0
1 (13) Riktlinjer för lokalisering av Vindkraftverk April 2003
0
1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMFATTNING 2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 FÖRSLAG TILL RIKTLINJER 8 SAMMANFATTANDE RIKTLINJER 12
1 (13) BAKGRUND Frågan om etableringar av vindkraftverk blev en politisk fråga som en följd av folkomröstningen om kärnkraft 1980. I Båstads kommun blev det ett hett debattämne genom framtagandet av en översiktsplan för vindkraft 1993 och i samband med prövningen av bl.a. de verk som idag finns i kommunen. Det har främst varit enskilda intressen som initierat uppförandet av verken på Bjäre och förutom en viss generell politisk debatt med grund i kärnkraftomröstningen, har det varit traditionella bygglovsavväganden som styrt debatten och avgjort handläggningen. Ärendena har överklagats med olika resultat. Ansökningarna om två nya verk söder om Glimminge, ett väster om Ängelsbäck samt en förfrågan om ytterligare ett nytt i Mäsinge, har aktualiserat frågan under senare delen av 2001. I kommunen finns idag fyra vindkraftverk, tre uppe i backlandskapet, varav två i Sönnertorp och ett i Mäsinge samt ett vid kusten i Öllöv. Av dessa har verken i Sönnertorp och Mäsinge bygglov medan verket i Öllöv har tillfälligt lov och söker permanent. Tidigare fanns ett försöksverk i Torekov men det har monterats ner. Oavsett dess betydelse för energi- och kretsloppssynpunkt så ger de stora vindkraftverken en märkbar visuell och ljudmässig påverkan på sin omgivning och grannintressena är därmed viktiga att bevaka. Bjärehalvöns landskap utgör en omistlig resurs och är framför allt för turistnäringen av stor betydelse. Intresset av boende på landsbygden är här också förhållandevis stort, både för åretrunt- och fritidsboende. För kommunen är det därför viktigt att en storskalig påverkan på landskapets former får en medveten placering och utformning och inte upplevs alltför störande. Denna fråga accentueras alltmer efterhand som vindkraftverken blir större. Arbetet med planeringen av vindkraft i Båstads kommun har på Miljö- och stadsarkitektkontoret inletts med en inventering under april 2001. Den har resulterat i rapporten Vindkraft i Båstads kommun där såväl handläggningen som de fysiska och juridiska förutsättningarna för vindkraft redovisas. Förslag till Principer för bedömning av vindkraft har under december 2001 till april 2002 varit utsänt på remiss till myndigheter, kommunala nämnder föreningar m. fl. De Bilden visar vindkraftverken vid Sönnertorp svar som inkommit stöder i stort remissförslaget. (se bifogad sammanfattning och kommentarer till remissvar) Visst förtydligande av kartor och betydelsen av vissa bedömningar begärs. Någon remissinstans vill inte alls ha vindkraft och andra vill ha mer vindkraft. Förslaget har bearbetats med hänsyn till inkomna synpunkter.
2(13) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMFATTNING Vindkraftens förutsättningar är det faktum att det blåser mest vid kusterna. För Bjärehalvöns del innebär det att det främst är ett område utanför linjen Förslöv Killebäckstorp Glimminge Salomonhög Karstorp Båstads hamn, samt två mindre partier, Bjäred Lya Gunnaröd samt ängarna norr om Norra vägen i Hemmeslöv, som är intressanta enligt NUTEKS inventering av vindenergin. Mot detta kan anföras att effektivare och större verk idag gör det intressant att exploatera även mindre optimala lägen, d.v.s. ger förutsättningar för anläggningar längre upp i land vilka inte konkurrerar med andra kustintressen. Om den tillgängliga vindenergin verkligen är intressant att tillvarata är sedan beroende på politiska, administrativa och ekonomiska förutsättningar. För att beskriva vilken omfattning en vindkraftsetablering kan handla om kan man utgå från två värden som årens debatt har kretsat kring. Ett övre värde kan tas utifrån NUTEKS nedbrutna 350 GWh/år för Skåne, som föreslogs 1997. Det skulle enligt den fördelning som Länsstyrelsen gjorde oberoende av motstående intressen, medföra ett mål på minst 10 GWh/år för Båstads kommun. Energipropositionen 2001/02:143 sätter 10 TWh vindkraftproducerad el i Sverige till 2015 som mål. Länsstyrelsen har brutit ner detta och antagit att 2 TWh vindkraft ska produceras i Skåne. Länsstyrelsen Vindkraftverket och kvarnen vid Mäsinge.
