Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk. Vindpark Härja

Anmälan enligt miljöbalken Vindpark Härja Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk Vindpark Härja Fastigheterna Ryggahemmet 1:1 2, Härja 1:4 3 och Härja 7:3 3 i Tidaholms kommun

Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk - Vindpark Härja Handlingen framtagen av Scanergy Wind AB, 2011-08-26 Fotomontage framsida: Scanergy Wind AB Kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1402

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Bakgrund... 4 1.3 Vindkraft och miljö... 4 1.4 Sökanden... 5 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Lokalisering... 5 2.2 Närliggande vindkraftverk... 6 2.3 Anläggningen... 6 2.4 Vägar och uppställningsplatser... 6 2.5 Fundament... 7 2.6 Elanslutning... 7 2.7 Transporter... 7 2.8 Avveckling... 7 3 MILJÖKONSEKVENSER... 7 3.1 Hälsa och säkerhet... 7 3.1.1 Ljud... 7 3.1.2 Skuggor... 8 3.1.3 Säkerhet... 8 3.1.4 Kemikalier... 9 3.2 Landskapsbild... 9 3.3 Naturmiljö... 10 3.3.1 Skyddsvärda områden... 10 3.3.2 Riksintresse för naturvård och Natura 2000... 10 3.3.3 Naturreservat och övriga skyddade områden... 10 3.4 Fåglar... 11 3.5 Fladdermöss... 12 3.6 Övriga däggdjur... 12 3.7 Kulturmiljö... 12 3.8 Friluftsliv... 13 4 SAMRÅD... 13 5 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 13 6 EGENKONTROLL... 15 7 FÖRSLAG TILL VILLKOR... 16 BILAGOR 1. Översiktskartor 2. Kartor natur- och kulturmiljö 3. Ljudberäkning 4. Skuggberäkning 5. Fotomontage 6. Bedömning av förutsättningar för fladdermöss vid Härja 3

1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Syfte Scanergy West AB, sökanden, anmäler härmed enligt 9 kap. miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) sin avsikt att uppföra och driva fem vindkraftverk med max 150 meters totalhöjd på fastigheterna Ryggahemmet 1:1 2, Härja 1:4 3 samt Härja 7:3 3 i Tidaholms kommun, Västra Götalands län. Verksamhetskoden enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) är C e 85/337-2 40.100. Ansökan om bygglov lämnas parallellt med denna anmälan. 1.2 Bakgrund Den planerade vindkraftsetableringen är inte av den omfattning att upprättande av miljökonsekvensbeskrivning erfordras enligt miljöbalkens regler. I en ansökan om att få bygga och bedriva miljöfarlig verksamhet skall en beskrivning av förutsättningarna och en bedömning av påverkan göras. I den mån skyddsåtgärder behövs skall dessa beskrivas. I bedömningen ingår om det finns en konflikt mellan den planerade verksamheten och de aspekter som olika intressen avser att skydda. I fråga om riksintressen och områden med annat skydd kan en etablering vara aktuell om den bedöms att kunna komma till stånd utan att påtagligt skada det avsedda intresset. Denna formulering används i de sammanhang som prövning enligt miljöbalken sker. För samtliga av de beskrivna intressena kring sökt vindkraftsetablering gör sökanden bedömningen att etableringen kan komma till stånd utan att påtaglig skada riskeras. I det fall bygglov beviljas skall det tas i anspråk inom den tid som anges i beslutet. Innan byggstart skall också bygganmälan lämnas in. 1.3 Vindkraft och miljö Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en långsiktigt hållbar energiproduktion. Efter ungefär sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. 1 Ett vindkraftverk med 2 MW generatoreffekt beräknas producera ca 5 GWh per år, vilket motsvarar förbrukning av hushållsel för ca 800 hushåll. 2 Den miljöpåverkan som vindkraftverk orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt påverkan av mark där vägar och fundament anläggs. Ett vindkraftverk har en teknisk och kommersiell livslängd på 20-25 år. När vindkraftverket tjänat ut kan det nedmonteras och merparten av delarna kan återvinnas. Efter nedmontering återstår enbart fundament under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. År 2010 producerades i Sverige omkring 3,5 TWh el från vindkraft, vilket motsvarar 2,4 procent av den svenska elanvändningen. 3 I Danmark står vindkraftproducerad el för 20 procent av den danska elanvändningen, och Danmarks nya planeringsmål är öka denna andel till 50 procent till år 2025. 4 1 Nätverket för vindbruk, http://www.natverketforvindbruk.se/aktuellt/faq/, 2011-01-28 2 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, 2011-02-07 3 Regeringskansliet, http://www.sweden.gov.se/sb/d/12245, 2011-02-07 4 GWEC, Global Wind 2009 Report 4

