KRAV-märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Postadress: KRAV Box 1940, 751 49 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-10 02 90 Fax: 018-10 03 66 Web: www.krav.se E-post: info@krav.se
O M K R A V KRAV-märktet står för bra miljö KRAV-märkt produktion är fri från kemiska bekämpningsmedel och bidrar till att minska läckaget av främmande ämnen till yt- och grundvatten. KRAV-märkt produktion bidrar till en ökande biologisk mångfald och minskad risk för läckage av näringsämnen som kan orsaka övergödning i vattendrag, hav och sjöar. KRAV-märket står för god djuromsorg KRAV-märkta produkter kommer från djur som har fått utlopp för sina naturliga behov. De har fått mat anpassad till djuret och inte främst till maximerad produktion. De har fått gå ute som de vill. Och de har fått ett värdigt och hänsynsfullt slut. KRAV-märket står för god hälsa KRAV-märkta produkter produceras med minimerad hantering av skadliga kemikalier, vilket innebär att arbetsmiljön i produktionen är relativt sett mycket god. Detta gäller inte minst på de cirka 107 316 hektar (2004) KRAV-certifierad och karensmark i tredje land där arbetsmiljön på konventionella odlingar kan vara direkt skadlig. Tryggheten i att KRAV kontrollerar att produktionen sker utan kemiska bekämpningsmedel, genmodifierade organismer (GMO) och onödiga tillsatser bidrar till konsumentens välbefinnande. KRAV-märket står för socialt ansvar KRAV-märkta produkter ska produceras under godtagbara sociala förhållanden och arbetsvillkor enligt KRAVs regler. Detta gäller också produkter som ursprungligen är kontrollerade av någon av KRAVs utländska systerorganisationer. Återcertifiering av utländska produkter ger ekologiska producenter världen över tillgång till en bredare marknad, möjlighet till bättre betalning och möjlighet för konsumenter i Sverige att visa global solidaritet. Produktion och grafisk formgivning: KRAVs informationsavdelning 2 information om krav juli 2005
Innehåll Information om KRAV...5-22 Medlemmar...18 Styrelse...20 Regelkommitté...21 Besvärskommitté...21 Fiskekommitté...22 Adress och telefonlista till KRAV... 22 Läsanvisning... 23 Definitioner...27 1. Syfte och omfattning...39 2. Allmänna regler...43 2.1 Anslutning...44 2.2 Godkännande...44 2.3 Åtaganden...45 2.4 KRAVs kontroll...47 2.5 Avtal med tredje part...47 2.6 Årliga priser och avtalets giltighetstid...48 2.7 Sekretess...49 2.8 Hantering av personuppgifter...50 2.9 Sanktioner när regler inte följs...50 2.10 Dispens, överklagande och omprövning...52 2.11 Miljö-, natur- och kulturskydd...52 2.12 Hantering av KRAV-godkända produkter...53 2.13 Märkning...56 2.14 Marknadsföring...59 3. Lantbruk...61 3.1 Omfattning...62 4. Växtodling...65 4.1 Allmänt...66 4.2 Fribelägenhet, föroreningar...67 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel...68 4.4 Bekämpning och växtskydd...70 4.5 Svampodling...72 4.6 Jord, utsäde och plantor...72 4.7 Övrigt...72 5. Djurhållning...75 5.1 Allmänt...76 5.2 Djurmiljö...78 5.3 Foder...82 5.4 Hälso- och sjukvård...86 5.5 Övrigt...88 6. Biodling...91 7. Vattenbruk...95 7.1 Omfattning...96 7.2 Produktionens upplägg...96 7.3 Karenstid...99 7.4 Utgångsmaterial och ursprung... 100 7.5 Foder och utfodring... 100 7.6 Hälsa och djurskydd... 103 7.7 Laxartade- och abborrfiskar... 104 7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla... 109 8. Vildväxande produktion... 113 O M K R A V information om krav juli 2005 3
O M K R A V 9. Livsmedelsförädling... 115 10. Slakt... 119 10.1 Allmänt... 120 10.2 Hantering... 120 10.3 Märkning... 121 10.4 Transport... 121 10.5 Lokaler och uppställning... 122 10.6 Slakt... 123 10.7 Övrigt... 124 11. Foder till sällskapsdjur... 125 12. Produktionshjälpmedel... 127 13. Textiler... 131 13.1 Omfattning... 132 13.2 Utgångspunkt för reglerna... 132 13.3 Råvaror... 132 13.4 Detaljer... 134 13.5 Förädling... 134 13.6 Miljökriterier för våtberedning... 134 13.7 Insatsmedel... 135 13.8 Särskilda regler för olika steg i förädlingen... 137 13.9 Kvalitetskriterier för slutprodukten... 139 13.10 Märkning... 139 14. Hudar, läder och skinn... 141 14.1 Omfattning... 142 14.2 Råvaror... 142 14.3 Detaljer på läder och skinnprodukter... 142 14.4 Förädling... 142 14.5 Miljökriterier för våtberedningen... 142 14.6 Insatsmedel... 142 14.7 Särskilda regler för olika steg i processen... 143 14.8 Märkning... 143 15. Butik... 145 15.1 Allmänt... 146 15.2 Sortiment och hantering... 146 15.3 Märkning... 148 15.4 Exponering... 148 15.5 Dokumentation... 148 15.6 Marknadsföring... 148 15.7 Personalens kunskaper... 149 16. Restauranger och storhushåll... 151 16.1 Allmänt... 152 16.2 Certifiering av storhushåll... 152 16.3 Registrering av KRAV-godkända livsmedel... 156 16.4 Tillfälligt godkännande... 157 17. Återcertifiering av produkter som godkänts av andra certifieringsorgan... 159 17.1 Allmänt om återcertifiering... 160 17.2 Erkännande av certifieringsorgan... 161 17.3 Återcertifiering av produktion eller produkt... 161 17.4 Tillåtna tillsatser och processhjälpmedel... 162 18. Utländsk produktion kontrollerad och certifierad av KRAV... 163 19. Fiske... 165 19.1 Kompetenskrav på KRAV samt tillämpningen av reglerna... 166 19.2 Beståndet - grundläggande principer och regler för att bedöma fisk- och skaldjurbestånd... 168 19.3 Fiskefartyget... 169 19.4 Fiskemetoden... 171 19.5 Landning och förädling... 174 20. KRAV-godkända ingredienser... 177 Bilagor... 181 4 information om krav juli 2005
