Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 00

Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 00 1 Innehåll m.m. Pajala kommun, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund träffar denna dag detta kollektivavtal LOK 00 om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB 98. Till avtalet hör: 1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt ÖLA 00 1 - bilagorna 5, 6, 7, 7a och Löneavtal 00 bilaga A punkterna 1-6 undantagna - 3 och 4, 2. överenskommelser om utvecklingsområden, bilaga 1, 3. överenskommelser gällande grundskolan, bilaga 2, 4. överenskommelser gällande förskola och fritidshem, bilaga 3, 5. överenskommelser gällande kulturskolan, bilaga 4, 6. överenskommelser gällande Laestadiusskolan, bilaga 5, samt 7. ansvars- och utvärderingsöversikt, bilaga 6. 2 Giltighet och uppsägning Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal LOK 95 respektive LOK 98 och gäller t.o.m. 2005-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader och rätt att årligen sägas upp till den 30 april av parterna. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder. Uppsägning ska vara skriftlig och inom en månad åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i ÖLA 00. Säger central part upp ÖLA 00 upphör LOK 00 att gälla vid samma tidpunkt som ÖLA 00 om inte annat överenskommes mellan de centrala parterna. 1

3 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Pajala den 14 maj 2001. För Pajala kommun För Lärarförbundet Eva Alldén För Lärarnas Riksförbund Anders Wanhatalo Karl-Erik Malmberg 2

BILAGA 1, ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLINGSOMRÅDEN Det centrala avtalet föreskriver att det lokala kollektivavtal som ska tecknas i alla kommuner ska innehålla minst nedanstående sex olika utvecklingsområden och minst en åtgärd inom varje område. Utvärdering av arbetet inom dessa områden sker enligt bilaga 6. I nedanstående texter syftar ordet lärare på all personal som sysslar med pedagogiskt arbete med barn och elever. I. BARNS OCH ELEVERS INFLYTANDE Barn och elever skall ges möjlighet att aktivt delta i processen med att utveckla sitt eget inflytande i förskola och skola. Lärare skall tillsammans med barnen/eleverna utarbeta förslag till hur delaktigheten och inflytandet för barn/elever skall utvecklas. Barnens/elevernas inflytande över sitt eget lärande skall förbättras genom att lärare utvecklar bättre arbetsmetoder när det gäller att: tydliggöra kursplane- och läroplansmål för barnet/eleven lära barnet/eleven att utarbeta sin egen arbetsplanering för att uppnå målen lära barnet/eleven att utvärdera sitt eget lärande utveckla den formella demokratiska arbetsordningen så att barn/elever finns representerade där för barnen/eleverna viktiga beslut fattas. Lärarna skall få kompetensutveckling för att bättre kunna utveckla dessa arbetsmetoder. Läroplanens mål om demokratisk fostran bör få en högre dignitet i planeringen av skolans arbete, till exempel genom att elevrådsarbete schemaläggs. II. ARBETSORGANISATIONEN Arbetslagen/motsvarande skall under vårterminen 01 inventera de arbetsuppgifter som skall utföras samt utarbeta förslag till fördelning av dessa arbetsuppgifter inom den egna organisationen. I detta arbeta skall även följande delar ingå: hur behovet av ämnesvisa och/eller verksamhetsvisa kontakter skall tillgodoses hur stadieövergångar från förskola till gymnasium skall genomföras en tydlig ansvarsfördelning så att det klart framgår vem som fattar beslut om exempelvis olika inköp eller kompetensutveckling där så behövs ange tidpunkt då visst arbete skall vara utfört göra förslaget så flexibelt som möjligt så att man kan göra justeringar när verkligheten förändras. 3

III. ARBETSTIDEN Rutiner utarbetas och fastställes snarast, dock senast 2001-08-15, för hur individuellt arbetsschema inkluderande friskvårdstimme skall fastställas för varje lärare. Arbetet som utförs inom utvecklingsområde 2 skall ligga till grund för innehållet i det individuella arbetsschemat. Arbetsåret delas in i fyra avstämningsperioder enligt följande: Period 1 från arbetsårets början till och med 31 oktober Period 2 från 1 november till och med 31 december Period 3 från 1 januari till och med 31 mars Period 4 från 1 april till arbetsårets slut Överenskommelse kan träffas med enskild lärare om att timmar flyttas mellan perioder och/eller arbetsår. IV. ARBETSMILJÖ Skolutvecklingsgruppens uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker till viss del genom att gruppen tar del av det material som framställs i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årlig uppföljning. Varje skola gör regelbundna uppföljningar av hur fel och problem som påtalas vid skyddsronder verkligen åtgärdas. Uppföljning görs senast tre månader efter senaste skyddsrond. Frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön skall särskilt uppmärksammas. All personal skall utbildas i arbetsmiljöfrågor och erhålla utbildning om hur man kan motverka stress, utbrändhet och arbetsskador. Dessa utbildningar skall ske fortlöpande. Friskvårds- och trivselsatsningar skall genomföras. Det skall finnas handlingsplaner mot mobbning och kränkande särbehandling vilka skall följas och revideras regelbundet. Arbetsfördelningen skall ske på sådant sätt att ohälsa förebyggs och man undviker alltför ojämlik fördelning av arbetet. V. KOMPETENSUTVECKLING All personal har ett stort eget ansvar för sin egen kompetensutveckling. Det ska finnas möjlighet för enskild arbetstagare att vissa år helt eller delvis avstå från medel till kompetensutveckling för att därigenom göra det möjligt att under något år få del av mer kostsam kompetensutveckling. Individuell kompetensutvecklingsplan skall utarbetas för varje medarbetare senast i maj varje år för kommande verksamhetsår. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att utarbeta denna kompetensutvecklingsplan. 4

