Kvalitetsdokument 2014, Stocksunds RE (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Stocksunds RE (läå 2013/2014)

1 Stocksund/Långängen 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Stocksunds Re använder sig av ishikawamodellen, ett så kallat fiskben för att strukturera och tydligggöra skolans valda och prioriterade utvecklingsmål för läsåret. De valda områdena har varit: IKT, kvalitet, LGR 11 och lärande. Sedan har de olika arbetslagen valt att fokusera på vissa av dessa mål. Detta gäller både skola och fritids. När det gäller lärande har vi ägnat mycket tid åt entreprenörskap i skolan, haft utbildning i mattelyftet och haft projekt Bryggan, samt läst och diskuterat John Hattie och Visible learning. IKT har handlat om att ge fortbildning till personalen för användning av Google Apps, vårt nya kommunikationssystem men även didaktisk utbildning. Det har varit utbildning för både lärare och fritidspersonal. Vi har, i samarbete mellan skolorna på enheten studerat kunskapskraven och det centrala innehållet i Lgr 11 och utformat en matris med det centrala innehållet i alla ämnen, nedbrutet och fördelat på varje årskurs. För att ge möjlighet till likvärdig bedömning och samsyn kring bedömning av nationella proven, har vi rättat och analyserat proven i arbetslaget. Ett viktigt mål för enheten var även att stärka de nya fyrorna som börjar, då vi bildar helt nya klasser. Vi valde att åka till Vässarö, scoutön för teambuilding under tre dagar. Alla i förskoleklassen ska arbeta enligt Bornholmsmodellen för ökad fonologisk medvetenhet. I år skulle all personal som arbetar med förskoleklassen få utbildning i Bornholmsmodellen. Att utveckla och förbättra våra pedagogiska planeringar (LPP'er). Att förenkla och tydliggöra våra skriftliga omdömen. De olika fritidsgrupperna på enheten har farmförallt arbetet med entreprenörskap i skolan och The Big Five (LGR 11). De har arbetat temainriktat för att integrera dessa båda ämnen. Tema rymden, forntiden, fritidshemmens dag samt planerat och hållit en basar till förmån för ett barnhem i Filippinerna. Eleverna har involverats i arbetet från idé till genomförande, resultat och utvärdering. IKT- Datautbildning -All fritidspersonal har fått datautbildning och egen dator. Lgr11- Big 5- Förmågor som lyfts fram som viktiga för ett livslångt lärande i Lgr11. Vi har under året lyft fram dessa förmågor i fritidsarbetslaget och kopplat ihop det med ELIS-arbetet. LPP- Arbetat vidare med LPP. Kvalitet- Utveckling av rast- och uteverksamheten Det gjordes en relativ stor omstrukturering av fritids på Långängsskolan genom att Kantarellen tidigare hade haft blandade årskullar men nu skulle det finnas tre ettor och en tvåa istället. Vår huvudprioritet blev att kunna ha en säker och trygg verksamhet trots att vi hade så många små barn. Vi ville även att föräldrarna skulle känna sig trygga med att lämna över sina små till oss trots att vi hade så många att hålla reda på. Nästa mål var att när eleverna blev trygga så skulle vi erbjuda ett brett smörgåsbord av aktiviteter, som bland annat skulle utveckla fin och grovmotorik, den sociala förmågan och självkänsla. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 2(12)

Vi kommer att fortsätta med att organisera Stocksunds REs utvecklingsmål i fiskbenet. Alla arbetslag och personal kommer att utifrån skolans utvecklingsmål sätta upp sina prioriterade områden och lämna in till ledningen (kompetensutvecklingsplan). Genus kommer att vara ett helt nytt utvecklingsområde för skolan och fritids. Detta är ett område som vi behöver stärka och utveckla. Det kommer att innebära fortbildning för personal och förändring i perspektiv och praktik. Resultatet kommer att ge medveten personal och stärkta elever som möter en mer öppen skol- och fritidsverksamhet. Skolan kommer fortsätta med fortbildning inom IKT för personal samt göra inköp av Mac-datorer och Ipads till eleverna. Vår målsättning är att ha en halvklassuppsättning för varje klass. Vi ser inte att forskningen stärker att alla elever ska få varsin egen dator/ipad i skolan. Däremot ser vi en stor vinst i att kunna erbjuda olika It-verktyg till eleverna. Där lärarna väljer vad som främjar utbildningen bäst vid olika lektionstillfällen. Därav inköpet av både laptop och Ipad. Inköpen kommer