Uppförandekoder hos tre företag inom handeln SAS, IKEA och ICA

Uppförandekoder hos tre företag inom handeln SAS, IKEA och ICA

Innehåll kapitel 1 kapitel 2 kapitel 3 kapitel 4 kapitel 5 kapitel 6 kapitel 7 Bakgrund och metod...3 Handeln kontra industrin...4 Code of conduct affärsetiska regler och riktlinjer för SAS-koncernen...6 The Ikea way of puchasing home furnishing products (IWAY)...10 Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för Icas verksamhet i Sverige och Norge, ICA-koncernens årsredovisning 2007 samt personalpolicy...12 De undersökta företagens kommentarer...18 Slutsatser om uppförandekoder inom handelsbranschen...19 kapitel 8 Unionens policy om företagens uppförandekoder... 20 kapitel 9 Referenslitteratur...22 2 uppförandekoder inom handel

1 Bakgrund och metod Unionen publicerade 2007 skriften En granskning av 16 industriföretags uppförandekoder. I denna uppföljande studie granskas tre företag inom handelsbranschen; IKEA, ICA och SAS. Utgångspunkten är densamma, företagens uppförandekoder (codes of conduct) undersöks utifrån ett fackligt perspektiv. Framför allt granskas huruvida företagen införlivat ILO:s åtta kärnkonventioner i sina koder. Närmare bestämt finns fem preciserade frågeställningar: Om uppförandekoderna hänvisar till internationella normverk (ILO:s kärnkonventioner, men även OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Global Compact eller Globalt Ansvar). Om uppförandekoderna innehåller formuleringar om grundläggande fackliga rättigheter (rätten att organisera sig och sluta avtal). Om uppförandekoderna innehåller formuleringar om förbud mot diskriminering, tvångs- och slavarbete samt barnarbete. Om uppförandekoderna också omfattar leverantörer/underleverantörer. Om vad det står i uppförandekoderna om hur de ska implementeras och följas upp. I denna studie granskas de tre företagens uppförandekoder utifrån dessa frågor. Företrädare för de berörda företagen har fått möjlighet att kommentera granskningens resultat 1. Deras uppfattningar återfinns i slutet av studien. 1 De personer som vi har haft kontakt med på företagen har varit: Lisbeth Kohls och Kerstin Lindvall, ansvariga för ICA:s arbete med CSR, Henriette Sänger Ellekrog och Jeanette Zetterblad vid SAS, personalansvarig respektive handläggare, Pia Sundberg vid IKEA:s globala HR-grupp och Ylva Magnusson PR Co-ordinator på IKEA Svenska Försäljning AB. Vidare har ordförandena i de lokala klubbarna inom Unionen fått information om studien; Ann Lind, ICA, Sven Cahier, SAS samt Conny Andersson, IKEA. uppförandekoder inom handel 3

2 Handeln kontra industrin De undersökta industriföretagens syfte med upp förandekoderna var att skapa ett gemensamt normverk för företagens samtliga anläggningar. I vissa fall omfattade koderna även leverantörer och underleverantörer. Inom handelsbranschen är uppförandekoderna ofta av en annan karaktär. Företag som IKEA och ICA har varuhus och butiker, men en liten andel av de varor man säljer är tillverkade av företagen själva 2. Istället köper man in varorna från leverantörer, som i sin tur anlitar underleverantörer. Uppförandekoderna är ofta primärt inriktade på att skapa goda villkor i dessa leverantörsled. Exempelvis är IKEA:s uppförandekod The IKEA Way of Purchasing Home Furnishing Products (IWAY) 3 helt inriktade på att garantera att leverantörerna uppfyller en minimistandard. Däremot saknas en uppförandekod som omfattar dem som är anställda av IKEA. Detta trots att IKEA driver 231 varuhus i 24 länder och 45 inköpskontor i 31 länder 4. När det gäller ICA är bilden mer splittrad. De etiska riktlinjerna finns formulerade på flera ställen, bland annat i dokumentet Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge 5 och i ICA-koncernens årsredovisning 2007 6. I det förstnämnda dokumentet finns en rad konkreta krav som riktar sig till leverantörer. Leverantörer ska... är en vanlig inledning på påståenden. Andra krav i policyn gäller istället ICA:s butiker. Ytterligare ett annat dokument är ICA:s Personalpolicy 7, som enbart gäller för de anställda inom koncernen. Utöver i Sverige och Norge driver ICA också butiker i de tre baltiska staterna. I dessa länder är det vanligt med kränkningar av de fackliga rättigheterna. Det innebär för det första att ICA borde ha riktlinjer som tydligt slår fast 2 Ett undantag där produktionen sker i egen regi är trä- och möbelföretaget Swedwood som ägs direkt av IKEA. 3 Senaste version antagen den 10 januari 2007 (det framgår dock inte på vilken nivå inom koncernen som den antagits). 4 Sammantaget har IKEA 118 000 anställda spridda över världen. Största försäljningen har IKEA i Tyskland (16 %), USA (10 %) och Storbritannien (9 %). 5 Senaste versionen är antagen av ICA:s koncernledning den 7 juni 2007. 6 Utgiven av ICA:s koncernledning 2008. 7 Odaterad. 4 uppförandekoder inom handel