VI. INTRODUKTION AV NYA För alla nyutbildade lärare som anställs utses en mentor under det första tjänstgöringsåret. För övriga nyanställda lärare utses en kontaktperson som hjälper den nyanställde till rätta på skolan. Mentor och kontaktperson skall ges tid i sin tjänst för uppdraget och även behövlig utbildning. Det skall också ges möjlighet för mentorer att bilda ett eget nätverk. Till nyutbildade lärare skall särskild hänsyn tas så att de inte under första året får en tjänst som är alltför svår och krävande. Kommunens introduktionsprogram skall revideras och en introduktionsmapp utarbetas som varje nyanställd skall förses med. I mappen skall finnas såväl aktuell kommuninformation som information som rör den aktuella skolan, såsom anställningsförmåner, ev. trivselregler, aktuella telefonnummer etc. Ansvaret för att revidera kommunens övergripande introduktionsprogram ligger hos personalutskottet. 5

BILAGA 2, ÖVERENSKOMMELSER GÄLLANDE GRUNDSKOLAN I PAJALA KOMMUN I. SYFTE MED DENNA BILAGA Denna bilaga gäller för personal med ferietjänst. Målsättningen för denna bilaga är att utveckla grundskolorna till att bli ett föredöme som en lärande organisation. Genom att använda sig av självstyrande arbetsenheter kan man nyttja resurserna på ett optimalt sätt för att främja måluppfyllelsen för barn och elever i skolan, vad gäller både kunskap och värdegrund. Avsikten med denna bilaga är inte att öka eller minska lärares tid för traditionell undervisning, utan att ge lärare och skolledare ökade möjligheter att skapa en flexibel arbetsorganisation som främjar elevernas lärande och måluppfyllelse. Avsikten är inte heller att reducera lärares möjligheter att avsätta tid för enskilt för- och efterarbete. Arbetslagens främsta uppgift är att skapa kvalitet i kärnan av vår verksamhet, lärandet. Det är varje arbetslags uppgift att göra sitt bästa för att förbättra elevernas lärande. II. ARBETSTIDER Arbetsåret En lärares årsarbetstid är 1767 timmar. Arbetsåret består av 194 dagar och förläggs i anslutning till terminstid. Skillnaden mellan arbetsårets omfattning (194 dagar) och elevernas läsår (178 dagar) är 16 dagar. Av dessa 16 K-dagar planeras 10 dagar i samråd mellan rektor och arbetstagare/arbetslag. Återstående 6 dagar disponeras av den enskilde arbetstagaren för sin egen kompetensutveckling. Resurser Resurstilldelning fastställes i samråd mellan skolledning, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Samtidigt fastställes mål för arbetsenhetens arbete och vilka särskilda insatser som ska genomföras under läsåret. Hur arbetstiden disponeras skall vara resultatet av diskussioner om den verksamhet som bedrivs, hur den skall organiseras, samt arbetssätt och arbetsformer för att nå åtgärdsmålen för utvecklingsområdena. Varje arbetsenhet/arbetslag fattar tillsammans med rektor därefter lokala överenskommelser om arbetsfördelning och hur arbetstiden skall disponeras, för att nå de uppsatta målen. Arbetsenheten/arbetslaget beslutar om antal nettotimmar för pedagogiskt arbete under året för enskilda lärare, samt för lärares övriga arbetsuppgifter. 6

Lärares tid för för- och efterarbete, enskilt och/eller i arbetslaget, bestämmes vara 100% av antal nettotimmar för pedagogiskt arbete. Ramen för den reglerade arbetstiden är 1360 timmar under ett läsår (från denna tid avräknas tiden för för- och efterarbete som ej ryms inom förtroendearbetstiden). Dock schemaläggs alltid 1360 timmar. Ersättning för stödinsatser, prövningar och specialfunktionärskap är ytterligare ansvarsområden som arbetsenheten tar på sig fullt ut efter förhandling mellan parterna. En förutsättning är att alla de olika arbetsuppgifterna som åläggs läraren ryms inom den reglerade arbetstiden. Därför är det viktigt att det för varje lärare upprättas ett individuellt schema över arbetstidens fördelning. Här beskrivs och inritas även de arbetsuppgifter som ingår. Förändringar i arbetstidsschemat skall meddelas minst 14 dagar i förväg (gäller start- och sluttider). Detta schema erhålles senast 2 veckor innan respektive avräkningsperiod börjar. Följande saker skall tidsberäknas och införas på schemat för den reglerade arbetstiden: Varje arbetstagare har rätt till tid för årliga utvecklings- och lönesamtal. Tid för deltagande i utvecklings- och förändringsarbete. Tid för arbete som klassföreståndare/mentor. Tid för utvecklingssamtal med elever. Ansvar för PRAO-verksamhet. Bedömning av nationella prov. Tid för möten och konferenser. Personalkonferens, klasskonferens, skolkonferens, arbetsenhetskonferens, ämneskonferenser, elevvårdskonferenser och andra möten. Tid för friskvårdstimme. Introduktion av nyanställda. Villkor för kompetensutveckling. För samma kurs/utbildning skall lika villkor gälla i hela kommunen. Andra överenskommelser kan dock göras. Villkor för handledare och lärare vid verksamhetsförlagd lärarutbildning. Lunchrast om 30 minuter. Dock inte om ramtiden är mindre än 5 timmar/dag. (Önskemål om längre lunchrast tillmötesgås av arbetsgivaren.) Ramtiden bör starta 20 minuter före första lektion/aktivitet varje dag för att möjliggöra förberedelse och framplockning av materiel. Ramtiden bör sluta 20 minuter efter sista lektion/aktivitet varje dag för att möjliggöra avstädning mm. Paustiden, 5 minuter per timme, kan även samlas till en längre paus. Minst fem minuter före och fem minuter efter varje lektion planeras in vid behov, för förflyttning, framplockning, avstädning och spontan elevkontakt. Villkor för äldre lärare. Villkor för vikariat. Resor mellan olika arbetsplatser. Övriga här ovan icke uppräknade arbetsuppgifter skall tidsberäknas och schemaläggas före varje avräkningsperiod. Förtroendearbetstid är lärarens egen tid som ej regleras av arbetsgivaren. Denna tid används till för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt för egen utveckling. 7

