Samrådsunderlag Samrådsunderlag inför samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av vindkraftpark på fastigheterna Skogaholm 5:1, Haddebo 2:1och Östra Hjärta 1:7 Hallsberg kommun Örebro län Allmänna uppgifter Eolus Vind AB - Motala Organisationsnr. 556389-3956 Handläggare i detta ärende Eolus Vind AB - Motala Linda Wågström Södra Allén 17 591 37 Motala Tel: 0141-21 16 60 linda.wagstrom@eolusvind.com 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Vindkraften och miljön... 3 2 Projektbeskrivning... 3 2.1 Sökanden... 3 2.2 Etableringsplatsen... 4 2.3 Nollalternativ... 5 2.4 Studerade alternativ... 6 2.5 Anläggningen... 6 2.5.1 Vindkraftverken... 7 2.5.2 Fundament... 7 2.5.3 Vägar... 7 2.5.4 El-anslutning... 8 2.5.5 Områdets återställande... 8 3 Miljökonsekvenser... 8 3.1 Ljudeffekter... 8 3.2 Skuggeffekter... 9 3.3 Säkerhetsrisker... 9 3.4 Landskapsbild... 9 3.5 Naturmiljö... 10 3.6 Kulturmiljö... 13 3.7 Flora och Fauna... 14 3.8 Friluftsliv... 15 3.9 Hushållning med resurser... 15 3.10 Övrigt... 15 Bilaga 1 Exempel på ljudberäkning...16 Figurförteckning Figur 1 Översiktskarta. Etableringsområdet markerat i rött... 4 Figur 2 MIUU-modellen, vindkartering över området72m över nollplanet... 5 Figur 3 Vindkartering (MIUU-modellen) över området, 72m över nollplansförskjutningen... 5 Figur 4 Typskiss av fundament... 7 Figur 5 Etableringsområdet med kringvarande riksintresse av naturtyp... 10 Figur 6 Stora Kortorp... 11 Figur 7 Områden av naturhänsyn inom det tänkta etableringsområdet... 12 Figur 8 Registrerade kulturvärden enligt Skogsstyrelsen för etableringsplatsen... 13 Figur 9 Karta över etableringsområdets fornminnen... 14 2
1 Bakgrund Detta samrådsunderlag avser en vindkraftsanläggning bestående av totalt upp till 19 vindkraftverk på fastigheterna Skogaholm 5:1, Haddebo 2:1och Östra Hjärta 1:7 i Hallsberg kommun. Eventuellt kan en fastighet tillkomma. Detta meddelas i så fall snarast och senast på samrådsmötet. Området var tidigare utpekat som lämpligt för vindkraft i det initiala skedet av framtagandet av vindbruksplanen för Hallsbergs kommun. En översiktlig undersökning påvisar inga kända motstående intressen. 1.1 Vindkraften och miljön Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under sin produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Inom ca 9 månader i drift, har ett vindkraftverk producerat så mycket energi som åtgått vid tillverkningen av detsamma. All energi som produceras därefter, under verkets beräknade livslängd om 20-25 år, är därmed ett rent tillskott av energi. Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal och innefattar påverkan från skugga och ljud när vindkraftverken är i drift, en förändring av landskapsbilden och en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. Den svenska riksdagen har satt ett planeringsmål som innebär att vindkraft skall bidra med 30 TWh år 2020, att jämföra med nuvarande ca 5,8 TWh (Svensk Vindenergis prognos för 2011). För att uppfylla dessa mål krävs en kraftig utbyggnad av vindkraft och detta innebär att platser med goda vindförutsättningar i Sveriges inland, bör och ska användas som etableringsområde för vindkraft. 2 Projektbeskrivning 2.1 Sökanden Eolus Vind AB avser att söka tillstånd i enlighet med miljöbalken för etablering av vindkraftsanläggning på delar av fastigheterna Skogaholm 5:1 och Haddebo 2:1 och Östra Hjärta 1:7 i Hallsberg kommun, samt eventuellt ytterligare en fastighet. Eolus Vind AB projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftsanläggningar som uppfyller högt ställda miljökrav, med god totalekonomi för markägare, investerare och aktieägare. Idag är Eolus en av Sveriges ledande vindkraftprojektörer. Förutom projekteringsföretag knutna till en viss tillverkare är Eolus Vind AB det bolag som etablerat flest vindkraftverk i Sverige. Eolus har medverkat vid etablering av drygt 330 vindkraftverk av de ca 1 800 vindkraftverk som finns i Sverige idag. De flesta har sålts vidare nyckelfärdiga till kunder och drivs av dessa med god lönsamhet. 3
