3 Mottagare Nykarleby stad Dokument Planebeskrivning Datum 30.1.2014 NYKARLEBY STAD DELGENERALPLAN FÖR KRÖPULN VINDKRAFTSPARK PLANEBESKRIVNING
1-2 Författare Jonas Aspholm Datum 30.1.2014 Granskare Jonas Lindholm Granskad 30.1.2014 Godkännare Jouni Laitinen Godkänd 30.1.2014 Framställning Planebeskrivning Teknisk justering 4.2.2014 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi
1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 5 1.1 Identifikationsuppgifter 5 1.2 Planeområdets läge 5 1.3 Planens namn och syfte 7 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 7 1.5 Övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 7 2. SAMMANDRAG 7 2.1 Olika skeden i planeprocessen 7 2.2 Delgeneralplanen 8 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen 8 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 8 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 8 3.1.1 Allmän beskrivning av området 8 3.1.2 Naturmiljön 8 3.1.3 Den byggda miljön 9 3.1.4 Markägoförhållanden 11 3.2 Planeringssituationen 11 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 12 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 12 3.2.1.2 Landskapsplanen 12 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 15 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 15 3.2.1.3 Generalplan 16 3.2.1.4 Delgeneralplan 16 3.2.1.5 Strandgeneralplan 16 3.2.1.6 Gällande detaljplan 16 3.2.1.7 Byggnadsordningen 16 3.2.1.8 Tomtindelning och tomtregister 16 3.2.1.9 Grundkarta 16 3.2.1.10 Skyddsbeslut 16 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 17 4.1 Behovet av delgeneralplanering 17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 17 4.3 Deltagande och samarbete 17 4.3.1 Intressenter 18 4.3.2 Anhängiggörande 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan 18 4.3.4 Myndighetssamarbete 19 4.4 Mål för delgeneralplanen 19 4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen 19 4.5 Delgeneralplanens alternativ 20
1-4 4.5.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 21 4.5.2 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 21 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 22 5.1 Planens struktur 22 5.1.1 Dimensionering 22 5.1.2 Service 22 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 22 5.3 Områdesreserveringar 22 5.4 Planens konsekvenser 23 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön 23 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 29 5.4.3 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser 34 5.5 Störande faktorer i miljön 34 5.6 Planebeteckningar och planebestämmelser 34 5.7 Namn 34 6. GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN 34 6.1 Genomförande och tidsplanering 34
1-5 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeområdet är beläget i Nykarleby och berör främst byarna Monäs, Hirvlax och Kantlax. Uppgörandet av delgeneralplanen för Kröpuln vindkraftspark i staden Nykarleby har utförts av Ramboll Finland Oy. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm har fungerat som ansvarig planerare. PLANLÄGGARE: Nykarleby Topeliusesplanaden 7 66900 NYKARLEBY Tel. +358 (0) 6 78 56 111 E-post: nykarleby.stad@nykarleby.fi www.nykarleby.fi Kontaktperson: Stadsgeodet: Tom Johansson T +358 44 721 9017 E-post: tom.johansson@nykarleby.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Planläggare: Arkitekt SAFA Jouni Laitinen T +358 40 550 0830 E-post: jouni.laitinen@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T +358 40 182 7544 E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi AKTÖR: O2 Finland Oy Axelsvägen 5 20200 ÅBO Projektdirektör: Egon Nordström T +358 50 373 6565 E-post: egon.nordstrom@o2.se 1.2 Planeområdets läge Planeringsområdet är beläget sydväst om Nykarleby stads stadscentrum på ett avstånd av ca 20 km. Området är beläget norr om Kantlaxvägen och väster om Monäsvägen i byarna Kantlax och Hirvlax samt Monäs. Avståndet till planeringsområdet från riksväg 8 är ca 10 km. Omgivningen består till största delen av obebyggda skogsmarker blandat med lägre belägna partier. I omgivningen förekommer även åkermark. Skogarna är i största utsträckning i ekonomibruk. Bosättningen i närheten av planeringsområdet har koncentrerats längs Kantlaxvägen och Monäsvägen. I övrigt är området av glesbygdskaraktär. Vindkraftsparkens riktgivande läge och preliminära avgränsning kan studeras i bild 1 och bild 2.
1-6 Bild 1. Planeringsområdets riktgivande läge angivet med röd färg. Lantmäteriverket. Bild 2. Planeområdets preliminära avgränsning illustreras med röd färg.
1-7 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR KRÖPULN VINDKRAFTSPARK. Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan för vindkraft på Kröpulnområdet i Nykarleby. Området som omfattas av delgeneralplanen är till sin areal ca 797 ha. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilagor: Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Bilaga 2 Miljöutredning Vindkraftspark vid Kröpuln, Nykarleby (Ramboll Finland Oy, 7.1.2013) Bilaga 3 Karta över elöverföringen Bilaga 4 Utlåtanden och åsikter samt deras bemötande, utkastskedet Bilaga 5 Skuggsimuleringsrapport Bilaga 6 - Bullersimuleringsrapport 1.5 Övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Uusikaarlepyy 2012 Hirvlaxin tuulivoimapuiston arkeologinen inventointi (Keski- Pohjanmaan Arkeologia Palvelu, 29.1.2013) 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planeprocessen 17.8.2012 Ramboll Finland Oy har av O2 Finland Oy blivit valda som konsult för delgeneralplaneuppdraget. 27.8.2012, Sst 220 Stadsstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Kröpuln kan påbörjas. Initiativtagare till uppgörande av delgeneralplan är Smålands Miljöenergi Ab. Staden godkänner den av aktören föreslagna konsulten för uppgörandet av delgeneralplanen, Ramboll Finland Oy. 31.8.2012 Projektstarten anhängiggjordes i samband med stadstyrelsens beslut om planläggning den 27.8.2012, protokollet utgivet den 31.8.2012. Kungörelse på stadens internetsida samt i de lokala dagstidningarna. 13.5 12.6.2013 PDB till påseende. 25.10 27.11.2013 Planeutkastet till påseende. 11.11.2013 Planeutkastet presenterades för allmänheten....2014..2014..2014..2014 Planeförslaget till påseende. Tekniska nämnden godkände delgeneralplanen. Stadsstyrelsen godkände delgeneralplanen. Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen.