utdrag ur kravs affärsinrikting antagen av KRAVs styrelse den den 22 juni 2004. Vision KRAV är ett verkningsfullt redskap för hållbar utveckling av ekologisk produktion och konsumtion, är en av världens effektivaste certifieringsorganisationer, är en global aktör med lokal förankring, är ett föredöme bland svenska tjänsteproducenter för vår miljöanpassning och vårt sociala ansvarstagande, samt en av lantbruks- och livsmedelssektorns attraktivaste arbetsplatser. KRAV har, genom KRAV-märket, ett av Sveriges mest kända och trovärdiga varumärken inom livsmedel och annan råvaruproduktion från jord- och vattenbruk. KRAV uppfattas som en viktig aktör i arbetet mot ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle. Verksamhetsidé KRAV verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. Vi möjliggör för våra kunder att med hög trovärdighet marknadsföra kontrollerade ekologiska produkter som står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. O M K R A V information om krav juli 2005 5
O M K R A V krav ekonomisk förening KRAV är en kontrollorganisation organiserad som ekonomisk förening. KRAV har syftet att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla en kontroll av ekologiska produkter. KRAVs målsättning är att medverka till en ökad ekologisk odling, djurhållning och produktion genom att ta fram trovärdiga regler, kontrollera, märka och informera. Medlemmar KRAVs 29 medlemmar representerar lantbrukare, förädlare, importörer distributörer, handel, hotell och restaurang samt miljö-, konsument- och djurskyddsintressen. Arla Foods AB Biodynamiska Produkter * Eco Trade AB Ekokött ek. för. Ekologiska Lantbrukarna Everfresh Group AB * Fältbiologerna Förbundet Djurens Rätt Förbundet Organisk Biologisk Odling GRO i Sverige AB Hemköpskedjan AB Hushållningssällskapens förbund Hälsokostrådet ICA Sverige AB Kooperativa Förbundet Kung Markatta AB * Lantbrukarnas Riksförbund Milko ek. för. Norrmejerier ek. för. Saba Trading AB Samodlarna Sverige ek. för. Scandic Hotels AB Skånemejerier ek. för. Swedish Meats Svensk Mjölk AB Svenska Kvarnföreningen Svenska Lantmännen ek. för. Svenska Naturskyddsföreningen Vattenbrukarnas Riksförbund *associerade medlemmar 6 information om krav juli 2005
Styrelse KRAVs styrelse består av elva ordinarie ledamöter, KRAVs VD och personalrepresentanter. Styrelsens ledamöter utses av årsstämman och är sammansatt så att kompetens finns inom lantbruk handel och distribution, förädlingsindustri, konsument-, djurskydds- och miljöfrågor. Anställda KRAV hade den 1 januari 2005 ett medelantal på 71 anställda, varav hälften är regionkontrollanter. Övriga anställda arbetar på kontoret i Uppsala med bland annat certifiering, information och administration. Kunder och antal artiklar Antal kunder som kontrolleras för KRAV-certifierad produktion var i januari 2005: Kontrollområde/kontrollgren Kontrollområde lantbruk Växtodling Djurhållning Växthus Biodling Svampodling Vattenbruk Fiske Produktionshjälpmedel Antal kunder 4079 3137 1327 143 38 3 0 2 76 Kontrollområde livsmedel Förädling Återcertifiering (EEG) nr 2092/91 Textil Butik Restaurang 1455 467 213 14 4 516 241 Antal artiklar* som var KRAV-godkända i januari 2005: Certifierad av KRAV Återcertifierad** av KRAV TOTALT 1813 2077 3890 * KRAV hade dessutom 114 KRAV-godkända produktionshjälpmedel 31/12 2004. **Återcertifierade artiklar tillverkas utomlands. O M K R A V information om krav juli 2005 7
O M K R A V kravs uppgift KRAV verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att reglerna efterlevs och att informera om KRAV-märket. Det är avgörande att anslutna kunder, konsumenter och myndigheter upplever KRAVs arbete som trovärdigt. Därför ska reglerna vara kontrollerbara, meningsfulla och rättvisa. KRAVs regler, kontroll och certifiering är bra verktyg för att uppnå väldefinierade mål, men de löser inte alla problem. Här följer några områden som vi ofta får frågor kring. Transporter och energianvändning Många frågar hur KRAV kan tillåta att ekologiska varor transporteras långt innan de hamnar i butikshyllorna. När det gäller till exempel kaffe, kakao, te och bananer ställs frågan på sin spets. Ska vi över huvud taget ha sådant i butikerna? Förutom att säkerställa att produktionen är ekologisk tar KRAV inte ställning till vilken typ av produkter som importeras. KRAV anser däremot att det är bättre att de produkter som importeras är ekologiskt producerade. Det vinner alla på i längden, dels de som lever i produktionslandet, dels svenska producenter som törs satsa på en tydligt ökande marknad för ekologiskt, och slutligen de konsumenter som får ett större utbud av KRAV-märkta produkter. Det är inte heller självklart att en produkt som har transporterats långt alltid har förbrukat en större mängd fossil energi än en som har transporterats kortare. Till exempel kan energianvändningen för grönsaker som odlas på friland i andra länder och transporterats till Sverige vara lägre än energianvändningen för svenska grönsaker odlade i växthus. Det är väsentligt att ta hänsyn till hela kedjan från odlingen till det att produkten finns hemma hos konsumenten. Att KRAV inte har regler för transport och energianvändning beror inte på försumlighet, området är svårt att reglera på ett rättvist och kontrollerbart sätt. Frågan har blivit grundligt utredd av regelkommittén som har kommit till slutsatsen att detta område måste hanteras utanför regelverket tills vidare. 8 information om krav juli 2005