2.2 Etableringsplatsen Sökanden önskar uppföra en grupp av vindkraftverk på delar av fastigheterna Skogaholm 5:1, Haddebo 2:1 och Östra Hjärta 1:7 i Hallsbergs kommun. Platsen är belägen cirka 15 km söder om Kumla mellan sjöarna Tisaren, Sottern och Hjärtasjön [Figur 1 Översiktskarta. Etableringsområdet markerat i rött]. Området har tidigare pekats ut som tänkbart för vindkraftsetablering i vindbruksplanen som nu är under framtagande. Anläggningsområdet består av skog och höjdpartierna ligger cirka 170 m över havet. Det aktuella etableringsområdet är beläget på en 160-170 m hög platå belägen sydöst om sjön Tisaren. Området höjer sig 70 m över det betydligt flackare landskapet norrut, och runt 50 m över den östra, västra och södra delen. Eolus Vind AB har bedömt att platsen har goda förutsättningar för vindkraftsetablering. Skälen är bland annat höjden över havet i förhållande till omgivningen, att avstånden till bostäder är tillräckliga för att klara ljud- och skuggnormer som finns för vindkraftsetableringar, samt att det inte finns några direkt motstående intressen inom det tilltänkta etableringsområdet. Figur 1 Översiktskarta. Etableringsområdet markerat i rött Områdets vindförutsättningar visas i figur 2 och 3 där kartor baserade på MIUU-modellen åskådliggör vindhastigheten i området [Figur 2,Figur 3]. I det aktuella etableringsområdet åskådliggör kartorna att vindhastigheten är högre än i de närmast omgivande områdena. Etableringsområdet omfattas i dagsläget inte av detaljplan. Kommunen har idag en översiktsplan och en plan för vindkraft håller på att framställas. Medelvindhastigheten i det aktuella etableringsområdet överstiger 6,5 m/s på höjden 72m över havet. 4
Figur 2 MIUU-modellen, vindkartering över området72m över nollplanet Figur 3 Vindkartering (MIUU-modellen) över området, 72m över nollplansförskjutningen 5
2.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs i den lokala natur- och kulturmiljön, det vill säga inga vindkraftverk uppförs. Landskapsbilden förändras då inte och på kort sikt förändras inte heller fågel eller djurlivet. Även påverkan på boendemiljön uteblir. Då vindkraftverken ersätter elproduktion från icke förnyelsebara och förorenande energikällor kommer dock nollalternativet att innebära att de positiva effekterna av vindkraftverken uteblir. Ingen minskning av de miljöbelastande utsläppen kommer att ske. Utebliven vindkraftsetablering kan också innebära en ökad uppkomst av radioaktivt avfall, större områden med brytning av uran eller torrläggning av strömmande vattendrag till följd av att el framställs på ett mindre hållbart sätt. 2.4 Studerade alternativ Huvudalternativet innebär att upp till 19 vindkraftverk med max 200 meters totalhöjd och en effekt om 2-3 MW uppförs. Parametrarna på tornhöjd, rotordiameter och effekt varierar och kan komma att förändras. Detta beror på att olika typer eller fabrikat av vindkraftverk har olika effekt och sammansättning av höjd och rotorstorlekar, samt att ständiga förändringar av verken sker i takt med utvecklingen. Ett exempel på sammansättning för en specifik modell kan vara 90 m i rotordiameter och 105 m eller 125 m tornhöjd. Den totala höjden för verken kommer dock inte att överstiga 200 meter. Eolus Vind AB har bedömt att platsen har goda förutsättningar för vindkraftsetablering. Verken kommer att placeras på ett avstånd till omgivande bostäder så att riktvärdet för buller, 40 db(a) inte kommer att överskridas. Den mest frekventa och mest energirika vinden är sydvästlig. Det i denna vindriktning övergripande platta landskap bidrar till en mindre turbulent vind och därmed förlängd livslängd och ökad produktion för verken. 2.5 Anläggningen Den planerade anläggningen består av upp till 19 vindkraftverk med en totalhöjd på max 200 meter. Den beräknade årliga elproduktionen uppskattas bli ca 100 GWh, vilket för hela vindkraftsparken skulle motsvara ca 14 100 villors förbrukning av hushållsel varje år (vid en förbrukning av 6000 kwh/villa årligen). För vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m gäller att de skall utrustas med vitt högintensivt blinkande ljus. Detta skall enligt Luftfartsstyrelsens författningssamling avskärmas för att inte störa närboende inom 5 km och intensiteten kan regleras från 100 000 cd (candela) vid dager, gryning och skymning ner till 2000 cd på natten. En hinderbelysning för vindkraftverk understigande 150m totalhöjd utrustas enligt Luftfartsstyrelsen med medelintensiv röd blinkande belysning som dagtid har en intensitet om 2000 cd och nattetid kan regleras ned till 200 cd. Det avstånd som krävs mellan verken är olika beroende på vilken rotorstorlek som slutligen väljs. Vanligtvis brukar man använda begreppet 5 x rotordiametern för att avgöra detta avstånd. Detta innebär att vindkraftverk med 90 meter i rotordiameter kräver minst 450 m, helst mer i sydvästlig riktning då verken annars vindskuggar varandra. Med vindskuggning, eller vindvak som det också kallas, menas den bromsning av vinden som sker bakom vindkraftverkets rotor. Avståndet mellan 6