1-8 2.2 Delgeneralplanen Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen kommer att vara Jord- och skogsbruksdominerat område (M), Jordbruksområde (MT) och Område för vindkraftverk (tv). Övriga områden utgörs av Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo-1, luo-2), Nuvarande vägförbindelse, Riktgivande ny- eller vägförbindelse som märkbart förbättras och Riktgivande läge för jordkabel. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kommer att påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i stadsfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på privata markägare. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Området utgörs i huvudsak av skogsfastigheter, men också av en del åker- och vägområden. På planeområdet finns det också delområden att beakta, med fokus på bl. a. olika miljövärden och för att tillgodose naturens mångfald. 3.1.1 Allmän beskrivning av området Planläggningsområdet omfattar ett ca 797 ha stort område. Planeområdet är beläget på Kröpuln benämnda område, väster om riksväg 8 och mellan byarna Monäs, Hirvlax och Kantlax i Munsala i Nykarleby stad. I den sydvästra delen av planeområdet finns fast boende, men till den del av planeområdet var man ämnar bygga vindkraft finns varken fast boende eller fritidsboende. Planeområdet är obebyggt och utgörs främst av skogsfastigheter. 3.1.2 Naturmiljön Landskapets särdrag Landskapet utgörs av ett för Österbotten typiskt område, i vilket bosättningen har koncentreras till de större vägarna och nedanom de kargare stens- och bergsbundna områdena. I området finns en del våtare marker och en del jordbruksmarker, men överlag domineras området av skogsbevuxna områden på stens- och bergsbunden moränmark. Topografi Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan 7,5 25 m.ö.h. Åkerområdena ligger överlag lägst på planeområdet och med en höjd på ca 10 m.ö.h. De högsta höjderna är Kröpuln benämnda område samt höjderna som ligger väster, öster och söder om Slätmossen. Höjdvariationen i området är relativt liten, men den lokala terrängen består av små toppar om vartannat och är således aningen småkuperad. Jordmån Marken består främst av moränmark. I den södra delen förekommer en del finmjäla och finmo. I den norra delen övergår den för området dominerande moränmarken i fläckvisa
1-9 områden av sten- och bergbunden mark. Även små torvförekomster finns i planeområdets norra del. Bild 3 visar var på planeområdet de olika jordartsförekomsterna ligger. Bild 3. Jordmånskarta för planeområdet. Planeområdets ungefärliga läge angivet med röd cirkel. Ljusbrun färg; moränmark, Randiga områden; tunna torvlager, Lila färg; mjäla och finmo, Röda nyanser; sten- och bergsbundenmark. Geologiska forskningscentralen 2011; Baskarta Lantmäteriverket tillst.nr 13/MML/11. Vattendrag och vattenhushållning Ett grundvattenområde (klass I) finns direkt utanför planeområdets sydvästra del, i direkt anknytning till den norra delen av Kantlax by. Andra grundvattenområden i närheten av planeområdet finns inte. Grundvattenområdet (klass II) vid Storsand är följande grundvattenområde som är beläget utanför det aktuella planeområdets gräns, på ett avstånd av ca 3 km från planeområdets norra del. Naturskydd På planeområdet finns inga naturskyddsområden. Hästmossens naturskyddsområde, som hör till myrskyddsprogrammet, ligger cirka 1,6 kilometer nordväst om närmaste kraftverksplats. Naturaområden På planeområdet finns inga Natura 2000-områden. Storsands Natura 2000-område, som hör till Nykarleby skärgårdsområde, ligger drygt tre kilometer norr om projektområdet. 3.1.3 Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Områdets bosättning är i huvudsak lokaliserad till Monäs och Kantlax samt vägarna Monäsvägen och Kantlaxvägen/Nybyvägen. Övriga byar i närområdet är Hirvlax och Monå samt i viss mån Vexala och tätortsområdet Munsala. Befolkningsmängden i Monäs ligger på 225 personer och i Kantlax på 155 personer. I Hirvlax bor 93 personer och i Monå 150 personer. I Munsala bor 559 personer medan det i Vexala bor 267 personer. Monäs och Kantlax bör ses som de byar vilka i första hand berörs av vindkraftsparken. I Monäs bor det 33 personer i åldern 0-14 år, 124 personer i åldern 15-64 år och 68 personer i åldern 65 år eller äldre. För Kantlax är motsvarande siffror 30, 87 och 38. Kantlax har således en mer jämnt fördelad åldersstruktur, medan Monäs har en mer ålderstigen befolkning. Befolkningsstatistiken enligt uppgifter från den 31.12.2012. Inom själva planeområdet finns varken fast boende eller fritidsboende.
1-10 Samhällsstruktur Monäs och Kantlax ligger alldeles intill planeområdet. Samhällsstrukturen idag är starkt präglad av pälsnäringen som dominerat i så gott som alla byar i Nykarleby. Pälsnäringen fick sin start under 1930-talets början, för att sedan utvecklas allt mer och sätta sin prägel på byarna under den resterande delen av 1900-talet. Mellan åren 1962 och 1965 steg minkskinnsproduktionen i stor skala. I Nykarleby stads historia del III från år 1988 beskriver Erik Birck Munsala som den verkliga minksocknen. Antalet farmer i Monäs utgjordes av hela 60-70 st., medan Kantlax låg på en mer normal nivå med sina 35 farmer. Det är inte svårt att förstå den stora påverkan näringen haft i exploateringen av de små byarna. Förutom de sedvanliga österbottniska bondgårdarna har farmområden varit väsentliga industrier/näringsgrenar som präglat byggnationen. Likt hölador och rödmålade uthus har karaktäriserat de österbottniska bondesamhällena har farmernas synlighet karaktäriserat nämnda byar. För betraktaren/genomfararen har farmningen påvisat byarnas näringsinriktning genom såväl byggnation som den specifika lukt som pälsnäringen medför. Med undantag av farmerna är byarna och omkringliggande glesbygdsområden av typisk österbottnisk karaktär, var man bosatt sig längs med de större vägarna i området. Man bör också nämna fiskerinäringen som präglat de små byarna och var man framförallt i hamnområdena kan betrakta både äldre som nyare båthus och bryggor/kajer. Samhällsbyggnadsstrukturen förevisas noggrannare i bild 4. Bild 4. Planeområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Monäs ligger på det gröna området öster om planeområdet, Kantlax ligger på det gröna området söder om planeområdet medan Hirvlax ligger på det gröna området i sydostlig riktning från planeområdet. Blå färg påvisar var landskapsbebyggelse/glesbygdsbebyggels är placerad. SYKE/YKR Karttakeskus Oy, Lupa L4659. Stads-/tätortsbild Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inte något område med en definierbar stads- eller tätortsbild. Man bör istället se på närområdet utgående från ett byaperspektiv. Monäs och Kantlax är typiska österbottniska fiskebyar, där den havsnära och naturnära lantliga miljön präglar boendet. För nämnda byar samt för Hirvlax och Monå finns det en gemensam lågstadieskola i Hirvlax. Trots den låga befolkningsmängden i Hirvlax ligger byn väldigt centralt i förhållande till de övriga byarna och att dessutom lågstadieskolan är placerad i byn gör Hirvlax till en centralort av byarna i närområdet. Runt byarna är boendet av glesbygdskaraktär och den öppna åkermarken varvas med skogsmark. Den del av planeområdet som är ämnad för vindkraft utgörs av skogsmark.