att ske stegvis och första satsningen kommer att ske mot mellanstadiet. Satsningen på lägerskolan ute på Vässarö kommer även att genomföras detta år för blivande årskurs 4 då vi sett att vinsterna varit stora. Detsamma gäller för "Skapande skola" som med några förändringar kommer att genomföras under kommande läsår. Under läsåret kommer vi att revidera skolans LPPer genom samtal och diskussioner i grupper där deltagare från olika arbetslag ingår. Även bedömning, sambedömning och betygssättning kommer att diskuteras i liknande former. Skolans förstelärare kommer även att driva skolutveckling inom sina respektive ämnen/projekt. Ett utvecklingsmål för skolan är att förstelärarens uppdrag ska vara tydligt för alla på skolan. Det entreprenöriella arbetet kommer att fortsätta i olika former på skolan. Både fritids och skola kommer att genomföra teman samt föra in ämnet mer synligt i skolvardagen. Planering genomförs vid skolstart i respektive arbetslag. Under kommande läsår kommer fritids att fortsätta utveckla arbetet kring the Big five. Det kommer göras genom diskussioner kring förmågorna i läroplanen samt kopplingen till den praktiska verksamheten. Rastveksamheten kommer att fortsätta att utvecklas och eleverna kommer att ta en än mer aktiv del i det hela. 1.1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Under året har vi fått höga poäng i Qualismätningen, goda resultat på de nationella proven och goda resultat i Pilenundersökningen. Lärarna på skolan har höga ambitioner, har hög kompetens och är utvecklingsbenägna. Lärarna har även höga förväntningar på eleverna vilket vi ser som en framgångsfaktor. Fritidspersonalen är kreativa, lyhörda och låter eleverna vara med och påverka inehållet i verksamheten. Samtidigt utnyttjar de sina olika specialkompetenser genom ansvar för olika aktiviteter. Genom "Matematiklyftet" har lärarna diskuterat didaktiska frågor kring matematik men samtidigt har detta även gynnat samarbetet lärare emellan på respektive skolor samt skolorna emellan. Satsningar har gjorts mot problemlösning och vi har börjat se resultaten av detta. Skolenheten har ett starkt specialpedagogiskt team som finns som stöd för både Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 3(12)

pedagoger, elever och föräldrar. Skolan har en kurator på heltid, en skolpsykolog på heltid, god tillgång till speciallärare/specialpedagoger samt elevassistenter för elever med särskilda behov. Vår goda ekonomi gör att vi kan stödja eleverna för att skapa ett optimalt lärande för alla elever. Vi upplever att elever är trygga och har en god arbetsro. Något som även bekräftas i Pilenundersökningen. Fritidshemmets arbete med ELIS och Big five resulterade bland annat i en basar till förmån för ett barnhem i Filippinerna. Arbetet presenterades i ett föredrag på kommunens fritidsmässa samt i en utställning på samma mässa. Skolan kommer att satsa på att utveckla läsning och läsförståelsen vilket även kommer att vara ett stöd för eleverna i matematik. Många matematikuppgifter är läsuppgifter/problemlösning och även kräver begrepp, ordkunskap och kunskap att läsa mellan raderna. Alla lärare på lågstadiet fördjupar sig i projektet En läsande klass samt att olika läsoch skrivprojekt kommer att genomföras på skolan. Vi ska skapa pedagogiska diskussioner för utvecklande av pedagogerna och verksamheten. Allt sker utifrån skolan utvecklingsområden, fiskbenet, genom bland annat forskningsbaserad litteratur/artiklar, förste lärares fokusområden och LGR 11. Vi arbetar vidare med värdegrundsfrågorna och startar även detta år upp med temat Trygghet och Omtanke i början av höstterminen och likabehandlingsplanen ska genomsyrar det dagliga arbete. Som en del i detta kommer fritids även utveckla rastoch uteverksamheten. På fritids ska samarbetet mellan personal och avdelningar utvecklas. LPPerna behöver utvecklas för ett än mer aktivt användande inför aktiviteter och teman. Förmågorna, the Big five, är ett fortsatt utvecklingsområde precis som It. It kan användas inte bara som ett verktyg med eleverna utan även som en del att marknadsföra verksamheten på fritids genom exempelvis en blogg. 