3 (13) konstaterar i sin remissrapport Vindkraft i Skåne oktober 2002, att om man ska ta hänsyn till motstående intressen kan detta mål inte nås med endast landbaserade vindkraftverk. De verk som byggs idag är större en de som finns i kommunen. Nya verk med effekt ca 1 MW har en tornhöjd på ca 60 m. Den lägsta gränsen för en vindkraftsetablering utgörs av de verk som idag har bygglov. Var sedan den reella utbyggnadsnivån kan hamna har hittills varit mer beroende på lokalt entreprenörskap, pådrivet av statliga subventioner och motverkat av kritiska grannar, än på statliga direktiv. Möjligheten att etablera vindkraft till havs diskuteras också. Havsbaserade vindkraftsparker kan bli betydligt större än de på land. Det innebär att ska produktionen vara omfattande krävs havsbaserade verk men tekniska svårigheter och miljöeffekter är inte lika väl utredda för havsbaserad vindkraft. Mer forskning krävs innan den kan byggas ut. Kommunens ställningstagande spelar en väsentlig roll för verkens etablering och utveckling lokalt. Det är i hög grad ett kommunalt ställningstagande, antingen utifrån en viss landskapsbildssyn, en viss energiproduktionssyn eller ett visst ekonomiskt synsätt som kommer att styra utvecklingen. Detta kan tydligt illustreras i grannkommunerna där den politiska viljan tydligt givit utslag i landskapet. Även Miljödomstolen betonar i några aktuella domar den kommunala viljan som en viktig positiv eller negativ grund för bedömningen av lämpligheten av vindkraftsetableringar. Synen på vindkraftens berättigande i landskapet är i hög grad beroende på vilken roll man anser den ha i dagens jordbruk och som del i ett lokalt näringsliv. Den kan komma i motsättning till turistintressen, rörligt och fast friluftsliv samt natur- och kulturmiljövården. För en bedömning av hur natur- och kulturmiljövärden skall påverka bedömningen är det väsentligt att beakta hur stora dessa värden är i kommunen jämfört med länet som helhet. Ett viktigt ställningstagande är kommunens syn på vindkraften i landskapet. Med tanke på landskapsbildens kommersiella betydelse för bygden är detta ett viktigt ställningstagande som bör viktas mot det lokala ekonomiska intresset i kraftutvinning. Förutom till de landskapsrelaterade riksintressena bör kommunen betona en egen hållning till hur man ser på vindkraftverk i de olika landskapstyper man har. Vindkraft kan ge markägare inom jord- och skogsbruk möjlighet till en viss inkomst. Det kan ha betydelse för en jordbrukare på en liten gård med svårigheter att få den lönsam men det kan också motverka andra inkomstmöjligheter i bygden. Det är viktigt att betona möjligheten till en prioritering av samlade grupper av vindkraftverk, s.k. vindkraftparker, istället för mer slumpvist placerade enskilda verk både ur landskapsbildssynpunkt och för energiproduktionsmöjligheterna. Gruppvisa etableringar har bl.a. valts av Falkenberg medan Laholm tillämpat en mer spridd etablering. I Falkenberg är det möjligt för enskilda att själv eller i andelar, investera i anläggningarna. På så vis har man kunnat kanalisera de enskilda initiativ som kan kvävas av ett mer omfattande förbud mot gårdsverk. En policy till förmån för grupper måste dock läggas fast innan antalet enskilda verk blivit så stort att en sådan policy blir meningslös. Vid önskemål om etablering av större vindkraftsanläggningar, det kan vara större verk eller större parker, bör även etableringen av ledningsnätet utredas.