Miljöpåverkan Tillämpningen av KRAVs regler i lantbruket stärker och ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. (Genom att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används bevaras och förstärks livet i marken.) Ekologiskt lantbruk gör att fler insekter, växter, fåglar och andra djur som blivit undanträngda av det kemikalieintensiva jordbruket får tillträde till sina marker igen. Två steg till på vägen är att KRAVs regler numera också kräver att lantbrukaren ska ha en skötselplan för natur- och kulturvärden på sin gård. Dessutom bör alla anslutna till KRAV också ha ett miljöledningssystem. Växtnäring KRAVs regler föreskriver att lantbrukaren ska minimera växtnäringsförluster och hushålla med tillgänglig växtnäring. Detta bidrar till miljönyttan med ekologisk odling och ger samtidigt en bättre ekonomi i odlingen. En hjälp i detta arbete är att räkna ut en växtnäringsbalans mellan mängden näring som förs ut via produkter från gården och mängden näring som köps in via till exempel foder och gödsel. Aktuell markkartering ger också underlag för hur gårdens fosfor- och kaliumgödsling görs på bästa sätt. Genom att utnyttja den ekologiska rådgivningen, som länsstyrelser, hushållningssällskap med flera står till tjänst med, kan den ekologiska lantbrukaren få ett bättre växtnäringsutnyttjande på gården. internationellt IFOAM Ekologisk produktion är en världsomspännande företeelse. Det finns kontrollorgan för ekologisk produktion runt hela jorden och den ekologiska produktionen växer starkt. För att hantera frågorna om ekologisk produktion internationellt bildades IFOAM - International Federation of Organic Agriculture Movements - som är en internationell paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, utbildnings- och kontrollorganisationer som verkar för ekologisk produktion. IFOAM grundades 1972 och har omkring 700 medlemmar i 100 länder. KRAV är medlem i IFOAM. KRAV deltar aktivt i att utveckla IFOAM:s regler. KRAV var också det första kontrollorganet för ekologisk produktion som ackrediterades enligt IFOAM Accreditation Criteria (IAC). KRAV är också aktivt i bevakning och påverkan av EU:s regelverk för ekologisk produktion. Mer information om IFOAM hittar du på deras hemsida: www.ifoam.org O M K R A V information om krav juli 2005 9
O M K R A V KRAVs Internationella program Genom samarbete med andra certifieringsorganisationer erbjuder KRAV certifiering också av viss produktion utanför Sverige. Vi strävar till att stödja utvecklingen av lokalt förankrad certifiering där vi är verksamma. Handel I internationell handel med ekologiska produkter är det avgörande att återcertifieringen fungerar. Återcertifiering är det som sker när en ekologisk produkt från ett annat land, kontrollerat av ett annat kontrollorgan ska säljas i Sverige med KRAV-märket. Om alla dokument angående produkten är klara och kontrollorganet är ordentligt utvärderat så passerar produkten och får säljas som KRAV-godkänd. För att återcertifieringen ska löpa snabbt och handel med ekologiska produkter ska kunna fungera enklare har ett samarbete inletts mellan flera IFOAM-ackrediterade, internationella kontrollorgan. KRAV är ett av dessa. Meningen är att kontrollorganen ska jämka ihop sina regler och strömlinjeforma processen så att inga onödiga hinder ska finnas för införsel, import och export av ekologiska produkter. Ökande världsmarknad Europa och USA har en snabb marknadsexpansion för ekologiska livsmedel, främst på grund av bristande livsmedelssäkerhet och tack vare en stark hälsotrend. Världsmarknaden för ekologiska livsmedel växer med ca 20 procent per år och uppskattas 2004 till ca 200 miljarder svenska kronor. 10 information om krav juli 2005
den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) O M K R A V information om krav juli 2005 11