1.1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Det systematiska kvalitetsarbetet är synligt i skolans årshjul (se bilaga). Resultat och analys lyfts i ledningen, på arbetslagsledarmöten, i arbetslagen under terminen samt vid utvärderingsdagar. Detta år har även ett stort utvärderings arbete skett i för- och efterarbetet kring Qualis-granskningen av skolan samt styrdokumentet från specialpedagogiska skolenheten (tillgänglighet). Spec.gruppen genomför olika tester och screeningar samt hälsobesök för att säkerställa att alla våra elever utvecklas enligt förväntad progression. Varje vecka genomförs spec.möten och elevhälsomöten, där utvärderas bland annat arbetet kontinuerligt. På fritids sker utvärderingarna med eleverna muntligt vid samlingar. Vid större projekt/händelser utvärderar personalen gemensamt vid fritidsmöten. Det är vissa olikheter vid fritidsavdelningarna när det gäller de skriftliga utvärderingarna. De som har dem sparade skriftligt ser en stor vinst då flera aktiviteter är återkommande eller är möjliga att utgå ifrån vid nästa tillfälle. Utvärderingar är därmed ett utvecklingsområde Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 4(12)

för kommande läsår. Spec.gruppens utvärderingar Kommunens program för uppföljning av läsning. Tal och språkscreening i förskoleklass. Fonolek år 1 Extra utredning av elevers skrivutveckling av special pedagog/lärare i åk 4 och 5. Adlers test i åk 4 i matematik Individuell kartläggning av elever Kartläggning av tillgänglig utbildning för elever i skolan (SPSM). Individuell utredning av olika yrkeskategorier som skolpsykolog, talpedagog, specialpedagog/speciallärare vb. Hälsobesök i förskoleklass med bl.a. hörsel- och synkontroll. EHT/EHK varje vecka, klasskonferens 1 ggr/termin. Specmöte 1 ggr/v, storspec med ledningen och skolpsykolog, logoped och talpedagog 1 ggr/mån Lärarna vill göra auskultationer i varandras klasser för att öka kvaliteten på undervisningen. Det kommer att vara bra komplement utifrån att de alla även kommer att läsa forskningsbaserad litteratur, ex. Graves, William och Hattie. De pedagogiska samtalen/diskussionerna är nödvändiga för utveckling och de kommer att skapas i olika sammanhang med olika syften under läsåret. Flera av dessa samtal kommer att ledas av skolans förstelärare. Spec.gruppen ser gärna att deras arbeten förs in i årshjulet så att lärarna är mer förberedda på att de exempelvis olika testerna ska genomföras. Detta blir ett eget hjul då det annars blir otydligt. Detsamma gäller årshjulet som fritids kommer att skapa. Fokus på övergång mellan stadierna, förskoleklass till åk 1 samt åk 3 till åk 4, kommer att arbetas med ett fokus på kunskap, lärande och en röd tråd genom hela skolan kommer pedagogiska samtal och diskussioner föras. Det är även viktigt att arbeta med kvalitetssäkring av arbetet med Bornholmsmodellen i förskoleklassen då vi sett vilka goda resultat det genererar. Det kommer skolan göra genom att skapa möten för enhetens alla förskolelärare. Samarbete mellan klasserna samt över stadierna kommer att höja kvaliteten på skolan. För att även kvalitetssäkra vår fritidsverksamhet kommer skolan genomföra en egen fritidsenkät under året samt utveckla en tydlig och enkel utvärderingsmall. 1.2 Resultatrapportering och analys 1.2.1 Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen 1.2.1.1 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 3 89 % 92,4 % Matematik åk 3 85,5 % 90,5 % Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 5(12)

Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 6 100 % 100 % Matematik åk 6 98,6 % 100 % Engelska åk 6 100 % 100 % SO ämnen åk 6 100 % 100 % NO ämnen åk 6 98,6 % 100 % Återkoppling kring resultat och analys sker i arbetslag. Där lärdomar och analyser diskuteras utifrån skolans resultat. Resultaten redovisas även på skolnivå på SchoolSoft där ledningen tar del av resultaten. Skolan kommer att göra bland annat en satsning för att öka läsförståelsestrategier samtidigt som lärare på lågstadiet har sökt och fått projektpengar för att utöka det arbetet än mer. Det arbetet kommer att sträcka sig över åk 1-3. Ytterligare en läsförståelsestrategisatsning görs i förskoleklass utifrån projektpengar. Fler lärare på skolan fortbildar sig genom matematiklyftet. Utbildningen blir ett stöd för att utveckla matematikundervisningen. En förstelärare kommer fokusera på övergångarna mellan de olika stadierna på skolan. Det arbetet förväntar skolan kommer påverka undervisningen till det bättre. Arbetet med LPP:er som har tydlig koppling till styrdokumenten samt elevdelaktighet fortsätter. Vi ska fortsätta ge eleverna goda förutsättningar att uppnå kunskapskraven. Elever med särskilda behov ska fortsätta att få stöd under skoltid samt under själva provtillfället, enligt Skolverkets anvisningar. 