1-11 Arbetsplatser, näringsverksamhet På planeområdet finns arbetsplatser inom jord- och skogsbruk. Pälsnäringen är en väldigt stark näringsgren i Nykarleby. Pälsnäringen omsätter ett stort kapital och skapar ett stort antal arbetsplatser i glesbygden, såväl hos direkta farmer som hos underleverantörer. På planeområdet finns ett område för pälsdjursfarm. Pälsdjursfarmer finns också i närområdet. I övrigt finns det enstaka lokala arbetsplatser i och kring byarna runt planeområdet, men de boende, som inte idkar jord- eller skogsbruk eller arbetar inom pälsnäringen, har i huvudsak sina arbetsplatser på annat håll. Rekreation och fritidsverksamhet På området finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. På planeområdet finns flertalet jakttorn. Trafik Till planeområdet tar man sig längs med riksväg 8, Kanäsvägen och Skyttasvägen. Lokala och mindre vägar på området utgörs av enskilda och skogsvägar. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, finns inte på planeområdet. Närmast belägna byggda kulturmiljö av riksintresse är Munsala kyrka och prästgård samt Skrivars radby. Nämnda byggda kulturmiljöer ligger fågelvägen på ca 6,5- respektive ca 7 km:s avstånd från planeområdet. I samband med den arkeologiska inventeringen i oktober 2012 hittades ett gammalt råmärke i södra delen av bergsområdet Kröpuln. Man inventerade även groparna och stenarna i blockmarkerna i den sydvästra delen av Långmossbergen samt en annan arkeologisk formation i den södra delen av Kröpuln. Nämnda objekt är dock inte av sådan karaktär att de borde klassas som fornminnen. Teknisk försörjning På området finns varken elnät, avlopps- eller vattenledningar. Specialverksamhet På planeområdet finns ingen känd specialverksamhet. Miljöskydd och störningar i miljön Planeområdet är ett lugnt skogsområde. På området finns inga vägar för genomfartstrafik. Skogsmark dominerar området, men även en del åkermark samt en krossanläggning finns inom planeområdet. Krossanläggningen är den verksamhetsart som står för den största enskilda miljöolägenheten inom planeområdet. Såväl den på krossområdet aktiva verksamheten som transporterna till och från anläggningen förorsakar både buller som dammbildning. 3.1.4 Markägoförhållanden Fastigheterna på området är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen
1-12 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk". 3.2.1.2 Landskapsplanen För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: 21.12.2010), som är utarbetat enligt MBL och innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde. Landskapsplanens uppgift är att fastställa områdesanvändningen och samhällsstrukturens principer och visa områdesreserveringar som hör till nationella eller landskapliga målsättningar eller områdesanvändning som berör flera än en kommun i en så bred utsträckning och noggrannhet att områdesanvändningarna kan sammanfogas. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas vid bl.a. en hållbar användning av vatten- och jordämnen och näringslivets verksamhetsförutsättningar i landskapet; landskapet, vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ).
1-13 Bild 5. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeområdet. (fastställd: 21.12.2010). Beteckningar och bestämmelser i landskapsplanen som finns inom, eller i den direkta närheten av, planeområdet för Kröpuln vindkraftspark, i Nykarleby, är listade nedan. Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Strandzon - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges tre riktgivande strandzoner som är indelade enligt natur, tillgänglighet, servicemöjligheter och behovet av att styra byggverksamhet. Zonerna är den yttre zonen, mellanzonen och fastlandszonen. Planeringsbestämmelse: Byggande skall i första hand styras till fastlandszonen. Byggandet skall styras till stränder med god tålighet så att tillräckliga rekreationsmöjligheter tryggas i strandområdena. Vid planläggning skall den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samtidigt som jämlik fördelning av byggrätt, samnyttjoområden och allmänna områden markägare emellan samt ordnandet av vattenförsörjning och en rimlig tillgång till service beaktas. Miljöhänsyn skall tas i all verksamhet på stränderna, i synnerhet i den yttre zonen. FASTLANDSZONEN: Fritidsbyggande bör i första hand styras till stränder med god tålighet i fastlandszonen. Fast bebyggelse bör ta fasta på befintliga strukturer, servicen i byarna och närheten till trafiknät. Byggandet skall främja bevarandet av landskaps- och naturvärden. Datakommunikationsförbindelse - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas ett riktgivande datakommunikationsnät som omfattar hela landskapet samt dess anslutning till ett nationellt och internationellt nät. Område som tillhör eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000 - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som ingår i eller föreslagits höra till nätverket Natura 2000. På området gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Planeringsbestämmelse: När områdesanvändningen planeras skall det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura2000. Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald - (Utanför planeområdet)
1-14 Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges viktiga fågelområden utanför skyddsområden. Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Grundvattenområde (objektbet.) - (Utanför planeområdet) Värdefull geologisk formation (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Beteckningen är informativ och anger ett geologiskt värdefullt område. By - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerande verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Havsnära by - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Byn bör utvecklas till en fungerande helhet med tanke på trafikarrangemang samt by- och servicestruktur. Vid planläggning bör man beakta särdragen i ett kustområde med landhöjning, landskapsmässiga värden och ordnandet av samhällsteknik. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Rekreationsobjekt / turistattraktion - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Området är avsett för rekreation och turism. På området gäller inte bygginskränkning enligt 33 i MBL. Planeringsbestämmelse: Vid planering bör speciellt kultur-, landskaps- och miljövärdena uppmärksammas. Cykelled - (Utanför planeområdet) Naturskyddsområde som tillhör eller föreslagits höra till myrskyddsprogrammet - (Utanför planeområdet) Fartygsled - (Utanför planeområdet)