de fackliga rättigheterna även för de anställda inom koncernen och inte enbart för leverantörer. För det andra är det oklart varför titeln på ovan nämnda riktlinjer enbart gäller för ICAs verksamhet i Sverige och Norge Betyder detta att de baltiska länderna inte täcks in? I ICA-koncernens årsredovisning 2007 finns ett särskilt policyavsnitt med rubriken Mänskliga rättigheter. Den inledande meningen lyder: ICAs krav på sina leverantörer grundar sig på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s (International Labour Organization) kärnkonventioner. Även dessa krav handlar sålunda om vilka krav som leverantörer och underleverantörer ska uppfylla. Beträffande SAS har uppförandekoden Code of Conduct Affärsetiska regler och riktlinjer för SAS koncernen 8 samma karaktär som industriföretagens uppförandekoder. Den gäller i primärt för företagets egna anställda. Sammanfattningsvis: För företag inom handelsbranschen innehåller uppförandekoden oftast normer enbart eller i huvudsak för leverantörer/underleverantörer. Det skapar ett tomrum när företagen har många anställda utanför Sverige. Detta är särskilt slående när det gäller IKEA, men till viss del också när det gäller ICA. Att jämföra SAS uppförandekod med IKEA:s och ICA:s policydokument blir därför som att jämföra äpplen och päron. Därför är upplägget på denna studie inte jämförande, varje uppförandekod analyseras för sig. 8 Antagen av SAS koncernens styrelse den 2 maj 2005. uppförandekoder inom handel 5

3 Code of Conduct Affärsetiska regler och riktlinjer för SAS koncernen 6 uppförandekoder inom handel

Kodens hänvisning till internationella normer: SAS-koncernen har anslutit sig till FNs Global Compact vars tio principer har sin grund i FNs deklaration om mänskliga rättigheter, ILOs deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, FNs Riodeklaration om miljö- och utveckling samt FNkonventionen mot korruption. (Sid 14.) SAS-koncernen strävar efter att agera ansvarsfullt i de länder och sammanhang där koncernen är verksam. Det betyder bland annat att koncernen alltid ska förknippas med respekt för mänskliga rättigheter, acceptabla arbetsvillkor, social hänsyn och ett uthålligt miljöarbete. (Sid 14.) SAS Group har vidare anslutit sig som medlem till Global Compact. Kommentar: SAS refererar såväl till ILO:s kärnkonventioner som till Global Compact. Den ytterligare konvention som man skulle kunna önska att SAS hade ställt sig bakom är OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Det finns två skäl till att detta är viktigt. För det första slår dessa riktlinjer, till skillnad från ILO-konventionerna, inte bara fast arbetstagarnas rätt att bedriva kollektiva förhandlingar, den innehåller en direkt uppmaning till företagen att förhandla: Företagen ska [ ] inleda konstruktiva förhandlingar, antingen enskilt eller genom arbetsgivarföreningar, med sådana företrädare i syfte att uppnå avtal om anställningsförhållanden. För det andra innebär en hänvisning till OECD:s riktlinjer att företagen erkänner de institutioner som upprättats för att svara för att normverket efterlevs. Varje OECD-land ska nämligen upprätta en så kallad kontaktpunkt, för det mesta ett trepartsorgan, där klagomål ska behandlas. I Sverige finns en sådan kontaktpunkt. Koden och de grundläggande fackliga rättigheterna: Föreningsrätt. SAS-koncernen respekterar medarbetarnas rätt att ansluta sig till föreningar och organisationer samt organisera sig fackligt och sluta kollektivavtal. (Sid 10.) Kommentar: Ett tydligt budskap i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. uppförandekoder inom handel 7