O M K R A V reglernas uppbyggnad KRAVs regler är att betrakta som minimiregler. De baseras på Den ekologiska produktionens målsättning (se sidan 11) utifrån vad som är möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna förändras efterhand så att de alltmer närmar sig den uppsatta målsättningen. De förändringar som görs i reglerna kan inte verka retroaktivt. Regelarbetet Från och med 2002 revideras KRAVs regler med några kapitel i taget, istället för de omfattande revisionerna som tidigare genomförts vart 2a respektive 3e år. Det innebär att revisionsarbetet kommer att pågå löpande men för olika avsnitt vid olika tillfällen. KRAVs styrelse beslutar om vilka delar av reglerna som ska revideras under en viss tidsperiod och målen med förändringen. Regelkommittén har det övergripande ansvaret för regelutvecklingen, gör mindre korrigeringar i reglerna, ser till att de olika regeldelarna hänger ihop och inte är motstridiga sinsemellan och lägger fram förslag på ändringar av reglerna till KRAVs styrelse som beslutar. Till sin hjälp har regelkommittén regelansvarig på KRAV samt regelarbetsgrupper som sätts samman specifikt för olika avsnitt som ska revideras. Revisionerna sker i samarbete med sakkunniga på respektive område och regeltexten går igenom en eller flera remisser. När remisserna är klara sammanställs ett förslag som läggs fram till beslut i KRAVs styrelse. Ändringar som påkallas av förändringar i omvärlden, till exempel nya förordningar i EU, kan göras utan remisser. Regelremisser Regelremisser skickas alltid till KRAVs medlemmar, därutöver till andra berörda. Regelremisserna är tillgängliga för alla på KRAVs webplats, där finns också en länk till regelremiss@krav.se för att skicka remissvar och andra synpunkter angående reglerna. Remissvar är offentliga. Nya regler KRAVs regler utkommer normalt två gånger per år och träder ikraft den 1 januari (utgåva januari) respektive den 1 juli (utgåva juli). Utgåva januari publiceras i tryckt och i elektronisk form. Det tryckta formatet distribueras den 1 oktober, det vill säga tre månader innan det träder ikraft. Då lanseras även reglerna på KRAVs webplats. Utgåva juli publiceras i elektronisk form och finns tillgänglig på KRAVs webplats den 1 april, det vill säga tre månader innan den träder ikraft. 12 information om krav juli 2005
Regelkommittén Regelkommittén är ett utskott till KRAVs styrelse och tillsätts årligen med VD som ordförande. Kommittén ska vara sammansatt så att den har djup förståelse för de kontrollgrenar som revideras. Regelkommittén 2005: Ordförande: Lena Söderberg, VD KRAV Föredragande: Kathinka Löfberg, regelansvarig KRAV Ledamöter: Marianne Schönning (Ekologisk lantbrukare, styrelseledamot i Ekologiska lantbrukarna och i KRAV), Kari Örjavik (Konsult och ekologisk producent), Els-Marie Aronsson (Konsument Göteborg), Lars Hällbom (Miljökonsult), Kristina Odén (Förbundet Djurens Rätt), Lisa Deutsch (Ekonom och forskare vid Stockholms Universitet) och Mats Johansson (Jurist) IFOAMs regler och kontroll IFOAM har utvecklat övergripande internationella regler för ekologisk produktion. Dessa är grundläggande för KRAVs regler. IFOAM har även ett kvalitetssäkringssystem utformat för att utvärdera och godkänna kontrollverksamhet. Systemet kallas IFOAM Accreditation. KRAV är ackrediterat enligt detta system. Det finns flera internationella standarder som beskriver hur ett certifieringsorgan ska vara beskaffat. ISO Guide 65 är en sådan och den motsvaras i Europa av EN 45011. IFOAM Accreditation Criteria (IAC) motsvarar ISO Guide 65, men anger därutöver hur regler ska utvecklas. IAC innehåller också en mekanism för att erkänna andra certifieringar. KRAV uppfyller EUs regler EU har regler för ekologisk produktion i Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Förordningen är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningen omfattar växtodling, animalieproduktion och förädling. KRAVs regler uppfyller EG-förordningen och är i vissa fall strängare än denna. KRAVs regler omfattar också fler områden än EG-förordningen, till exempel restaurangauktorisering, textil och fiskodling. Endast EU-godkänd Förutom att kontrollera produktionen enligt KRAVs regler, har KRAV Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag att kontrollera produktion enligt EG-förordningen. Kontroll enligt enbart den ger företaget rätt att kalla produkten ekologisk. Däremot har företaget inte rätt att använda KRAVs namn eller märke, varken på produkter eller för att beskriva produktionen. O M K R A V information om krav juli 2005 13
O M K R A V kontroll skapar trovärdighet KRAV kontrollerar ekologisk produktion samt hantering och marknadsföring av KRAV-märkta produkter. En fysisk kontroll görs hos alla företag (till exempel lantbrukare) som ansluter sig till KRAV. Den kontrollen genomförs av KRAV-anställda kontrollanter. Därutöver sker en kontroll av all dokumentation såsom kontrollrapporter, recept och alla återcertifieringsärenden etcetera. Detta görs av KRAV-anställda certifierare. Kvalitet Förutom att verka för en bra miljö ska KRAV-märkta produkter också hålla hög kvalitet och livsmedelssäkerhet. De normala kontrollsystemen för livsmedelshygien gäller självfallet också ekologiska produkter men omfattas inte av KRAVs kontroll. Spårbarhet Den årliga kontrollen av alla företag som följer KRAVs regler gör att vi vet var alla KRAV-märkta råvaror kommer ifrån. I KRAV-katalogen på hemsidan www.krav.se/katalog kan man hitta namn och adress till lantbrukare och andra företag som levererar KRAV-godkända produkter. Man kan också hitta de produkter som är godkända av KRAV i produktlistan på hemsidan. KRAV