SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

Relevanta dokument
Två lingvistiska landskap i Norden:

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Den som inte syns finns inte

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Det lingvistiska landskapet i Göteborgs turistkärna

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Personal- och utbildningsenkät

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Generaldirektören. Utvecklingstjänster. Gemensamma tjänster

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

Humanistiska programmet

Flerspråkighet eller English only? Om språklandskapen Vasa och Umeå

Nordica Helsingiensia 52 NAMN SPRÅK STÄLLE SPRÅKBRUKARNA I SVENSKFINLANDS OFFENTLIGA RUM. Väinö Syrjälä

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Det finlandssvenska migrationshjulet :

Information till elever och föräldrar i skolår 5

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Navn og navnebærer. Rapport fra NORNAs 45. symposium i Skagen oktober NORNA-rapporter 93

Språkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik

Det andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter

NYHETER från Mantra Lingua

S ERVICECENTRUM FÖR BISTÅNDSSAMARBETE SÖRNÄS STRANDVÄG 25, FIN HELSINGFORS ERIKSGATAN 11 C, FIN HELSINGFORS

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Utlåtande om användningen av namnen Ahvenanmaa och Maarianhamina på Lantmäteriverkets kartor och i andra produkter

tot tot

Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1. Ett samhälle där alla medier är tillgängliga

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Språkliga rättigheter

E69F ström-till-pneumatik-omvandlare och E69P ström-till-pneumatik ventilstyrning. Säkerhetsinformation

Inkvarteringsstatistik 2012

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman

Lärarrollen i en förändrad verksamhetskultur. Fritjof Sahlström Institutionen för beteendevetenskaper Helsingfors Universitet

HRT rör oss alla. Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä

Språket inom allmän förvaltning

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

Sökande till utbildning 2009

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Uppsats Grundnivå/avancerad nivå

Inkvarteringsstatistik

Gruppinsamling elever i

Deltagarens rapporteringsblankett - KA1 - Mobilitet bland studerande och nyutexaminerade vid yrkesläroanstalter - Call 2016

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

EXAMENSSTRUKTUR FÖR STUDIER MED STATSKUNSKAP *) SOM HUVUDÄMNE

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Huge, hus 1,2,3 BULLERBERÄKNING. Ekvivalent ljudnivå KVARTER 1 AVSER PLAN 1. Huge Fastigheter VÄG- OCH SPÅRTRAFIK SKALA FÖRKLARINGAR

Kommun Kommunkod. Förskoleklass Årskurs 2

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Den 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas

Inkvarteringsstatistik

Deltagarens rapporteringsblankett - Call KA1 - Mobilitet bland studerande och nyutexaminerande vid yrkesläroanstalter

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors

Kommun Kommunkod

Lindängeskolan. SKOLBLAD avseende: Munkhättegatan MALMÖ Tel Fax Malmö Kommun Kommunkod

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

Kort om Coxheads Academic Word List. Emma Sköldberg, maj 2011

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND

Parallellspråkighet vid Lunds universitet. Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Kandidatstudier år 1

Online Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Yttrande över - Övergripande granskning av socialnämnden år 2010

Utkast till språkstrategi

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Transkript:

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP 8.5.2014 SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

ALLMÄNT OM LINGVISTISKA LANDSKAP Vad är ett lingvistiskt landskap? The language of public road signs, advertising billboards, street names, place names, commercial shop signs, and public signs on government buildings combines to form the linguistic landscape of a given territory, region or urban agglomeration. (Rodrigue Landry & Richard Y. Bourhis, 1997) formas av alla typer av skyltar med språk på ett visst område Hur och varför studerar man lingvistiska landskap? alla skyltar fotograferas, dessa data används för olika (sociolingvistiska) studier ger information om bl.a. olika språks ställning, hur språkpolicyer efterföljs, hurdana språkliga val olika aktörer gör, (dolda) attityder till olika språk

DENNA STUDIE Vilken roll har svenskan i det lingvistiska landskapet i Helsingfors Metro? Hur mycket svenska förekommer på skyltarna i metron? I vilka sammanhang används svenskan? Har engelskan (eller andra främmande språk) påverkat svenskans ställning på skyltarna?