Koden och förbud mot diskriminering, slav- och tvångsarbete samt barnarbete: Koncernens utgångspunkt vid all rekrytering, kompetensutveckling, befordran och annan samverkan är alla människors lika värde. Alla anställda och platssökande ska behandlas efter sakliga och formella förutsättningar. (Sid 10.) Ingen som arbetar i SAS-koncernen får diskrimineras på grund av ålder, kön, etnisk bakgrund, religion, sexuell inriktning, rörelsehinder, politisk åsikt, civilstånd eller föräldrastatus. Vi godtar inte heller fysiska, psykiska, verbala eller sexuella trakasserier. För anställda i samma geografiska region med jämförbara erfarenheter och kvalifikationer gäller principen likvärdig lön för likvärdigt arbete. (Sid 10.) Kommentar: Formuleringarna innehåller inget tydligt ställningstagande mot slav- och tvångsarbete samt barnarbete. För personer inom SAS kan detta möjligen anses överflödigt eftersom företaget inte skulle anställa barnarbetare eller nyttja tvångsarbete. Men om företaget har ambitionen att koden även ska omfatta leverantörer och underleverantörer är det av stor vikt att även dessa krav formuleras tydligt. Dessutom finns skäl att inte bara hänvisa till ILO:s kärnkonventioner, utan att också uttryckligen nämna i uppförandekoderna vad konventionerna innehåller. Kodernas relevans för företagens leverantörer och underleverantörer: SAS-koncernens Code of Conduct uppförandekod är ett viktigt dokument, som ska ha betydelse för och påverka alla medarbetare i det dagliga arbetet. Därför förväntar jag mig att alla från medlemmar i styrelsen till enskilda anställda i hela koncernen ska ta del av och efterleva regler, normer och koder som beskrivs här. (Ur Jørgen Lindegaards, verk-ställande direktör och koncernchef, förord till uppförandekoden, sid 4.) Codes of Conduct gäller för hela SAS koncernen och ska efterlevas av alla medarbetare. (Sid 33.) Kommentar: Uppförandekoden gäller för hela koncernen, men ingenstans nämns något om leverantörer/underleverantörer, det är en brist. SAS skulle kunna kräva att leverantörer skrev under koden i samband med att affärsöverenskommelser sluts. Leverantörerna skulle också kunna avkrävas att i sin tur ställa motsvarande krav på underleverantörer. 8 uppförandekoder inom handel

Uppföljning av koden: Överträdelser & rapportering: Uppförande eller ageranden som är, eller på goda grunder kan uppfattas som, överträdelser av lagar eller denna uppförandekod, ska rapporteras. Rapportering av överträdelser. Rapport om överträdelser av lag eller denna uppförandekod liksom ärenden som gäller medarbetares rättigheter, skyldigheter och arbetsförhållanden ska rapporteras till närmaste chef eller, om chefen är inblandad eller ej vill eller kan agera, till ytterst ansvarige chef, eller till Executive Vice President, Corporate Administration & Support. Vi förväntar oss att chefer ska behandla frågan seriöst och i enlighet med SAS koncernens policies och värderingar. Ingen ska diskrimineras eller bestraffas för att i god tro ha rapporterat verkliga eller misstänkta överträdelser. Rapporter ska behandlas konfidentiellt. På SAS koncernens intranät finns en sida för rapportering av överträdelser mot denna uppförandekod. Anmälan kan göras direkt på intranätet eller via mail: codeofconduct@sas.se. (Sid 30.) Kommentar: SAS har ett utarbetat system för hur överträdelser av uppförandekoden ska hanteras. Ett önskemål vore dock att ge de fackliga organisationerna en roll i processen. Det skulle kunna ske genom att man tillsätter en partssammansatt grupp inom företaget som behandlar anmälningar om brott mot uppförandekoden. Ett ännu bättre sätt att involvera facket vore om SAS slöt ett globalt ramavtal med det globala facket Union Network International (UNI). uppförandekoder inom handel 9

4 The IKEA Way Of Puchasing Home Furnishing Products (IWAY) Kodens hänvisning till internationella normer: It is based on the eight core conventions defined in the Fundamental Principles and Rights at Work, ILO declaration June 1998 and the Rio Declaration on Evironment and Development 1992. Further, IKEA recognises the fundamental principles of human rights as described in the Universal Declaration of Human Rights (United Nations 1948). (Sid 1.) Suppliers must comply with national laws and regulations and with international conventions concerning social & working conditions, child labour and the protection on the environment. (Sid 2.) IKEA Group har anslutit sig som medlem till Global Compact. Kommentar: Koden saknar en hänvisning till OECD:s riktlinjer för multinationella företag. (Se tidigare kommentar om riktlinjerna under avsnittet om SAS.) 10 uppförandekoder inom handel