Den svenska riksdagen har satt en planeringsram på 30 TWh vindkraftsproducerad el till år 2020. För att nå detta mål krävs en kraftig utbyggnad från dagens ca 900 vindkraftverk till 3000-5000 stycken beroende på effekt och lokalisering. 5 1.4 Sökanden Sökanden Scanergy West AB, tidigare Prevind AB, är ett dotterbolag till det norska bolaget Scanergy AS. Scanergy AS är verksamt inom vattenkraft, vindkraft samt teknologi för framställning av förnybar energi. Sökanden har erforderliga arrendeavtal med markägarna för de berörda fastigheterna gällande uppförande och drift av vindkraftverk. Scanergy Wind AB som tagit fram denna handling är Scanergy-koncernens interna konsultbolag inom vindkraft. Kontaktuppgifter: Scanergy West AB Organisationsnummer 556710-7403 Vita Gavelns Väg 10 426 71 Västra Frölunda Kontaktperson: Cecilia Eckerdal Tel 031-769 10 52 Faktureringsadress: Scanergy West AB c/o Strömstad Redovisning och Revision Box 16 452 21 Strömstad 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Lokalisering Vindpark Härja innebär en etablering av fem (5) vindkraftverk på fastigheterna Ryggahemmet 1:1 skifte 2, Härja 1:4 skifte 3 samt Härja 7:3 skifte 3 i Tidaholms kommun. Etableringsområdet är beläget ca 11 kilometer söder om Tidaholm och ca 13 kilometer norr om Mullsjö och är utpekat som lämpligt för vindbruk i kommunens tematiska tillägg till översiktsplan (område 3). Området ligger strax väster om höjdplatån Hökensås och utgörs till största del av ett kuperat skogslandskap påverkat av skogsbruk. Höjderna sträcker sig upp till ca 330 meter över havet. Vindförhållandena är goda med årsmedelvinden 6,5-7,5 m/s på 103 meter över nollplanet enligt Uppsala Universitets vindkartering (MIUU). Den förhärskande vindriktningen är sydväst. Lokaliseringen är vald utifrån goda vindförhållanden, närhet till infrastruktur såsom vägar och elnät, få motstående intressen samt erforderligt respektavstånd till bostäder. Närmast belägna bostadshus ligger på ett avstånd av 537 meter från närmaste verk. Närmaste tätort (>200 invånare) är Madängsholm som ligger ca 7 kilometer norr om etableringsområdet. Etableringsområdet omfattas inte av särskilda områdesbestämmelser eller detaljplan. 5 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, 2011-02-07 5

Koordinater för vindkraftverken i RT 90 2,5 gon V: X Y Z Verk 1 6 438 722 1 389 287 286 Verk 2 6 437 594 1 388 829 306 Verk 3 6 437 446 1 389 412 280 Verk 4 6 438 183 1 388 872 311 Verk 5 6 438 015 1 389 385 283 Koordinater för vindkraftverken i SWEREF 99 13 30: X Y Z Verk 1 6 437 895 175 369 286 Verk 2 6 436 752 174 950 306 Verk 3 6 436 624 175 537 280 Verk 4 6 437 342 174 972 311 Verk 5 6 437 192 175 491 283 2.2 Närliggande vindkraftverk I den norra delen av område 3 i kommunens vindbruksplan, Velinga, planeras för upp till ca 20 vindkraftverk. Dessa etableringar ligger som närmast på ett avstånd av drygt fem kilometer norr om den planerade etablering som denna miljöanmälan avser. Drygt tre kilometer söder om planerad etablering, i området Pirkafjäll i Mullsjö kommun, planeras för fyra vindkraftverk. I två områden söder om och sydväst om Pirkafjäll planeras i Mullsjö och Habo kommuner även en vindpark omfattande upp till 27 vindkraftverk, Hornamossen. Denna vindpark är belägen som närmast ca fem kilometer söder om planerad etablering. 2.3 Anläggningen Den planerade vindparken består av fem (5) vindkraftverk på fastigheterna Ryggahemmet 1:1 skifte 2, Härja 1:4 skifte 3 samt Härja 7:3 skifte 3 i Tidaholms kommun. Varje verk kommer att ha en totalhöjd på max 150 meter och rotordiameter på max 100 meter. Utifrån vindförhållandena på platsen har den årliga elproduktionen för vindparken beräknats till ca 34 miljoner kwh för en anläggning bestående av fem stycken 2,5 MW verk. Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för ca 5 700 normalvillor. 6 Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn kommer att vara trebladig. Verken kommer att vara färgsatta med den gråvita färg som är praxis för att minska visuell påverkan. 2.4 Vägar och uppställningsplatser Befintliga vägar i området kommer att nyttjas och i den mån det behövs förstärkas, breddas och rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till varje verk (bilaga 1). För att klara transporter under byggnation behöver vägarna vara ca 4-5 meter breda. En markförstärkt, grusad uppställningsplats om ca 35x40 meter kommer att anläggas vid varje verk under etableringsfasen. På uppställningsplatsen sker uppställning av kran och hjälpkran. Kring uppställningsplatsen kan ytterligare skog behöva avverkas för att förbereda montering av verkets rotor 6 Baserat på årsförbrukning hushållsel 6 000 kwh/normalvilla 6

