Utryckningsstatistik

Transkript

1 Utryckningsstatistik Upprättad: Antagen av direktionen: Dokumentet återfinns: Nerikes Brandkår\Räddning\Statistik\NB Statistik Handläggare: Ae

2 UTRYCKNINGSSTATISTIK Innehåll 1 Inledning 2 1. Samtliga händelser 4 2. Brand i byggnad 6 3. Brand ej i byggnad Automatiska brandlarm Trafikolyckor Övrig räddning Övrigt Örebro kommun Kumla kommun Hallsbergs kommun Askersunds kommun Lekebergs kommun Laxå kommun Räddningsinsatser i andra kommuner 49 2

3 Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes tom För samtliga tabeller gäller följande: *Stationerna i Askersunds kommun; Askersund, Hammar, Olshammar och Mariedamm saknar statistik från 21 eftersom de blev medlemmar i Nerikes Brandkår 22. **Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren eller det totala antalet åren För samtliga tabeller avseende startutrymme, startföremål och brandorsak i kapitel 2, Brand i byggnad, gäller: 1 Tidigare inrymdes föremålet under lös inredning 2 Tidigare inrymdes föremålet under övriga elinstallationer 3

4 1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut gånger till inträffade händelser sedan 21. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Flera stationer har larmats till samma räddningsinsats vid 358 tillfällen under året. Räddningsinsatser totalt per år Fig 1-1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 1767 insatser. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund med fler än 15 invånare 25 Nerike Attunda Södra Roslagen Mälardalen Gästrike 11,6 12,38 7,95 7,43 6,21 9,3 Södra Älvsborg Nerike Attunda Södra Roslagen Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-2. Antalet räddningsinsatser per år i jämförelse. Fig 1-3. Antalet insatser per 1 invånare. Utryckningar per station och år Heltidsstation Örebro Byrsta heltid** Deltidsstation 1+4 Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Fig 1-4. Antalet larm per brandstation

5 Händelser per typ och år Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. Antalet räddningsinsatser per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 1-6. Antalet händelser per månad. Den torra perioden i juni medförde betydligt fler insatser än normalt. Antalet räddningsinsatser per veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Fig 1-7. Alla händelser 28 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet Fig 1-8. Antalet insatser 28 fördelade över dygnet. 5

6 Händelstyp fördelat över dygnet Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Fig 1-9. Här visas händelserna 28 fördelade över dygnets timmar. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakat av matlagning. De flesta insatser sker oftast från lunchtid och fram över eftermiddagen. Räddningsinsatser per kommun Fig 1-1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 28 ställt mot den genomsnittliga siffran för varje kommun. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal 1159 Lekeberg Laxå Hallsberg Örebro Kumla Askersund Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder Åtgärder 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Psykiskt stöd Fixering arm/benskada Omhändertagna för akuta skador Syrgasbehandling Fixering nacke/rygg Stabilt sidoläge Förebygga skadechock Defibrillering Fri luftväg Stoppa blödning Hjärt-lungräddning Kylning brännskada Annan Personsanering Fig Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 2182 bränder i byggnader inträffat sedan Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren Fig Antalet bygdebränder är den högsta siffran hittills på åtta år. et är 273 bränder per år. 6

7 Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta** Deltidsstation 1+4 Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Fig Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig Antalet brand i byggnad per månad 28 ställt mot genomsnittet. Under sommarhalvåret skedde en markant ökning av antalet bränder i byggnader. Brand i byggnad fördelat över dygnet Fig Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. 7

8 Fördelning mellan objekt % Bostad 11% 18% 48% Allmän byggnad Industri 16% 51% 25% Annan byggnad 22% Fig Hälften av bränderna drabbar bostäder. Fig Fördelningen totalt under åtta år. Startutrymme Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök Vind 4 42 Kontor 2 13 Produktionslokal Okänd 4 39 Korridor 2 1 Skorsten Tvättstuga 4 37 Verkstad 1 17 Vardagsrum Försäljningslokal 4 23 Inbyggt garage 1 14 Fristående förråd/uthus Badrum/toalett 3 35 Upplag 1 7 Sovrum/sovsal Trapphus 3 34 Fristående garage 33 Soprum/sopnedkast Höupplag/loge/lada 3 32 Elcentral/motsvarande 17 Utanför byggnaden 1 88 Samlingslokal 3 32 Djurstall 5 Balkong/Altan 1 45 Hall 3 24 Bastu 3 Pannrum 9 7 Lager 3 19 Cistern 2 Annat 8 66 Personalutrymme 3 14 Lastbrygga 2 Fläkt/Luftbehandlingsrum 6 27 Radgarage 3 12 Datacentral Eldriftrum 5 15 Förråd/klädkammare 2 29 Loftgång Källare, ej boyta 4 42 Silo 2 14 Fig Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis Lysrörsarmatur 6 27 Övriga vägfordon 1 7 Annat Elcentral Kläder Rökkanal Personbil 5 1 Stereo/video/DVD 1 3 Byggnadens utsida Torktumlare 4 11 Brandfarlig gas 1 2 Skräp i container Kaffebryggare 4 8 Dator Annan lös inredning Soffa/fåtölj Spårfordon 1 1 Papper/kartong Gardiner Tvättmaskin 12 Okänt Brandfarlig vätska 2 14 Torkskåp 4 Andra elinstallationer 12 6 Säng TV 7 Uppvärmningsanordning Diskmaskin 2 6 Bastuaggregat 2 Maskin 7 47 Kyl/frys 1 11 Explosivt-/sprängämne 1 Eldstad 7 38 Glödlampa 1 8 Strykjärn Fläkt/ventilationsanläggning 7 33 Transformator 1 7 Fig Aktuella startföremål vid bränderna. Brandorsak Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis Återantändning 1 55 Tekniskt fel Gnistor 7 87 Värmeöverföring Heta arbeten 7 24 Anlagd med uppsåt Friktion 6 15 Okänt Blixtnedslag 5 31 Soteld Barns lek med eld 1 22 Levande ljus Annan 31 Rökning Fyrverkerier 6 Självantändning Explosion 4 Fig Orsaken till byggnadsbränderna. Mer än var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis (26%). 8