Koden och de grundläggande fackliga rättigheterna samt förbud mot diskriminering, slav- och tvångsarbete samt barnarbete: Suppliers may not: Make use of child labour (please refer to the The IKEA Way of Preventing Child Labour ) Make use of forced or bonded labour Discriminate Use illegal overtime Prevent workers from associating freely with any workers association or group of their choosing or collective bargaining Accept any form of mental or physical action, including harassment (Sid 2) Kommentar: Formuleringarna i koden täcker in samtliga ILO:s kärnkonventioner. Innehållet i koden berör dock endast IKEA:s leverantörer och inte dem som är anställda av IKEA. Uppföljning av koden: The IKEA Trading Services Offices have the direct responsibility to support and monitor the suppliers. To ensure compliance with the requirements and to support and follow up developments on a global basis, IKEA has formed a global Compliance and Monitoring Group. Through the General Puchasing Conditions for the supply of products to the IKEA Group of Companies, IKEA has reserved the right to make unannounced visits at any time to all places of production (including their sub-contractors) for goods intended for supply to IKEA. The IKEA Group furthermore reserves the right to assign, at its sole discretion, an independent third party to conduct inspections in order to ensure compliance with our code of conduct. (Sid 3.) Kommentar: IKEA har ett tydligt system för uppföljning av koden. Däremot saknas formuleringar som beskriver de fackliga organisationernas roll i processen. (Se tidigare kommentar om fackets roll under avsnittet om SAS.) Samtidigt ligger IKEA mycket långt fram när det gäller samverkan med fackliga organisationer inom trä- och möbelindustrin. För att säkerställa villkoren i leverantörsleden inom denna sektor har IKEA slutit ett globalt ramavtal med det globala fackliga branschfacket Building and Woodworkers International (BWI). Det innebär att IKEA och BWI tillsammans kontrollerar att avtalet efterlevs, bland annat genom gemensamma besök av leverantörsfabriker. uppförandekoder inom handel 11

5 Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, ICA-koncernens årsredovisning 2007 samt Personalpolicy Dokumentens hänvisning till internationella normer: Dessa krav grundar sig på FN och ILO konventionerna. (Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, sid 2.) ICA stödjer FNs initiativ Global Compact och redovisar öppet och årligen om vårt arbete inom socialt ansvar. (Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, sid 3.) ICAs krav på sina leverantörer grundar sig på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och ILO:s (International Labour Organization) kärnkonventioner. (ICA-koncernens årsredovisning 2007, sid 43.) ICA AB är medlem både i Global Compact och Globalt Ansvar. Kommentar: ICA hänvisar till FN och ILO konventionerna samt Global Compact. Däremot saknas hänvisning till OECDs riktlinjer för multinationella företag. Indirekt finns dock en koppling till OECD:s riktlinjer, eftersom ICA är medlem i Globalt Ansvar som i sin tur bygger på ILO:s kärnkonventioner och OECDs riktlinjer för multinationella företag. 12 uppförandekoder inom handel

Dokumentens och de grundläggande fackliga rättigheterna samt förbud mot diskriminering, slav- och tvångsarbete samt barnarbete: Produkter som säljs på ICA ska ha tillverkats på ett sätt som uppfyller kraven: Inget skadligt barnarbete. Med skadligt arbete menas arbete där barn utnyttjas ekonomiskt, hindrar dem till utbildning eller äventyrar deras hälsa eller fysiska och sociala utveckling. Inget tvångsarbete. Ingen diskriminering av anställda. Anställda har en säker arbetsmiljö där deras hälsa inte äventyras, olyckor undviks och där det finns tillgång till drickbart vatten, sanitetsutrymme samt nödvändig skyddsutrustning där. Anställda har rätt till facklig anslutning och kollektiva avtal. Anställda har acceptabla anställningsvillkor med avseende på lön, arbetstid och ledighet. (Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, sid 2.) I ICA:s Personalpolicy står följande: ICA är för sin framgång beroende av medarbetare med olika kompetenser. Ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete skall verka mot all diskriminering på grund av ålder, kön, religion, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. (ICA:s Personalpolicy, sid 2.) Kommentar: ICA tar upp samtliga krav som ställs i ILO:s kärnkonventioner. Men kraven riktar sig till ICA:s leverantörer. ICA saknar uppförandekod som omfattar de egna anställda inom koncernen. I ICA:s Personalpolicy, som gäller de egna anställda, saknas helt hänvisningar till fackliga rättigheter, däremot finns ett tydligt ställningstagande mot olika former av diskriminering. uppförandekoder inom handel 13