1.2.1.2 Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Majoriteten av eleverna har ett väl utvecklat matematiskt tänkande. Deltagarna i matematiklyftet är nöjda med utbildningen. De anser att de har fått en ökad förståelse och utvecklat sin matematikundervisning. Under kommande läsår kommer 11 lärare att gå matematiklyftet. Vi förväntar oss att detta påverkar matematikundervisningen i positiv utveckling på ett väldigt konkret sätt och ger en ökad måluppfyllelse. Ett arbetslag på mellanstadiet har sökt och fått projektpengar för att genomföra en större satsning inom matematik. Eleverna kommer med Ipads som ett verktyg arbeta med bland annat problemlösning. Utifrån kundundersökningens resultat verkar föräldrarna stödja oss i vår analys. 1.2.1.3 Eleverna har hög läsförmåga Vi arbetar ständigt med att höja elevernas läsförmåga genom högläsning, bokcirklar med frågor, arbete med läsförståelse samt läsläxor. Eleverna har generellt en hög läsförståelse enligt de undersökningar som gjorts. Genom att arbeta med läsförståelsestrategier redan i förskoleklass och åk 1 tror vi att resultaten kommer bli ännnu högre vilket leder till högre måluppfyllelese för våra elever. Jämfört med förra läsåret har pedagogerna blivit ännu mer intresserade och Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 6(12)

diskussionerna i kollegiet ökat markant. Vi liksom föräldrarna anser att det läggs mycket fokus på läsförmågan. Eleverna har generellt ett högre delprovsbetyg i läsning jämfört med delprovet i skrivning. Vi ser detta mönster i samtliga klasser och att diskrepansen mellan de båda delförmågorna ofta är ganska stor. Vi vill därför satsa mer på elevers skrivande. Vi kommer att fortsätta att arbeta med genreskrivning och kamratrespons. 1.2.1.4 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Pojkars och flickors prestationer är likvärdiga men deras uppfattning om sin förmåga ter sig olika. Vi upplever att flickor har sämre tilltro till sin egen förmåga. Svenska Vi har en jämn fördelning av de svenska resultatet om man tittar över klasserna. Vad gäller kunskapsmålen för år 3 så ser vi inga nämnbara skillnader. Matematik Fördelning är ganska jämn, men tjejerna har något bättre resultat än killarna. Vad gäller kunskapsmålen för år 3 så ser vi inga nämnbara skillnader. Vi ser ingen tydlig spridning i något ämne. Vi ser ingen skillnad mellan kunskaperna hos pojkar och flickor. Vi vill ha större fokus på genus och att öka flickors självförtroende. Likabehandlingsplanen bör bli ett mer levande dokument. (sambedömning, matematiklyftet, speciallärarens roll, enhetliga instruktioner, låta proven ta sin tid) Återkoppling av resultaten gav vi genom att erbjuda öppet hus. Under två timmar vid två olika tillfällen fick föräldrarna komma och titta igenom proven. Vi kommer att ha genus som ett utvecklingsområde och det kommer att bli spännande och se vad det ger för resultat. 1.3 Övriga frågor 1.3.1 Trygghet, trivsel och inflytande 1.3.1.1 Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Enligt kundundersökningen så har arbetsro på Stocksunds Re både ökat och minskat. Vi ser att inom vissa årskurser uppfattas arbetsron som högre än hos andra. Arbetsro är något som alla pedagoger arbetar aktivt och systematiskt med genom både mer generella och ingående arbeten inom EQ samt individuella insatser. Vi kommer fortsätta med att starta upp skolåret med tema "Trygghet och omtanke". Här satsar vi resurser och tid på att eleverna ska lära känna varandra, för första gången eller igen. Vi använder oss av kurator för systematiskt arbete i mellanstadieklasserna. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 7(12)