på marken. Den totala avverkade ytan vid varje vindkraftverk beräknas omfatta upp till ca 6 000 m 2. Förutom den markförstärkta uppställningsplatsen kommer övrigt markskikt med markvegetation endast att påverkas marginellt och kan återplanteras med skog efter avslutad byggnation. Under byggtiden behövs också en tillfällig uppställningsplats för byggbaracker, fordon och liknande. Ytan beräknas omfatta upp till ca 3 000 m 2. Vägdragning, kabeldragning och uppställningsplatser kommer att utformas på ett sådant sätt att påverkan på natur- och kulturmiljö blir så liten som möjligt. 2.5 Fundament Rådande markförhållanden på etableringsplatsen avgör om gravitationsfundament eller bergförankrat fundament kommer att användas. Fundamentens ovansida kommer att ligga i nivå med, eller under, omgivande markyta. 2.6 Elanslutning Vattenfall innehar nätkoncessionen i området och stora förstärkningar av regionnäten planeras att göras under de närmsta åren. Vindpark Härja är medräknad i denna planering, och diskussioner angående anslutning har påbörjats. Efter att planerade förstärkningar av regionnätet har gjorts kommer det att finnas goda anslutningsmöjligheter. Ingen exakt redovisning av nätanslutning eller kabeldragning inom etableringsområdet kan göras i nuläget. Utgångsläget är dock att markförlagd kabel används mellan vindkraftverken och följer vägdragningen. 2.7 Transporter Under byggfasen sker tunga transporter i området då anläggningsmaterial och vindkraftverk skall fraktas till platsen. Vindkraftverken transporteras i sektioner, och reses med hjälp av mobilkranar. Under driftstiden sker mestadels lätta transporter vid normal service och underhåll. Ett vanligt serviceintervall är sex månader. 2.8 Avveckling Ett vindkraftsverks livslängd beräknas till ca 20-25 år. Efter detta kan antingen ett nytt vindkraftverk uppföras på samma plats, eller en avveckling ske och området återställas. Vid avveckling monteras verken ned och delarna återvinns enligt rådande praxis och så långt det är ekonomiskt möjligt. De delar av fundamenten som är synliga ovan mark tas antingen bort eller lämnas kvar och fundamentet täcks därefter över med jord. Markförlagda elkablar försluts i ändarna och lämnas kvar i marken. Luftledningar tas bort. Vägarna tas bort i den omfattning som markägaren finner lämplig. 3 MILJÖKONSEKVENSER 3.1 Hälsa och säkerhet 3.1.1 Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem på dagens moderna verk. 7