III. ÖVERTID OCH OBEKVÄM ARBETSTID Övertid Arbetstagare är skyldig att fullgöra högst 72 timmar per år utöver den reglerade arbetstiden. Ersättning utgår enligt AB 98 20 eller genom att möjlighet till kompensationstid ges till arbetstagare, efter samråd med rektor. Villkor för vikariat: Vikariat som inträffar under reglerad arbetstid ersätts antingen genom att schemalagd uppgift utgår med motsvarande tid eller genom att övertid betalas enligt AB 98 20, dvs. 180% av antalet timmar gånger månadslön delat med 165. För vikariat med förberedelsetid ges dubbel ersättning. För kvalificerad övertid gäller 240%. Uttag av kompensationstid schemalägges i samråd med skolledare och beräknas enligt AB 98. För vikariat med förberedelsetid ges dubbel ersättning. För avräkning av övertid indelas arbetsåret i fyra ungefär lika stora perioder. (Se utvecklingsområde arbetstid.) Efter varje period görs en uppföljning om övertidsarbete förekommit. Planerad övertid ersätts dock senast månaden efter inträffande. Obekväm arbetstid Undervisning a/ Undervisning efter klockan 17.00 Ersättning: Tid för pedagogiskt arbete uppräknas med 20 %, dock inte uppräkning av förtroendearbetstid. b/ Undervisning under lov och helger. Ersättning för undervisning under lov och helger avtalas om mellan enskild lärare och arbetsgivare. Lov och helger ingår ej i årsarbetstiden. Om arbetsgivare och enskild lärare trots detta överenskommer om undervisning under tid utanför årsarbetstid, avtalas ersättning enskilt. Övrig obekväm arbetstid Vid deltagande i studieresor och lägerskoleverksamhet avräknas reglerad arbetstid enligt fastställt arbetstidsschema. För tid som ligger utanför den schemalagda arbetstiden avräknas varje arbetad timme från den reglerade arbetstiden. För tid som man inte arbetar (till exempel när man sover) utgår jourersättning enligt AB 98. Bilaga L anger även följande: För varje tjänstgöringsdygn varunder övernattning ägt rum erhåller arbetstagare ersättning med nedanstående belopp i ett för allt. Ersättning inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. Per tjänstgöringsdygn 244:00 kr För fullgjord aktiv tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. Beordrad obekväm arbetstid, som ej är undervisningstid, ersätts enligt AB 98. 8

IV. ARBETSORGANISATION Grundskolans, förskolans och särskolans organisation skall baseras på de gällande styrdokumenten, läroplanerna och kursplanerna. Den lärande organisationen är en utveckling av målstyrningen som ledningsstrategi. I en lärande organisation har medarbetarna stor frihet och eget ansvar. Viktigt för utvecklingen av verksamheterna är att alla medarbetare tar ett kvalitetsansvar, kommunicerar och reflekterar med varandra om skolans arbete och handlingsutrymmet för arbetet. I skolans arbete ingår att kontinuerligt följa upp, utvärdera och dokumentera resultat som grund för omprövning, lärande och förändring. Arbetslagen skall stärka elevernas kunskapsutveckling och därvid arbeta för ökad integration mellan olika ämnen och olika elevgrupper utforma tydliga rutiner som skapar trygghet ha tid för reflektion ge eleverna möjlighet att planera sitt eget arbete och ta ansvar för sitt eget lärande dokumentera och utvärdera sin verksamhet förbättra lärarnas arbetsvillkor och stärka deras inflytande Arbetslagen skall efter samråd med ansvarig rektor komma överens om vilka beslut som arbetslagen ansvarar för. Arbetsenheten/arbetslaget utarbetar förslag på arbetsfördelning inom enheten/laget. Schemaläggning åligger skolledningen. I arbetet med att uppnå målen är grundskolans, särskolans och förskolans organisation inom Pajala kommun indelad i två rektorsområden. Vardera rektorsområde är därefter indelad i olika delområden där rektor ansvarar för verksamhet inom skola/särskola och förskola. Delområdena är indelade i arbetsenheter och arbetslag. V. UTVÄRDERING Det lokala kollektivavtalet skall kontinuerligt utvärderas och eventuellt justeras i kommande förhandlingar. Utvärdering dokumenteras årligen under januari månad. Arbetsenheten beslutar gemensamt om form av och innehåll i utvärderingen. Utfallet av utvärderingen bildar skolutvecklingsgruppens underlag för diskussioner om eventuell revision av avtalet om någondera parten så önskar. 9