4(13) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 1991 I den kommuntäckande översiktsplanen från 1991 nämns i kapitlet energi den s.k. försöksanläggningen i Torekov som det enda existerande verket. Vidare beskrivs diskussioner om en havslokaliserad anläggning utanför Hallands Väderö. Eftersom konsekvenserna av både land- och havslokaliserade vindkraftverk bedömdes som både stora och outredda angavs inte några speciella lägen eller områden för en lokalisering. Översiktsplan för småskalig vindkraft på Bjärehalvön 1993 I det samrådsförslag till Översiktsplan för småskalig vindkraft på Bjärehalvön som upprättades av stadsarkitektkontoret 1993, angavs ett femtontal områden med 300 meter skyddsavstånd till bebyggelse i kommunen som lämpliga för vindkraftetablering. Dessa blev dock hårt kritiserade av remissorganen. När arbetet gick vidare till ett planförslag 1994 och 1996 blev de av KS remitterat åter till arbetsutskottet i avvaktan på översyn av energiplanen. Riksintresse för vindenergi Frågan om riksintresse för vindkraft kom att aktualiseras genom den inventering som gjordes av Länsstyrelsen på uppdrag av NUTEK 1997. I ett samrådsyttrande till Länsstyrelsens Precisering av riksintresset för vindenergi, konstaterade Stadsarkitektkontoret att något generellt område för riksintresse för vindenergi inte kunde konstateras. Det finns alltför många motstridiga allmänna intressen av både riks- och lokalkaraktär. Ett mindre antal områden hade kunnat identifieras i den kartering som gjordes utifrån ett skyddsavstånd på 300 meter från bebyggelse. Ett till tre verk kunde rymmas inom dessa områden. Skapandet av områden av riksintresse för vindkraft avstyrktes och i yttrandet föreslogs att skyddsavståndet till bostadsbebyggelse bör vara 500 meter. Yttrandet antogs av BN 98-01-26. Länsstyrelsen har inte redovisat något förslag till riksintresse för vindenergi. Nytt uppdrag 2000-11-01 beslöt Ksau att ge Miljö- och stadsarkitektkontoret i uppdrag att uppdatera tidigare förslag till översiktsplan för vindkraftverk. Denna rapport utgör tillsammans med utredningen Vindkraft i Båstads kommun 2001 resultatet av det arbetet. Rapporten avses inarbetas i den kommunomfattande översiktsplanen där planarbete pågår. Vid en genomgång av de hittills handlagda bygglovsärendena i kommunen kan konstateras att någon enhetlighet mellan kommunala mål och resultat inte varit entydigt. I något fall har ett kommunalt avslag resulterat i ett tillstånd vid överklagande. I ett annat fall har ett kommunalt godkännande blivit ändrat vid överklagandet. Osäkerheten i handläggningen, med idag osäkra ställningstaganden både kommunalt och statligt, talar för att en tydligare kommunal hållning krävs för att underlätta både för exploatörer och skyddsintressen. Domar i Miljödomstolen på senare tid betonar vikten av ett tydligt och välgrundat kommunalt ställningstagande i processen.
5 (13) Ett antal nyinkomna bygglovsansökningar för vindkraftverk gör behovet av en kommunal strategi akut. Man bör här observera att vindkraftverk ökat drastiskt i storlek under senare tid. I Vindkraft i Båstad talas om mindre, medelstora och stora verk. De mindre har en tornhöjd på upp till 20 m, de mellanstora mellan 20 och 60 m och de stora över 60 m. Verken i Mäsinge och Sönnertorp har en tornhöjd på ca 40 meter. Verket i Öllöv har en tornhöjd på ca 30 m och de nya ansökningar som kommer gäller tornhöjder på 55 till 60 meter. Bilden visar tre generationers verk i Landskrona. Störst är den nya höga verken. De som är hälften så höga står nästan lika nära fotografen. Längst bak skymtar de små verkan ute på gipsön.
6(13) FÖRSLAG TILL RIKTLINJER För Båstads kommun kan konstateras att kommunens främsta och helt dominerande naturtillgång är landskapet på Bjärehalvön och Hallandsåsen och den unika landskapsbild som utgör den materiella grunden för flertalet av bygdens verksamheter och näringar samt attraktion för bosättning. Vid en bedömning av vindkraftsetableringar inom kommunen måste de, liksom alla andra industri- eller verksamhetsetableringar, primärt vägas mot ett värnande av dessa landskapsvärden. Kommunen ser sig tvingad till denna prioritering trots att man är väl medveten om energiproduktionens betydelse för landets utveckling och välstånd. Hinder Vid lokalisering av vindkraftverk bedöms nedanstående allmänna motstridiga intressen utgöra hinder för vindkraftsetablering. De har stöd i lagstiftningen som förhindrar eller omöjliggör en etablering. Riksintressen Hinder utgörs av områden reserverade för riksintressen för naturvården, kulturmiljövården, försvaret och yrkesfisket enligt Miljöbalkens 3 kapitel. Riskintressen enl. MB kap 3 som utgör hinder för vindkraftverk.