kontrolleras För att konsumenten ska kunna lita på KRAV kontrolleras och ackrediteras vi enligt IFOAM Accreditation Criteria. I Sverige är vi godkända av Jordbruksverket och Livsmedelsverket för att utföra kontroll av ekologisk produktion. Utländska produkter För att en produkt som inte stått under KRAVs kontroll i all hantering och produktion ska kunna KRAV-godkännas, fordras att den återcertifieras. Återcertifieringen ska i huvudsak bestå av två huvuddelar: 1. KRAVs erkännande av kontrollorganet (eller kontrollorganen) som har kontrollerat produkten innan den kontrolleras av KRAV. 2. KRAVs godkännande av den aktuella produktionen/produkten. För att underlätta en säker handel med ekologiska produkter eftersträvar KRAV samarbete med kontrollorgan som har låtit sig utvärderas av oberoende granskare. 14 information om krav juli 2005
krav-märket Historik Namnet KRAV skapades av Kalle Källander, en av föreningens tre grundare 1985, som en förkortning av Kontrollföreningen för alternativ odling, som föreningen då hette. Märket KRAV skapades samma år av föräldrarna till Kalle Källander. Båda föräldrarna var bildlärare. Pappa Ragnar utformade det stämpelliknande grundmärket och mamma Lilly tog fram två varianter, ett importmärke och ett märke för produktionshjälpmedel. I början av 1990-talet fick KRAV-märket genom en mindre ansiktslyftning sitt nuvarande utseende. Nuläge Idag är KRAV-märket känt av 94 procent av befolkningen. 7 av 10 konsumenter vet att KRAV-märket på en vara betyder att den är ekologiskt producerad, 6 av 10 att den är producerad enligt KRAVs regler och 5 av 10 att produktionen är kontrollerad och godkänd av KRAV. De mervärden som konsumenterna främst förknippar med KRAV-märket är bra för miljön, bra för djuren, få tillsatser, kontroll av tillverkningen och bra för hälsan. 92 procent av KRAVs kunder instämmer helt eller i huvudsak i att KRAVmärket ger dem fördelar i konkurrens med andra företag. Regler KRAV-märket är ett registrerat varumärke med nummer 338 153. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till namnet KRAV. KRAVs namn och märke får endast användas av de som tecknat avtal med och blivit godkända av KRAV ekonomisk förening. Användningen av KRAVs namn och märke regleras i följande regelavsnitt: Kapitel 1 Syfte och omfattning Kapitel 2 Allmänna regler, avsnitt 2.13 och 2.14 Kapitel 13 Textiler, avsnitt 13.10 Kapitel 14 Hudar, läder och skinn, avsnitt 14.8 Kapitel 15 Butik, avsnitt 15.1.1, 15.1.2 och 15.1.7 Kapitel 16 Restauranger och storhushåll, avsnitt 16.1.9-16.1.12 och 16.2.4 Kapitel 19 Fiske 19.5.1.4-5 Kapitel 20 KRAV-godkända ingredienser O M K R A V information om krav juli 2005 15
O M K R A V Utföranden KRAV-märket finns i följande utföranden Grundmärke märke för ekologisk produktion.. B-märke; märke för restaurang & storkök (utan undertext), samt för varor med mindre än 95% ekologiska råvaror (med undertext). Märke för vildväxande produktion Märke för export Märke för produktionshjälpmedel Original till KRAV-märket i dess olika utföranden kan laddas ner i svart, i en dekorfärg och i fyrfärg från: www.krav.se/krav-marke eller beställas från KRAVs kansli. Vid osäkerhet om vilket utförande som ska användas, kontakta KRAVs kansli. www.krav.se/krav-marke 16 information om krav juli 2005
Anvisningar KRAV-märket får inte beskäras utan ska användas i sin helhet. KRAV-märket ska alltid tryckas positivt, även mot mörk bakgrund och då i en ljus oval. KRAV-märkets färg ska i första hand vara mörkgrön, pms 342 (motsvarar 100 procent gul + 40 procent mangenta + 100 procent cyan i europafärgskalan) eller svart. KRAV-märket ska inte i direkt anslutning kombineras med andra märken eller annan text än den som ingår i märket. När KRAV-märket förekommer tillsammans med andra varumärken eller logotyper, ska KRAV-märket inte dominera över dessa. KRAV-märket ska placeras på den yta av förpackningen som ska exponeras. KRAV ska alltid skrivas med versaler i rubriker och text. KRAV är inte ett produktnamn eller del av ett produktnamn. Sammansättningar som KRAV-limpa, KRAV-frukt och KRAV-mjölk etcetera, eller produktnamn-krav ska därför undvikas. Korrekt formulering är KRAV-märkt eller KRAV-godkänd limpa, frukt och mjölk etcetera eller produktnamn. Rekommendationer KRAV-märkta varor säljer sig inte själva även om efterfrågan ökar stadigt. De måste marknadsföras minst lika aktivt och konsekvent som vanliga varor för att nå framgång på marknaden. KRAV-certifierad produktion bör marknadsföras på sina egna meriter och mervärden, inte på påståenden att konventionell produktion skulle vara sämre. De mervärden som bör framhållas kan sammanfattas i KRAV-märkets fyra ben ; Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar Läs mer om KRAV-märkets fyra ben på KRAVs webbplats, www.krav.se O M K R A V information om krav juli 2005 17