Det aerodynamiska ljudet upplevs som ett svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. 7 Ljudberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i programmet WindPRO, vilket är det vanligast förekommande programmet vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige. 8 I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån lägre än den beräknade. Riktvärdet när det gäller ljud som alstras från vindkraftverk är en ekvivalent ljudnivå av max 40 db(a) utomhus vid bostad. 9 För att illustrera hur ljudnivåerna vid närliggande bostadshus kan komma att bli har ljudberäkningar för vindpark Härja gjorts utifrån 2,5 MW verk med tornhöjd 100 m och rotordiameter 100 m (bilaga 3). På den närliggande fastigheten Bosarp 1:18 har bygglov beviljats för två fritidshus som ännu inte uppförts. Dessa två möjliga framtida fritidshus har inkluderats i ljudberäkningen som bostadshus. I bifogad ljudberäkning har en lägre ljudinställning använts för ett av verken så att riktvärdet på 40 db(a) skall kunna hållas för alla omkringliggande bostadshus. Lägre ljudinställning kan användas för att klara riktvärden för ljud vid gränsfall. En lägre ljudinställning minskar ljudalstringen från verket med en något lägre produktion som följd. När det gäller ljudalstring från vindkraftverk sker en kontinuerlig teknikutveckling eftersom riktvärden för ljud ofta är en begränsande faktor för vindkraftprojekt. När den slutliga upphandlingen av verk för vindpark Härja görs är det därför troligt att det finns nya tystare verk med samma effektstorlek. Slutligt val av verk kommer att göras utifrån villkoret att riktvärdet på max 40 db(a) vid bostäder innehålls. 3.1.2 Skuggor Vindkraftverk ger upphov till rörliga skuggor vilka kan upplevas störande. Beroende på årstid, antal soltimmar, tidpunkt på dagen och verkens placering i förhållande till bostäder kan rörliga skuggor vara störande för närliggande bostäder. Gällande riktvärde är att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter per dygn. Detta motsvarar ungefär en teoretisk skuggtid (en s.k. värsta-fallsberäkning) på 30 timmar per år. Skuggberäkningar har gjorts för ett 2,5 MW verk med tornhöjd 100 m och rotordiameter 100 m (bilaga 4). På den närliggande fastigheten Bosarp 1:18 har bygglov beviljats för två fritidshus som ännu inte uppförts. Dessa två möjliga framtida fritidshus har inkluderats i skuggberäkningen som bostadshus. Beräkningen visar att den förväntade faktiska skuggtiden överskrider riktvärdet för 6 av de 22 närliggande bostäderna. Som skyddsåtgärd för att reglera skuggningstiden och hålla sig inom riktvärdena kan skuggsensor installeras på verken. Skuggsensorn stänger automatiskt av verken då det finns risk att skuggningstiden för någon fastighet överskrids. Denna typ av skuggautomatik är en etablerad teknik som ofta används på moderna vindkraftverk. 3.1.3 Säkerhet Då det gäller säkerhet kring vindkraftverk bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden såsom dimma/hög luftfuktighet följt av frost 7 Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk 2001 8 Naturvårdsverket 2010 9 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 8

samt underkylt regn. 10 Risken för iskast minimeras dock då moderna vindkraftverk har kontrollsystem som hindrar verket från att rotera om instabilitet uppstår på rotorbladen på grund av nedisning. Anläggningens lokalisering i södra Sverige tillsammans med tillräckliga avstånd till bostäder och väg, gör att risken för att någon skulle skadas av iskast bedöms som obetydlig. Service av vindkraftverken kommer att ske enligt tillverkarens föreskrifter. Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. För verk med totalhöjd upp till 150 meter innebär detta för närvarande rött, blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. 3.1.4 Kemikalier I vindkraftverket finns under drift, beroende på typ av verk, olika stora mängder hydraulolja och växellådsolja. Om ett läckage skulle uppstå rinner oljan ner i tornet, vars botten är utformat som ett stort kar där oljan samlas upp. Någon läckande olja kan därför inte komma ut och förorena omgivningen. 3.2 Landskapsbild Etableringsområdet ligger högt, och vindkraftverken kommer att vara belägna på höjder av ca 280 m.ö.h. till 310 m.ö.h. Markhöjden avtar västerut samt norrut från etableringsområdet till höjder på ca 200 m.ö.h vid områdena kring Härja, Sjogerdala och Velinga. Öster och söder om etableringsområdet är markhöjderna likvärdiga med markhöjden inom etableringsområdet. Omkringliggande landskap består mestadels av skog men även av öppna landskapsrum. I det direkta närområdet kring etableringen finns öppna landskapsrum bestående av åker eller betesmark inom en till tre kilometers avstånd från etableringen. Beroende på det närmaste landskapets topografi och omgivande vegetation kan öppna landskapsrum ge längre fria siktlinjer där verken kan komma att synas väl. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram (bilaga 5). Fotomontage har gjorts utifrån åtta olika platser och valet av platser har tagits fram i samråd med kommunen. De ca 20 verken som planeras i Velinga drygt 5 kilometer norr om etableringsområdet har också tagits med i fotomontaget. Fotomontaget visar att verken kommer att synas väl från flera omkringliggande platser som innehar öppna landskapsrum. Verken kommer att synas väl från bland annat området nordväst om Velinga, från riksväg 48 väster om verken, från Vädbäcken nordöst om Fridhem samt från Kråkeryd. Här kommer verken att utgöra ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Från Härja kyrka kommer verken att skymmas av de höga träd som omgiver kyrkan. Ett fotomontage är gjort ifrån vägkorsningen ca 200 m norr om kyrkan och visar att samtliga verk även där till stor del skyms av omgivande vegetation. I Fridhem kommer verken troligen också att mestadels att skymmas av omgivande vegetation. Vid Utvängstorp kyrka, ca tre kilometer från etableringen, är två fotomontage framtagna. Dessa visar att verken antingen skyms av närmast omgivande vegetation eller att flera av verken skyms bakom skogslinjen längre bort. 10 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 9