Uppföljning av ICA:s etiska riktlinjer: ICA ska alltid ha rätt att besöka produktionen om så önskas. (Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, sid 2.) Leverantörer bör arbeta med ledningssystem för att säkerställa att lagar och regler följs i det land man verkar. ICA rekommenderar leverantörer att revideras i enlighet med BSCI, Business Social Compliance Initiative. ICA kan, efter intern granskning, även acceptera likvärdig uppföljning och certifieringssystem för att kontrollera arbetsförhållanden. ICA ser positivt på certifiering i enlighet med SA 8000. De ICA gör affärer med ska ha en affärsmässig och etisk relation till sina kunder och omvärld. (Kvalitets- och miljöpolicy med riktlinjer för ICAs verksamhet i Sverige och Norge, sid 2.) Kraven står med i avtal och följs upp genom egendeklarationer av leverantörerna, besök av ICAs medarbetare och rekommendationer om tredjeparts revision enligt Business Social Compliance Initiative (BSCI) eller likvärdigt uppföljningssystem. (ICA-koncernens årsredovisning 2007, sid 43) Under 2008 etablerar ICA ett inköpskontor i Hongkong med en särskild avdelning för kvalitet, miljö och socialt ansvar. Detta kommer att underlätta uppföljningen av leverantörernas arbete med kvalitet och mänskliga rättigheter i regionen. (ICA-koncernens årsredovisning 2007, sid 43.) ICA är genom delägaren Ahold medlem i BSCI, ett europeiskt nätverk som skapar gemensamma kriterier och systematik för sociala revisioner på produktionsnivå. ICA har som mål att två tredjedelar av inköpsvolymen hos leverantörer av soft goods, till exempel kläder och hemtextilier, i länder definierade som riskländer av BSCI ska vara reviderade i enlighet med BSCI eller annat likvärdigt uppföljningssystem under 2008. Antalet leverantörer till ICA som genomgått BSCI-revision ökade under året. Avvikelser har främst förekommit inom områdena för ledningssystem, kompensation/lön samt arbetstid. För revidering av leverantörer inom primärproduktion använder sig ICA av BSCI:s modell för primärproduktion som blev klar under 2007. Under året har ett par av ICAs leverantörer av frukt i Afrika reviderats. Särskild uppföljning av sociala och miljömässiga förhållanden har gjorts vid inköpsresor i Indien och Kina. Hos en indisk leverantör noterades sådana allvarliga försämringar att ICA omgående stoppade samtliga sina ordrar. Leverantören måste nu kunna visa upp mycket tydliga förbättringar av förhållandena i fabriken för att ICA ska återuppta samarbetet. Utbildning i mänskliga rättigheter ICA arbetar kontinuerligt med att utveckla kompetens hos sina medarbetare avseende mänskliga rättigheter och företagsansvar. Under året deltog medarbetare från ICAs inköpskontor i Shanghai och ett antal av ICAs leverantörer i en BSCI-workshop. Kursen omfattar information om BSCI samt revisionssystemet och leverantörer motiveras att genomföra BSCI-revision. (ICA-koncernens årsredovisning 2007, sid 43.) 14 uppförandekoder inom handel

Kommentar: ICA har ett omfattande system för uppföljning av koncernens etiska riktlinjer. Ett led i uppföljningen är ICA:s medlemskap i den europeiska organisationen för etisk revision, Business Social Compliance Initiative (BSCI). BSCI:s verksamhet har dock kritiserats av bland annat Rena Kläder. Kritiken går ut på att BSCI enbart består av företag utan insyn och deltagande från fackliga organisationer och att de uppföljningar BSCI genomför av medlemsföretagens leverantörer inte redovisas offentligt utan förblir affärshemligheter 9. 9 För en mer utförlig genomgång av kritiken se: Rapport 4: Polarn O. Pyret, Fjällräven och Gudrun Sjödén Hur tre svenska företag ser på etiskt ansvar och transparens, Rena Kläder, 2007. uppförandekoder inom handel 15

Internationella regelverk och grundläggande fackliga rättigheter Konventioner Rätt att ansluta sig Rätt att bedriva En uppmaning till företagen att och regelverk: till facklig organisation kollektiva förhandlingar bedriva kollektiva förhandlingar FN:s allmänna förklaring JA (Men deklarationen refererar endast NEJ NEJ om mänskliga rättigheter till att människor har rätt att ansluta sig till sammanslutningar.) ILO:s kärnkonventioner JA JA NEJ OECD:s riktlinjer för JA JA JA multinationella företag Global Compact JA JA NEJ Globalt Ansvar JA JA JA kommentar: För Unionen är ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag de två centrala internationella normverken när det gäller fackliga rättigheter. I Global Compact finns en hänvisning till ILO:s kärnkonventioner. I Globalt Ansvar hänvisas både till ILO:s kärnkonventioner och till OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Vagast är formuleringarna om fackliga rättigheter i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. ILO:s kärnkonventioner. ILO (International Labour Organisation) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. Några av ILO:s konventioner har status av mänskliga rättigheter. Hit hör rätten att bilda fackförening (konvention 87), rätten att sluta kollektivavtal (konvention 98), förbud mot barnarbete (konventionerna 138 och 182), förbud mot tvångs- och slavarbete (konventionerna 29 och 105) och förbud mot diskriminering (konventionerna 100 och 111). För en översikt av vilka stater som ratificerat ILO:s kärnkonventionerna se: www.ilo.org/ilolex/english/docs/declworld.htm Global Compact. I samband med ekonomiska världsforumet i Davos 1999 tog FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan initiativ till en global pakt tillsammans med näringslivet med syfte att ge globaliseringen ett mänskligt ansikte. Han slog fast tio principer för företagens agerande när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöpraxis. Princip 3 lyder: Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar. Företag kan ansluta sig till Global Compact, för närvarande har omkring 4 000 företag gått med, varav ett 50-tal svenska. OECD:s riktlinjer för multinationella företag. OECD (Organization for Economic Cooperation and Development) är en sammanslutning av 30 industrialiserade stater. I juni 2000 antog OECD ett dokument som heter Riktlinjer för multinationella företag. Riktlinjerna slår bland annat fast att multinationella företag med huvudkontor inom OECD ska respektera sina anställdas rätt att företrädas av fackföreningar och inleda konstruktiva förhandlingar, antingen enskilt eller genom arbetsgivarföreningar, med sådana företrädare i syfte att uppnå avtal om anställningsförhållanden. Se: www.oecd.org/dataoecd/38/38/2070763.pdf 16 uppförandekoder inom handel