O M K R A V medlemmar i januari 2005 Arla Foods AB Gun Olsson Box 5407, 402 29 Göteborg Tel: 031-703 23 25, Fax: 031-703 20 90 E-post: gun.olsson@arlafoods.com Biodynamiska Produkter * John Gerhard Tuna Industriväg 17, 153 21 Järna Tel: 08-551 708 30, Fax: 08-551 713 37 E-post: john.gerhard@biodynamiskaprodukter.se GRO i Sverige AB Jan Nerelius 105 33 Stockholm Tel: 08-787 53 00, Fax: 08-787 53 10 E-post: jan.nerelius@gro.lrf.se Hemköpskedjan AB Fredrik Jakobsson 171 78 Solna Tel: 08-553 999 00 E-post: fredrik.jakobsson@hemkop.se Eco Trade AB Anneke Svantesson 745 84 Enköping Tel: 0171-266 00, Fax: 0171-266 70 E-post: anneke.svantesson@lantmannen.se Ekokött ek. för. Börje Karlsson Kinne Vedum, Lerslyckorna, 533 97 Götene Tel: 0511-530 19, Fax: 0511-532 59 E-post: info@ekokott.org Ekologiska Lantbrukarna Lennart Larsson Sågargatan 10 A, 753 18 Uppsala Tel: 018-10 10 06, Fax: 018-10 10 66 E-post: lennart.larsson@ekolantbruk.se Everfresh Group AB * Pia Glad Långbergav. 5, 256 69 Helsingborg Tel: 042-450 23 00, Fax: 042-450 23 90 E-post: pia.g@everfreshgroup.com Fältbiologerna Jan Wester Rökinge Bäckhem, 590 76 Vreta kloster Tel: 0247-400 57 E-post: jan.wester@faltbiologerna.se Förbundet Djurens Rätt Kristina Odén Järntorget 3, 3tr, 413 64 Göteborg E-post:kristina.oden@djurensratt.se Förbundet Organisk Biologisk Odling Sven-Åke Svensson Castmans väg 158, 575 37 Eksjö Tel: 0381-160 67 E-post: sven-ake.svensson@ebox.tnine22t.se Hushållningssällskapens förbund Åke Clason Stortorget 7, 111 29 Stockholm Tel: 08-545 278 00 E-post: ake.clason@hush.se Hälsokostrådet Anna Maria Nordin Box 6356, 102 35 Stockholm Tel: 08-545 411 60, Fax: 08-545 401 70 E-post: annamaria@halsokostradet.se ICA Sverige AB Kerstin Lindvall 170 85 Solna Tel: 08-585 502 90, Fax: 08-585 506 21 E-post: kerstin.lindvall@ica.se KF (Kooperativa Förbundet) Åke Natt och Dag Coop Sverige, 171 88 Solna Tel: 08-743 15 05 E-post: ake.nattochdag@coop.se Kung Markatta AB * Lennart Olsson Hjälmarsberg, 705 90 Örebro Tel: 019-30 73 00, Fax: 019-32 02 01 E-post: lennart.olsson@kungmarkatta.se LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) Kjell Ivarsson Klara Östra Kyrkogata 12, 105 33 Stockholm Tel: 08-787 50 00, Fax: 08-24 81 19 E-post: kjell.ivarsson@lrf.se Milko ek. för. Anders Magnusson Box 2047, 650 02 Karlstad Tel: 054-22 30 14, Fax: 054-22 30 02 E-post: anders.magnusson@milko.se 18 information om krav juli 2005
Norrmejerier ek. för. Jan-Erik Noord Mariehemsvägen 10, 906 52 Umeå Tel: 090-18 29 33, Fax: 090-18 29 45 E-post: janerik.noord@norrmejerier.se Saba Trading AB Katarina de Verdier Box 271 06 Stockholmsfrihamn 102 52 Stockholm Tel: 08-602 61 21 E-post: katarina.deverdier@saba.se Samodlarna Sverige ek. för. Frans Brozén Prästgården Fårö, 620 35 Fårösund Tel: 0498-22 38 00, Fax: 0498-22 37 74 E-post: frans@samodlarna.se Scandic Hotels AB Wilhelm Hardt Box 6197, 102 33 Stockholm Tel: 08-517 350 04, Fax: 08-517 352 40 E-post: wilhelm.hardt@scandic-hotels.com Skånemejerier ek. för. Ingemar Nordell 205 03 Malmö Tel: 040-31 39 26, Fax: 040-94 73 58 E-post: ingemar.nordell@skanemejerier.se Swedish Meats Marcus Skure Geddeholms gård 1, 425 92 Västerås Tel: 021-230 80 E-post: marcus.skure@v.lrf.se Svensk Mjölk AB Hans Andersson 105 46 Stockholm Tel: 0771-19 19 00, Fax: 08-21 83 63 E-post: hans.andersson@svenskmjolk.se Saltåkvarn AB Johan Ununger Saltåkvarn AB, 153 91 Järna E-post: johan.ununger@saltakvarn.se Svenska Lantmännen ek. för. Anna Björnberg Sockerbruksgatan 38 531 87 Lidköping Tel: 0510-887 52, Fax: 0510-219 44 E-post: anna.bjornberg@lantmannen.se Svenska Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Box 4625, 116 91 Stockholm Tel: 08-702 65 07, Fax: 08-702 08 55 E-post: gun.rudquist@snf.se Vattenbrukarnas Riksförbund Björn Lindblad Fiskebäckshamn 4, 426 58 Västra Frölunda Tel: 031-29 04 68, Fax: 031-29 57 74 E-post: bjorn.lindblad@vattenbrukarna.se * Associerade medlemmar O M K R A V information om krav juli 2005 19
O M K R A V styrelse krav ek. förening KRAVs styrelse består av ordförande, elva ordinarie ledamöter, två ordinarie personalrepresentanter och två suppleanter för dem samt KRAVs VD. Styrelsen förutom personalrepresentanter utses av föreningsstämman och dess sammansättning skall spegla de olika medlemmarnas verksamhetsinriktning. Ordförande Bo Thunberg Hannäs Gård 665 91 Kil Tel: 0708-83 35 25 E-post: bo.thunberg@krav.se Vice ordförande Per Stenström Sia Glass AB Box 100, 310 80 Slöinge Tel: 0346-71 51 24, Fax: 0346-71 51 02 E-post: per@siaglass.se VD Lena Söderberg KRAV, Box 1940 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 96, Fax: 018-10 03 66 E-post: lena.soderberg@krav.se Per Baummann Coop Sverige Box 15200, 171 88 Solna E-post: per.baummann@coop.se Anneke Svantesson Lantmännen - Eco Trade Linbanegatan 12 745 84 Enköping Hélène Arrenfeldt Svensk Dagligvaruhandel 103 29 Stockholm Tel: 08-762 78 05 E-post: helene.arrenfeldt@svenskdagligvaruhandel.se Marie Pettersson Mälarchark AB, Hejargatan 1 632 29 Eskilstuna Tel: 016-14 89 80 E-post: marie@malarchark.se Carl Jonson Toften 623 311 96 Heberg Tel: 0346-521 86 E-post: carl_jonson@hotmail.com Kristine Borg Mörbyvägen 9 149 31 Nynäshamn Tel: 08-520 106 45 E-post: kristine.borg@krav.se Lennart Josefsson (supl.) Färsån 3820 840 70 Hammarstrand Tel: 0690-240 60, Fax: 0690-240 60 E-post: lennart.josefsson@krav.se Hans Huiskamp KRAV, Box 1940 751 49 Uppsala Tel: 018-10 78 14, Fax: 018-10 03 66 E-post: hans.huiskamp@krav.se Bo Berg Milko Box 362, 831 25 Östersund Bengt Persson Välingetorps Gård 79 a 262 92 Ängelholm Tel: 042-690 62, Fax: 042-690 54 E-post: bengt.persson@lrf.se Marianne Schönning Härnebo 8363 823 92 Holmsveden Tel: 0270-42 22 00, Fax: 0270-42 22 00 E-post: marianne.schonning@ekolantbruk.se Gunnel Axelsson Nycander Gnejsvägen 18 C 752 42 Uppsala Tel: 018-5012 05 E-post: gunnel.axelssonnycander@telia.com Deniz Varhos KRAV, Box 1940 751 49 Uppsala Tel: 018-10 75 09 E-post: deniz.varhoz@krav.se 20 information om krav juli 2005