7 (13) Stora opåverkade områden Stora delar av kommunen uppfyller i förhållande till etablering av storskaliga vindkraftverk kriterierna för Stora opåverkade mark- och vattenområden, enligt 3 kapitlet 2 i Miljöbalken. I det av länsstyrelsen utpekade bevaransvärda småskaliga landskap med odling och betesmark, är detta hinder särskilt framträdande i detta öppna backlandskap. Området nordväst om en linje Båstads samhälle Sinarpsdalen inklusive sluttningszonen mot Hallandsåsen i öster - Grevie åsar Ranarp, ska undantas från vindkraftsetableringar (se kartan intill). Detta kommunala ställningstagande grundas på riksintresset för rörligt friluftsliv och kustzon, enligt 4 kapitlet i Miljöbalken och på den känsliga landskapsbilden. Nordväst om linjen på kartan bedöms vindkraftsetableringar som olämpliga, bland annat på grund av det småskaliga landskapet, den känsliga landskapsbilden och de många riksintressena. Öster om linjen kan etableringar som inte berörs av andra hinder prövas i detaljplanplan eller i bygglov om det rör sig om små så kallade gårdsverk.
8(13) Naturvårdsförordnanden Områden enligt Miljöbalkens 7 kapitel med naturvårdsförordnanden och Natura 2000- områden, Ramsar-områden, samt områden med fornlämningar och förordnande enligt Kulturminneslagen, utgör hinder för vindkraftetableringar. Runt dessa områden bör tillämpas en skyddszon på minst 500 meter motsvarande den som föreslås gälla för bebyggelse. Vindkraftverk föreslås ej heller tillåtas i områden som är angivna i Länsstyrelsens skrift Från Bjäre till Österlen eller i områden som i Båstads kommuns kultur- eller naturvårdsprogram har de två högsta klasserna. (Se karta på nästa sida) Landskapsbild En värdering av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden är grundläggande i arbetet med etablering av vindkraftverk. Landskapet på Bjärehalvön är småskaligt och har så stora värden ur landskapsbildssynpunkt att området nordväst om en linje linjen Båstad Sinarpsdalen - Grevie åsar Ranarp helt bör undantas från nya etableringar. Naturvårdsområden enl kap 7 MB Natura 2000- områden enl kap 7 28 MB Landskapsbildsskydd enl 19 NVL
9 (13) Bebyggelse Vindkraftverk bör inte placeras närmare bostadshus än minst 500 meter på grund av säkerhets- och miljökrav på verksamheten. Kommunen bedömer att detta, tidigare använda, skyddsavstånd innefattar de olika behoven angående fysiska hot, buller, reflexer och bör bibehållas i bedömningen av nyetableringar. Vid lokalisering av grupper eller ännu större vindkraftverk än de som är aktuella idag kan större avstånd erfordras. Vindkraftverk bör inte placeras närmare detaljplanerad eller s.k. samlad bebyggelse än 1000 meter, om det inte kan visas i plan att inga olägenheter uppkommer av en närmare lokalisering. (se karta på sid 13) Karta över kommunens natur- och kulturmiljövårdsområden. Vägar och järnvägar Skyddsavstånd till järnvägar, europavägar, riksvägar och primära länsvägar skall vara tornhöjden plus tre gånger rotordiametern. Skyddsavstånd till verksamheter inom försvar, luftfart, sjöfart och elektronisk kommunikation skall anpassas till aktuell verksamhet.
