyckor är betydligt färre. Omkomna Antal omkomna Fig Diagrammet visar antalet omkomna till följd av trafikolyckor per år. 21 visade sig bli ett mycket bra år, med det lägsta antalet döda på tio år. Endast 6 personer omkom i trafikolyckor på vägen och 2 personer omkom efter kollision med tåg. Av de 8 olyckorna var 4 sannolika självmord, där förebyggande åtgärder i form av en säkrare trafikmiljö knappast skulle ha förhindrat olyckorna. Svårt skadade Antal svårt skadade Fig Diagrammet visar antalet svårt skadade. Lindrigt skadade Fig Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. Antal lindrigt skadade 28

29 Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Lindrigt Svårt Omkom 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Fig Flest olyckor sker på 7 vägar där även flest människor skadats och dödats under året. 5.2 Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 21 Totalt Inblandade 21 Totalt Inblandade 21 Totalt Personbil-singel Tankbil-singel 1 9 Gående-motorcykel 2 Personbil-personbil Djur-motorcykel 1 7 Lastbil 3 eller fler 2 Personbil-lastbil Lastbil-annat 1 5 Moped-buss 2 Lastbil singel Cykel-lastbil 1 3 Moped-moped 2 Djur-personbil Motorcykel-buss 1 3 Moped-motorcykel 2 Personbil 3 eller fler 15 9 Personbil-personbil-buss 1 3 Motorcykel-långsg. fordon 2 Motorcykel-personbil 7 59 Personbil-lastbil farligt gods 1 2 Motorcykel-tankbil 2 Moped-personbil 7 39 Långsamtg. fordon-lastbil-personbil 1 1 Personbil-lastbil-lastbil 2 Fartyg/båt 7 13 Långsamtg. fordon-långsg. fordon 1 1 Cykel-personbil-lastbil 1 Personbil-buss 4 41 Personbil-lastbil-buss 1 1 Cykel-spårfordon 1 Buss-singel 4 28 Cykel singel 9 Djur-buss 1 Cykel-personbil 4 28 Långsamtg. fordon-lastbil 9 Djur-buss-lastbil 1 Flygplan/helikopter 4 18 Spårfordon ett eller fler 9 Djur-spårfordon 1 Motorcykel singel 3 64 Lastbil farligt gods singel 6 Fartyg/båt-fartyg/båt 1 Gående-personbil 3 2 Cykel-buss 4 Gående-buss-personbil 1 Personbil-annat 3 1 Motorcykel-lastbil 4 Gående-moped 1 Gående-spårfordon 2 4 Personbil-personbil-lastbil 4 Gående-personbil-lastbil 1 Lastbil-lastbil 2 4 Personbil-spårfordon 4 Gående-tankbil 1 Cykel-motorcykel 1 3 Cykel-moped 3 Långsamtg. fordon-annat 1 Gående-lastbil 1 2 Lastbil-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Lastbil-spårfordon 1 1 Motorcykel-motorcykel 3 Moped-tåg 1 Långsamtg. fordon-personbil 1 17 Personbil-personbil-djur 3 Motorcykel-mc-personbil 1 Moped singel 1 15 Djur-lastbil 2 Personbil-personbil-gående 1 Långsamtg. fordon- singel 1 14 Gående-buss 2 Personbil-personbil-mc 1 Annat-singel 1 1 Fig Tabellen redovisar antalet olyckor olika kombinationer av trafikelement varit inblandade i. Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 21 Snitt Totalt Inblandade 21 Snitt Totalt Personbil Spårfordon Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt Arbetsmaskin/långsamtgående fordon Motorcykel Annat Moped Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt Djur Annan lastbil, farligt godsskylt Cykel Flygplan/helikopter Buss Fartyg/båt Gående Snöskoter Fig Tabellen redovisar vilka trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. 29

30 5.3 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 21 Tot 21 Tot Väg 21 Tot 21 Tot Väg 21 Tot 21 Tot Järnväg E Båt E18-E E Tätort Annan E Fig Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Gående-tåg Båt 2 2 Personbil-lastbil Buss 1 9 Personbil-singel Moped-singel 1 1 Personbil-personbil Gående-lastbil 1 1 Lastbil-cykel Personbil-buss 1 1 Personbil-djur Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil-motorcykel 3 4 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-cykel 1 1 Motorcykel-singel 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 1 1 Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Personbil-personbil-lastbil 1 1 Fig Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid samtliga dödsolyckor. Den vanligaste dödsolyckan sker mellan gående och tåg. 5.4 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 21 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg Enkla verktyg, muskelkraft Lyftkuddar 4 Annan metod Fig Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 21 Totalt Snitt/år Batterifrånkoppling Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare Säkring mot brand genom skumutläggning Stabilisering av olycksobjektet Annat 1 4 Fig Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. 3