9 Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 32% 35% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 5% 7% 1% I startföremålet 23% I startrummet I startbrandcellen 2% 4% 11% 16% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller 64% I startbyggnaden Branden spred sig till andra byggnader Fig Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen % av alla bränder kommer aldrig längre än till startföremålet. Omkomna och skadade 2 Fig Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes 28. Att en brand sprider sig vidare efter att brandkåren har kommit på plats är ovanligt Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig Under 28 omkom ingen person vid någon brand i byggnad. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 531 bränder inträffat i allmänna byggnader under varav 8 under 28. Typ av objekt Vårdanläggning Samlingslokal Skola Hotell Övrig Kontor Fig Antalet bränder i allmänna byggnader ligger på en genomsnittlig nivå. Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 28 Totalt Snitt Objektstyp 28 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad Kriminalvård Handel Kyrka/motsvarande Skola Teater/biograf/museum Restaurang/danslokal Idrottsanläggning Åldringsvård Förskola Sjukhus Kommunikationsbyggnad 1 3 Övrigt i allmän byggnad Elevhem/studenthem 4 1 Hotell/pensionat Fritidsgård 3 Kontor Försvarsbyggnad Fig Antalet bränder per objektsgrupp. 9

10 Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 34% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 16% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen 55% 8% 3% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad 84% I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig Vid 89 % av alla larm till allmänna byggnader Fig % av alla bränder släcktes innan visar sig bränderna vara släckta eller kvar i startföremålet spridning skett från startföremålet. Inte i något då brandkåren anländer. Detta beror till stor del på att fall spred sig en brand i en allmän byggnad utanför många byggnader inom kategorin allmän byggnad är det rum där branden startat. försedda med automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm och en god möjlighet för personal på plats till upptäckt och åtgärd. Omfattning vid framkomst per objektstyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Vårdanläggning Samlingslokal Hotell 1 1 Skola Kontor 1 1 Övrig allmän byggnad 1 1 Fig Omfattningen när brandkåren anlände till olika typer av allmänna byggnader 28. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Vårdanläggning 34 6 Samlingslokal Hotell 2 Skola 8 2 Kontor 1 1 Övrig allmän byggnad 2 Fig Tabellen visar var branden släcktes i respektive objektstyp 28. Startutrymme Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök Kontor 2 6 Soprum/sopnedkast 3 Sovrum/sovsal 6 29 Källare, ej boyta 2 4 Produktionslokal 3 Vardagsrum 4 23 Eldriftrum 2 4 Okänd 3 Samlingslokal 3 24 Utanför byggnaden 3 15 Hall 3 Fläkt-/Luftbehandlingsrum 3 1 Förråd/klädkammare 1 12 Skorsten 1 Försäljningslokal 3 9 Vind 1 6 Lastbrygga 1 Annat 2 16 Lager 1 3 Höupplag/loge/lada 1 Badrum/toalett 2 14 Fristående förråd/uthus 9 Fristående garage 1 Trapphus 2 11 Elcentral 7 Cistern 1 Personalutrymme 2 8 Tvättstuga 6 Bastu 1 Korridor 2 7 Verkstad/hobbyrum 3 Fig Startutrymme vid alla bränder i allmänna byggnader. 1