1-15 Småbåtsled - (Utanför planeområdet) Stomvattenledning - (Utanför planeområdet) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Bebyggt område Konstaterande: Delgeneralplanen för vindkraft varken förhindrar eller försvårar förverkligandet av landskapsplanen. 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 Etapplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte planeområdet. 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 Etapplan 2, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, är aktuell för planeområdet. Etapplan 2 är under arbete och förslaget behandlades i landskapsstyrelsen den 18.2.2013,varefter det lades till offentligt påseende. Planeförslaget var framlagt till offentligt påseende den 11.3 9.4.2013. Bild 6 visar förslaget till etapplandskapsplan 2 och planeområdets riktgivande läge. Bild 6. Utdrag ur förslaget till etapplan 2 i Österbottens landskapsplan. (18.2.2013). I etapplan 2 (planeförslag) finns följande reserveringar för planeområdet:
1-16 Planebeteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Konstaterande: Planeområdet är i huvudsak beläget inom det tv-1 område som är beläget mitt i kartan på bild 6. Planeområdet är beskrivet som ett område som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. 3.2.1.3 Generalplan Nykarleby stad har inte uppgjort generalplanen för hela staden. 3.2.1.4 Delgeneralplan På det aktuella planeområdet finns inte sedan tidigare någon delgeneralplan. 3.2.1.5 Strandgeneralplan Planeområdets sydvästra del tangerar, till en del, den befintliga strandgeneralplanen för Nykarleby.(Delgeneralplan för havsnära byar) 3.2.1.6 Gällande detaljplan På planeområdet finns ingen gällande detaljplan. 3.2.1.7 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av stadsfullmäktige i Nykarleby den 4.10.2001. 3.2.1.8 Tomtindelning och tomtregister Som informationen angående fastighetsindelningen på området har man använt tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket. 3.2.1.9 Grundkarta Som bas i planeringen har man använt Lantmäteriverkets grundkarta i rasterformat. 3.2.1.10 Skyddsbeslut På planeområdet finns inga fornminnen eller andra skyddade områden.
1-17 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERAL- PLANEN Konsulten utarbetar ett Program för deltagande och bedömning för att meddela om att planläggningen påbörjats. Aktören och intressenter hörs under planearbetet. Kommunerna har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sina egna kommuner och således bör man genom hela planeprocessen hålla ett smidigt och informativt samarbete med Nykarleby stad. Som nästa steg utarbetar konsulten ett planeutkast för markanvändning och diskuterar samtidigt vindkraftverkens placering med aktören. I samband med detta bör de för delgeneralplanen uppgjorda utredningarna beaktas. Planeutkastet modifieras för att erhålla en optimal lösning, när man har tagit fram en fungerande planlösning sätter man planeutkastet till officiellt påseende för allmänheten. Efter att planeutkastet varit framlagt uppgör konsulten ett planeförslag, i vilket man beaktar den respons som inkommit under tiden som planeutkastet varit framlagt till officiellt påseende. Därefter sätter man planeförslaget till officiellt påseende för allmänheten. Eventuella anmärkningar som inkommit medan planeförslaget varit till officiellt påseende beaktas. Är man tvungen att göra stora förändringar i planeförslaget bör man åter en gång sätta planeförslaget till officiellt påseende. Små ändringar i planeförslaget kräver dock inte ett nytt officiellt påseendeskede. Som sista fas i planeringen skall kommunen godkänna planeförslaget och därefter vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av delgeneralplanering Alla vindkraftverksområden behöver inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har dock möjlighet att kräva att delgeneralplan uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt. Omfattningen av Kröpuln vindkraftspark kräver att området enligt Miljöförvaltningens anvisningar 4sv 2012 kap. 2.7 planläggs. Enligt planeförslaget till Etapplan 2 är det aktuella planeområdet lämpligt för vindkraft. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Stadsstyrelsen har den 27.8.2012 enligt 220 beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare till planeändringen är den tidigare aktören Smålands Miljöenergi Ab. Nuvarande och drivande aktör är O2 Finland Oy. Planearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ):
1-18 4.3.1 Intressenter Intressenter i planeringen är: NYKARLEBY STADS OLIKA FÖRVALTNINGS- OCH FÖRTROENDEORGAN (Topeliusesplanaden 7, 66900 NYKARLEBY) SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET I JAKOBSTAD (PB 111, 68601 JAKOBSTAD) ELY-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten - Miljöärenden) (PB 262, 65101 VASA) ELY-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten - Trafikärenden) (PB 156, 60101 SEINÄJOKI) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, 65100 VASA) FORSTSYRELSEN (PB 475, 65101 VASA) FINLANDS SKOGSCENTRAL (PB 40, 15140 LAHTIS) FÖRSVARSFÖRVALTNINGEN OCH FÖRSVARSMAKTEN (PB 31, 00131 HELSING- FORS) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (PB 2, 00791 HELSINGFORS) Fingrid Oyj (PB 530, 00101 HELSINGFORS) Katternö Group (Storgatan 8, 68600 JAKOBSTAD) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den 31.8.2012 i samband med protokollutgivandet från Stadsstyrelsens möte den 27.8.2012 i Nykarleby stad. Angående projektstarten har det meddelats allmänheten genom en kungörelse i samband med att Programmet för deltagande och bedömning blivit framlagt till påseende. Den 12.5.2013 sattes en kungörelse upp på stadskansliet i Nykarleby stad. En kungörelse fanns även i Vasabladet, Österbottens Tidning och Pietarsaaren Sanomat den 12.5.2013. Föredragningslistor och protokoll har även kunnat ses på www.nykarleby.fi. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Program för deltagande och bedömning var framlagt under tiden 13.5 12.6.2013 i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Planeutkastet med planebeskrivning var framlagt under tiden 25.10 27.11.2013 i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över planeutkastet inkom 10 myndighetsutlåtanden och ett påpekande. Planeutkastet presenterades för allmänheten den 11.11.2013. Planeförslaget med planebeskrivning var framlagt under tiden. -..2013 i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och