regelkommitté 2005 Ordförande Lena Söderberg, VD KRAV E-post: lena.soderberg@krav.se Regelansvarig Kathinka Löfberg, KRAV E-post: kathinka.lofberg@krav.se Marianne Schönning Härnebo 8363 823 92 HOLMSVEDEN Tel/Fax: 0270-42 22 00 E-post: marianne.schonning@ekolantbruk.se Kari Örjavik Östra Skymnäs 684 95 HÖJE Tel: 0563-723 68, Fax: 0563-720 66 E-post: kari@grolink.se Els-Marie Aronsson Konsument Göteborg Box 113 64, 404 28 GÖTEBORG Tel: 031-612 391, Fax: 031-13 10 43 E-post: els-marie.aronsson@konsument.goteborg.se Lars Hällbom Hedenbergsvägen 10, 752 60 UPPSALA Tel: 018-46 31 66 E-post: lars.hallbom@kemil.se Kristina Odén Förbundet Djurens Rätt Järntorget 3 3tr 413 04 GÖTEBORG Tel: 031-775 95 84 E-post: kristina.oden@djurensratt.se Lisa Deutsch Stockholms Universitet, 106 91 STOCKHOLM Tel: 08-16 12 90 E-post: lisad@system.ecology.su.se Mats Johansson Ceba Foods AB, Scheelevägen 18, 223 63 Lund Tel: 046-19 13 12, Fax: 046-14 41 12 E-post: mats.johansson@oatly.com besvärskommitté 2005 Ordförande Kåre Olsson Skattungbyn 1225 794 91 ORSA Tel: 0250-55 12 02 E-post: k.olsson@snf.se Pia Lindeskog Stockholms Läns Landsting Centrum för tillämpad näringslära 118 91 Stockholm Tel: 08-517 780 44, Fax: 08-517 780 51 E-post: pia.lindeskog@smd.sll.se Föredragande Lena Söderberg, VD KRAV KRAV Box 1940, 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 96, Fax: 018-10 03 66 E-post: lena.soderberg@krav.se Staffan Ahrén Husa, 186 97 Brottby Tel: 08-512 414 12 E-post: staffan@husagard.se Carl Jonson Toften 623, 311 96 Heberg Tel: 0346-521 86 E-post: carl_jonson@hotmail.com Maud Lindmark Box 30 125 21 Älvsjö Tel: 08-727 05 00, Fax: 08-99 41 90 E-post: maud.lindmark@kavli.se Linnea McCann Box 150 73, 250 15 Helsingborg Tel: 042-24 95 69, Fax: 042-29 71 31 Birgitta Carlsson Alamedan 9b 371 31 Karlskrona O M K R A V information om krav juli 2005 21
O M K R A V fiskekommitté 2005 Ordförande Bengt Sjöstrand Havsfiskelaboratoriet Box 4, 453 21 Lysekil Tel: 0523-187 08 Fax: 0523-139 77 E-post: bengt.sjostrand@fiskeriverket.se Inger Näslund Världsnaturfonden WWF Ulrikdals slott, 170 81 Solna Tel: 08-624 74 09 Fax: 08-85 13 29 E-post: inger.naslund@wwf.se Hélène Arrenfeldt Svensk Dagligvaruhandel 103 29 Stockholm Tel: 08-762 78 05 E-post: helene.arrenfeldt@svenskdagligvaruhandel.se Jonas Nilsson Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, 391 82 Kalmar Tel: 0480-447311 Fax: 0480-447305 E-post: jonas.nilsson@hik.se Adress och telefonlista till KRAV Alla anställda på KRAV går att nå via KRAVs växel och den gemensamma adressen till KRAV är: KRAV, Box 1940, 751 49 Uppsala Tel: 018-10 02 90 (växel) E-post: info@krav.se (allmän) lantbruk@krav.se (för KRAV-certifierade lantbrukare) livsmedel@krav.se (för KRAV-certifierade livsmedelsföretag) Webbplats: www.krav.se E-post: anställda på KRAV har e-postadresser enligt principen; fornamn.efternamn@krav.se (å=a, ä=a, ö=o). VD Lena Söderberg Tel: 018-10 02 96, 070-622 78 46 Vice VD Kjell Sjödahl Svensson Tel: 018-10 75 04, 070-311 44 37 INFORMATION Informationschef Jessica Elgenstierna Tel: 018-10 75 06, 070-655 41 06 LANTBRUK Avdelningschef Eva-Lena Rådberg Tel: 018-10 13 05, 070-621 05 24 LIVSMEDEL Avdelningschef Ewa Bellbrant Tel: 018-10 75 07, 070-587 06 00 FÄLTKONTROLL Avdelningschef Marc Wester Tel: 0523-233 08, 070-215 46 24 Region Mälardalen Jonas Tannlund Tel: 0150-311 70, 070-591 16 74 Region Väst Marc Wester Tel: 0523-233 08, 070-215 46 24 Region Syd Dan Elisson Tel: 035-426 40, 070-630 35 23 22 information om krav juli 2005
Läsanvisning Tabellen ger dig en översiktlig bild över vilka kapitel som du behöver läsa ingående beroende på din verksamhet. KAPITEL Produktion Växtodling Djurhållning Biodling Vildväxande produktion Hantering och Förädling Slakt Butik Restaurang och Storhushåll Produktionshjälpmedel Textil Läder och hudar Svampodling Internationell handel och prouktion Vattenbruk Foder till sällskapsdjur Fiske KRAV-godkända ingredienser Inl. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Bilagor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x läsanvisning juli 2005 23
Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva juli 2005 Dessa regler är antagna av KRAVs styrelse den 10 februari, den 22 mars och den 21 juni 2005. Ändring har skett i följande regler: Definitioner, regel 2.5.1, 2.5.2 (stryks) och 2.5.3, 2.9.2, 2.12.11, 5.1.2 (stryks), 5.1.17, 6.1.1, kapitel 13 och kapitel 14. Ikraftträdande Reglerna träder ikraft den 1 juli 2005.