Samtidigt görs det största arbetet av klasslärarana under specifika lektioner samt framförallt i förhållningssätt och krav på arbetsro i klassrummet. Vi har klassrumsregler i alla klasser. Bestämda platser både i klassrum och i matsal för att undvika okoncentration och oro. Skolregler som exempelvis att samla in alla elevers mobiltelefoner på morgonen som de sedan får tillbaka vid skoldagens slut. Vi skriver tydliga veckobrev med tydliga instruktioner om vad som ingår i veckans arbete, vilka läxor eleverna har samt prov. Detta tillsammans skapar lugn då alla vet vad de ska göra. Elever för elever (EFE) är en grupp med elevrepresentanter och pedagoger. De arbetar med aktiviteter i ett förebyggande syfte för att skapa trygghet och lugn på skolan. Vi accepterar inte att elever stör varandra. Vi har samsyn kring skolans värdegrund och regler samt förhållningssättet hos all personal. Vi ska tydliggöra för föräldrar hur vi arbetar och vilka som tillhör olika arbetsgrupper EFE och Trygghetsteamet på skolan. Även eleverna måste bli mer medvetna om olika arbetssätt och vad det kräver av dem som individer och klasskamrat i förhållande till arbetsro. 1.3.1.2 Alla elever känner sig trygga Stocksunds RE har höga resultat när det gäller tryggghet i skolan, här ligger vi oftast över kommun genomsnittet samt har ökat vårt resultat från föregående år. Det betyder att nästan alla elever (över 90%) känner sig trygga. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågorna och för dialog med elever, föräldrar och all personal på skolan kring detta. Skolans värdegrund genomsyrar all vår verksamhet. Vi diskuterar värdegrunden så fort vi anser att elever bryter mot den. Eleverna har roligt och anser att de har visst inflytande i verksamhetens arbete. Enligt kundundersökningen för elever i åk 5 säger 94% av eleverna att de känner sig trygga i skolan. Vi anser att det beror på en tydlighet från oss pedagoger gällande regler och rutiner samt ett aktivt arbete i klassrummen för att skapa en trygg miljö. Vi anser att detta arbete stöds av övrig elevvårdspersonal som aktivt tar del i daglig verksamhet. Engagerade pedagoger som anstränger sig till det yttersta för att barnen ska trivas och föräldrarna känna sig trygga att lämna sitt barn hos oss. Tema trygghet och omtanke genomsyrar alltid de första veckorna på läsåret och vi fortsätter även att arbeta med det tankesättet i all verksamhet under året. Här läggs stor vikt på värdegrundsfrågor av olika slag för att på så sätt skapa en bra värdegrund från start. Temat arbetas med både i skolan och på fritids. Hade resultatet sjunkit hade det varit relevant att fundera på hur vi aktivt skulle förbättra våra resultat. Som det ser ut nu så fortsätter vi jobba mot samma mål. 1.3.1.3 Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Stocksunds Re ligger förhållandevis högt när det gäller att delge tydlig information kring elevens utveckling, jämfört med kommungenomsnittet. Samtidigt varierar andelen föräldrar som käner sig nöjda med informationen mellan våra årskurser. Här måste vi sträva för att få ett högre resultat i framförallt förskoleklass. Vi ligger med våra 74% nöjda föräldrar över kommungenomsnittet i förskoleklass men Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 8(12)

vill naturligtvis komma upp i minst lika höga siffror som vi har i skolans olika årskurser. Vi vet att steget mellan förskola och förskoleklass(skola) kan kännas väldigt stort för föräldrar. Det är mycket nytt att ta in under detta första år i skolan.men samtidigt bör vi vara mer tydliga i vilken information vi kommer att ge angående elevernas utveckling samt när. Arbetet med LPP:er kan utvecklas och stärkas vilket är ett sätt att tydliggöra arbetet som eleverna gör i förskoleklass. Eleverna i åk 5 anser att lärarna förmedlar vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven samt känner att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven. Dessa höga siffror på 87% resp. 86% är glädjande och visar på att pedagogerna är tydliga i sin undervisningsamt att deras arbete med LPP:er är ett stöd för eleverna. Elevledda utvecklingssamtal som är ett konkret verktyg som gör eleven medveten om sitt eget lärande samt om vad som krävs för utveckling ser vi som ytterligare en anledning till de höga resultaten. Vi använder oss av SchoolSoft och vi kommer att fortsätta att arbeta för att öka föräldrarnas delaktighet och kunskaper i användandet att Schoolsoft. Detta görs vid föräldramöten och genom att vi aktivt redovisar resultat, veckobrev, LPP:er, skriftliga omdömen och betyg på Schoolsoft. 