11 Startföremål Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis Skräp i container 1 2 Torktumlare 3 Annat Kyl/frys 1 2 Torkskåp 3 Andra elinstallationer 9 32 Gardiner 1 1 Säng 1 3 Papper/kartong Okänt 3 Transformator 2 Annan lös inredning 4 46 Rökkanal 28 Diskmaskin 2 Fläkt/ventilationsanläggning 4 13 Maskin 14 Övriga vägfordon 1 Lysrör 3 11 Uppvärmningsanordning 6 Tvättmaskin 1 Byggnadens utsida 4 15 Eldstad 6 Stereo/video 1 Soffa/fåtölj 2 4 Kläder 1 5 Explosivt/-sprängämne 1 Kaffebryggare 2 4 Brandfarlig vätska 4 Dator 1 Glödlampa 1 6 TV 3 Bastuaggregat 1 Elcentral Fig Aktuella startföremål vid bränder i allmänna byggnader. Brandorsak Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis Friktion 2 3 Återantändning 5 Tekniskt fel Heta arbeten 1 4 Barns lek med eld 4 Anlagd med uppsåt Blixtnedslag 1 2 Självantändning 3 Värmeöverföring 9 49 Okänt 23 Fyrverkeri 1 Rökning 4 27 Annan 8 Explosion 1 Levande ljus 4 13 Fig Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 6 % av glömda spisar och 15 % var anlagda med uppsåt. Vid skolbränderna var hälften anlagda med uppsåt Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 28 skadades en person svårt vid en brand i en vårdanläggning. På åtta år har ingen person omkommit. 2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1122 bränder inträffat i bostäder under de senaste åtta åren vilket ger ett genomsnitt på 14 bostadsbränder per år. År 28 inträffade 15 bostadsbränder. Antal bostadsbränder Fig Antalet bostadsbränder har minskat under 28 efter att ha ökat stadigt sedan Brand per objektstyp Flerbostadshus Enbostadshus Fig Bränder i flerbostadshus ökar varje år medan bränderna i enbostadshus var klart färre

12 Andel brand i byggnad per objektstyp % 3% 3% 3% Flerbostadshus 31% 63% Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus 43% 51% Fig Bränder i flerbostadshus dominerar under 28. Omfattning vid framkomst Fig Fördelningen totalt sett Var släcktes branden? 38% 1% 5% 13% 29% 14% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad 6% 25% 7% % I startföremålet 62% I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kommer till platsen vid. bostadsbränder 28 Fig Diagrammet visar var bostadsbränderna släcktes under % av alla bostadsbränder begränsas till ett rum i bostaden. Omfattning vid framkomst per objektstyp Endast rökutveckling 7 14 Brand i startföremålet 11 Brand i ett rum 8 8 Brand i flera rum (samma brandcell) 1 Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Flerbostadshus Enbostadshus Fig Vid bränder i enbostadshus hinner branden oftare sprida sig utanför startföremålet innan brandkåren anländer. 12

13 Var släcktes branden i respektive objektstyp? I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader 2 Flerbostadshus Enbostadshus Fig På grund av byggnadskonstruktionen förstörs fler enbostadshus än flerbostadshus i bränder. Startutrymme, samtliga bostadsbränder Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök Okänd 3 26 Fristående förråd/uthus 2 Skorsten Hall 3 18 Fristående garage 13 Vardagsrum 1 84 Radgarage 3 7 Elcentral 5 Soprum/sopnedkast Källare (ej boyta) 2 38 Fläkt/Luftbehandlingsrum 3 Balkong/Altan 1 42 Annat 2 8 Bastu 1 2 Sovrum 7 65 Trapphus 1 21 Försäljningslokal 1 Utanför byggnaden 4 41 Badrum/toalett 1 14 Kontor 1 Tvättstuga 4 25 Förråd/klädkammare 1 12 Korridor 1 Vind 3 48 Inbyggt garage 1 4 Produktionslokal 1 Pannrum 3 38 Fig De flesta bostadsbränder startar i köket. Startföremål, samtliga bostadsbränder Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis Säng Maskin 24 Rökkanal Diskmaskin 2 8 Fläkt/vent. anläggning 15 Annat Brandfarlig vätska 2 7 Tvättmaskin 11 Annan lös inredning Kaffebryggare 2 6 Kyl/frys 8 Skräp i container/motsv Gardiner TV 7 Papper/kartong Andra elinstallationer 1 36 Bastuaggregat 5 Eldstad 6 45 Lysrör 1 8 Glödlampa 2 Uppvärmningsanordning 5 25 Kläder Transformator 2 Okänt 4 67 Soffa/fåtölj Brandfarlig gas 1 Byggnadens utsida 4 43 Elcentral Expl.ämne/sprängämne 1 Torktumlare 4 1 Steroe/video/DVD 1 2 Övriga vägfordon 1 Personbil 3 6 Dator 1 1 Fig Aktuella startföremål vid bränder i bostäder. Brandorsak, samtliga bostadsbränder Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis Levande ljus 1 41 Annan 17 Soteld Rökning 9 41 Heta arbeten 6 Tekniskt fel Återantändning 5 26 Fyrverkerier 3 Anlagd med uppsåt Gnistor 2 42 Självantändning 2 Värmeöverföring Blixtnedslag 2 13 Explosion 1 Okänd Barns lek med eld 1 12 Fig Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. 13