DEFINITIONER
I KRAVs regler används följande begrepp: Ansluten till KRAVs kontroll För att vara ansluten till KRAVs kontroll krävs ett skriftligt avtal, där producenten bl a förbinder sig att uppfylla KRAVs regler och erlägga fastställda priser. A-produkt En produkt som innehåller minst 95 viktprocent KRAV-godkända råvaror benämns A-produkt. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Bestånd Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel. Biologiska bekämpningsmedel Med biologiskt bekämpningsmedel avses en bioteknisk organism (mikroorganismer, nematoder, insekter eller spindeldjur som framställts för ett tekniskt syfte) som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) B-produkt En produkt som innehåller minst 70 men mindre än 95 viktprocent KRAVgodkända råvaror benämns B-produkt. Brukningsenhet Fastighet eller företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam bokföring. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. 28 definitioner juli 2005
Besvärskommitté (f.d. Certifieringskommitté) Besvärskommittén är organisatoriskt skild från KRAVs styrelse men utses årligen av styrelsen dit man också rapporterar. Besvärskommitténs uppgift är att besluta om överklaganden av beslut i certifieringsärenden. Certifieringsärenden Certifieringsärenden består av godkännanden och underkännanden av produkter och producenter samt av kontrollärenden, som är avvikelser från KRAVs regler, dispensansökningar, prövningar och regelförfrågningar. De innebär tillämpning/ tolkning av KRAVs regler. Certifikat Intyg om KRAV-godkännande för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Dispenser (Individuell och generell dispens) Med individuell dispens menas tidsbegränsad befrielse/undantag från KRAVs regler. Generell dispens hanteras som akut regelförändring. I bedömningen om akut regelförändring ska beviljas tas hänsyn till hur stort utbud av produkter som berörs. EN 45011 Europeisk Norm 45011 (i Sverige SS EN 45011, där SS står för Svensk Standard). Etablerad djurgrupp Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EEG) nr 2092/ 91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, utan att vara KRAV-godkänd. Farligt avfall Med farligt avfall menas t ex explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- & elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. definitioner juli 2005 29
Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. Försiktighetsansats Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Förstahandsmottagare Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation. Förädling Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och stycknings verksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG(1). Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bl a mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som 30 definitioner juli 2005
innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer. Produkter där råvaran är GMO eller produkter som syntetiserats av en GMO. Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Hantering Hantering är ett samlande begrepp för handhavande av en produkt på ett sådant vis att den inte förändras, till exempel mottagning, lagring, sortering och packning av en produkt. Torkning av egen spannmål på gård och tvättning med vatten av egna produkter på gård räknas som hantering. Transport, lagring, distribution och vidareförsäljande av en KRAV-märkt produkt i obruten förpackning räknas inte som hantering. Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bl a blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. IAC IFOAM Accreditation Criteria IBS IFOAM Basic Standards ICES International Council for the Exploration of the Sea IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Ingredienser (det vill säga råvaror, tillsatser, vitaminer, aromer och smakämnen) Varje ämne, inklusive tillsats, som använts vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den färdiga varan om än i annan form. Om definitioner juli 2005 31
en ingrediens i ett livsmedel består av flera ingredienser, skall dessa anses som ingredienser i livsmedlet. Som ingredienser anses inte beståndsdelar av en ingrediens som under tillverkningsprocessen tillfälligt avskiljts, men senare åter tillförts ett livsmedel i proportioner som inte överstiger de ursprungliga, tillsatser som förekommer i ett livsmedel endast på grund av att de ingår i en eller flera ingredienser i livsmedlet, förutsatt att tillsatserna inte har någon teknologisk funktion i den färdiga varan, tillsatser som använts som processhjälpmedel, eller ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser inklusive aromämnen (Se SLVFS 1993:19) ISO 65 Certifieringsorgan - Allmänna krav vid certifiering av produkter (ISO/IEC Guide 65:1996) Karenstid Fastställd tid från vilken KRAVs regler följs fram till att produkten är KRAVgodkänd. Produktionen måste vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAV-godkänd. Vid underkännande av produktion inträder en ny karenstid, om inte annat anges i beslutet om underkännande. Kemiska bekämpningsmedel Kemiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Klimatmässigt uteliknande förhållanden När luftkvalitet, ljus och temperatur inne i en byggnad följer klimatet utomhus. Konserveringsmedel Ämnen som förlänger hållbarheten hos livsmedel genom att skydda dem mot nedbrytning orsakad av mikroorganismer. Salt (natriumklorid) räknas dock inte som konserveringsmedel. Konstgödsel Ett gödselmedel som tillverkats genom en kemisk process eller genom en process som kemiskt förändrat en naturlig råvara, utom i de fall en sådan förändring sker genom naturligt förekommande biologiska eller fysiologiska processer. Konstgödsel kallas även syntetiska handelsgödselmedel. Kontamination Med kontamination avses överföring, förorening eller nedsmittning. 32 definitioner juli 2005
Kontrollgren En produktionsform för vilken det krävs separat anslutningsavtal. En produktionsform kan omfattas av ett eller flera regelområden (och en produktion kan behöva flera anslutningsavtal). Konventionella I KRAVs regelverk används ordet konventionella för produktion och produkter som ej är godkända av KRAV. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitamin/mineraltillskott. Potatis tillhör dock kraftfoder. Livsmedelstillsats Ämne som i sig självt normalt inte konsumeras som ett livsmedel och som normalt inte används som en typisk ingrediens i livsmedlet, oavsett om det har näringsmässigt innehåll eller inte. Det är också ett ämne som avsiktligt har tillförts livsmedel för ett teknologiskt ändamål vid tillverkning, bearbetning, beredning, behandling, förvaring, förpackning och transport och som resulterar i att ämnet, i förändrad eller oförändrad form, direkt eller indirekt blir en komponent i livsmedlet. Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel för behandling av djur Enligt KRAVs regler avses med läkemedel varor som är avsedda att tillföras djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte. Till kemiska bekämpningsmedel räknar KRAV bl a medel mot ohyra som öronbrickor och pour-on-preparat. Lönproduktion Lönproduktion innebär att en producent lämnar sina råvaror för någon form av hantering eller förädling hos ett annat företag för att därefter återta den förädlade produkten. Slakt omfattas inte av reglerna för lönproduktion. Lönproduktion kan exemplifieras med följande situation: Ett företag anslutet till lantbrukscertifiering skickar egenproducerade råvaror till ett annat företag (en lönproducent) för hantering eller förädling och tar därefter tillbaka dem för vidareförsäljning. En alternativ situation är att: Ett företag anslutet till lantbrukscertifiering skickar egenproducerade råvaror till ett annat företag (en lönproducent) för hantering eller förädling och säljer dem vidare i eget namn utan att fysiskt ta tillbaka produkterna från lönproducenten. Säljs den KRAVanslutnes råvara/produkt under annans namn/varumärke ska första strecksatsen i regel 2.5.1 tillämpas. KRAV-ansluten ansvarar för att KRAVs regler följs av lönproducenten. Marknadsförare Den som är ansluten till KRAVs kontroll och är ansvarig för användandet av KRAVs namn och/eller märke i marknadsföringen av en KRAV-godkänd vara. definitioner juli 2005 33