Svenska medlemmar i Global Compact. 4C Strategies AB, AB Electrolux, AB Volvo Group, Academic Work Sweden AB, Aktiebolaget SKF, Amnesty International, Assa Abloy, Axfood AB, Axis Communication AB, Banco Fonder, CDI Dental AB, Centre for Ethics and Economics CEE, City of Kalmar, Cloetta Fazer, Folksam, GES Investment Services, Global Utmaning, H&M, Holem AB, Houdet & Fredholm HOF AB, ICA AB, IKEA Group, International Gold Exploration IGE AB, ITT Water and Wastewater AB, JCE Group, Kooperativa Förbundet, KPA Pension, Lesjöfors, Lindex, LM Ericsson, Maxibit Worldwide AB, Nordea Bank AB, Perstorps Holding AB, Respect Europé, Rotex I Goteborg AB, SAS Group, Segerstrom i Falkenberg AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Skanska AB, Smurfit Kappa Lagamill AB, Sustainability Research Group, Sveaskog AB, Swedbank, Tetra Pak Group, Trelleborg AB, United Development Consultants AB, Unibrands AB, V&S Group, Volvo Car Corporation samt Wallenius Wilhelmsen Logistics. Se: www.unglobalcompact.org De svenska medlemmarna i BSCI. Abeko, Balancia-Midania, Berendsen Sourcing, Björn Borg AB, Eurogloves AB, Gildhouse, Gina Tricot AB, Gudrun Sjödén Design, ICA AB, Induna AB, JC, KappAhl, AB Lindex, Londré-Haffen, Markslöjd, MQ, NCC, NewWave Group, Nilson Group, Polarn O. Pyret, Prime Label AB, Saddler, Sandryds Handels AB, Springhill Textile, Sven-Axel Svensson Biljouteri AB och Unibrands. För mer information se: www.bsci-eu.org. Andra liknande initiativ: Social Accountability International (SAI) som använder sig av uppförandekoden SA8000 (certifiering av företags system för att bedriva kontroll). Se: www.sa-intl.org Ethical Trading Initiative (ETI) som tagit fram det man kallar Base Code, centralt för ETI är uttrycket best practice, man har dock inget kontrollsystem. Se: www.ethicaltrade.org Globalt Ansvar: Globalt Ansvar är ett initiativ från den svenska regeringen för att främja svenska företags arbete med mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö. Utgångspunkten för Globalt Ansvars verksamhet är de internationella konventioner och normer för företag som formuleras i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och i FN:s Global Compacts tio principer. Medlemmar i Globalt Ansvar. Hitintill har 18 svenska företag anslutit sig till Globalt Ansvar: Akademiska Hus, Apoteket, Banco, Folksam, H&M, ICA, ITT Flygt, KPA, Lernia, Löfbergs Lila, OMX, SJ, Sveaskog, SWECO, Swedish National Road Consulting AB, The Body Shop, V&S Group och Vattenfall. Se: www.regeringen.se/sb/d/2657/a/14557. BSCI. Business Social Compliance Initiative (BSCI) ansluter europeiska företag, ursprungligen främst inom kläd- och textilbranschen, men numera även företag som lägger ut annan tillverkning på leverantörer. BSCI har en uppförandekod och anlitar konsultföretag för att granska medlemsföretagens leverantörer. De etiska revisionsrapporterna som publiceras är dock inte offentliga. För närvarande har BSCI omkring 130 medlemsföretag från 10 EU-länder. Ett stort antal svenska företag är medlemmar i BSCI, för närvarande 26 stycken. Det innebär att BSCI är den i särklass största etiska gransknings-organisationen för svenska företag. Workers Rights Consortium (WRC), ett samarbete mellan universitet och högskolor i USA för att påverka arbetsvillkor hos leverantörer i textilbranschen. WRC har utarbetat en egen uppförandekod. Se: www.workersrights.org Fair Labor Association (FLA). Organisation för textilföretag och med representation från folkrörelser. FLA:s huvudkontor ligger i USA. FLA har en egen uppförandekod och utför egna inspektioner. En av medlemmarna är svenska H&M. Se: www.fairlabor.org Fair Wear Foundation (FWF). Organisation för textilföretag och fackföreningar. FWF:s huvudkontor ligger i Holland. FWF har en egen uppförandekod och utför egna inspektioner. FWF har drygt 50 medlemmar, två är svenska; Cheap Monday och Filippa K. Se: http://en.fairwear.nl Joint Initiative on Corporate Accountability and Workers Rights (Jo-In). Ett samarbete mellan FLA, SAI, ETI, FWF och WRC. Se: www.jo-in.org/pub/about.shtml Global Reporting Initiative (GRI). En organisation, med huvudkontor i Holland, som tagit fram Sustanability Reporting Guidelines, för det mesta kallad G3 Guidelines. Se: www.globalreporting.org. uppförandekoder inom handel 17