1.3.2 Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Beskriv hur verksamheten på fritidshemmet är upplagd för att stimulera elevernas utveckling och lärande Under skoldagen arbetar fritidspersonal som samverkansperson ute i klasserna. Det betyder att de deltar på lektioner som en extra pedagog i klassrummet samt att hålla i halvklasslektioner. Dessa halvklasslektioner räknas inte in i elevernas timplan men de kompletterar arbetet som läraren gör i klassrummet. Allt från att öva på fin- och grovmotoriken och den sociala samvaron till att måla planeter och universum vid arbete om rymden. Under fritidstiden på eftermiddagarna erbjuds eleverna olika aktiviteter dessa har arbetats fram och presenteras i en LPP. Alla LPP:er utgår från LGR 11 och kopplas till de olika kunskapskraven eller övergripandemålen och värdegrunden som styr hela skoloch fritidsverksamheten. I den dagliga verksamheten utan för de specifika aktiviteterna som sker övar eleverna social samvaro i exempelvis den fria leken. Eleverna lär sig demokrati (förslagslådor, röstning), turtagning (i olika spel och lekar), respekt och ansvar (frihet under ansvar). Konkret har fritidshemmet även arbetet med de olika förmågorna som är återkommande i LGR 11, ofta kallade för the Big Five. Här har pedagogerna på fritids arbetat med att synliggöra innehållet i arbetet de gör. Alla har varit delaktiga i minst ett arbete som utgått från förmågorna. Detta behöver vidareutvecklas och göras än mer konkret och konsekvent under kommande läsår. När det gäller föräldrar syn på fritidsverksamheten F-3 ligger Stocksunds Re högt. Våra resultat visar att vi även ligger högre än genomsnittet i kommunen. När det gäller frågan om deras barn trivs på fritidshemmet har vi så höga siffror som 100 resp 98%. Vi får lägst resultat när det gäller informationen kring målen som styr fritidshemmet. När det gäller Hemvisten som är fritids för åk 4-6 har vi däremot ett lägre resultat. Det Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 9(12)

gäller både trivseln och information kring målen som styr hemvisten (fritidshemmet). Det är så stor andel som 69 resp 59% av föräldrarna som har kryssat i Jag vet inte som svar på frågorna. Vår egen uppfattning kring verksamheten på både fritids och hemvist är att vi låter eleverna påverka aktiviteterna. Vi kan även se att vi har erbjudit ett varierat utbud till eleverna att delta och utvecklas inom. Det har varit allt från turneringar, rastaktiviteter och estetiska verksamheter. Vi ser att vi har använt LPP:er för att tydliggöra vårt arbete och mål men detta kan utvecklas och förbättras. Vi märker att vi har vissa svårigheter med att få in information från SchoolSoft från föräldrar. Det gör att vi även ställer oss frågan om alla vår information som läggs upp där når alla berörda? Fortbildning i genus för att utveckla genusarbetet på fritidsavdelningarna och rastverksamheten. Utveckling av LPP-er. Göra tydligare kopplingar till läroplanen. Utveckla och använda utvärderingen än mer som ett verktyg för att behålla och utveckla det som redan är bra. Fortsätta det påbörjade IKT-arbetet. Vi förväntar oss att detta arbete ska resultera i pedagoger som är trygga i sin yrkesroll och stolta över det vi gör varje dag! 1.3.3 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Projekt Bryggan har genomförts detta läsår för att öka samsyn och samrabete mellan förskolan och förskoleklass. Projektet har inneburit flertalet träffar under året under ledning av anlitad konsult. Vi pratade värdegrund, likheter och skillnader. Vad har barnen med sig isin ryggsäck osv. Hur ska vi få en "röd tråd" mellan våra verksamheter? Detta år begränsades arbetet till att innefatta de kommunala förskolorn. Vi har överlämnandekonferenser med förskolans lärare och lärarna i förskoleklass. Lärarna från förskoleklass gör även besök hos varje förkola och hälsar på de blivande eleverna. Överlämning sker mellan lärarna i förskoleklass och lärarna i åk 1. Vi utgår alltid från elevernas kunskaper och gör inte exakt samma saker som man har gjort i förskoleklass. Projekt Bryggan kommer att fortsätta under nästa läsår i form av träffar för förskolelärarna på de olika enheterna, förskola och förskoleklass. För att öka och underhålla det påbörjade samarbetet ska vi bjuda in de privata förskolorna i området. Vi kommer att vidareutveckla samarbetet mellan förskoleklasserna inom Stocksunds RE. I arbetet kommer även ett fokus kring övergången mellan förskoleklass och åk1 att behandlas. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 10(12)