verken behövs då för att vinden skall hinna återfå sin fart och dess energiinnehåll innan nästa vindkraftverk. 2.5.1 Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller en blandning av betong- och ståltorn, där 2/3 av tornet är betong och sista 1/3 upp till maskinhuset är av stål. Rotorn blir 3-bladig och troligen kommer vindkraftverken vara målade med gråvit färg. Verken kommer att rotera med variabelt varvtal - lågt varvtal vid låg vindstyrka och högt varvtal vid hög vindstyrka. Rotationshastigheten är ca 10-15 varv per minut. Verken startar vid cirka 3 m/s och stoppar vid cirka 25 m/s vindstyrka. Märkvinden, det vill säga den vind då full effekt uppnås, är ca 12-14 m/s. Vanligen används installerad effekt mellan 2-3 MW för landbaserade verk, vilket i normalt vindläge producerar 5000 10 000 MWh/år. För att på bästa sätt tillgodogöra sig den energin som finns i vinden tillverkas maskinerna med olika rotordiametrar förhållande till dess effekt. De maskiner som säljs i dag har vanligtvis en rotordiameter på mellan 80 och 112 meter, vilket innebär en svept yta på 5000 till 10000 kvm. 2.5.2 Fundament Fundamenten, vars sida är omkring 18 m för ett verk på 2MW, grundläggs cirka 3 m under markplan [ ]. Pålning kan eventuellt komma att krävas. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna för fundamentgrundläggning på den aktuella platsen. Fundament Jordtäckning 3m 18m Figur 4 Typskiss av fundament 2.5.3 Vägar Fram till de tänkta vindkraftsplatserna kommer vägar att anläggas. Vägar som är 4-5 m breda måste anläggas från den befintliga vägen fram till etableringsplatserna. I anslutning till vindkraftverken behövs, förutom vägar, även yta till fundament, transformatorer samt uppställningsplats för kran och servicefordon. Mått och form på kranuppställningsplats beror på vilken typ av vindkraftverk som slutligen väljs. 7
2.5.4 El-anslutning I det aktuella planeringsområdet innehas nätkoncession av Skyllbergs bruk AB. Anslutningsmöjligheterna beror på tidigare belastning och den maximala kortslutningseffekten. Enligt Boverket kan 3,5 MW anslutas till en 10 kv ledning och 60 MW till en 40 kv ledning. Praxis är att nätets kapacitet ökar med kvadraten på spänningen. 2.5.5 Områdets återställande Ett vindkraftverks livslängd beräknas till cirka 20-25 år. Eventuellt kommer då verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte blir fallet kan området återställas. Verken skall nedmonteras och fundamentsplatserna kan återställas eller täckas för att marken återigen ska kunna brukas. Vägen skall tas bort i den omfattning som markägaren bedömer som lämpligt. Elkablar kan om så krävs grävas upp. Kostnaden för dessa återställningsåtgärder bedöms ungefär motsvaras av vindkraftverkens skrotvärde, därmed bör rimligen finansieringen för att återställa området vara säkrad. I anläggningsarrendeavtalet tydliggörs arrendatorns förpliktelser mot jordägaren vid nedmonteringen, vilka syftar till att lyfta fram den ekonomiska fördelen i att nedmontera uttjänta vindkraftverk. 3 Miljökonsekvenser 3.1 Ljudeffekter Ljudet kan förklaras som växelvisa förtunningar och förtätningar i materies molekyler med överförande egenskaper och anges i enheten decibel (db) som är en logaritmisk skala för ljudtrycksnivå. Ur dessa tryckvariationer kan hörselorganen registrera ljud och vidare tolkas utifrån mottagarens individuella aspekter. Det beror således på mottagaren hur ljudets karaktär skall bedömas, då allt oönskat ljud benämns som buller. Det buller som vindkraftverken alstrar kommer dels från maskinhus och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger 200 m hörs normalt inte det mekaniska ljudet utan enbart rotorbladens vindbrus. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena vid 8 m/s vindstyrka då ljudets genomträngande verkar mest påfallande. Gränsen för buller vid bostadshus från vindkraftverk vid denna vindhastighet är 40,0 db(a) enligt gällande praxis. Oftast maskeras ljudemissionen från vindkraftverken av omkringliggande ljudkällor t ex vägar, tåg och flygrutter och delvis reduceras av framförliggande hinder t ex skog, byggnader och kullar, vilket gör att den upplevda ljudpåverkan från verket kan bli reducerad. Beräkning för området har utförts i ett ljudberäkningsprogram, där det värsta fallet presenteras i olika db(a)-gränser och för specifika områden. Det värsta fallet innebär att alla naturligt ljudreducerande scenarion är borttagna, såsom ljudväggar, omgivande ljudkällor m.m. och att vinden alltid blåser från verken i alla riktningar. Då ljudberäkningen är ett exempel utifrån en föreslagen vindkraftsplacering och antaget källbuller kan det slutgiltiga resultatet skilja sig från angivet resultat. Dock kommer riktvärdet på 40 db(a) aldrig att överstigas, oavsett hur den slutliga utformningen blir. En redovisning på ljudåtergivning enligt ett placeringsförslag finns i Bilaga 1. 8
3.2 Skuggeffekter När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta infaller under vintern på dagen, respektive på morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. När man diskuterar skugga finns det tre olika varianter av beräkningsmodeller att ta hänsyn till: Astronomisk skuggeffektmodell (teoretiskt värde)- det mest skuggbringande fallet då solen lyser från uppgång till nedgång och inte täcks av några hinder, rotorn är alltid vänd mot solinstrålningen och roterar. Sannolik skuggeffektmodell (statistiskt värde)- statistisk mått på skuggeffekten med data ifrån väderprognoser och övriga faktorer. Faktisk skuggeffektmodell- det realiserade förhållandet av skuggtiden för en specifik plats. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att ett bostadshus inte skall behöva acceptera mer än 8 timmar faktisk skuggtid per år. Sökanden har gjort skuggberäkningar med hjälp av ett skuggberäkningsprogram där ett skuggkänsligt område på 5x5 meter, motsvarande en tänkt uteplats, beräknas vid bostadshus. Skuggberäkningen tar inte hänsyn till träd, byggnader eller liknande mellan vindkraftverk och skuggkänsliga punkter. Därmed kommer det aktuella etableringsområdet som domineras av skog troligtvis att visa på ett överskattat teoretiskt värde. Det kan uppstå fall där det inte är relevant att placera om verken för reducerad skuggpåverkan. För att dessa bostäder inte skall få mer skugga än vad gränsvärdet tillåter kommer skuggautomatik att installeras för de gällande bostäderna där skuggvärdet bedöms överstigas. Med skuggautomatik menas ett dataprogram som känner av hur vindkraftverkets rotor står i förhållande till solen respektive de utsatta boningshusen. Programmet känner av när skuggor kastas mot bostaden och om mer skuggtid än tillåtet inträffar stängs verket av tills dess att skuggan inte faller på den aktuella byggnaden. 3.3 Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorbladen kan lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock att sannolikheten för olyckor är mycket liten. Vindkraftverken är placerade i skogsmark där människor sällan vistas. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms som mycket liten. 3.4 Landskapsbild Placeringen av vindkraftverk skall på grund av vindförhållandena helst ske på de höjder som finns i området. I och med det kommer verken att bli mer synliga och därmed påverka landskapsbilden. För gällande etableringsområde finns inga extrema nivåskillnader och skogen kommer att i viss mån maskera verken på närmare håll. De vindkraftverk som är aktuella roterar med ett lägre varvtal vid svag vind än vid starkare vind, vilket då ger ett lugnare intryck. Detta är en viktig egenskap för att 9