Rakt söder om etableringen, längs med vägen mot Mullsjö, är vegetationen tät vilket gör att verken troligen kommer att skymmas helt. De ca 20 verken som planeras i Velinga ligger på ett sådant avstånd till de 5 verken i Härja att de två områdena tydligt framstår som två åtskilda grupper av verk. Detta åskådliggörs tydligt på fotomontage från riksväg 48 (bilaga 5). 3.3 Naturmiljö 3.3.1 Skyddsvärda områden Beträffande närheten till skyddade områden, såsom Natura 2000, naturreservat och andra utpekade områden med skyddsvärd natur hänvisas till Energimyndighetens kriterier för områden av riksintresse, utdrag ur rapport ER 16:2003. Av denna framgår att till och med skyddade områden av riksintresse inte automatiskt utestänger etablering av vindkraftverk. Beroende på varje områdes unika värden kan man inte hävda att området alltid är oförenligt med vindkraft. Det som avgör om vindkraftsetablering är möjlig är hur en etablering påverkar det specifika värdet som skall skyddas. 11 För en översikt över skyddsvärd naturmiljö kring etableringsområdet, se bilaga 2. 3.3.2 Riksintresse för naturvård och Natura 2000 Närmast liggande Natura 2000 områden är Grimmestorp naturskog som ligger ca 1,5 kilometer norr om etableringsområdet, samt Bare mosse som ligger ca fyra kilometer söder om etableringsområdet. Grimmestorp är ett 107 hektar stort område med gammelbarrskog. Bare mosse bildar tillsammans med Möjamossen ett stort myrkomplex med en rik fauna bestående av bl.a häckande trana, grönbena och ljungpipare. Övriga Natura 2000 områden kring etableringsområdet ligger på ett avstånd av fem kilometer och mer. Den planerade etableringen bedöms inte påverka några skyddade värden i någon av Natura 2000 områdena. 3.3.3 Naturreservat och övriga skyddade områden Närmast liggande naturreservat är Grimmestorp gammelbarrskog som även utgör ett Natura 2000 område, se ovan. Grimmestorp ligger ca 1,5 kilometer norr om etableringsområdet. Tre kilometer väster om etableringsområdet ligger naturreservatet Brokvarn som utgörs av markerade åskullar med torrängsartad vegetation. Bare mosse, fyra kilometer söder om etableringsområdet, är både naturvårdsområde och Natura 2000 område, och beskrivet ovan. Naturreservatet Hökensås, ca 6 kilometer öster om etableringsområdet är av riksintresse för naturvården. Naturvärdena på Hökensås utgörs bland annat av isälvsavlagringar, värdefulla våtmarkskomplex och ett flertal nyckelbiotoper. Två fågelskyddsområden, Nordvattnet och Stora Öjasjön, ligger ca 8 kilometer väster om etableringsområdet. 11 Vindkraft fördelning av nationellt planeringsmål och kriterier för områden av riksintresse, Statens Energimyndighet, ER 16:2003 10