BILAGA 3, ÖVERENSKOMMELSER GÄLLANDE FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM I PAJALA KOMMUN I. SYFTET MED DENNA BILAGA Denna bilaga gäller för personal med semestertjänst. Målsättningen för denna bilaga är att utveckla Pajala Kommuns förskolor och fritidshem till att bli ett föredöme som en lärande organisation. Genom att använda sig av styrdokumenten och arbetslaget kan man nyttja resurserna på ett föredömligt sätt för barnen i förskolan, måluppfyllelse vad gäller både kunskap och värdegrund. Avsikten med denna bilaga är att ge lärare och skolledare ökade möjligheter att skapa flexibla arbetsorganisationer som främjar barnens lärande och måluppfyllelse. Arbetslagens främsta uppgift är att skapa kvalitet i kärnan av vår verksamhet, lärandet. Det är varje arbetslags uppgift att göra det bästa det kan för att förbättra barnens lärande. II. ARBETSTIDER För förskolan gäller 40 timmars arbetsvecka varav 37 timmar är schemalagd tid. I den schemalagda tiden ingår 33 timmars pedagogiskt arbete med barnen, 3 timmar institutionsbunden planeringstid för heltidsanställda, samt 1 timme friskvård. Återstående 3 timmar är förtroendetid som används till konferenser, föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är viktigt att det för varje lärare upprättas ett individuellt schema över arbetstidens förläggning. Här beskrivs och inritas de arbetsuppgifter som ingår. Hänsyn tas till personal som jobbar i flera verksamheter (förskola, fritidshem, förskoleklass), vilka behöver utökad tid för planering. Hur arbetstiden disponeras skall vara resultat av diskussioner om den verksamhet som bedrivs, hur den skall organiseras, samt arbetssätt och arbetsformer för att nå åtgärdsmålen för utvecklingsområdena. Varje enhet/arbetslag fattar tillsammans med rektor därefter lokala överenskommelser om arbetsfördelning och hur arbetstiden skall disponeras, för att nå det uppsatta målen. Följande saker ska tidsberäknas och införas i schemat för arbetstiden: Enskild lärare: Varje arbetstagare har rätt till tid för årliga utvecklings- och lönesamtal. Tid för planering Tid för deltagande i utvecklings- och förändringsarbete. Tid för friskvårdstimme. Utvärdering av verksamhet. Fortbildning. Frånvarorapportering Introduktion av nyanställda. 10

Villkor för kompetensutveckling. För samma kurs/utbildning ska lika villkor gälla över hela kommunen. Villkor för handledare och lärare vid verksamhetsförlagd lärarutbildning. Lunchrast om 30 minuter. Dock inte om ramtiden är mindre än 5 timmar/dag. (Önskemål om längre lunchrast tillmötesgås av arbetsgivaren.) För personal i förskoleklass som ej har ferietjänst bör ramtiden starta 20 minuter före första lektion/aktivitet för att möjliggöra förberedelse och framplockning av materiel. För personal i förskoleklass som ej har ferietjänst bör ramtiden sluta 20 minuter efter sista lektion/aktivitet för att möjliggöra avstädning mm. Paustiden som är 5 min/timme, kan även samlas till en längre paus. Minst fem minuter före och fem minuter efter varje arbetspass planeras in vid behov, för förflyttning, framplockning, avstädning och spontan elevkontakt. Villkor för äldre lärare. Villkor vid vikariat. Arbetslag: Budgetuppföljning. Arbetslagsfortbildning. Samverkan/gemensam planering. Institutionsansvarig. Konsekvensbeskrivning. Utvärdering. Arbetsmiljöfrågor. Utveckling av pedagogiska metoder. Barnens enskilda handlingsplan. Profilering och marknadsföring. Ansvarsfördelning inom arbetslaget. Schemaläggning. Fortbildning/kompetensutveckling. 5 kompetensutvecklingsdagar/år ska schemaläggas. III. ÖVERTID OCH OBEKVÄM ARBETSTID Övertid och obekväm arbetstid ska ersättas enligt AB98 eller med kompensation i tid där så överenskommes. För avräkning av övertid indelas arbetsåret i fyra lika stora perioder. (Se utvecklingsområde arbetstid ).Efter varje period görs en uppföljning om övertidsarbete förekommit. Planerad övertid ersätts dock senast månaden efter inträffande. Vid deltagande i studieresor och lägerskoleverksamhet utgår ersättning enligt AB 98. 11

IV. ARBETSORGANISATION Förskolans, fritidshemmens, grundskolans, och särskolans organisation skall baseras på de gällande styrdokumenten, läroplanerna och kursplanerna. Den lärande organisationen är en utveckling av målstyrningen som ledningsstrategi. I en lärande organisation har medarbetarna stor frihet och eget ansvar. Viktigt för utvecklingen av verksamheterna är att alla medarbetare tar ett kvalitetsansvar, kommunicerar och reflekterar med varandra om skolans arbete och handlingsutrymmet för arbetet. I skolans arbete ingår att kontinuerligt följa upp, utvärdera och dokumentera resultatet som grund för omprövning, lärande och förändring. Arbetslagen skall stärka elevernas kunskapsutveckling och därvid arbeta för ökad integration mellan olika ämnen och olika elevgrupper. utforma tydliga rutiner som skapar trygghet. ha tid för reflektion. ge eleverna möjlighet att planera sitt eget arbete och ta ansvar för sitt eget lärande. dokumentera och utvärdera sin verksamhet. förbättra lärarnas arbetsvillkor och stärka deras inflytande. Arbetslagen skall efter samråd med ansvarig rektor komma överens om vilka beslut som arbetslagen ansvarar för. Arbetsenheten/lagen utarbetar förslag på arbetsfördelning inom arbetslaget/enheten. Schemaläggningen åligger skolledningen. I arbetet med att uppnå målen är förskolans, särskolans, fritidshemmens och grundskolans organisation inom Pajala kommun indelad i två rektorsområden. Vardera rektorsområde är därefter indelad i olika delområden där rektor ansvarar för verksamheten. Delområdena är indelade i arbetsenheter och arbetslag. IV. UTVÄRDERING Det lokala kollektivavtalet skall kontinuerligt utvärderas och eventuellt justeras i kommande förhandlingar. Utvärdering dokumenteras årligen under januari månad. Arbetsenheten beslutar gemensamt om form av och innehåll i utvärderingen. Utfallet av utvärderingen bildar skolutvecklingsgruppens underlag för diskussioner om eventuell revision av avtalet om någondera parten så önskar. 12