10(13) Begränsningar Begränsningar utgörs av sådana motstridiga intressen som är förhandlingsbara, eller som i enskilda fall kan vara möjliga att samlokalisera med eller överse med. Avvägning av dessa intressen görs vid lokaliseringsprövning för enstaka mindre verk och i detaljplan för grupper av verk. Riksintressen Begränsningar utgörs av riksintressen med geografiska bestämmelser, enligt 4 kapitlet i Miljöbalken, som det rörliga friluftslivet och kustzonen samt av riksintresse för yrkesfisket och friluftslivet, enligt 3 kapitlet i Miljöbalken. Dessa områden skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintressena men en etablering av vindkraftverk kan prövas i detaljplan och bygglov. Stora opåverkade områden I de delar av kommunen öster om linjen Båstad - Sinarpsdalen - Grevie backar Ranarp som uppfyller länsstyrelsens kriterier för Stora opåverkade mark- och vattenområden enligt 3 kapitlet 2 i Miljöbalken, skall speciell hänsyn tas till placeringen i landskapet eftersom en uppdelning av dessa större opåverkade ytor bör undvikas. Flyget och försvarsmakten Etablering av vindkraftverk kan ske först efter hörande av Försvarsmakten och Luftförsvarsverket. Speciell hänsyn måste tas i områden som är anvisade av Försvarsmakten, samt i områden som innefattas av inflygningsområde och hinderbegränsande plan runt Ängelholms flygplats enligt luftfartsverkets yttrande. Naturvårdsförordnanden Områden enligt Miljöbalkens 7 kapitel, med strandskydd och vattenskyddsområden samt områden med lägsta klassen inom kommunens natur- och kulturmiljövårdsprogram kräver särskild hänsyn vid placering av vindkraftverk. Lämpligheten bör prövas i detaljplan. Landskapsbild I områden som av Länsstyrelsen är belagda med landskapsbildskydd enligt 19 i Naturvårdslagen, skall vindkraftverk etableras med mycket stor försiktighet och först efter noggranna studier av läget i landskapet. Inom dessa områden krävs också särskild prövning hos Länsstyrelsen. Landskapets karakteristika ska utgöra grund för den placering och struktur som väljs. Begränsningar utgörs av åsryggar, backkrön, havsutsikter och områden med mycket lokala höjdskillnader, där man av hänsyn till landskapet inte skall förlägga vindkraftverk. Riktningarna i landskapet skapas av topografi, som åsen och bäckravinerna, av vegetation, till exempel skogsbryn eller läplanteringar, i ägogränser samt av byggda element som motorvägar och järnvägen. Vindkraftverk bör inte placeras så att de visuellt konkurrerar med kyrkor, väderkvarnar, eller fasta fornlämningar. Havsbaserad vindkraft Om förslag till lägen utanför kusten blir aktuella, skall hänsyn tas till fisket och fiskbeståndets behov av skydd för lekbottnar, liksom till förekomst av säl och sjöfågel. Etableringar innanför områdena för riksintresse för yrkesfisket, naturvården enligt 3 kapitlet i Miljöbalken samt kustzonen enligt 4 kapitlet, 1 och 4 bör undvikas men kan ske efter en noggrann prövning och hänsynstagande till fiske- och naturintresset. Den höga kusten med utblickar mot den fria horisonten kräver också hänsyn. Avståndet till land bör med hänsyn till den höga kusten vid åsens utlöpare vara minst 20 km. En placering av en vindkraftpark av den storlek
11 (13) som kan vara aktuell till havs, dvs betydligt större grupper än på land, vid kommungränsen kräver samordning med Laholms kommun och Hallands län. Ärendehantering På grund av vindkraftsverkens påverkan på omgivningen samt för att möjliggöra en lokalisering i grupper skall, om en etablering med stöd av dessa riktlinjer bedöms vara möjlig, lokalisering av vindkraftverk i grupp alltid prövas i detaljplan. Enstaka så kallade gårdsverk med en tornhöjd under 20 m kan prövas i bygglov. Till grund för bedömning av etablering av vindkraft inom Båstads kommun används dessa riktlinjer samt Miljö- och stadsarkitektkontorets skrift Vindkraft i Båstads kommun. Vid bedömning av etableringslägen utifrån deras lämplighet i landskapet, skall en bedömning av landskapet ske utifrån principerna i Att se Bjäre och den landskapsbildsanalys som utarbetas i anslutning till översiktsplanen. Anslutning till elnätet skall ske där huvudman för detta så medger. Nödvändiga ledningsdragningar och servicevägar skall redovisas i bygglov. Säkerhet för servicepersonal bör redovisas i ansökan. Kvalitetssäkringssystem som täcker