Värdena i beskrivna naturreservat och övriga skyddade områden ovan bedöms inte påverkas av planerad etablering. Inom etableringsområdet finns få naturvärden registrerade. 12 En nyckelbiotop i form av en bergbrant finns registrerad 200 meter väster om verk 4 (bilaga 2). Drygt 100 meter öster om verk 1 finns en nyckelbiotop i form av sekundär lövnaturskog. Ett område med betad hagmark och biotopskydd ligger som närmast ca 1200 meter väster om verk 1. Tillfartsvägar fram till varje verk kommer att dras från skogsbilvägen som löper igenom etableringsområdet och vägdragningen kommer därmed inte att beröra någon av nyckelbiotoperna. Uppläggningsplatserna invid varje verk kommer att placeras så att nyckelbiotoperna undviks. Etableringen bedöms inte påverka något av de registrerade naturvärdena. 3.4 Fåglar Flera studier har visat att fåglar ser vindkraftverk väl och därför kan undvika dem genom att förändra sin flygriktning på långt håll. Kollisionsrisken är därför generellt sett låg. Tyngre rovfåglar och hönsfåglar har dock en förhöjd kollisionsrisk när det gäller vindkraftverk precis som med trafik, kraftledningar och övrig byggnation som är möjlig att kollidera med. Andelen fåglar som kolliderar med vindkraftverk är dock försumbar jämfört med mängden fåglar som varje år kolliderar med framförallt trafik och kraftledningar i Sverige. 13 Annan möjlig negativ påverkan av en etablering kan vara störning och /eller habitatförlust. Studier har dock visat att de flesta arter inte undviker vindkraftverk vid häckning, många arter häckar tvärtom väldigt nära vindkraftverk. I de fall arter undviker verken vid häckning är det i regel inom några hundra meter. 14 Enligt Martin Green vid Lunds Universitet, ansvarig för Naturvårdsverkets syntespanel gällande vindkraftens påverkan på fåglar, är främsta redskapet för att minimera negativa effekter på fåglar att undvika etablering i områden med stora koncentrationer av fåglar, och då framförallt rovfåglar. 15 Av skyddsvärda fågelarter förekommer järpe i området. Genom artportalen finns tre observationer av järpe i Härja-området registrerade under 2010. Enligt EU:s fågeldirektiv och den svenska artskyddsförordningen får jakt på järpe bedrivas i Sverige, men det skall även finnas särskilda skyddsområden där arten får häcka. 16 Kravet på att det skall finnas särskilda skyddsområden där arten får häcka gäller för 67 av de ca 350 fågelarter som finns i Sverige, dvs för en femtedel av Sveriges fågelarter. Jakt på järpe i Västra Götalands län är tillåten under tre månader på hösten. Beståndet av järpe uppskattas av jägareförbundet till 100 000 par (1999) i hela Sverige. Arten finns i hela landet, från Skåne upp till fjällbjörkskog i Norrland. Enligt Martin Green vid Lunds Universitet är järpe mer knuten till vegetation och sluten skog än vad tjäder och orre är. Järpe rör sig därför mindre över öppna ytor som exempelvis den öppna ytan kring ett vindkraftverk, och därmed minskar kollisionsrisken. 17 Etableringens påverkan på järpe bedöms därför bli liten. Enligt uppgift från lokala ornitologer förekommer tjäder och orre ej i etableringsområdet. Inga andra fågelarter av speciellt skyddsintresse uppges heller förekomma i etableringsområdet. 18 12 Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor 13 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 14 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 15 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 16 Artskyddsförordning 2007:845 17 Martin Green, telefonsamtal 2011-03-10 18 Lars Göran Lindgren, telefonsamtal 2011-03-10 samt 2011-03-22 11