BILAGA 4, ÖVERENSKOMMELSER GÄLLANDE PAJALA KULTURSKOLA I. SYFTE MED DENNA BILAGA Syftet med denna bilaga är inte att öka eller minska lärares tid för traditionell undervisning, utan att ge lärare och skolledare ökade möjligheter att skapa en flexibel arbetsorganisation som främjar elevernas lärande. Avsikten är inte heller att reducera lärares möjligheter att avsätta tid för enskilt för- och efterarbete. II. ARBETSTIDER Arbetsåret En lärares årsarbetstid är 1767 timmar. Av dessa timmar utgör 1360 timmar den reglerade arbetstiden som arbetsgivaren förfogar över och resterande 407 timmar utgör förtroendearbetstid som den enskilde läraren själv förfogar över. Förtroendearbetstiden skall användas till enskild lektionsförberedelse samt spontana elev- och föräldrakontakter. Alla andra arbetsuppgifter skall förläggas till den reglerade arbetstiden. Arbetsåret består av 194 dagar och förläggs i anslutning till terminstid på ett sådant sätt att jullov, sportlov och påsklov är lediga dagar för samtliga lärare. Dock kan arbetsdagar förläggas till dessa lov om skolledare och lärare är överens om detta. Arbetsdagar kan också förläggas till lördagar, söndagar eller helgdagar. Arbetstidsschema Samtliga lärare skall ha ett individuellt arbetstidsschema för den reglerade arbetstiden. Arbetstidsschemat fastställes av rektor i samråd med berörd lärare. När arbetstidsschemat fastställes skall tillräcklig tid avsättas för konferenser, samplanering, deltagande i skolutveckling, resor mellan olika arbetsplatser, undervisning, institutionsarbete, pauser samt alla övriga arbetsuppgifter som kan åläggas resp. lärare. Lärare har rätt att i sitt arbetstidsschema ha starttid 20 minuter före första lektion och sluttid 20 minuter efter sista lektion för dagen, för att därigenom ha tid till iordningställande av lokaler etc. Högst 34 timmar läggs ut per vecka i arbetstidsschemat. Övrig tid läggs i en pott som kan användas vid konserter, föräldramöten etc. Denna pott kan även användas för enskild lärare för att få en mer flexibel arbetstid. Undervisningspass bör inte vara längre än 60 minuter. Därefter bör paus eller en stund av annat arbete än undervisning följa. Dock kan undantag göras efter överenskommelse eller när verksamheten kräver ett längre arbetspass. 13

Varje anställd har rätt till 20 minuters paus per arbetspass. (Med arbetspass menas här sammanhängande schemalagd arbetstid som avslutas med rast eller med att arbetsdagen är slut.) III. ÖVERTID OCH OBEKVÄM ARBETSTID Övertid Arbetsåret indelas i fyra ungefär lika långa perioder. För varje period fastställs individuellt för varje enskild lärare hur många timmar av den reglerade arbetstiden som räknas till resp. period. 30 timmar + eller i förhållande till den fastställda arbetstiden för resp. period flyttas med automatik över till nästa period alternativt till nästa arbetsår. Om det vid en periods slut visar sig att någon lärare har mer än totalt 30 timmar plustid utbetalas övertidsersättning enligt reglerna i AB 98. Skulle någon lärare ha mer än 30 timmars minustid vid en periods slut så överförs ändå bara 30 timmar till nästa period. Övriga timmar anses fullgjorda. Obekväm arbetstid Vid arbete efter klockan 17.00 på vardagar tillgodoräknas lärare arbetad tid plus 20 % från den reglerade arbetstiden. Detta ersätter de regler om OB-tillägg för vardagar som finns i AB 98. Vid arbete lördagar, söndagar samt övriga helgdagar tillgodoräknas lärare arbetad tid plus 100 % från den reglerade arbetstiden. Dessutom utgår OB-tillägg enligt AB 98. Vid orkesterresor med övernattning har lärare rätt till eget boende utan ansvar för eleverna under nattetid. Elevansvaret löses med medföljande föräldrar och med hjälp av orkesterföreningarna. Om lärare ändå efter överenskommelse skulle övernatta tillsammans med elever så avräknas varje arbetad timme från den reglerade arbetstiden. När lärare inte arbetar (till exempel när man sover) utgår jourersättning enligt AB 98. 14