14 Startutrymme, startföremål och brandorsak i enbostadshus Vid bränder i villor, radhus eller fritidshus är skorstensbränder orsakade av soteld den dominerande orsaken. Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Skorsten Hall 2 11 Källare (ej boyta) 11 Kök 1 79 Balkong/altan 2 1 Badrum/toalett 1 Utanför byggnaden 4 32 Annat 2 7 Tvättstuga 1 Vardagsrum 3 41 Radgarage 1 5 Förråd/klädkammare 4 Pannrum 3 32 Inbyggt garage 1 4 Trapphus 4 Vind 3 23 Soprum/sopnedkast 1 1 Bastu 2 Okänd 3 21 Fristående förråd/uthus 15 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 Sovrum 2 28 Fristående garage 12 Elcentral 1 Fig Skorstenen är det vanligaste startföremålet vid bränder i enbostadshus. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Rökkanal Personbil 1 5 Säng 3 Spis 6 59 Elcentral 1 4 Kläder 2 Eldstad 6 42 Gardiner 1 2 Kyl/frys 2 Uppvärmningsanordning 5 24 Skräp i container/motsv. 3 Soffa/fåtölj 1 2 Annat 4 55 Andra elinstallationer 21 Torktumlare 2 Okänt 4 42 Maskin 1 TV 2 Byggnadens utsida 4 26 Fläkt/vent.anläggning 9 Expl.ämne/sprängämne 1 Annan lös inredning 3 46 Bastuaggregat 4 Kaffebryggare 1 Diskmaskin 2 7 Glödlampa 3 Transformator 1 Brandfarlig vätska 2 5 Lysrör 3 Övriga vägfordon 1 Fig Aktuella startföremål vid bränder i enbostadshus. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Soteld Anlagd med uppsåt 4 29 Annan 8 Värmeöverföring 9 72 Gnistor 2 43 Rökning 5 Tekniskt fel 5 49 Blixtnedslag 2 14 Heta arbeten 4 Glömd spis 5 43 Levande ljus 1 8 Fyrverkerier 2 Återantändning 5 2 Barns lek med eld 1 7 Självantändning 2 Okänd 4 66 Fig Förekommande brandorsaker vid brand i enbostadshus. Startutrymme, startföremål och brandorsak i flerbostadshus Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Kök Förråd/klädkammare 1 8 Fristående garage 2 Soprum/sopnedkast Hall 1 7 Annat 1 Balkong/altan 8 33 Badrum/toalett/bastu 1 5 Fläkt/luftbehandlingsrum 1 Vardagsrum 7 44 Vind 25 Försäljningslokal 1 Sovrum 5 39 Utanför byggnaden 1 Kontor 1 Tvättstuga 4 15 Fristående förråd/uthus 7 Korridor 1 Källare (ej boyta) 2 27 Pannrum 6 Okänd 1 Radgarage 2 2 Skorsten 5 Produktionslokal 1 Trapphus 1 17 Elcentral 4 Fig % av alla bränder i flerbostadshus startar i köket. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Spis Soffa/fåtölj Fläkt/vent.anläggning 6 Annat 8 53 Gardiner 1 2 Uppvärmningsanordning 6 Annan lös inredning 7 66 Kläder 1 2 Kyl/frys 4 Papper/kartong Steroe/video/DVD 1 2 Tv 4 Skräp i container/motsv Dator 1 1 Brandfarlig vätska 3 Torktumlare 4 8 Okänt 28 Elcentral 3 Säng Byggnadens utsida 17 Bastuaggregat 1 Personbil 2 4 Rökkanal 15 Brandfarlig gas 1 Kaffebryggare 2 3 Maskin 14 Glödlampa 1 Andra elinstallationer 1 37 Tvättmaskin 9 Transformator 1 Lysrör 1 6 Eldstad 8 Fig Spisen är det i särklass vanligaste startföremålet. 14

15 Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Glömd spis Värmeöverföring 4 24 Barns lek med eld 4 Anlagd med uppsåt 9 6 Soteld 14 Heta arbeten 3 Tekniskt fel 9 46 Annan 8 Blixtnedslag 2 Rökning 9 37 Återantändning 7 Explosion 1 Levande ljus 9 36 Gnistor 6 Fyrverkerier 1 Okänd 7 51 Fig Glömd spis är den vanligaste orsaken till lägenhetsbränderna. Bränder orsakade av rökning har uteslutande skett i flerbostadshus under året. Omkomna och skadade vid brand i bostad Enbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Flerbostadshus Fig Diagrammen visar konsekvenserna på människors liv och hälsa till följd av brand i bostaden Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare fanns. Vid alla övriga dödsbränder har det saknats fungerande brandvarnare. Dödsbränderna har uteslutande skett nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 345 bränder drabbat industrin de senaste sju åren varav 53 under 28. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 28 Totalt Snitt Typ av industri 28 Totalt Snitt Kemisk industri Livsmedelsindustri Metall/maskinindustri Bil-/gummiverkstad Trävaruindustri Industrihotell Lager Textil/beklädnadsindustri Annan tillverknings industri Fig SAKAB står för en stor andel bränder inom den kemiska industrin. Omfattning vid framkomst 49% 2% 2% 17% 13% 17% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Fig Omfattning då brandkåren kom till platsen. Var släcktes branden 5% 6% I startföremålet 19% 7% I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Fig Vid tre bränder spred sig branden vidare till intilliggande byggnader. 15