6 De undersökta företagens kommentarer SAS, IKEA och ICA har givits möjlighet att kommentera innehållet i denna studie. SAS: Jeanette Zetterblad (handläggare och medarbetare till Henriette Sänger Elleskog, ansvarig för SAS:s CSRarbete) har meddelat på telefon den 2/6 2008 att SAS inte vill göra någon kommenterar. Skälet är att SAS håller på att utarbeta en ny version av uppförandekoden som ska vara klar under hösten 2008. ICA: Kerstin Lindvall (Senior Manager Environment and Social Responsibility) skriver i ett mejlsvar den 4/6 2008: ICA accepterar inte dåliga arbetsförhållanden vare sig hos leverantörer eller på ICA arbetsplatser. Kopplat till ICAs personalpolicy finns riktlinjer eller handböcker som förtydligar inom områden som t ex arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Dessa riktlinjer är oftast inte koncerngemensamma då arbetsmarknadslagstiftningen på de marknader eller i de länder där ICA har egen anställd personal skiljer sig åt. 10 IKEA: Ylva Magnusson, Pressansvarig IKEA Svenska Försäljnings AB, inkom med ett svar per mejl den 5 juni 2008: Tack för att ni har gett oss möjlighet att titta på utkastet till er rapport. Inom IKEA arbetar vi utifrån en mängd olika interna processer och policydokument. Vår kultur och värderingar bidrar också till att beskriva vår syn på individen i organisationen. IKEA medarbetarna är vår mest värdefulla tillgång oavsett i vilket land de arbetar. Då våra leverantörer inte omfattas av våra interna processer, införde vi vår uppförandekod, IWAY år 2000. De riktlinjer som OECD ger i sina guidelines riktar sig till börsnoterade företag och gäller bl a finansiell information. IKEA är inte ett börsnoterat företag och refererar av den anledningen inte till dessa guidelines. Mer information om vårt arbete i social frågor och miljöfrågor finns här: http://www.ikea.com/ms/sv_se/about_ikea_new/about/ read_our_materials/ikea_manniskor_miljo.pdf samt http://www.ikea.com/ms/sv_se/about_ikea_new/about/ read_our_materials/ikea_ser_2006_2.pdf 11 10 Problemet är dock att det inte står något i ICA:s Personalpolicy om fackliga rättigheter. Det borde det göra, oavsett de nationella lagarnas utformning i de länder där ICA verkar. 11 Problemet är att IKEA har en omfattande verksamhet utomlands med många egna anställda, men dessa omfattas inte av företagets uppförandekod IWAY. I sitt svar hänvisar IKEA till att man istället har interna processer för att skydda de egna anställdas rättigheter. Vari dessa interna processer består förblir emellertid oklart. 18 uppförandekoder inom handel

7 Slutsatser om uppförandekoder inom handelsbranschen Uppförandekoder inom handelsbranschen kan omfatta de anställda inom företagen eller de anställda i leverantörsledet (eller i vissa fall både och). Denna genomgång av SAS:s, IKEA:s och ICA:s uppförandekoder visar att det inom handelsbranschen finns ett behov av att stärka koderna för de egna anställda. Det gäller i synnerhet när företagen har verksamhet utanför Sverige och Norden, vilket är fallet både när det gäller IKEA och ICA. I de undersökta uppförandekoderna finns referenser till ILOs kärnkonventioner och Global Compact. Däremot sker mer sällan hänvisningar till OECDs riktlinjer för multinationella företag eller till Globalt Ansvar. SAS, IKEA och ICA har utarbetade system för att följa de etiska riktlinjerna. Men det framgår inte av riktlinjerna huruvida det är lämpligt att involvera de fackliga organisationerna i det uppföljande arbetet. uppförandekoder inom handel 19