minska vindkraftverkens landskapspåverkan. Vindkraftverken kommer troligen att få en gråvit färgton. Det har visat sig mycket svårt att objektivt värdera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Några ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i ett redan kulturpåverkat landskap, medan somliga uppfattar vindkraftverken som fula ingrepp och inkräktare på det gamla naturarvet. Fotomontage av området kommer att göras för att som en lämplig metod illustrera verkens visuella påverkan på landskapsbilden. Lämpliga platser varifrån fotomontage är relevanta, kommer att tas fram tillsammans med kommun, länsstyrelse och närboende. 3.5 Naturmiljö Bedömningen av naturmiljön har gjorts genom att studera kartmaterial från Länsstyrelsens Geografiska Informationstjänstsystem GIS. Enligt Länsstyrelsens kartering är etableringsområdet helt utan riksintressen för naturvård och samma gäller för det internationella skyddsdirektivet Natura 2000. Det närmaste naturvårdsområdet med riksintresse ligger ca 1 km väster om etableringsplatsen [Figur 5, Figur 6]. I kringområdet finns ett antal riksintressen avseende naturmiljö samt ett antal mindre Natura 2000 områden. Figur 5 Etableringsområdet med kringvarande riksintresse av naturtyp 10
Stora Kortorp Någon kilometer väster om etableringsområdet ligger ett Natura 2000 område, Stora Kortorp. Vid Stora Kortorp ligger naturbetesmarker som utgörs av öppen hagmark, björkhage och blandlövhage. Figur 6 Stora Kortorp Tisaren/Sotterns sydstränder Ca tre kilometer nordväst om etableringsområdet ligger ett naturvårdsområde som även inrymmer Skåle Naturreservat. En mer än 30 km lång förkastning i riktning V-O och med en märkbar språnghöjd av upp till ca 130 m bildar de ovanligt raka sydstränderna i sjöarna Tisaren och Sottern, i Nyköpingsåns övre del. 11
Prästgårdens naturbetesmarker Ca 5 kilometer öster om etableringsområdet ligger ett Natura 2000 område, Prästgårdens naturbetesmarker. Naturvärden av lägre dignitet inryms dock i det tilltänkta etableringsområdet [7] såsom Sumpskogar och Nyckelbiotop. Naturvärdesobjektet ingår i Skogsstyrelsens inventeringar av skogens pärlor och gäller värdefull skogsmiljö. Sumpskogar är samlingsnamnet för all skogklädd våtmark (träd över 3 meter). Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. I och med placeringsalternativen av vindkraftverken, har hänsyn tagits till dessa objekt. Våtmarker kommer att undvikas i den mån det är möjligt. Om vägen till etableringsplatsen som anläggs är tvungen att korsa ett dike eller kärrområde kommer vattenavrinningen att lösas på föreskrivet vis. Sammanfattningsvis kan sägas att etableringsområdet verkar lämpligt utifrån ett naturmiljöperspektiv. Figur 7 Områden av naturhänsyn inom det tänkta etableringsområdet 12
3.6 Kulturmiljö Området består av en blandning av skogsmark och jordbruksmark och enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns här utpekade områden och platser med kulturvärden och fornminnen [Figur 8, Figur 9]. Dessa i området berörda fornminnen är av typen fossilåker, fornlämning, kolningsanläggning, lägenhetsbebyggelse och skogsbrukslämning. I och med alternativen för etablering kommer inte något fornminne att hamna i närheten av verk. Figur 8 Registrerade kulturvärden enligt Skogsstyrelsen för etableringsplatsen 13
Figur 9 Karta över etableringsområdets fornminnen 3.7 Flora och Fauna För växter är den egentliga effekten en förlust av växtplatser och för insekter kan detta motsvarande förlust av habitat. Växter störs vid såväl fundamenten som vid dragning av vägar för förläggning av kablage. Fundamenten har normalt en yta av 400 kvm per vindkraftverk (vid sida 20*20m). Förekomsten av fågel och fladdermöss i området kommer att undersökas bland annat via artportalen, och beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 14
3.8 Friluftsliv Det aktuella området består av skogsmark och bedöms inte innefatta något direkt friluftsliv. Vid eventuell aktivitet utgör vindkraftverken inte något nämnvärt hinder för tillgängligheten. Snarare bidrar en vindkraftsetablering till ett rörligare friluftsliv, bland annat genom att vägar dras som ökar framkomligheten i området. 3.9 Hushållning med resurser Etableringsområdet består av partier av skogsmark. Vindkraftsanläggningen kommer att anläggas så att skogsbruket påverkas i minsta möjliga utsträckning, i samförstånd med markägare. 3.10 Övrigt Arrendeavtal har tecknats med markägare. 15
Bilaga 1 Exempel på ljudberäkning 16