1.3.4 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever På Stocksunds RE har vi arbetat med materialet tillgänglighet från SPSM. Vi har en tydlig struktur för hur vi ska arbeta med barnen i behov av särskilt stöd. På hemsidan kan föräldrar läsa hur vi går till väga med barn i behov av särskilt stöd. Kartläggningen av SPSM s materialet är gjord och logopeden kommer att fortsätta kvalitetsarbetet genom att göra en handlingsplan tillsammans med rektor. Skolan har köpt in alternativa läromedel för elever med inlärningssvårigheter, samt för elever med specifika och allmänna läs- och skrivsvårigheter. Observation i klassrummen av spec för att ge både elever och personal råd/handledning/verktyg/metoder. Vi vill att det specialpedagogiska förhållningssättet ska prägla verksamheten ute i klasserna och det är ett pågående arbete. Vi försöker hitta skräddasydda lösningar för våra elever i behov av särskilt stöd. Vid skolstart är det information till all personal med pedagogiska tips på vad man skall tänka på med elever i behov av särskilt stöd. Vi ska fortsätta med fortbildning inom IT för personalen. Detta kan nu bli mer konkret som användbara appar då alla behärskar sina datorer efter detta läsårs utbildning. Specialpedagog/lärare informerar på arbetslagsmöten om bra verktyg/material/kurser för elever i behov av stöd. Att varje lärare tar eget ansvar och initiativ för dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd. Kollegial handledning. Förväntade effekter; förenkling av blanketterna gör det tydligare för lärarna, vilket leder till en tidsbesparing både för lärarna och speciallärarna/pedagogerna. 1.3.5 Personal 1.3.5.1 Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Större delen av lärarkåren är behörig, vi har även lärare från den nya utbildningen som har gjort sitt introduktionsår och nu väntar på sin legitimation. Vi har flera lärare som breddar sin kompetens genom att gå Lärarlyftet. Inom några år har vi pensionsavgångar men annars har vi en stabil, välutbildad lärarkår. Vi har haft en förstelärare i engelska det här läsåret och till hösten kommer vi att utöka med fem ytterligare förstelärare i svenska, matematik, it, entreprenörskap och No. Vi kommer att arbeta gemensamt på våra båda skolor och stärka samhörigheten med gemensamma projekt och pedagogiska utvecklingsfrågor. Vi har även en lärare som studerar sitt ämne på forskarnivå. Vi har många VFU-handledare och tar gärna emot studenter. Under läsåret har vi tagit emot 8 studenter. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 11(12)

Vi har satsat mycket på kompetensutveckling under läsåret. Skolan har ett "fiskben" där enhetens prioriterade områden finns. Arbetslagen har sedan skrivit hur de ska arbeta för att nå sina prioriterade områden och varje enskild anställd har fått skriva sin komptensutvecklingsplan som ledningen har samlat in och legat till grund för både medarbetarsamtal samt lönesamtal. Vi kommer att fortsätta nästa läsår med att många lärare går matematiklyftet (11 st), det blir en bra kompetenshöjning inom matematiken. Dessutom kommer vi att ha en förstelärare som är med och utvecklar ämnet vidare. Vi behöver fortsätta utvecklingen av IKT på enheten och det känns lätt då alla i personalen känns väldigt engagerade och intresserade. Pedagogerna vill utveckla våra LPP'er ytterligare och det kommer vi att göra under nästa läsår. Det är viktigt att elevernas tankar och idéer syns i våra LPP'er. Ett nytt ämne som enheten ska utbilda sig i är genus. Vi kommer att ha föresläsningar, läsa litteratur och ha diskussioner för att se hur vi ska gå vidare för att gynna alla våra elever på ett jämställt och rättvist sätt. Vi kommer att ha flera projekt som handlar om läsförsteåelse och vi hoppas kunna knyta ihop skolorna ännu mera genom att utöka samarbetet ytterligare. Vi behöver också ge våra elever mer redskap när de skriver, så de utvecklar sin skrivförmåga ytterligare. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 12(12)