16 Omfattning vid framkomst per industrityp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Metall/maskinindustri Kemisk industri Livsmedelsindustri 1 2 Lager Trävaruindustri Annan tillverkn. industri 2 2 Reparationsverkstad Industrihotell 1 1 Fig Diagrammet visar hur det såg ut när brandkåren kom fram till respektive objektstyp under 28. Var släcktes branden i respektive objektstyp? I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Metall/maskinindustri 11 1 Kemisk Industri Livsmedelsindustri 3 Lager Trävaruindustri Annan tillv. Industri 3 1 Reparationsverkstad Industrihotell 1 1 Fig Diagrammet visar var branden släcktes i respektive objektstyp. Startutrymme, startföremål och brandorsak vid industribränder Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Produktionslokal Utanför byggnaden 1 9 Tvättstuga 2 Pannrum 4 27 Kök 1 8 Datacentral 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 3 15 Personalutrymme 1 5 Fristående garage 1 Eldriftrum 3 12 Verkstad/hobbyrum 9 Förråd 1 Annat 2 25 Höupplag/loge/lada 5 Förråg/klädkammare 1 Lager 2 15 Upplag 5 Hall 1 Silo 2 12 Kontor 3 Inbyggt garage 1 Fristående förråg/uthus 2 4 Källare (ej boyta) 2 Radgarage 1 Skorsten 1 11 Okänd 2 Vardagsrum 1 Fig Nästan 6 % av alla bränder inom industrin startar i produktionslokalerna. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Annat Rökkanal 1 32 Spårfordon 1 1 Skräp i container/motsv Okänt 1 3 Brandfarlig vätska 7 Maskin 7 44 Spis 1 27 Kyl/frys 3 Uppvärmningsanordning 5 14 Eldstad 1 12 TV 3 Fläkt/vent.anläggning 3 18 Lysrör 1 5 Diskmaskin 2 Andra elinstallationer 2 2 Övriga vägfordon 1 4 Expl.ämne/sprängämne 2 Byggnadens utsida 2 15 Brandfarlig gas 1 3 Tvättmaskin 2 Elcentral 2 3 Transformator 1 3 Torktumlare 1 Annan lös inredning 1 36 Personbil 1 2 Fig Förekommande startföremål vid bränder inom industrin. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Tekniskt fel Friktion 4 9 Annan 3 Självantändning 12 5 Okänd 2 35 Barns lek med eld 3 Värmeöverföring Återantändning 2 6 Glömd spis 2 Gnistor 4 37 Explosion 4 Blixtnedslag 1 Heta arbeten 4 18 Anlagd med uppsåt 3 Rökning 1 Fig Tekniskt fel är den vanligaste brandorsaken tätt följd av självantändning, främst inom SAKABS hantering av farligt avfall. 16

17 Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 28 har en person skadats lindrigt vid brand inom metall-/maskinindustrin. Under året har ingen person omkommit eller skadats svårt vid bränder inom industrisektorn. Inte sedan 23 har en person omkommit vid en industribrand. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 163 bränder inträffat inom kategorin annan byggnad under perioden varav 27 under 28. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 28 Totalt Snitt Typ av byggnad 28 Totalt Snitt Annan Rivningshus 5 1 Lantbruk, ej bostad Parkeringshus/garage 2 Kraft-/värmeverk Byggnadsplats 1 Bensinstation Avfall/avlopp/rening 1 Tunnel/underjordsanläggning 1 2 Fig Bränderna inom lantbruken har minskat betydligt. Omfattning vid ankomst Var släcktes branden 4% 11% 7% 11% 21% Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum 29% 21% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen 46% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller 7% 43% I startbyggnaden Fig I nästan hälften av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. Fig Nästan 8 % av bränderna sprider sig utanför startföremålet. Omfattning vid framkomst per objektsyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Kraft-/värmeverk 2 Bensinstation 1 1 Lantbruk, ej bostad Tunnel/ underjordsanläggning 1 Annan byggnad Fig De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan resultera i snabbare spridning. Var släcktes branden i respektive objektstyp Branden spred sig I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden till flera byggnader Kraft-/värmeverk 1 1 Bensinstation 1 1 Lantbruk, ej bostad 2 4 Tunnel/ underjordsanläggning 1 Annan byggnad Fig Diagrammet visar var bränderna släcktes i de olika objektstyperna. 17