1-19 sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över planeförslaget inkom myndighetsutlåtanden och anmärkningar. 4.3.4 Myndighetssamarbete Ett myndighetssamråd har ordnats i beredningskedet (MBL 66 och MBF 18 ) den 23.4.2013. Efter planeförslaget varit framlagt till offentligt påseende kommer att ordnas ett samråd. 4.4 Mål för delgeneralplanen Staden utarbetar, på initiativtagarens och markägarnas önskan, en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi och som samtidigt beaktar både stadens som invånarnas befintliga verksamheter och näringsgrenar i området. Målet är att uppgöra en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk med tillhörande elöverföringsnät och elstationer på planeområdet. Förutom de förläggningsplatser som anvisas för vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur förblir planeområdet ett område för jordoch skogsbruk samt rekreation. Avsikten är att bygga ca 9 st. vindkraftkraftverk på området, vardera med en effekt på ca 3MW. Man bör beakta den för området uppgjorda miljöutredningen i planearbetet. Man bör även använda befintliga skogsvägar i mån av möjlighet, på så vis kan onödigt stora natur- och kostnadsmässiga ingrepp undvikas. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b, medan 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 4.4.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planeprocessen Samhällsstruktur Vindparker med 4 eller färre vindkraftverk kräver inte planlagda områden. I fallet Kröpuln krävs hur som haver en delgeneralplan pga. den tilltänkta vindparkens omfattning. Initiativtagaren, aktören O2 Finland Oy, har därför anhållit om att uppgöra en delgeneralplan för Kröpuln benämnda område i Nykarleby, vilket staden Nykarleby har godkänt. En delgeneralplan medför att man nu samtidigt erhåller en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i skogsområdet mellan byarna Monäs och Kantlax. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Målet med delgeneralplanen är att utreda om en vindkraftspark skall kunna anläggas i Kröpuln benämnda område i Munsala, Nykarleby. Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp, angående vindkraftsproducerad el fram till år 2020. Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella service- och underhållsarbeten kommer att skötas under den tid vindkraftverken är i drift. Rekreation Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt. Trafik Man strävar i huvudsak efter att använda befintliga skogsvägar och att endast komplettera vägnätet till nödvändiga delar. Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av nuvarande vägsträckning behövs, men för att nå hela området och de inplanerade vindkraftverken behöver man också utvidga planeområdets interna vägnät.
1-20 För att nå vindkraftsparken bör man från riksväg 8 svänga in på Kanäsvägen och därefter korsa Kantlaxvägen för att via Skyttasvägen komma in på planeområdet. 4.5 Delgeneralplanens alternativ För delgeneralplanen har uppgjorts ett alternativ. Internt har man har ritat upp och analyserat olika lösningar, men endast ett alternativ presenteras. Några bakgrundstankar och orsaker presenteras nedan. Eftersom man vill utnyttja befintligt vägnät och på så vis undvika onödiga ingrepp i terrängen, finns det endast en faktor som skulle skilja åt eventuella alternativ. Det är frågan kring vindkraftverkenas placering. Huruvida man på ett smidigt sätt kan knyta samman alla vindkraftverk till den befintliga skogsvägen, men samtidigt också beakta värdefulla biotoper samt undvika onödigt stora och lokala variationer i topografin när nya vägar skall anläggas. Planeutkastet har formats till ett planeförslag. Nedanstående punkter är de väsentligaste förändringarna i jämförelse med planeutkastet. I planeutkastet överskreds bullernivån till en fritidsbostad, men i det nu utarbetade planeförslaget har man optimerat vindkraftverkenas positioner och på så vis undvikit den konstaterade överskridningen. Angående buller- och skuggningseffekter, är det utarbetade planeförslaget uppgjort i samförstånd med de i Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 angivna gränsoch riktvärdena. Till planeförslaget har ett TV-1 område angivits. Till området ämnas vindkraftskomponenter tillfälligt upplagras i vindkraftparkens uppbyggnadsfas. Vindkraftverkenas tillåtna totalhöjd har justerats från 202 meter till 203 meter pga. byte av modell på vindkraftverket. Buller- och skuggmodellering har uppdaterats enligt ny använd modell på vindkraftverket (203 m). Alternativets särdrag presenteras nedan. Se även bild 7. Vindkraftens placering: Vindkraftverken är centralt fördelade gentemot planeområdets mitt och den på området befintliga skogsvägen. Sett från nämnda skogsväg, tre av vindkraftverkena är placerade längs med skogsvägen och i sydostlig till nordvästlig riktning. Både på den västra- som den östra sidan av nämnda skogsväg finns 3 vindkraftverk på vardera sidan och i samma axel-lutning, från sydost till nordväst. Placeringarna är naturliga, främst med tanke på att man kan utnyttja den befintliga skogsvägen som en huvudled för området. På området finns en del biotoper som bör beaktas. Man har valt att inte äventyra dessa biotoper med varken vindkraftverkenas anläggningsområden eller med de vägjusteringar och vägbyggen som i och med alternativet skulle vara aktuella på planeområdet. Avstånd: Avstånden mellan vindkraftverken är tillräckliga både ur ett säkerhetsmässigtsom ur ett produktionsmässigt perspektiv. Riktvärdena, angående buller, uppfylls till såväl byggnadsplatser för fast boende som fritidsboende. Likadant för pälsdjursfarmernas del, man har granskat planen och turbinmodellen så att bullervärdena inte överskrids. (Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012). Gränsvärden (tyska-, svenska- och danska rekommendationer) angående skuggningar, till byggnadsplatser för fast boende, uppfylls till såväl Monäs, Kantlax som Hirvlax, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter. Nämnda gränsvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet. Skuggningstimmarna ligger mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark samt rekommendationerna i Sverige. (Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012). Rekreation och fritidsverksamhet: Bär- och svampplockning samt jakt kan fortsättningsvis idkas på planeområdet, dock inte i vindkraftverkens direkta närhet.
1-21 Vägnätet: Den befintliga skogsvägen utgör en central linje i planeområdet och utifrån denna väglinje har vindkraftverk placerats i en sydostlig-nordvästlig axel. De nya vägarna i området utgår från nämnda axel och utgör ett organiserat vägnät som tangerar varje vindkraftverk. Bild 7. Slutligt alternativ och planeförslag. 4.5.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från planeutkastets officiella påseende redovisas i Bilaga 4 Utkastskedets bemötanden. 4.5.2 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Myndighetsutlåtanden och inlämnade anmärkningar från planeförslagets officiella påseende samt konsultens bemötande på dessa redovisas under denna rubrik.