Då det gäller flyttande fåglar går inga flyttfågelstreck igenom etableringsområdet. Strecken går längre ner i dalen väster om etableringsområdet. Streckande gäss på våren kommer från sydväst och följer Hökensåskanten nordost. 19 Sammantaget bedöms etableringens påverkan på fåglar som liten. 3.5 Fladdermöss Fladdermöss anses löpa risk att påverkas negativt av vindkraftsetableringar, framförallt genom kollisioner. En effekt av vindkraftsetablering som föreslagits i litteraturen är att fladdermöss aktivt söker upp vindkraftverk eftersom de kan dra till sig insekter och därför uppfattas som jaktmiljö. Eventuellt kan de negativa effekterna minskas genom att verken stängs av under vissa förutsättningar, exempelvis under viss tid på hösten vid lägre vindhastigheter. På uppdrag av sökanden har Naturcentrum AB genomfört en bedömning av förutsättningar för fladdermöss inom och omkring etableringsområdet (bilaga 6). Bedömningen är baserad på känd kunskap om området, flygbilder samt fältbesök i området. Den sammanfattande bedömningen konkluderar att området består av för fladdermöss trivial skog av produktionskaraktär, och att området har dåliga förutsättningar för fladdermöss. Inga inventerade fladdermuslokaler finns i närheten av området, och de flesta som ligger inom 12-13 kilometer är måttligt artrika. Det finns heller ingenting som pekar på att flyttstråk skulle gå genom eller i närheten av etableringsområdet. I Utvängstorp- Bosarp samt kring Härja by finns områden som har bättre förutsättningar för fladdermöss, men det konstateras att det är tveksamt om någon landskaplig koppling för fladdermössen finns mellan dessa områden och etableringsområdet. Sammanfattningsvis bedöms risken att fladdermusvärden skadas av den föreslagna etableringen som låg. 3.6 Övriga däggdjur Under etableringsskedet kommer av naturliga skäl en viss störning ske av ökad mänsklig aktivitet och buller från maskiner, men under normal drift har studier visat att många arter verkar vara ostörda av vindkraftverken. 20 3.7 Kulturmiljö Närmaste riksintressen för kulturmiljövård är Kymbo tall, ca 4 kilometer väster om etableringsområdet, samt Sandhem Eriksgatuleden, ca 6 kilometer sydväst om etableringsområdet. Båda dessa områden har stora sammanhängande hålvägssystem. Avståndet mellan dessa riksintresseområden och planerad etablering bedöms vara så långt att påverkan inte föreligger. Inom etableringsområdet finns få kulturvärden registrerade. 21, 22 Där skogsbilvägen genom etableringsområdet ansluter till vägen mellan Fridhem och Härja finns tre fasta fornlämningar i form av stenkretsar registrerade ca 25 meter väster om vägen. Ca 300 meter väster om väganslutningen finns också ett område med fossil åkermark som är klassad som fast fornlämning. Vid anläggning av vägar och verksplatser kommer ett hänsynsavstånd på minst 20 m att hållas till fasta fornlämningar. Om nya fornlämningar hittas under anläggningsarbetet kommer detta att hanteras 19 Lars Göran Lindgren, telefonsamtal 2011-03-10 samt 2011-03-22 20 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 21 Skogsstyrelsens Skogens Pärlor, minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ 22 Riksantivarieämbetet Fornsök, www.fmis.raa.se 12

enligt gällande lagstiftning. Om det bedöms att ett ingrepp i fornlämning inte går att undvika kommer en ansökan om detta att lämnas till länsstyrelsen. För en översikt över skyddsvärd kulturmiljö kring etableringsområdet se bilaga 2. 3.8 Friluftsliv Ca 6 kilometer öster om etableringsområdet börjar Hökensås riksintresseområde för friluftsliv, samt riksintresseområde för rörligt friluftsliv kring Vättern. Påverkan på riksintresseområdena bedöms vara liten på grund av avståndet. Etableringsområdet uppges i kommunens vindbruksplan ingå i ett område med ringa värden för friluftslivet. Påverkan av etableringen på friluftslivet bedöms därför bli liten. 4 SAMRÅD Ett tidigt informationsmöte för närboende hölls på Härja hembygdsgård den 3 april 2008 arrangerat av fastighetsägare och sökanden tillsammans. Tidigt samråd har också hållits med Försvarsmakten, Teracom, Luftfartsverket samt Skövde, Falköpings och Jönköpings flygplats. Ytterligare samråd med sakägare och berörda fastighetsägare kommer enligt gällande lagstiftning att hållas av Tidaholms kommun i samband med inlämnad bygglovsansökan. 5 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Kontroll och efterlevnad av hänsynsreglerna i 2 kap. Miljöbalken redovisas nedan. 1 Bevisbörderegeln När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. De uppgifter som redovisas i denna miljöanmälan, visar att uppförande och drift av den vindkraftsanläggning som ansökan avser är både miljömässigt och riskmässigt godtagbar. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Scanergy West AB, sökanden, har mångårig erfarenhet av miljöarbete i samband med projektering för vindkraftverk. 13