MITT MATERIAL skyltar vid fem stationer: Brändö, Fiskhamnen, Kajsaniemi, Kvarnbäcken, Sörnäs 1391 skyltar inkl. offentliga skyltar, reklam, varningsskyltar, klotter... mellan 101 och 514 skyltar per station 47,1 % enspråkiga 38,7 % tvåspråkiga 14,2 % trespråkiga + s.k. dold tvåspråkighet 72,2 % offentliga 26,7 % kommersiella 1,1 % andra

SPRÅKPOLICYER flera aktörer och språkpolicyer påverkar det lingvistiska landskapet: offentliga skyltar HST & HRT språklagen Metroasemien opastusjärjestelmän rakenneselvitys ja suunnitteluohje alltid två språk; även engelska vid utrymme/behov kommersiella skyltar JCDecaux, annonsörer inga särskilda regler för språkval

SVENSKA OCH ANDRA SPRÅK PÅ SKYLTARNA inhemska språk de vanligaste svenskan är synligt: finns på över hälften av skyltarna engelska på en femtedel av skyltarna, andra främmande språk ovanliga skillnader även mellan stationer: svenska finns på mellan 51,4 % (Sörnäs) och 78,2 % (Brändö) av skyltarna språk skyltar finska 1209 (86,9 %) svenska 795 (57,2 %) engelska 305 (21,9 %) franska 9 (0,6 %) spanska 6 (0,4 %) tyska 1 (0,2 %) alla skyltar 1391

SVENSKA OCH ANDRA SPRÅK PÅ SKYLTARNA svenska förekommer: i kombination med finska (31,6 % av alla skyltar) i kombination med finska och engelska (13,2 % av alla skyltar) på enspråkiga svenska skyltar (12,4 % av alla skyltar) men: samma innehåll även på enspråkiga finska skyltar

SVENSKA PÅ OFFENTLIGA SKYLTAR offentliga skyltar tvåspråkiga i enlighet med språkpolicyer: 79 % innehåller svenska enspråkigt finska skyltar ofta par till enspråkigt svenska skyltar språk på skylten offentliga skyltar finska 206 (20,5 %) svenska 171 (17,0 %) engelska 5 (0,5 %) finska & svenska 439 (43,7 %) finska, svenska & engelska 183 (18,2 %) alla offentliga skyltar 1004

NÄR ANVÄNDS SVENSKA? svenskans användningsområde är begränsat: all information till trafikanter ges på båda språken namnskyltar, skyltning till utgångar, linjekartor, säkerhetsinstruktioner... endast finska på offentliga skyltar som inte är riktade till passagerare svenskan nästan obefintlig på kommersiella skyltar: finns endast på 2 av 371 skyltar (0,5 %)

ENGELSKANS ROLL Är engelskan ett hot mot svenskan i det lingvistiska landskapet? finns på 1/5 av skyltarna, både offentliga och kommersiella har inte ersatt svenskan i skyltningen offentliga skyltar enligt policyer: engelska vid sidan av finska och svenska t.o.m. mer svenska när det används mer engelska på skyltarna kommersiella skyltar engelskan har en egen roll: varumärken och slogans

JÄMFÖRELSE MED OSLO motsvarande studie i Oslos T-bane: 685 skyltar från 5 stationer enspråkiga (70,9 %) och tvåspråkiga (29,1 %) skyltar norska (bokmål) och engelska (på 29,3 % av skyltarna) enklare utformade stationer färre skyltar (59 251/station) språkpolicy: alltid norska+engelska

SLUTSATSER svenskans roll i Helsingfors metro har två sidor: 1. svenskan är synligt stark ställning i offentliga språkpolicyer med på all offentlig skyltning riktad mot allmänheten 2. svenskans användningsområde är begränsat tekniska skyltar bara på finska ingen svenska på kommersiella skyltar engelskan inget hot mot svenskan i Helsingfors Metro i dagsläget

FRÅGOR? Tack! Referenser: Rodrigue Landry & Richard Y. Bourhis (1997): Linguistic Landscape and Ethnolinguistic Vitality: An Empirical Study (Journal of Language and Social Psychology, Vol.16, No.1. s.23 49) Väinö Syrjälä (2012): Två lingvistiska landskap i Norden: om språk i Helsingfors Metro och Oslos T-bane. Avhandling pro gradu. http://urn.fi/urn:nbn:fi-fe201210159412