BILAGA 5, ÖVERENSKOMMELSER GÄLLANDE LAESTADIUSSKOLAN I. SYFTET MED DENNA BILAGA Målsättningen för denna bilaga är att utveckla Laestadiusskolan till att bli ett föredöme som en lärande organisation. Genom att använda sig av självstyrande programråd kan man nyttja resurserna på ett optimalt sätt för att främja måluppfyllelsen för ungdomar och vuxenstuderande i skolan, måluppfyllelse vad gäller både kunskap och värdegrund. Avsikten med denna bilaga är inte att öka eller minska lärares tid för traditionell undervisning utan att ge lärare och skolledare ökade möjligheter att skapa en flexibel arbetsorganisation, som främjar elevernas lärande och måluppfyllelse. Avsikten är inte heller att reducera lärares möjligheter att avsätta tid för enskilt för- och efterarbete. II. ARBETSTIDER Arbetsåret En lärares årsarbetstid är 1767 timmar. Arbetsåret består av 194 dagar och förläggs i anslutning till terminstid. Skillnaden mellan arbetsårets omfattning (194 dagar) och elevernas läsår(178dagar) är 16 dagar. Av dessa svarar programrådet för 13 dagar, medan rektor svarar för de övriga 3. Resurser Resurstilldelning fastställes i samråd mellan skolledning, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Samtidigt fastställes mål för programrådets arbete och vilka särskilda insatser som ska genomföras det läsåret. Programrådet beslutar om antal nettotimmar för pedagogiskt arbete under året för enskilda lärare (årsundervisningstid) och för de andra arbetsuppgifterna. Med begreppet pedagogiskt arbete avses arbete som planeras av lärare och elever tillsammans och som genomförs under lärares ledning. Ersättning för handledarskap för specialarbete/projektarbete, stödinsatser, prövningar och specialfunktionärskap är ytterligare ansvarsområden, som programråden tar på sig fullt ut efter förhandling mellan parter enligt ovan inom överenskommen genomförandebudget. Lärares tid för för- och efterarbete bestämmes vara 100 % av årsundervisningstiden. Avvikande beräkning göres för lärare i svenska, som erhåller 120 % förtroendearbetstid i detta ämne. Planering, besök och efterarbete för APU motsvarar16 timmar/elev av den reglerade arbetstiden. 15

Ramen för den reglerade arbetstiden är 1360 timmar under ett läsår (från denna tid avräknas tiden för för- och efterarbete som ej ryms inom förtroendearbetstiden). En förutsättning är att alla de olika arbetsuppgifterna som åläggs läraren kan rymmas inom den reglerade arbetstiden. Därför är det viktigt att för varje lärare upprättas ett individuellt schema över arbetstidens fördelning. Här beskrivs och inritas även de arbetsuppgifter som ingår. Detta schema erhålles senast 2 veckor innan respektive avräkningsperiod börjar. Vid läsårets början inläggs en provkörningsperiod på 2 veckor, varefter schemat fastställs. Förändringar i arbetstidsschemat ska meddelas minst 14 dagar i förväg (gäller start- och sluttider). Följande saker ska tidsberäknas och införas på schemat för den reglerade arbetstiden: Varje arbetstagare har rätt till tid för årliga utvecklings- och lönesamtal. Tid för deltagande i utvecklings- och förändringsarbete. Tid för arbete som klassföreståndare/mentor. Tid för utvecklingssamtal med elever. Tid för möten och konferenser. Personalkonferens, klasskonferens, skolkonferens, programrådsmöte, ämneskonferenser, elevvårdskonferenser och andra möten. Tid för friskvårdstimme. Tid för institutionsarbete/institutionsvård. Introduktion av nyanställda. Villkor för kompetensutveckling. Villkor för handledare och lärare vid verksamhetsförlagd lärarutbildning. Lunchrast om 30 minuter. Dock inte om ramtiden är mindre än 5 timmar/dag. (Önskemål om längre lunchrast tillmötesgås av arbetsgivaren.) Ramtiden bör starta 20 minuter före första lektion/aktivitet för att möjliggöra förberedelse och framplockning av materiel. Ramtiden bör sluta 20 minuter efter sista lektion/aktivitet för att möjliggöra avstädning mm. Paustiden som är 5 min/timme, kan även samlas till en längre paus. Minst fem minuter före och minst fem minuter efter varje lektion planeras vid behov in för förflyttning, framplockning, avstädning och spontan elevkontakt. Resor mellan olika arbetsplatser. Bedömning av nationella prov. Villkor för äldre lärare. Villkor vid vikariat. Övriga här icke uppräknade arbetsuppgifter skall tidsberäknas för varje avräkningsperiod. Förtroendearbetstid är lärarens egen tid som ej regleras av arbetsgivaren. Denna tid används till för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt för egen utveckling III. ÖVERTID OCH OBEKVÄM ARBETSTID Övertid Arbetstagare är skyldig att fullgöra högst 72 timmar utöver den reglerade arbetstiden/år. Ersättning utgår enligt AB 98 20 16

Villkor för vikariat: Vikariat som inträffar under reglerad arbetstid ersätts antingen genom att schemalagd uppgift utgår med motsvarande tid eller genom att övertid betalas enligt AB98 20, dvs. 180% av antalet timmar x månadslön genom 165. För vikariat med förberedelsetid ges dubbel ersättning. För kvalificerad övertid gäller 240%. Uttagning av kompensationstid schemalägges i samråd med skolledare och beräknas enligt AB98. För vikariat med förberedelsetid ges dubbel ersättning. För avräkning av övertid indelas arbetsåret i fyra lika stora perioder. (Se utvecklingsområde arbetstid ). Efter varje period görs en uppföljning om övertidsarbete förekommit. Planerad övertid ersätts dock senast månaden efter inträffande. Obekväm arbetstid Undervisning a/ Undervisning efter kl. 17.00 Ersättning; Undervisningstid uppräknas med 20%, dock ingen uppräkning för förtroendearbetstid. b/ Undervisning under lov och helger Ersättning för undervisning under lov och helger avtalas om mellan enskild lärare och arbetsgivare. Ferier och helger ingår ej i årsarbetstiden. Om arbetsgivare och enskild lärare trots detta överenskommer om undervisning under tid utanför årsarbetstid, avtalas ersättning enskilt. Övrig obekväm arbetstid Vid deltagande i lägerskoleverksamhet och studieresor avräknas reglerad arbetstid enligt fastställt arbetstidsschema. För tid som ligger utanför den schemalagda arbetstiden avräknas varje arbetad timme från den reglerade arbetstiden. För tid som man inte arbetar (till exempel när man sover) utgår jourersättning enligt AB98 Bilaga L anger även följande: För varje tjänstgöringsdygn varunder övernattning ägt rum erhåller arbetstagare ersättning med nedanstående belopp i ett för allt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen. Per tjänstgöringsdygn 244:00 kr För fullgjord aktiv tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme. Beordrad obekväm arbetstid, som ej är undervisningstid ersätts enligt AB98 17