1-22 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 5.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M på planekartan) och område för vindkraft (anges med bokstavskombinationen tv och en cirkel på planekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och var man får bygga vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att bygglov skall kunna beviljas på basen av planen, men samtidigt att inte ge markägarna förbud angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv. I planeområdets östra del har anvisats ett område för pälsfarmning (ME). Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, vägdragningar och fornminnen. D.v.s., infrastruktur och områden att beakta pga. områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde som dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom planeområdets jord- och skogsbruksområde kan således vara skyddade. 5.1.1 Dimensionering På planeområdet finns inget fast boende och ingen fritidsbebyggelse. För närmare uppgifter angående befolkningen se punkt 3.1.3 Den byggda miljön - Boende och befolkningens struktur. På planeområdet får uppföras 9 st. vindkraftverk, med en totalhöjd om 203 m. Vardera med en effekt på ca 3MW, totaleffekten är ca 27 MW. 5.1.2 Service För planeområdet behövs ingen service och den närliggande servicens placering är således icke relevant. För området behövs ett fungerande vägnät, så att eventuella servicearbeten på vindkraftverken kan utföras och för att markägarna skall ha tillgång till sina fastigheter. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har undersökts i den för delgeneralplanen utförda miljöutredningen. På de områden som på något vis behöver beaktas, så placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för vindkraftverkenas fundament, nya vägar och förbättring av befintliga vägar samt dragning av jordkabel förorsakar delgeneralplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. 5.3 Områdesreserveringar M Jord- och skogsbruksdominerat område. - Planeområdet utgörs i sin helhet av ett jord- och skogsbruksområde. - Inom jord- och skogsbruksområdet finns tilläggsbestämmelser som anger vilka möjligheter och reservationer som finns på planeområdet. ME Område för pälsdjursfarm. - Inom planeområdet finns det ett område med beteckningen ME.
1-23 MT Jordbruksområde. - Inom planeområdet finns det 11 områden med beteckningen MT. TV-1 tv tv-1 luo-1 luo-2 Lagerområde. - Inom planeområdet finns det ett område med beteckningen TV-1. Område för vindkraftverk. - För detta ändamål har i planen reserverats 9 områden. - På respektive plats är det möjligt att bygga 1 vindkraftverk. Område för vindkraftverk. - För detta ändamål har i planen reserverats 9 områden. Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. - På planeområdet finns ett område var man bör beakta flygekorrarnas levnadsmiljö. Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. - På planeområdet finns ett område var man bör beakta värdefulla naturtyper. et-1 Område för samhällsteknisk försörjning. - Kopplingspunkt för vindkraftverken. Nuvarande vägförbindelse. - På området finns ett nät av skogsvägar. Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. - På planeområdet finns det totalt 4 st. dragningar för nya vägar och för förbättringsarbete av befintlig väg. ---O--- Riktgivande placering av jordkabel. - Linje för jordkabel angående elöverföringen. 5.4 Planens konsekvenser Nedan har planens konsekvenser översiktligt bedömts. Noggrannare konsekvensbedömning i bilaga 2 - Miljöutredning. 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken, men däremot ändras själva boendemiljön eftersom vindkraftverkena blir synliga från ställvisa håll och således en del av landskapsbilden. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mera liv och rörelse i trakten, men på lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten och således kan inte vindkraftparken ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen. Vindkraftverken kommer att kunna ses från ställvisa platser i närområdet och i de omkringliggande byarna. Till nämnda byar och deras närm-
1-24 aste omgivning uppfylls angivna krav angående buller, vilka berör både fast boende som fritidsboende. Således torde inte befolkningsströmmarna i området påverkas av vindkraftsparken. Avståndet till närmaste bostadshus från den tilltänkta placeringen av vindkraftverken är ca 1,1 km. Till närmaste koncentration av fritidsbostäder är avståndet ca 2,5 km. Till närmaste enskilda fritidsbostad är avståndet ca 1,2 km. Utanför planeområdet finns ett stort antal farmer, till vilken från det närmaste vindkraftverket är ca 1,2 km. Ett nytt område för pälsdjursfarm har placerats till planeområdets östra del. Därför har man efter planens utkastskede också flyttat de närmast belägna vindkraftverken, så att minimiavståndet åtminstone kommer att vara ca 750 m. Samhällsstruktur Inom planeområdet finns inget boende eller några byggda arbetsplatser, att påverka samhällstrukturen inom planeområdet är således närmast omöjligt. Man kan konstatera att områdets placering varken förstör byområden, påverkar bondgårdar, pälsfarmer och andra byggnader eller det boende samt de verksamheter som bedrivs i anknytning till dessa byggnader på ett negativt sätt. Vindkraftsverken har ett klart och definierat område och beblandar sig inte med annan verksamhet, vilket också stöds av landskapsplanens etapplan 2 - Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten. Ur en fotgängares perspektiv, som befinner sig på området, är strukturen således väldigt klar. Man bör dock beakta att en framtida och eventuell byggnation, från nuvarande byggnation och i riktning mot vindparken, begränsas. Samtidigt som man går in för att anlägga en vindkraftspark, så begränsar man markanvändningen på planeområdet. I och för sig ligger planeområdet utanför den byggda miljön och således rekommenderas inte själva planeområdet för nybyggande, med avseende på fast boende. Ser man till den ekonomiska samhällsaspekten för boende, arbetsplatser och service, är det mest samhällsekonomiskt att bygga strukturerat och att använda befintlig kommunalteknik. Vindkraftsparken kan ses som ett väl planerat industriområde. Man utnyttjar ödslig och ställvis svårforcerad skogsmark och håller vindkraftverken inom ett klart och tydligt område, samtidigt beaktar man också kultur- och biotopområden av värdefull karaktär. Stads-/tätortsbild Från ställvisa punkter i Monäs, Kantlax och Hirvlax samt i deras direkta närområde kan vindkraftverkena betraktas borta i skogslinjen. Även från Monå, i viss mån Vexala, samt från tätortsområdet i Munsala är vindkraftverkena synliga på sina håll. Således ändras landskapsbilden, från de platser varifrån vindkraftsverkena är synliga. Se bild 8, 9 och 10. (Fotnot; För att bättre framhäva vindkraftverkena i nedanstående bildmontage, så har man färglagt dem med svart färg). Bild 8. Planeförslagets utformning i landskapsbilden. Bildmontaget illustrerar landskapsbilden i sydvästlig riktning från Monäsgärdan benämnda område på Vexala sida om Monässundet.