in säkerhetsfrågor under hela verkets livslängd bör redovisas. Det bör också redovisas av hur en anläggning som inte längre är i bruk skall tas om hand och avlägsnas. Till ansökan skall finnas fotomontage med aktuella vindkraftverk redovisade från flera platser som åskådliggör hur de kommer att påverka landskapsbilden. Vid handläggning av ärenden om vindkraftsetablering, skall grannar höras inom en radie av minst 1000 meter. Sökande som avser uppföra vindkraftverk med en effekt över 1 MW eller grupper av verk på sammanlagt minst 1 MW, skall söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Placering och utformning En grupp av verk kan bestå av tre till tio verk, belägna närmare varandra än ca 300 meter. I grupperna skall de enskilda verken placeras i formation som tar stöd i, eller förstärker landskapets karaktär och former. Grupper eller enstaka verk bör inte placeras närmare varandra än fyra till fem kilometer. Vindkraftverk får endast uppföras med hela tornkonstruktioner. Färgsättningen skall huvudsakligen vara vit eller svagt gråtonad. Reklambudskap eller logotyper tillåts inte på eller vid verken. Verken ska vara trebladiga för att rörelsen ska uppfattas som harmonisk. Rotorn skall ha låg rotationshastighet. I grupper skall verken vara av samma typ och ha samma rotationsriktning och hastighet. Verken ska placeras med naven på samma nivå eller i linje med varandra. Med hänsyn till boendemiljö och blandning permanent och fritidsbebyggelse samt övergångar mellan dessa skall gällande riktvärden för ljudstörningar inom fritidsbebyggelse tillämpas. Väster om linjen Båstads samhälle Sinarpsdalen - Grevie åsar Ranarp får riktvärden ej överskrida 35dBA. Öster därom får riktvärden ej överskrida 40dBA. Om fastighetsägaren ensam är byggherre för ett litet så kallat gårdsvindkraftverk kan avsteg från krav på högsta ljudnivå i egen bostad göras.
12(13) SAMMANFATTANDE RIKTLINJER Vindkraftens påverkan på landskapet beror dels på tornens och rotorbladens stora och långväga visuella påverkan, dels på det sammantagna intryck som ett antal, oberoende av varandra, uppförda verk ger på landskapet. Denna påverkan på landskapsbilden är tydligare på nära håll, i mindre och småskaligare sammanhang, än på långt håll, i storskaligare och öppnare landskap. Erfarenheten av ett antal verk i kommunen stärker denna bedömning. Kommunens riktlinjer för lokalisering rörande vindkraft syftar därför till att prioritera följande ställningstaganden. Skydda det småskaliga, kuperade landskapet på åsens sydväst och nordvästsluttningar, där vindkraftverk blir särskilt påtagliga i landskapet. Skydda det unika och relativt orörda landskap som Bjärehalvön erbjuder väster om Båstads samhälle Sinarpsdalen - Grevie backar Ranarp. Skydda Hallandsåsens höjdsträckningar och andra markanta högpunkter i landskapet. Hit räknas även de branta sluttningarna på åsens nordsida. Pröva alla etableringar i detaljplan Håll ett skyddsavstånd på minst 500 m till bostadshus och 1000 m till samlad bebyggelse. Ge vindkraftsetableringar ett sammanhängande och avvägt utförande som inte splittrar landskapsbilden. Etablera vindkraftverken i grupper på 3 till 10 verk med minst 4 till 5 km mellan grupperna Alla verk i en grupp ska vara lika med hela torn, tre rotorblad och fria från reklam. Arbeta för att ge enskilda möjlighet att investera i gemensamma verk och grupper av verk. Kommunen är ur lokaliseringsperspektiv ej avvisande till havsbaserade vindkraftverk på tillfredsställande avstånd, 20 km, från kusten. Hänsyn måste tas till fisket och fiskbeståndets behov av skydd för lekbottnar, liksom till det marina livet i övrigt. Kommunen förespråkar en placering i territorialhavet utanför områdena för riksintresse för yrkesfisket, naturvården enligt 3 kapitlet i Miljöbalken samt kustzonen enligt 4 kapitlet, 1 och 4.
13 (13) Väster om den kraftiga linjen på kartan är det enligt kommunens uppfattning, på grund av det småskaliga landskapet och den känsliga landskapsbilden tillsammans med riksintressen för natur- och kulturmiljövård olämpligt att placera vindkraftverk. Markerade områden öster om linjen ligger 500 m från närmaste bostadshus. I områden med lodrät skraffering kan en etablering prövas i plan, men det finns bland annat natur- och kulturmiljövårdsintressen att ta hänsyn till även i dessa områden.