18 Startutrymme, startföremål och brandorsak bland allmänna byggnader Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Startutrymme 28 Totalt Fristående förråd/uthus 9 55 Soprum/sopnedkast 22 Tvättstuga 1 Höupplag/loge/lada 3 23 Fristående garage 14 Trapphus/korridor 1 Utanför byggnaden 3 15 Silo 8 Sovrum 1 Pannrum 2 12 Eldriftrum 8 Samlingslokal 1 Annat 2 1 Förråd 6 Produktionslokal 1 Okänd 1 8 Djurstall 5 Lastbrygga 1 Skorsten 1 6 Inbyggt garage 4 Kök 1 Försäljningslokal 1 3 Radgarage 2 Kontor 1 Verkstad 1 2 Lager 2 Badrum/toalett/bastu 1 Upplag 1 2 Vind 1 Fig Förekommande startutrymmen vid bränder i andra typer av byggnader. Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Startföremål 28 Totalt Okänt 8 58 Elcentral 1 1 Tvättmaskin 2 Byggnadens utsida 7 3 Spis 9 Maskin 2 Annat 2 19 Andra elinstallationer 8 Kyl/frys 2 Annan lös inredning 1 28 Eldstad 6 Glödlampa 2 Rökkanal 1 21 Transformator 4 Diskmaskin 1 Skräp i container/motsv. 1 9 Papper/kartong 4 Brandfarlig vätska 1 Personbil 1 4 Fläkt/vent.anläggning 4 Brandfarlig gas 1 Uppvärmningsanordning 1 1 Övriga vägfordon 2 Bastuaggregat 1 Lysrör 1 1 Fig Då många bränder inom kategorin leder till stora skador är det särskilt svårt att utreda var och varför branden startade. Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Brandorsak 28 Totalt Okänd 9 68 Anlagd med uppsåt 1 23 Självantändning 5 Värmeöverföring 5 22 Heta arbeten 1 4 Barns lek med eld 5 Tekniskt fel 2 17 Gnistor 1 4 Soteld 4 Återantändning 2 14 Levande ljus 1 1 Glömd spis 1 Blixtnedslag 2 3 Annan 7 Fig Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under 28 har två personer skadats lindrigt vid bränder inom kategorin annan byggnad, en person vid brand i en lada och en person vid brand på en bensinstation. 2.6 Räddningstjänstens åtgärder Kapitlet presenterar vilka åtgärder som utförts vid bränder i byggnader under året. Åtgärder Åtgärder 28 Totalt Åtgärder 28 Totalt Åtgärder 28 Totalt Ingen åtgärd Lodning av rökkanal Dimspik* 5 16 Invändig släckning Avstängning av gas/el Användande av värmekamera/ir teknik* Släckning från marken Annan Inträngning från höjdfordon 2 11 Dörrforcering Släckning från höjdfordon 5 62 Skjutning/punktering av gasflaskor 2 5 Skydd av närliggande objekt 1 85 Fig Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Användandet av IR-teknik har ökat betydligt. 18

19 Brandventilation Ventilation i/med Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 28 Totalt Snitt 28 Totalt Snitt 28 Totalt Snitt Befintlig lucka/fönster/fläkt Håltagning Räddningstjänstens fläktar Fig Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid räddningstjänstinsatser vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 28 Totalt Rökdykning livräddning 4 28 Rökdykning egendomsskydd Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 1,8 % 9,8 % Rökdykning med värmekamera 9 33 Fig Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning. Det totala antalet visar åren Livräddning Livräddning 28 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning Höjdfordon 3 2 Fig Tabellen visar hur många gånger människor livräddats av brandpersonal vid brand i byggnad 28. Släckmedel Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare CO Tungskum 1 Tankbil Annat släckmedel 4 18 Handbrandsläckare Vatten 15 Brandpost Handbrandsläckare Skum 4 24 Mellanskum 14 Lämpning 1 65 Öppet vattentag 2 37 Branddamm 1 5 Handbrandsläckare Pulver 5 35 Kvävning 2 5 Lättskum Fig Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts. 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 2272 brand ej i byggnad inträffat under perioden Brand ej i byggnad genom åren Fig 3-1. Antalet brand ej i byggnad de senaste åtta åren. et under perioden är 287 insatser

20 Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation Totalt Örebro Byrsta Deltidsstation 1+4 Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 1 Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Fig 3-2. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. Brand ej i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 3-3. I juni inträffade betydligt fler skogsbränder jämfört med tidigare år. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Släckmedel 28 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare CO Tungskum 1 5 Tankbil 3 15 Annat släckmedel 1 3 Handbrandsläckare Vatten 6 Brandpost 1 8 Handbrandsläckare Skum 3 2 Mellanskum 2 31 Lämpning Öppet vattentag Branddamm 4 Handbrandsläckare Pulver 6 7 Kvävning Lättskum 3 5 Helikopter/flygplan 3 3 Fig 3.4. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 2

21 Brandorsak per typ av objekt Brandorsak Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Objekt Annat Container Personbil Ej trädbevuxen mark / gräs Soptunna Annan trädbevuxen mark Övrigt vägfordon* Papperskorg Tåg Fartyg/båt Flygplan 1 Skogsmaskin 7 1 Jordbruksmaskin Annan arbetsmaskin Produktiv skogsmark Soptipp Buss Lastbil Husvagn Totalt Totalt Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 28 Totalt Fig 3-5. Tabellen redovisar brandorsak uppdelat per objekttyp. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av tekniskt fel eller anlagd brand. Tyvärr är andelen bränder med okänd orsak mycket hög. * ingick samtliga fordon förutom personbil i kategorin övrigt vägfordon. 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 5423 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 21-28, varav I 12% av alla inkommande automatlarm 28 har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6%. Onödiga larm Brand 12% Brand 11% Onödiga larm 88% Onödiga larm 89% Fig 4-1. Andelen larm orsakat av brand 28. Fig 4-2. Andelen larm orsakat av brand