1-25 Bild 9. Planeförslagets utformning i landskapsbilden. Bildmontaget illustrerar landskapsbilden i västlig riktning från det i folkmun benämnda området Näsas, vilket är beläget på Hummelholmen i Monäs. Bild 10. Planeförslagets utformning i landskapsbilden. Bildmontaget illustrerar landskapsbilden i nordlig riktning från Knuts benämnda område och på den högra/östra sidan av Skyttasvägen i Kantlax. Service Vardaglig service för lokalbefolkningen kommer inte att finnas på området i någon form. Servicebilar bör dock ha tillträde till- och möjlighet att besöka vindkraftverkens anläggningsområden. Markägarna bör också ha tillgång till sina fastigheter. Delgeneralplanen förhindrar inte nämnda aspekter, utan situationen förbättras när vägnätet utvidgas. Arbetsplatser, näringsverksamhet Skogsbruk som bedrivs på det aktuella planeområdet bör få fortsätta och kan inte hindras till övriga områden än på vindkraftsverkenas anläggningsområden. Den krossanläggning som finns på planeområdet har beaktats och verksamheten kan fortsätta. På planeområdet finns inga andra arbetsplatser eller någon annan näringsverksamhet som bör beaktas. Omkringliggande näringsgrenar till planeområdet kan fortsätta sin verksamhet normalt. Utanför planeområdet finns ett stort antal farmer, kortaste avståndet mellan farm och inplanerad vindkraftsposition är ca 1,2 km. ProFur Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf:s kommitté för miljöns välfärd har behandlat vindkraftsfrågan ur pälsnäringens synvinkel genom ett förslag utgivet den 29.10.2013. ProFur lyfter fram tre angelägna punkter att ta hänsyn till; bullereffekter av kraftverksbyggen och servicearbeten, isklimpar som slungas iväg från kraftverkens rotorer, solblänk från rotorbladen samt de signalljus som installeras vid kraftverken. Genom beräkningar har ProFur kommit fram till att minimiavståndet beroende av kraftverkens storlek alltid bör vara minst 700-800 meter. I planeförslaget har vindkraftverken flyttats, så att ett avstånd på över 700 m också kan uppfyllas till det nya området för pälsdjurs-
1-26 farmning. De negativa konsekvenserna för farmningen torde därför anses som minimala. Se även Bilaga 4 Utlåtanden och åsikter samt deras bemötande, utkastskedet. Rekreation och fritidsverksamhet Bär- och svampplockning samt jakt kan fortsätta på områdena kring vindkraftverkenas anläggningsområden, dock inte på själva anläggningsområdet. Vintertid kan isbildning utgöra en direkt fara för de som rör sig på området. Is som bildas på vindkraftverkens rotorblad och som kan falla ner eller slungas iväg, eller andra delar som kan lossna från rotorbladen, kan möjliggöra en fara i vindkraftverkets direkta närområde. Enligt Trafikverkets anvisningar utgörs faroområdet från trafikledens mittlinje av tornets höjd + 20m, dvs kring 200m. Området fungerar som en skyddszon till trafiken, men kan likväl tillämpas för de människor som rör sig i närområdet. Isbildningen uppstår när vindkraftverket stått stilla och sedan startas upp. Under den tid som vindkraftverket är i drift, har man inte observerat någon isbildning. Vindkraftverkens väderstationer meddelar tillförlitligt om eventuell isbildning. Om isbildning under drifttiden skulle uppstå, stannar vindkraftverket automatiskt på basen av resultat från vibrationsmätningarnas alarmsignaler. Som en säkerhetsåtgärd kommer allmänheten att påminnas om risken för iskastning, genom att aktören skyltar på området. Trafik I rapporten Österbottens vindkraft och specialtransporter nämns följande: I den omedelbara närheten av området Klubbskatan (2) finns en småbåtshamn. Om det däremot inte är möjligt att använda hamnen för specialtransporter är man tvungen att delvis köra dem till området längs små privatvägar. I övrigt utnyttjas förbindelsevägarna 7270 och 7271 liksom transporterna till området Monäs som planerats i närheten. För transporterna till Klubbskata behövs dessutom förbindelseväg 17905 (Kantlaxvägen) som det går rikligt med luftledningar över. Vid en närmare analys och granskning av trafikeringsmöjligheterna till området, kan konstateras att varken djup eller kajmöjligheter är fördelaktiga vid Klubbskata småbåtshamn. Övriga tänkbara och eventuellt möjliga alternativ för specialtransporter till området: Ett annat alternativ är Norrskata fiskehamn i Monässundet. Farledsdjupet ligger på 4 m, men lossningsmöjligheterna är begränsade. På fastlandet skulle transporten gå längs med förbindelseväg 7274, förbindelseväg 7273 och därefter svänga in på Skyttasvägen. Ett tredje alternativ är båthamnen i Bonäs. Farledsdjupet ligger på 3 m, men lossningsmöjligheterna är begränsade. På fastlandet skulle transporten gå längs med Sjövägen, Laggasvägen, Kantlaxvägen och därefter svänga in på Skyttasvägen. Ett fjärde alternativ är Kanäs oljehamn. Farledsdjupet ligger på 7 m, men lossningsmöjligheterna är i huvudsak styrda till tankning och pumpning. På fastlandet skulle transporten gå längs med förbindelseväg 7272, förbindelseväg 7271, förbindelseväg 7273 och därefter svänga in på Skyttasvägen. Det femte alternativet är att via fastlandet ta sig längs med riksväg 8, förbindelseväg 7271, förbindelseväg 7273 och därefter svänga in på Skyttasvägen. Det fjärde (Kanäs oljehamn) och femte (via riksväg 8) alternativet anses som potentiella alternativ för specialtransporterna till området. Nämnda alternativ rekommenderas åt aktören som utgångsalternativ. Den dagliga trafiken kommer inte att ändras inom planeområdet. I byggnadsskedet kommer trafiken att öka en aning, i form av såväl tyngre som lättare arbetsfordon.