IV. ARBETSORGANISATION Syfte med programråd Programrådets syfte är att med tilldelade resurser sträva efter en optimal användning av dessa för att skapa en så effektiv och ändamålsenlig arbetsorganisation som möjligt. Denna organisation säkerställer den enskilde arbetstagarens medverkan såväl i utformningen av sin egen arbetssituation som i förändrings- och utvecklingsarbete under avtalsperioden. Rektor Övergripande administration Programråd Yrkesprogram Programråd Teoretiska program Programråd KOMVUX Ämnesgrupp BF Ämnesgrupp OP Ämnesgrupp IP Ämnesgrupp EC Ämnesgrupp Idrott Ämnesgrupp Sv,hi,fs Ämnesgrupp Sh.vet. Ämnesgrupp Nat.vet. Ämnesgrupp Språk Ämnesgrupp Data Ämnesgrupp ES Ämnesgrupp est ämn Programråd Laestadiusskolan är uppdelat i tre programråd, ett för yrkesprogrammen, ett för de teoretiska programmen och ett för KOMVUX. Varje lärare skall tillhöra ett programråd. Utgångspunkten är att läraren tillhör det programråd där den huvudsakliga delen av undervisning finns. I sista hand beslutar rektor i samråd med läraren om vilket programråd läraren skall tillhöra. Denna organisation skall: stärka elevernas kunskapsutveckling och därvid arbeta för ökad integration mellan olika ämnen och olika elevgrupper. förbättra lärarnas arbetsvillkor och stärka deras inflytande. Delegation Rektor i samråd med respektive programråd har full befogenhet och beslutsrätt beträffande ärenden, som är förknippade med angivna arbetsuppgifter enligt gällande delegationsordning. Syfte med ämnesgrupper Ämnesgrupperna skall tillvarata det ämnesspecifika särintresset. De skall också samordna, utveckla och organisera ämnesspecifika frågor. 18

Ämnesgrupper Alla lärare ingår i en ämnesgrupp. Följande ämnesgrupper skall finnas; Karaktärsämneslärare på Barn- och fritidsprogrammet Karaktärsämneslärare på Industriprogrammet Karaktärsämneslärare på Omvårdnadsprogrammet Karaktärsämneslärare på Elprogrammet Karaktärsämnen på Estetiska programmet Lärare i estetiska ämnen Idrottslärare Lärare i svenska, historia och filosofi Lärare inom samhällsvetenskap( samhällskunskap, geografi, religionskunskap, psykologi och ekonomiska ämnen) Lärare i språk Lärare inom naturvetenskap(matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap och teknologi) Lärare i datakunskap Ämneskonferenser ska schemaläggas minst 1 gång per månad. Schemaläggning Schemaläggning åligger skolledningen Vad beträffar yrkesprogrammens karaktärsämneskurser, så lägger skolledningen stomscheman enbart med tidsangivelser. Karaktärsämnesgruppen på respektive yrkesprogram ansvarar för schemaläggning för karaktärsämneslärare och av karaktärsämneskurser på anvisade schemapositioner. 19

Arbetsuppgifter Enskild lärare Ämnesgrupp Programråd Undervisning(enligt nationella programmål och övriga styrdokument) och därmed sammanhängande Läromedel och övrig stadigvarande undervisningsmaterial För ämnet specifikt Elevvårdsarbete/föräldrakontakter/ frånvarouppföljning Klassföreståndarskap Klassråd planering samt för- och förbrukningsmaterial efterarbete. Budgetuppföljning Studiebesök Utvärdering av undervisad kurs för att fastställa graden av måluppfyllelse. Utvecklingssamtal med elever Examination och betygsgivning. Deltaga i av skolledning, programråd och ämnesgrupp påkallade konferenser. Ämnesfortbildning Institutionsansvar När det gäller yrkesprogrammen kan utveckling av läromedel och laboratorieutrustning ingå Arbete i samband med APU (yrkesprogrammen) Uppdatering av egen kunskap Handledning av vikarier och nya lärare (huvudansvar skolledning) Frånvarorapportering Föräldrakontakter (elever under 18 år) Konkretisering av betygskriterier. Schemaläggning av karaktärsämneskurser (yrkesprogrammen) Samverkan/gemensam planering Budgetuppföljning Konsekvensbeskrivning Utvärdering Arbetsmiljöfrågor Framtagning av lokala kurser Utveckling av program och därmed förknippad pedagogik Elevernas enskilda studieplanering i samverkan med SYV (huvudansvar SYV) Marknadsföring Delegering och fördelning av arbetsuppgifter till lärare, som ingår i programrådet Fördelning av specifika resurser till ämnesgrupper Fortbildning/kompetensutveckling Aktivera elevmedverkan Övriga arbetsuppgifter, som programrådet beslutar åta sig Tid och rum för fullgörande av arbetsuppgifter i denna kolumn överlåtes till programrådet att besluta om 20