22 Antal onödiga automatiska brandlarm per station Heltidsstation Totalt Örebro Byrsta Deltidsstation 1+4 Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* 1-1 Olshammar* Mariedamm* - Hasselfors Totalt Fig 4-3. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar felaktiga larm samt orsak Typ av objekt 28 Snitt/år Orsaker till onödiga larm 28 Snitt/år Övrig vårdbyggnad Okänd orsak Skola Rök från matlagning Handel Rök från arbetsprocess Lager Ånga Livsmedelsindustri Heta arbeten Kemisk industri Oavsiktlig åverkan Metall-/maskinindustri Långvarig ansamling av damm/smuts Hotell Annan orsak 2 44 Kontor 2 24 Uppsåtligt falsklarm Annan tillverkn. industri 18 2 Rök från rökning Kyrka/motsv Kondens/fukt/vatten Annan allmän byggnad 1 7 Levande ljus/tomtebloss Teater/biograf/museum 9 28 Rök från rökalstrare/rökmaskin Sjukhus 9 2 Felhant. av servicepers 9 16 Trävaruindustri 8 29 Sprinkler -tryckförändring 8 7 Restaurang/danslokal 7 5 Fel i strömförsörjning 6 8 Idrottsanläggning 7 5 Överföringsfel 5 2 Industrihotell 5 6 Annan värmepåverkan 4 16 Kriminalvård 3 14 Rök från fordon 4 1 Förskola 3 5 Felhant. av larmmottagare 3 3 Reparationsverkstad 3 3 Blixtnedslag 2 3 Elev-/studenthem 3 2 Rök från panna/eldstad 1 4 Avfall/avlopp/rening 3 1 Vattenläcka 14 Kraft-/värmeverk 2 11 Sprinkler-frysning 4 Tunnel/underjordsanl. 2 2 Förmodad brand 2 Kommunikationsbyggnad 1 3 Gnagare/fågel/insekt 1 Textil/beklädnadsindustri 1 2 Annan byggnad 6 I det fria 3 Fritidsgård 2 Parkeringshus 1 Fig 4-4. Hälften av alla onödiga automatiska brandlarm i vårdanläggningar orsakas av matlagning. Nästan 3 % av alla larm har tyvärr okänd orsak. 22

23 Flest fellarm Objekt som orsakat flest fellarm 28 Antal larm Objekt som orsakat flest onödiga larm Antal larm Mariebergs Köpcentrum, Örebro 26 SAKAB, Kvarntorp 167 Akzo Nobel, Kvarntorp 17 Brolyckan Servicehus, Örebro 142 Atria Lithells AB, Sköllersta 16 Atria Lithells AB, Sköllersta 135 Krämaren, Örebro 16 Procordia Food AB, Kumla 12 Marklyckan, Örebro 15 Marklyckan Servicehus, Örebro 92 Mellringestaden, Örebro 15 Universitetssjukhuset, hus A-T, Örebro 89 SAKAB, Kvarntorp 15 ESAB Welding Equipment AB, Laxå 87 Procordia Food AB, Kumla 12 Örebro Universitet, Örebro 86 Askenäshemmet, Odensbacken 11 Krämaren, Örebro 75 Brolyckan Servicehus, Örebro 1 Mellringestaden, Örebro 66 Fig 4-7. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm. 5. Trafikolyckor Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 1723 trafikolyckor de senaste åtta åren. Under 28 har totalt 534 personer varit inblandade i 265 trafikolyckor, den högsta siffran på åtta år. Trafikolyckor genom åren Fig 5-1. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per år. et under perioden är 28 insatser per år. Trafikolyckor per station Heltidsstation Snitt Totalt Örebro Byrsta Deltidsstation 1+4 Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid** Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar* Olshammar* Mariedamm* Hasselfors Fig 5-2. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde

24 Trafikolyckor per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 5-3. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per månad 28 ställt mot genomsnittet. Antalet trafikolyckor under sista halvåret 28 ökade markant jämfört med tidigare år. Var inträffade trafikolyckorna 28 Antal olyckor Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt Väg 28 Snitt Totalt E E18-E E Fig 5-4. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Utöver tabellen har ytterligare 52 trafikolyckor inträffat i tätorterna. et för tätorterna normalt ligger på 14 olyckor per år. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. 5.1 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren 28 blev ett år med färre svårt skadade i trafiken än normalt. Antalet omkomna ligger dock fortsatt på samma nivå som tidigare år. I 26 års siffror ingår den svåra bussolyckan på E18-E2 mellan Örebro Arboga där 9 personer omkom, 15 skadades svårt och 2 personer skadades lindrigt. De flesta olyckorna inträffar på 5- och 7-sträckor, men konsekvenserna på människors liv och hälsa blir större på 11-väg trots att antalet olyckor är betydligt färre. 24

25 Omkomna Fig Diagrammet visar antalet omkomna till följd av trafikolyckor per år Svårt skadade Fig Diagrammet visar antalet svårt skadade. Lindrigt skadade Fig Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfritt vägavsnitt Antal inblandade personer 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Antal skadade/döda Lindrigt Svårt Omkom 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Fig Tabellen redovisar den hastighetsbegränsning som rådde på olycksplatsen, om vägavsnittet var mötesfritt och konsekvenserna på människors liv och hälsa. 5.2 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Antal omkomna Antal dödsolyckor Antal omkomna Antal dödsolyckor 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Järnväg Inom tätorterna E18-E E E Båtolycka 1 1 Fig Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. 25