1-27 Till planeområdet tar man sig längs med riksväg 8, förbindelseväg 7271 (Kanäsvägen), förbindelseväg 7273 (Kantlaxvägen) och Skyttasvägen. Områdets interna vägnät består av enskilda vägar och skogsvägar, vilka kommer utnyttjas i byggnadsskedet. Som slutsats kan nämnas att transporterna kommer att ske längs vägar av både högre som lägre ordning och av olika karaktär, där bärigheten bland dem kan variera. Angående trafikens konsekvenser kan temporära störningar förekomma under byggnadsskedet. Konsekvenserna för trafiken bedöms sammantaget som ringa, eftersom trafiken är av tillfällig karaktär och i huvudsak endast förekommer under byggnadsskedet. Den byggda kulturmiljön och fornminnen På det aktuella planeområdet har man inte konstaterat sådana objekt som kan klassas som fornminnen. För området har en fornminnesutredning blivit utförd, vilken har använts som bakgrundsmaterial i planearbetet. Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, finns inte på planeområdet. Närmast belägna byggda kulturmiljö av riksintresse är Munsala kyrka och prästgård samt Skrivars radby. Nämnda byggda kulturmiljöer ligger fågelvägen på ca 6,5- respektive ca 7 km:s avstånd från planeområdet och lämnar till största delen i skyddet av den täckande växtligheten, landskapsinverkan för områdena blir obetydlig. Miljöskydd och störningar i miljön Riktvärdena angående buller till byggnadsplatser för fast boende uppfylls till såväl Monäs, Kantlax som Hirvlax, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter. Nämnda riktvärden uppfylls även till alla av de befintliga sommarstugorna i närområdet. Enligt Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 får bullermedeltalet för sommarstugor inte överstiga 35 db nattetid (kl. 22-7), medan bullermedeltalet för fast boende inte får överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7).
1-28 Bild 11. Bullersimuleringen påvisar att inga fasta bostäder är innanför gränsen som överskrider 40 db (röda punkter = fast boende). Bullersimuleringen påvisar också att inga fritidsbostäder finns innanför gränsen som överskrider 35 db (blå punkter = fritidsbostäder). För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående blinkeffekten, således har man i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 kap. 5.5.3 angett de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark och Sverige; I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till åtta timmar per år. I Danmark tillämpas i allmänhet högst tio timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Gränsvärden angående skuggningar, till byggnadsplatser för fast boende, kan anses uppfyllda till såväl Monäs, Kantlax som Hirvlax, men också till de glesare områdena i den direkta närheten till nämnda orter. Nämnda gränsvärden uppfylls även till alla befintliga sommarstugor i närområdet. Skuggningstimmarna ligger mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark samt rekommendationerna i Sverige.
1-29 Bild 12. Skuggsimuleringen påvisar att både de fasta bostäderna som fritidsbostäderna ligger mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark samt rekommendationerna i Sverige. Skuggningstimmarna ligger mellan 8-10 skuggtimmar per år, skuggtimmarna kan således inte anses som oskäliga. Teknisk försörjning Kraftöverföringen från vindkraftverken och till regionnätet kommer att förverkligas som jordkabel. Jordkablarna grävs ned i marken till ca 0,7 meters djup och de placeras i huvudsak i anslutning till servicevägarna, och om möjligt längs med befintliga kraftlinjer. Specialverksamhet Konsekvenserna för Försvarsmaktens funktion har bedömts, främst via utlåtandeförfarande men även i en studie över radarpåverkan. I utlåtandena samt i radarstudien har inte uppdagats sådana negativa konsekvenser, vilka kunde omöjliggöra planens förverkligande. Till planekartan har angetts en bestämmelse, vilken anger att projektet ska ha Försvarsmaktens godkännande innan bygglov för vindkraftverk kan beviljas. 5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av träden längs vattendragen och kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst, om de landskapsobjekt som drabbas är klassificerade som värdefulla och känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga land-
1-30 skap vid vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker. I bild 14 en utarbetad synlighetsanalys för Kröpulns planerade vindkraftspark presenterad. Synlighetsanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena runt vindkraftverken till stora delar trädbevuxna områden, vart vindkraftverken inte syns. Däremot på öppna odlingsområden, öppna myr- och sjöområden syns vindkraftverken över det långa öppna utrymmet till ett på över 10 kilometers långt avstånd. Inom närinfluensområdet (<2 km) syns vindkraftverken tydligt i nordlig riktning från de centrala områdena i såväl Kantlax som Hirvlax, men även från ställvisa områden (i sydvästlig riktning) från Monäs. Inom ett avstånd på <5 km syns vindkraftverkena även från de öppna odlingsområdena i Monå samt från Monässundet och Monåfjärden. På ett avstånd över 5 km är vindkraftverkena synliga från vattnet runt Monäs och Kantlax samt från odlingsområdena längs med Munsalavägen. Siktanalysens beteckningar presenteras närmare i bild 13. Bild 13. Siktanalysens beteckningar.
1-31 Bild 14. Siktanalysen påvisar från vilka delar i vindparkens närområde som man kan beskåda vindkraftverkena. Den bruna färgen anger platser där vindkraftverkena är synliga. Topografi Byggandet av vägnätet är en del som kräver ingrepp i- och omformning av topografin. Vägarna som anläggs bör vara jämnt sluttande och jämnt stigande, för att de transportfordon som levererar vindkraftverken skall kunna ta sig fram. Fordonen i fråga är långa och höjdskillnaderna i vägbanan kan därför inte variera i en alltför stor skala. På det aktuella planeområdet kommer man att använda sig av nuvarande skogsvägar, således är byggnadsingreppen för vägnätet endast av marginell betydelse för terrängen på de områden där befintlig väg redan finns. På områden för nya vägdragningar är ingreppet åter igen större. Anläggningsområdena för respektive vindkraftverk kräver det största ingreppet i naturmiljön och jordmånen, en viss omformning för att forma respektive grund till respektive fundament är således oundvikligt. Jordmån Under byggnadsskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening under arbetsskedet är oundviklig. När byggnadsskedet är över, produceras miljövänlig energi och jordmånen kommer inte längre i det skedet att belastas. Vattendrag och vattenhushållning