Definitioner av arbetsuppgifter i ämnesgrupper och programråd: ÄMNESGRUPP Läromedel och övrig stadigvarande undervisningsmateriel: Ansvara för inventering, budgetering, äskanden, inköp. För ämnet specifikt förbrukningsmateriel: Ansvara för inventering, budgetering, äskanden, inköp. Budgetuppföljning: Ansvara för sin del av budgeterade medel med fortlöpande kontroll. Ämnesfortbildning: Inventera behov och möjligheter samt komma med kostnadsberäknade förslag till programrådet. Institutionsansvar: Ansvara för ordning och funktion. Arbete i samband med APU: Förberedelser - enligt uppgjorda strukturer Uppföljning - Efterarbete - Handledning av vikarier och nya lärare: Ge all nödvändig orientering betr. institutioner och interna system /t.ex. frånvarorapportering. I övrigt ge nödvändiga upplysningar för att läraren skall kunna lösa sin uppgift. Konkretisering av betygskriterier: Ansvara för skriftlig dokumentation av de lokala förtydliganden av betygskriterier som gäller i de olika kurser som ingår i ämnet. PROGRAMRÅD Elevvårdsarbete/föräldrakontakter/frånvarouppföljning: Programrådet beslutar om strukturer för ovanstående arbetsuppgifter. Klassföreståndarskap: Programrådet fördelar klassföreståndarskapen och beslutar om arbetsuppgifter. Klassråd: Programrådet beslutar om vilken elevgrupp som skall kallas klass. I varje sådan klass skall hållas klassråd under klassföreståndares ledning. Klassrådet skall i första hand behandla frågor av gemensamt intresse för klassen. Studiebesök: Planering, samordning, budgetering och medelsäskanden. Samverkan - gemensam planering: Söka frivilliga samarbetsformer mellan ämnen och ämnesföreträdare för att öka förutsättningarna för elevernas kunskapsinhämtande och effektivisera lärararbetet. Verka för att skapa strukturer för samverkan mellan olika ämnen och olika program. Budget och budgetuppföljning: Äska medel för programrådet. Presentera budget. Följa upp medelsanvändningen. Konsekvensbeskrivning: Dokumentera kvalitetssäkring av verksamheten inom programrådet. Utvärdering: Programrådets verksamhet utvärderas fortlöpande i den form som programrådet beslutar. Arbetsmiljö: Arbetsmiljöfrågor som berör programrådets verksamhetsområde initieras och påtalas för arbetsmiljöansvariga. 21

ÄMNESGRUPP forts. arbetsuppgifter Schemaläggning av karaktärsämneskurser på yrkesprogram: När läsårets kurser i de olika ämnena är fastställda, lägger skolledningen ett stomschema med endast schemapositioner för karaktärsämnena angivna. Inom angivna schemapositioner lägger sedan karaktärsämnesgrupperna på yrkesprogrammen ut kurser och undervisande lärare. PROGRAMRÅD forts. arbetsuppgifter Utveckling av program och därmed förknippad pedagogik: Sträva efter ett dynamiskt förhållningssätt till möjlig utveckling av den egna verksamheten. Nya inriktningar eller utarbetande av förslag på lokala kurser kan vara exempel på dessa arbetsuppgifter. Elevernas enskilda studieplanering i samverkan med SYV (huvudansvar SYV) Programrådet beslutar om arbetets uppläggning. Marknadsföring: Programrådet arbetar fortlöpande med profilering och marknadsföring av det egna programmen. Delegering och fördelning av arbetsuppgifter till lärare som ingår i programrådet: Programrådet beslutar genom delegering vem eller vilka som ansvarar för specifika uppgifter. Fördelning av specifika resurser till ämnesgrupper: Resurser tilldelade programrådet, som är av sådan art att beslutskompetensen över användningen finns hos ämnesgrupperna, fördelas till och hos dessa. Fortbildning/kompetensutveckling: Sammanställning av äskanden för ämnesfortbildning från ämnesgrupperna. Inventering av (ämnes)övergripande fortbildningsbehov för programrådet. Sammanställning av totalt fortbildningsbehov för programrådet. Budgetering, äskanden och budgetuppföljning av fortbildningsmedel. 22

V. UTVÄRDERING Det lokala kollektivavtalet skall kontinuerligt utvärderas och eventuellt justeras i kommande förhandlingar. Utvärdering dokumenteras årligen under januari månad. Programråden beslutar gemensamt om form av och innehåll i utvärderingen. Utfallet av utvärderingen bildar skolutvecklingsgruppens underlag för diskussioner med arbetsgivarparten om eventuell revision av avtalet om någondera parten så önskar. VI. EFFEKTIVITETSVINSTER Allmänt Påvisade effektivitetsvinster i organisationen kan efter förhandling tillföras programrådet. Programrådet beslutar om (föreslår) fördelningen på individer. 23

BILAGA 6 Ansvars- och utvärderingsöv ersikt Område Rubrik Underrubrik Ansvar 1 Barns och elevers inflytande Utvärder Metod Processen Lärare Eget lärande Lärare Kompetensutveckl Skolledare Medarbsam ing Elevrådsarbete Skolledare Dokumenta 2 Arbetsorganisation Inventering arbuppg Arbetslag Dokumenta 3 Arbetstiden 4 Arbetsmiljö 5 Kompetensutveckling Rutiner Skolledare Dokumenta Arbetsmiljö allm Skolledare Dokumenta Skyddsronder Skolledare Dokumenta Utbildning Skolledare Dokumenta Friskvård mm Skolledare Dokumenta Mobbning Skolledare Dokumenta Förebyggande Skolledare Dokumenta Enskild All personal Medarbsam Individ utvplan Skoll-all personal Medarbsam 6 Introduktion av nya Första tjänstg år Skolledare Dokumenta Tjänst nyutbildade Skolledare Dokumenta Introd program Persutsk/ Skoll Dokumenta Materiella delar Skoll - Arblag Dokumenta 24