3 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Paragrafens krav uppfylls genom att de vindkraftverk som uppförs är kvalitets- och säkerhetsgodkända i ett EU-land, samt att de placeras på ett betryggande avstånd från bebyggelse. Deras ljud- och skugginverkan på bostäder kommer att hållas inom gällande riktlinjer, och vindkraftverken använder modern teknik. Upphandlingen av anläggningen kan ske som nyckelfärdig av etablerad projektör (leverantör), eller ett antal delupphandlingar av de olika momenten. Erforderliga skyddsåtgärder kommer att tillämpas vid uppförande och drift av vindkraftparken. 4 Produktvalsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. De tillverkare som vindkraftverken kommer att köpas in från är miljöcertificerade. Några ämnen som är skadliga för människors hälsa eller miljö används normalt inte vid varken uppförande eller drift av vindkraftverk. En viss mängd oljor och fetter förekommer i verken för smörjning och hydraulik. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vindkraftverkens metalldelar kan återanvändas eller återvinnas. Vingarna kan malas ner och materialet utnyttjas som fyllnadsmaterial till andra produkter. Under sin livslängd kommer varje vindkraftverk att producera 50-100 gånger sin egen tillverkningsenergi. Vindkraftsenergi i sig är en förnyelsebar energiform och vindkraftverken köps in från miljöcertificerade tillverkare. Etableringen innebär en hushållning av energi, eftersom en förnyelsebar energikälla utnyttjas. Dessutom minskas behovet av att utvinna kol och olja. 6 Lokaliseringsprincipen För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Etableringsplatsen är vald med hänsyn till att avsett ändamål kan uppnås utan påtagligt intrång och olägenhet för hälsa och miljö. 14

7 Skälighetsregeln Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts. Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade, utan att vara ekonomiskt orimliga. Ägaren av anläggningen kommer att vara medveten om paragrafens innebörd och ha ekonomiska möjligheter att åtgärda eller anpassa verksamheten. 8 Skadeansvaret Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Byggentreprenören och ägaren av anläggningen ansvarar för att teckna försäkringar som täcker kostnader för att avhjälpa en eventuell skada. 9 Stoppregeln Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Etableringen av vindkraftverken kommer att uppfylla miljöbalkens krav, och kommer inte att medföra någon påtaglig skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 6 EGENKONTROLL Bestämmelserna i förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer att uppfyllas genom att verksamheten bedrivs med iakttagande av de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken, föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt eventuella domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande. Verksamhetsutövaren kommer att dokumentera de rutiner som fortlöpande används för kontroll av att utrustningen hålls i gott skick, och att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs. Vidare kommer verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt att undersöka och bedöma vilka risker verksamheten kan medföra ur hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av dessa undersökningar och bedömningar dokumenteras. 15

I händelse av en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, förbinder sig verksamhetsutövaren att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Verksamhetsutövaren upprättar en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten, om dessa kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. En sådan förteckning kommer att omfatta produktens namn, i vilken omfattning produkten används, information om produktens miljöskadlighet samt dess klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. För att förhindra att onödiga störningar uppkommer övervakas verken både av en lokal driftsansvarig samt via datakommunikation av tillverkarna. Automatiserad tillsyn sker kontinuerligt, i form av att vindkraftverkets dator övervakar driften och slår larm vid eventuellt driftstopp. Schemalagd manuell tillsyn av servicepersonal sker regelbundet i enlighet med de intervaller tillverkaren rekommenderar. I händelse av att ett haveri inträffar och olja skulle läcka ut, uppmärksammas detta omedelbart eftersom verkets dator då automatiskt stänger av driften och larmar om vad som inträffat. Vindkraftverket förses med åskledare för att förhindra att åsknedslag förorsakar skador på verket. 7 FÖRSLAG TILL VILLKOR Förslag på villkor för verksamheten följer nedan: Anläggningen skall uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har åtagit sig. Vindkraftverken skall uppföras inom en radie på 50 m från angivna koordinater. Inget bostadshus får utsättas för faktisk rörlig skuggbildning som överskrider 8 timmar per kalenderår eller 30 minuter per dag. Detta skall vid behov säkerställas genom att vindkraftverket utrustas med skuggsensor som stänger av verket om någon fastighet riskerar att utsättas för skugga som överskrider denna nivå. Ljudnivån från vindkraftverken får under hela dygnet inte överskrida ekvivalent ljudnivå 40 db(a) vid bostäder. Om denna nivå överskrids är verksamhetsutövaren skyldig att vidtaga de åtgärder som krävs för att gränsvärdet ska efterlevas. Vid bygganmälan kommer sökanden att redovisa slutliga positioner för vindkraftverken samt ljud- och skuggberäkningar för valda vindkraftverk på dessa positioner. När verksamheten har upphört skall åtgärder för återställande av området vidtas. Vindkraftverken skall transporteras bort och det som går att återvinna skall omhändertas på ett miljöanpassat sätt enligt de för tidpunkten vid nedmonteringen gällande bestämmelser. Fundamenten tas bort till en nivå av 30 cm under mark alternativt täcks över av jord. Markförlagd kabel försluts i ändarna av och lämnas i mark... Ort och datum... Mats Swensson, VD Scanergy West AB. Cecilia Eckerdal, Projektledare Scanergy Wind AB 16