8 Unionens policy om företagens uppförandekoder Unionen arbetar målmedvetet för att stärka de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Unionen menar därför att företagens uppförandekoder alltid ska innehålla tydliga hänvisningar till ILO:s kärnkonventioner. Likaså ska koderna hänvisa till OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Idag förekommer det att företag formulerar ett likartat innehåll som ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer, men utan att uttryckligt hänvisa till dem i uppförandekoderna. 12 Detta är olyckligt och öppnar möjligheten för olika och oklara tolkningar av innehållet. Risken finns att de mänskliga rättigheterna i arbetslivet blir åsidosatta. Unionen menar att företagens uppförandekoder ska omfatta företagens leverantörer och underleverantörer. Detta bör tydligt formuleras i uppförandekoderna. Inom handelsbranschen är det vidare av vikt att uppförandekoderna även omfattar företagens egna anställda. Detta är särskilt betydelsefullt när företagen bedriver verksamhet i egen regi utanför Sverige och i synnerhet när verksamheten bedrivs i länder där det är vanligt att fackliga rättigheter kränks. Unionen anser att uppförandekoderna ska förankras bland chefer, att alla anställda blir informerade om koderna, att det ska vara enkelt för anställda att få tillgång till koderna, att koderna översätts till relevanta språk och att det finns en ordning för att hantera klagomål om koderna inte efterlevs. Dessutom anser Unionen att det är av avgörande betydelse att uppförandekoderna följs upp inom företagen. Företagen bör kontinuerligt redovisa hur man lever upp till sina åtaganden. Det finns flera vägar för att stärka de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Ett mål är att de multinationella företagen och de globala fackliga branschorganisationerna sluter globala ramavtal 13. Idag finns omkring 60 sådana avtal i världen och sex är slutna med svenska företag 14. Därtill har Sif (numera Unionen) slutit ett avtal med Duni som förpliktigar företaget att efterleva grundläggande rättigheter varhelst i världen man har verksamhet. Samtidigt finns omkring 60 000 multinationella företag i världen. Följaktligen är det en endast en promille av dessa som undertecknat ett globalt ramavtal. Däremot har de flesta av världens multinationella företag och i princip alla med huvudkontor i Sverige antagit någon form av uppförandekod. Ur facklig synvinkel är det därför nödvändigt att verka både för globala ramavtal och för 12 Exempel på detta redovisas i studien En granskning av 16 industriföretags uppförandekoder, Unionen, 2007. 13 En utförlig beskrivning av de globala ramavtalen finns i skriften Globala ramavtal Strategi för ett humanare arbetsliv, LO-TCO Biståndsnämnd, 2007. 14 Dessa företag är SCA, Skanska, SKF, Securitas, IKEA och H&M. 15 Erfarenheter från fackliga konflikter i exempelvis Sri Lanka visar att de fackliga organisationerna ofta hänvisar till företagens uppförandekoder när de anser att företagen försökt att förhindra facklig organisering. 20 uppförandekoder inom handel

att företagens uppförandekoder innehåller skrivningar om fackliga rättigheter. Även om globala ramavtal är att föredra kan väl utformade uppförandekoder också ha en positiv betydelse för att stärka det fackliga arbetet, inte minst i leverantörsleden 15. I skriften Uppförandekoder och globala ramavtal Praktisk handledning (2007) har Unionen utvecklat hur fackligt aktiva och företag kan arbeta med både globala ramavtal och uppförandekoder. Sammanfattning: Unionen anser att samtliga uppförandekoder ska innehålla hänvisningar till ILO:s kärnkonventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Unionen anser att uppförandekoderna bör gälla både för företagens anställda och för företagens leverantörer och underleverantörer. uppförandekoder inom handel 21

9 Referenslitteratur En granskning av 16 industriföretags uppförandekoder, Unionen, 2007 Globala ramavtal Strategi för ett humanare arbetsliv, LO-TCO Biståndsnämnd, 2007. Indien Fackliga strategier i ett land som växer, LO-TCO Biståndsnämnd, 2008. Uppförandekoder och globala ramavtal Praktisk handledning, Unionen, 2007. Text: Mats Wingborg 22 uppförandekoder inom handel

Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel 08 504 15 000 Unionen Direkt 0770 870 870 www.unionen.se Tnr: 1110:2. ISBN: 978-91-7391-070-5. Sept 2009. 200 ex. Produktion: Blomquist & Co. Foto: Lena Granefelt. Tryck: Unionen.