26 Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt 28 Totalt Gående-tåg Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Gående-personbil Lastbil singel 2 2 Personbil-personbil Lastbil-cykel 2 2 Gående-buss Personbil-motorcykel-motorcykel 1 2 Personbil-singel 17 2 Båt 1 1 Personbil-lastbil 7 7 Personbil-cykel 1 1 Gående-lastbil 4 4 Motorcykel-motorcykel 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Personbil-motorcykel 1 1 Motorcykel-singel 2 2 Båt-båt 1 1 Personbil i vatten 2 2 Buss 1 9 Fig Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid samtliga dödsolyckor. Flest människor omkommer genom att bli påkörda av tåg. 5.3 Trafikelement Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 28 Snitt Totalt Inblandade 28 Snitt Totalt Personbil Cykel Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt Buss Motorcykel Fartyg/båt Gående Flygplan/helikopter Spårfordon Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 4 26 Moped Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 1 7 Annat Annan lastbil, farligt godsskylt 1 7 Djur Snöskoter Fig Tabellen redovisar vilka trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 28 Totalt Inblandade 28 Totalt Inblandade 28 Totalt Personbil-singel Cykel-buss 1 3 Cykel-motorcykel 2 Personbil-personbil Lastbil 3 eller fler 1 3 Djur-tåg 2 Lastbil singel Flygplan/helikopter 1 2 Moped-motorcykel 2 Personbil-lastbil Spårfordon-spårfordon 1 2 Motorcykel-motorcykel 2 Motorcykel singel 7 38 Djur-lastbil 1 1 Personbil-lastbil farligt gods 2 Moped-personbil 7 16 Gående-buss 1 1 Personbil-tåg 2 Personbil 3 eller fler 6 51 Persobil-personbil-motorcykel 1 1 Cykel-lastbil farligt gods 1 Gående-spårfordon 6 26 Personbil 3 eller fler-lastbil 1 1 Cykel-moped 1 Djur-personbil 4 25 Buss singel 11 Djur-tankbil farligt gods 1 Personbil-annat 3 6 Långsamtgående fordon-personbil 9 Fartyg/båt-fartyg/båt 1 Cykel-personbil 2 16 Tankbil singel 6 Gående-lastbil 1 Gående-långsamtgående 1 Gående-personbil 2 8 Lastbil farligt gods singel 4 fordon Personbil-personbil-lastbil 2 5 Moped singel 4 Moped-buss 1 Fartyg/båt 2 3 Djur-motorcykel 3 Moped-moped 1 Motorcykel-personbil 1 29 Långsamtgående fordon-lastbil 3 Moped-tåg 1 Personbil-buss 1 14 Motorcykel-lastbil 3 Motorcykel-tankbil 1 Lastbil-lastbil 1 1 Cykel 2 Personbil-lastbil-lastbil 1 Långsamtgående Personbil-personbilmotorcykel-motorcykel Cykel-lastbil 2 1 fordon singel 1 8 Fig Tabellen redovisar vilka kombinationer av trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. 26

27 5.4 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 28 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg Enkla verktyg, muskelkraft Lyftkuddar 4 1 Annan metod 9 1 Fig Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Totalt har 37 personer tagits loss vid 32 trafikolyckor (12%) under 28. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 28 Totalt Snitt/år Batterifrånkoppling Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare Säkring mot brand genom skumutläggning Stabilisering av olycksobjektet Annat 9 1 Fig Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 28 Totalt Snitt/år Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) Inga åtgärder Sanering av drivmedel/olja Endast friläggning av vägbana Annat Rekvirering av extern bärgare Fig Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 6. Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 746 räddningsinsatser gjorts under perioden Övriga räddningsinsatser genom åren Fig 6-1. Diagrammet visar antalet händelser av typen övrig räddning som inträffat per år. et under perioden är 95 insatser

28 Orsaker till övrig räddning Stormskada Utsläpp Nödställd person Djurräddning Vattenskada Drunkning Annan rä-tj Statlig rä-tj Ras Fig 6-2. Diagrammet visar de olika insatserna vid typen övrig räddning 28 ställt mot genomsnittet. 6.1 Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 57 drunkningsolyckor inträffat under perioden Drunkningslarm per station Heltidsstation Totalt Örebro Byrsta Deltidsstation 1+4 Fjugesta 1 1 Askersund* Laxå Byrsta deltid** 1 1 Deltidsstation 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltidsstation 1+2 Finnerödja 1 1 Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar 1 1 Vinön Hammar* 1 1 Olshammar* 1 1 Mariedamm* Hasselfors Fig Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats Totalt Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig Under 28 omkom en person då han föll över bord vid en segelbåtstävling. 28

29 När på året inträffar drunkningstillbuden Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 28 Fig Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren Flest olyckor inträffar under sommarmånaderna. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Fig Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 28 Totalt Å/älv 2 31 Sjö/damm 2 25 Kanal 2 Hamnområde 3 Simbassäng Fig Tabellen visar var drunkningsolyckorna inträffat. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats Totalt Snitt Svartån Vättern* * 11 2 Hjälmaren Sottern 1 1 Tisaren 1 1 Kumlasjön 1 1 Ö:a Laxsjön 1 1 Lillån Alnängsbadet 1 1 Säbylundssjön 1 1 Sörämten 1 1 Fig Diagrammet visar i vilket vatten drunkningstillbudet inträffade fördelat per år. Flest olyckor sker i Svartån, därefter Hjälmaren och Vättern. * Askersunds kommun saknar statistik för 21 29